Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Transkript

1 Revisionsrapport Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstinget i Östergötland Linköpings kommun Datum Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Karin Jäderbrink, certifierad kommunal revisor

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och avgränsning Metod Bedömningsgrunder Granskningsresultat Inledning Uppsökande verksamhet ansvarsområden Samverkan Kontaktperson Utbildning Information om erbjudande Munhälsobedömningen Avvikelserapportering Uppföljning och återrapportering... 13

3 1 Sammanfattning Landstingets revisorer och Linköpings kommuns revisorer har beslutat att genomföra en granskning av landstingets och kommunens samverkan kring den uppsökande verksamheten och nödvändig tandvård utifrån det reformerade tandvårdsstödet för särskilt utsatta grupper. Komrev inom PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag att genomföra granskningen. Granskningen har avgränsats till två vårdboenden och de tandvårdsutförare som är kopplade till dessa boenden samt representanter för tandvårdsgruppen. Av den överenskommelse som finns mellan landstinget och Linköpings kommun framgår ansvarsområden för de olika aktörerna landstinget, tandvårdsutförarna och kommunen. Granskningen ska svara på revisionsfrågan: Bedrivs den uppsökande verksamheten på ett ändamålsenligt sätt? Den genomförda granskningen visar på en i många delar god uppsökande verksamhet. Det har skapats förutsättningar för samverkan och kommunikation mellan landstinget och kommunen. Däremot bedömer vi att ändamålsenligheten i en del ansvarsområden i överenskommelsen behöver ses över. Mot bakgrund av den överenskommelse som finns mellan landstinget och Linköpings kommun vill vi lyfta fram följande förbättringsområden:. Kontaktpersonen i kommunen ska svara för den interna informationen om uppsökande verksamhet. Den interna informationen behöver förbättras. Utbildningen av berörd personal behöver utvärderas och ses över gemensamt av landstinget och kommunen mot bakgrund av vad som lyfts fram i intervjuerna. De boende ska vid inflyttningen informeras om rätten till uppsökande verksamhet och intyg ska utfärdas. Ansvariga på vårdboenden behöver ta ett större ansvar för att information om uppsökande verksamhet ges vid inflyttningen och att intyg skrivs inom rimlig tid. Vid munhälsobedömningen ska omvårdnadspersonal på boendet närvara. Omvårdnadspersonalens möjlighet till närvaro vid munhälsobedömningar behöver följas upp av kommunen. Avvikelser behöver definieras och samsyn kring avvikelser om utbildningen behöver skapas av landstinget och kommunen gemensamt. Landstinget och kommunen behöver även se över vad kommunen bör bistå med för underlag för att bättre säkerställa att tandvårdsreformens intentioner uppnås. 3

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund Den 1 januari 1999 infördes ett reformerat tandvårdsstöd som innebar att landstinget fick ansvar för att särskilt utsatta grupper (äldre och funktionshindrade) som har särskilt och långvarigt behov av vård och omsorg garanteras uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Det innebär att målgruppen erbjuds avgiftsfri munhälsobedömning och rådgivning, i första hand i sitt boende, samt nödvändig tandvård med avgifter som för sjukvård. Reformens genomförande förutsätter, enligt Socialstyrelsens vägledning, samverkan med kommunerna, primärvården och psykiatrin. Landstinget i Östergötland och kommunerna i länet har i samverkan tagit fram en skriftlig överenskommelse som avser att reglera samarbetet mellan parterna. Kommunerna har en viktig roll och deras medverkan är nödvändig dels för att identifiera de som skall ingå i målgruppen, dels för att överlämna erbjudandet om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Kommunerna har även ett hälso- och sjukvårdsansvar för de som bor i särskilda boendeformer. I detta ansvar ingår, enligt Socialstyrelsen, även tandvård utom den tandvård som landstinget har ansvar för enligt tandvårdslagen. Av Socialstyrelsens folkhälsorapport (2009) framgår vikten av god munvård för äldres allmäntillstånd, näringsintag, välbefinnande och livskvalitet. Landstingets revisorer har genomfört en förstudie. Efter förstudien beslutade landstingets revisorer att huvudstudien skulle genomföras i samverkan med en kommun. Huvudstudien har genomförts i samverkan med Linköping kommuns revisorer. Revisorerna i landstinget och kommunen har gett Komrev inom PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska uppsökande verksamheten och nödvändig tandvård. Granskningen genomförs utifrån risk- och väsentlighetsanalys i enlighet med landstingets revisorers revisionsplan 2009 respektive 2010 för Linköpings kommuns revisorer. Landstingets förtroendevalda revisorer, Lotta Andersson och Karl-Göran Biörsmark, samt Linköping kommuns förtroendevalda revisor, Sten Persson, har följt granskningen. 4

5 2.2 Revisionsfråga och avgränsning Syftet med granskningen är att granska om den uppsökande verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet ska följande revisionsfråga besvaras: Bedrivs den uppsökande verksamheten på ett ändamålsenligt sätt? Ändamålsenligheten har bedömts utifrån vilka förutsättningar som skapats för samverkan och de ansvarsområden som ingår i den överenskommelse som gjorts mellan landstinget och Linköpings kommun. Granskningen avgränsas till äldrenämnden och utförarstyrelsen inom kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden inom landstinget. Huvuddelen av målgruppen för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård finns inom särskilda boenden, varför samverkan mellan landstinget och kommunen är viktig. Urvalet av vårdboenden har gjorts utifrån storlek, interna respektive externa utförare, samt att utföraren har haft uppdraget en längre tid, varför granskningen avgränsas till följande enheter inom särskilda boenden: Hagalunds vårdboende - drivs av privata utföraren Kosmo AB (33 sjukhemsplatser och 11 demensplatser) Åleryds vårdboende - drivs av kommunens interna enhet Lean Link (47 sjukhemsplatser och 38 demensplatser) Inom landstinget har avgränsning gjorts till: Tandvårdsgruppen (Landstingets ledningsstab) Tandvårdsutförare vid Folktandvården Ekholmen och Rimforsa samt Sjukhustandvården i Östergötland (Folktandvården i Östergötland) Tandvårdsgruppen har ett delegerat ansvar från hälso- och sjukvårdsnämnden för Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade. Urvalet av vårdboenden har styrt urvalet av de tandvårdsutförare i landstinget som ansvarar för utbildningen och genomför munhälsobedömningarna. 2.3 Metod Genomgång av huvudmännens styrdokument/anvisningar och övrig dokumentation, främst från SoS och SKL. Intervjuer 5

6 För att få en bredare bild av det som framkommit i intervjuerna har en webbenkät skickats till kontaktpersonerna (medicinskt ansvariga sjuksköterskor) i alla kommuner i länet samt till tandvårdsutförarna (tandhygienister och tandsköterskor) i länet - svarsfrekvens 75 procent. Inom kommunen har intervjuer genomförts med planeringsledare vid omsorgskontoret, medicinskt ansvarig sjuksköterska samt berörda enhetschefer, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal på vårdboenden. Inom landstinget har intervjuer genomförts med tandvårdsutförare och intervju/avstämning med företrädare för tandvårdsgruppen. Totalt har 19 intervjuer genomförts, varav 13 intervjuer har genomförts i kommunen. Ett utkast till rapporten har lämnats till berörda i granskningen för synpunkter på sakinnehåll. 3 Bedömningsgrunder Landstinget har en överenskommelse med varje kommun i länet avseende uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Socialstyrelsen och SKL har granskat och berört uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård i flera dokument. Dokumentet Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Linköpings kommun avseende uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade. SoS: Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård (uppföljning och utvärdering 2005), Tandvård i särskilda boenden för äldre granskning av tandvård för personer med rätt till nödvändig tandvård (2009), Socialstyrelsens meddelandeblad (mars 2004). SKL: Låt munnen va me - goda exempel på landstings och kommuners samarbete inom den uppsökande tandvården (2007). 4 Granskningsresultat 4.1 Inledning I uppsökande verksamhet ingår: Handledning/utbildning av vård- och omsorgspersonal så att denna kan hjälpa dem som behöver och vill ha hjälp med den dagliga munvården (avsnitt 4.2.2). Tandvårdserbjudande, d v s en fråga om personen vill ha en fullständig undersökning av sitt tandtillstånd och eventuell erforderlig behandling (avsnitt 4.2.3) Bedömning/undersökning av behovet av daglig munvård (avsnitt 4.2.4) 6

7 Individuell rådgivning och instruktion om den dagliga munvården (avsnitt 4.2.4) När en person flyttar till ett vårdboende ska personal på vårdboendet informera den boende och/eller anhörig om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Sjuksköterskor på vårdboendet bedömer om den boende tillhör målgruppen. Om behov finns skriver sjuksköterskan ett intyg som skickas till landstinget. Intyget berättigar den boende till munhälsobedömning och nödvändig tandvård. På intyget framgår även om den boende accepterat erbjudandet. Med intyget som grund tar en tandhygienist (tandvårdsutförare) kontakt med vårdboendet för att genomföra en munhälsobedömning på de boende som önskar en bedömning. Vid bedömningen ges individuella råd och instruktioner om den dagliga munvården samt, vid behov, erbjudande om nödvändig tandvård, d.v.s. att tandhygienist eller tandläkare utför nödvändig tandvård. Vid munhälsobedömningen ska omvårdnadspersonal från boendet närvara. Tandvårdsutförarna utbildar omvårdnadspersonalen på boendet så att de kan hjälpa de boende som behöver och vill ha hjälp med den dagliga munvården. Landstingets uppdrag för uppsökande verksamheten och nödvändig tandvård utförs av ett begränsat antal tandvårdsutförare. Inom kommunen berörs, utifrån verksamhetens art, ett betydligt större antal anställda. 4.2 Uppsökande verksamhet ansvarsområden Samverkan Landstinget och Linköpings kommun, liksom övriga kommuner i länet, har gjort en skriftlig överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunen avseende uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade. För att underlätta samverkan finns i varje kommun en kontaktperson mot tandvårdsgruppen i landstinget. Det har också skapats forum för samverkan mellan kontaktpersonerna och tandvårdsgruppen. Revisionell bedömning Landstinget och kommunen: Vår bedömning är att det skapats goda förutsättningar för samverkan mellan landstinget och kommunen Kontaktperson Överenskommelse Kommunen ansvarar för att det i varje kommun skall finnas en kontaktperson mot tandvårdsgruppen. Kontaktpersonen skall svara för den interna informationen om uppsökande verksamhet i kommunen. 7

8 Iakttagelser Det finns kontaktperson mot tandvårdsgruppen utsedd i Linköpings kommun. Kontaktpersonen är medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), i likhet med länets övriga kommuner. Nuvarande kontaktperson har haft uppdraget i ca två år. Kontaktpersonen träffar tandvårdsgruppen i landstinget regelbundet. Av intervjuerna i vårdboenden framkommer att den interna informationen i organisationen om den uppsökande verksamheten inte fungerar fullt ut. Alla känner inte till att det är MAS som är kontaktperson och att det finns en överenskommelse mellan landstinget och kommunen. Kontaktpersonen har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvård och träffar därmed sjuksköterskorna på vårdboenden regelbundet. Vid dessa träffar uppges uppsökande verksamhet vara en stående punkt på agendan. Vi ser däremot ingen tydlig kommunikationsväg mellan enhetscheferna på vårdboenden och kontaktpersonen. Verksamhetsråden inom kommunen, där regionchefer eller motsvarande deltar, lyfts fram som ett lämpligt forum för att regelbundet föra ner informationen i verksamheterna. Även webbenkäten indikerar att den interna informationen i kommunerna om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård kan förbättras. Revisionell bedömning Kommunen: Vår bedömning är att överenskommelsen delvis uppfylls. Det finns kontaktperson utsedd i kommunen i enlighet med överenskommelsen. Det är dock viktigt med systematisk information till och från enhetscheferna och att den sker direkt eller indirekt via kontaktpersonen beroende på vilket forum som anses lämpligt Utbildning Överenskommelse Landstinget ansvarar för att samtlig berörd personal i boendet ges information och utbildning i munvårdsfrågor. Tandvårdsutförarna ansvarar för att initiera och planera utbildningen. Utbildningen ska erbjudas en gång per år. Kommunen ska anvisa en ansvarig per särskilt boende som ansvarar för kontakterna med tandvårdsutförarna och ska tillsammans med tandvårdsutförarna planera utbildningen av berörd personal i kommunen. Varje utbildningstillfälle bör omfatta deltagare. Iakttagelser Tandvårdsutförare gör olika insatser för att förbättra och anpassa utbildningen till berörd personal på vårdboendet, men deltagandet i utbildningen är inte tillfredsställande enligt de intervjuade. I utbildningen ingår inte något om tandvårdsreformens intentioner. Vad gäller planeringen för utbildningen kontaktas enhetscheferna på berörda vårdboenden. Problem 8

9 som lyfts fram är svårigheter att få kontakt med enhetscheferna, samt att hitta lämpligt utbildningstillfälle. Detta medför att det inte alltid går att genomföra utbildningar en gång per år. Vidare framkommer att omvårdnadspersonalen många gånger inte har möjlighet att delta i utbildningarna. Uppfattningen är att enhetschefernas deltagande och intresse för utbildningen varierar. Av tandvårdsgruppens verksamhetsberättelse 2008 framgår att antalet omvårdnadspersonal som utbildas behöver förbättras. Enligt tandvårdsgruppen har förbättring skett i en kommun där utbildningen gjorts obligatorisk. Närvarolistor skrivs av tandvårdsutförarna vid utbildningarna som underlag dels för den uppföljning som tandvårdsgruppen gör, dels för ersättning till tandvårdsutförarna. Inom granskade vårdboenden är uppfattningen på olika nivåer i organisationen att innehållet i utbildningen och samverkan kring utbildningen i stort fungerar bra. Även här lyfts problem om svårigheter att hitta lämpligt utbildningstillfälle och med deltagande i utbildningen. En del anser att det inte finns behov av att delta i utbildningen varje år. Samtidigt lyfts omvårdnadspersonalen som nyckelpersoner i den uppsökande verksamheten. Enhetscheferna deltar i planeringen av utbildningen, men deltar sällan vid utbildningstillfället. På ett vårdboende uppges att personalen inte fått utbildning under de senaste fem åren. Enligt tandvårdsutförarnas noteringar har utbildning hållits på boendet både under 2008 och 2009, men få deltog i utbildningen. Timvikarier som arbetar kortare perioder på olika boenden behöver få utbildningen, men får inte alltid det enligt de intervjuade. Webbenkäten indikerar detsamma. Någon uppföljning specifikt av vilka som gått utbildningen för uppsökande verksamhet görs inte. Flera lyfter fram att de saknar en helhetsbild av den uppsökande verksamheten, vem som ansvarar över vad i landstinget respektive kommunen. Överenskommelsen mellan landstinget och kommunen är inte känd ner i organisationen. Vi får ingen tydlig bild av, varken från intervjuerna i landstinget eller i vårdboenden, att det finns en anvisad ansvarig på varje vårdboende för kontakter med tandvårdsutförarna. Vår bild är dock att planeringen av utbildningen främst sker mellan tandvårdsutförarna och enhetschefen på vårdboendet. Även webbenkäten indikerar en otydlighet vad gäller utsedda ansvariga på vårdboenden. Revisionell bedömning Landstinget: Vi bedömer att landstinget i stort uppfyller överenskommelsen. Kommunen: Vår bedömning är att ansvarig per särskilt boende behöver tydliggöras och att antalet deltagare vid varje utbildningstillfälle behöver följas upp för att uppfylla överenskommelsen bättre. Landstinget och kommunen: Deltagandet i utbildningen är inte, och har inte varit, ändamålsenligt, trots att utbildningens innehåll och samverkan i sig anses fungera tillfredsställande. Mot bakgrund av det som lyfts fram är vår bedömning att landstinget och kommu- 9

10 nen i samverkan behöver utvärdera överenskommelsen om deltagande i utbildningen årligen. Detta förutsätter dock att kommunen närmare analyserar och utvärderar deltagandet. Det kan också finnas behov av informationsinsatser där reformens intentioner samt ansvar och roller i hela processen tydliggörs. Av Socialstyrelsen vägledning framgår målet med utbildningen att öka omvårdnadspersonalens kompetens i munvården genom att bland annat lära sig tolka symtom och signaler som uttrycker behov av tandvårdsinsatser. Vidare framgår vikten av tandvårdsutförarnas kännedom om de vanligaste sjukdomstillstånden hos äldre. Genomförandet av utbildningsinsatserna för omvårdnadspersonalen är viktiga förutsättningar för att uppnå målen med tandvårdsreformen att nå de personer som har stora behov av tandvårdsinsatser Information om erbjudande Överenskommelse Kommunen skall vid inflyttning i särskilt boende informera om rätten till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård, erbjuda uppsökande verksamhet samt, för berättigade individer, skriva intyg om detta. Berörd person, och vid behov den som företräder denne, bör ta ställning till erbjudandet på särskilt formulär. Tandvårdsgruppen utbildar intygsutfärdare (är inte närmare reglerat i överenskommelsen). Iakttagelser Vid inflyttningssamtalen deltar enhetschefen på ett av granskade vårdboenden och på andra vårdboendet deltar sjuksköterskan. Det är inte alltid som information om rätten till uppsökande verksamhet ges vid samtalen med boende eller anhöriga enligt de intervjuade. Samtidigt lyfts att de boendes kännedom om rätten till uppsökande verksamhet är relativt låg och att det finns en risk att erbjudandet inte erhålls. Tandvårdsutförarna har konstaterat att det är ett flertal boende på ett av de granskade vårdboenden som inte fått informationen. Behovet av hjälp med daglig munvård skrivs in i individuella vårdplaner som upprättas för varje boende. Någon specifik uppföljning av informationen om erbjudandet görs inte i kommunen. Sjuksköterskor på vårdboendet utfärdar intyg när behov finns av uppsökande verksamhet. På ett vårdboende uppges att bedömningen av de boendes behov av uppsökande verksamhet ligger efter, ungefär hälften av de boende har inte fått en sådan bedömning. Tandvårdsgruppen gör stickprovskontroller av intygsutfärdandet. Intygsutbildningen har i en del fall dröjt av upp till två år enligt sjuksköterskorna. De anser att det är otydligt vem som ska initiera utbildningen. Enligt tandvårdsgruppen är det 10

11 kontaktpersonen i kommunerna som ska meddela tandvårdsgruppen när sjuksköterskor behöver intygsutbildning. I övrigt är sjuksköterskorna nöjda med utbildningen. Revisionell bedömning Landstinget: Enligt vår bedömning utbildar tandvårdsgruppen intygsutfärdare i enlighet med överenskommelsen. Kommunen: Vår bedömning är att överenskommelsen inte uppfylls fullt ut. Ansvariga på vårdboenden behöver ta ett större ansvar både för informationen om rättigheten till uppsökande verksamhet och för intygsskrivandet. Det är viktigt att kommunen säkerställer att informationen når den boende eller anhörig och att intyg skrivs inom rimlig tid Munhälsobedömningen Överenskommelse Tandvårdsutföraren och utsedd ansvarig på boendet i kommunen har ett gemensamt ansvar för att planera tandvårdsutförarens besök på boendet för munhälsobedömning så att verksamheten löper så effektivt som möjligt. Landstinget ansvarar för att ge individuellt utformade råd och anvisningar om lämpliga åtgärder för att förbättra munhälsotillståndet. Landstinget ansvarar för att uppsökande verksamhet erbjuds årligen till de individer som är berättigade till detta. Vid munhälsobedömning ska omvårdnadspersonal på kommunens boende närvara. Information om den boendes dagliga munvårdsbehov beskrivs i ett individuellt munvårdskort. Omvårdnadspersonal på kommunens boende ska erbjuda daglig munvård åt de boende som behöver hjälp med detta enligt munvårdskorten. Tandvårdsutföraren skall vid behov av tandvårdsbehandling erbjuda nödvändig tandvård med hänsynstagande till patientens fria val. Iakttagelser Som framgått tidigare är det otydligt vem som är utsedd ansvarig på vårdboendet för kontakt med tandvårdsutförarna. Vår bild är att enhetscheferna på vårdboendet inte direkt är involverade i planeringen av munhälsobedömningarna. Tandvårdsutförarna kontaktar i regel omvårdnadspersonalen på vårdboendet för att planera munhälsobesöken, vilket anses mest effektivt då omvårdnadspersonalen ska närvara vid bedömningen. Tandvårdsutförarna ger råd och anvisningar vid munhälsobedömningen som dokumenteras på ett munvårdskort kombinerat med bedömningsjournal. Enligt de intervjuade erbjuds de berättigade boende munhälsobedömning i stort årligen. 11

12 Omvårdnadspersonalens närvaro vid munhälsobedömningarna varierar enligt de intervjuade. Attityden till uppsökande verksamhet är positiv och det finns en medvetenhet om att omvårdnadspersonalen ska närvara vid munhälsobedömningarna. Arbetssituationen och ibland kort varsel om besök för munhälsobedömning medger inte alltid att omvårdnadspersonalen kan närvara. Arbetssituationen och den boendes integritet gör också att hjälp med den dagliga munvården inte alltid kan genomföras. Webbenkäten indikerar att omvårdnadspersonalens närvaro vid munhälsobedömningarna varierar i länets kommuner. Kontaktpersonerna i kommunerna har en mer positiv bild av omvårdnadspersonalens närvaro jämfört med tandvårdsutförarna. Svaren kan även tolkas som att det varierar mellan olika boenden. En preliminär bedömning av behovet av nödvändig tandvård (hänvisning till tandhygienist eller tandläkare för fullständig undersökning och eventuella åtgärder) görs vid munhälsobedömningen. Tandvårdsutförarna anser att erbjudande om nödvändig tandvård fungerar tillfredsställande. Revisionell bedömning Landstinget: Vi bedömer att landstinget i stort uppfyller överenskommelsen vad gäller munhälsobedömning. Det är dock viktigt att planering av besöken sker i god tid för att öka omvårdnadspersonalens möjlighet att närvara vid munhälsobedömningen. Kommunen: Överenskommelsen om omvårdnadspersonalens närvaro vid munhälsobedömningar uppfylls inte fullt ut. Omvårdnadspersonalen har en nyckelroll för den boendes munhälsa, varför omvårdnadspersonalens möjlighet att närvara vid munhälsobedömningarna bör följas upp för att få nödvändig information för den boendes munvård Avvikelserapportering Överenskommelse Kommunen och tandvårdsutföraren ska i första hand via avvikelserapport, rapportera till tandvårdsgruppen om den uppsökande verksamheten inte fungerar på avsett sätt. Iakttagelser Av intervjuerna i vårdboenden framkommer att definitionen av vad som är en avvikelse i den uppsökande verksamheten är otydlig, vilket medför att få avvikelser skrivs. Webbenkäten indikerar en något mer positiv bild i länet. Av tandvårdsgruppens verksamhetsberättelse 2008 framgår att tandvårdsutförarna skriver avvikelser om lågt deltagande av omvårdnadspersonal i utbildningen. Kontaktpersonen i kommunen delar inte tandvårdsgruppen uppfattning om avvikelser kring utbildningen, utan menar att utbildningen är ett erbjudande och inte ett skallkrav. 12

13 Revisionell bedömning Landstinget och kommunen: För att uppnå syftet med avvikelser är det är viktigt att det tydliggörs vad som är en avvikelse i den uppsökande verksamheten. Olika tolkningar av avvikelser kring överenskommelsen mellan landstinget och kommunen behöver åtgärdas för att nå en samsyn så att avvikelsen därmed uppnår sitt syfte som underlag för kvalitetsförbättringar Uppföljning och återrapportering Överenskommelse Landstinget ansvarar för att genomförd verksamhet följs upp och rapporteras såväl inom landstinget som till kommuner och centrala myndigheter. Kommunen skall vara tandvårdsutföraren och landstinget behjälplig vid uppföljning av den uppsökande verksamheten. Iakttagelser Tandvårdsgruppen gör kvantitativa och kvalitativa uppföljningar av den uppsökande verksamheten, främst utifrån de verksamhetsberättelser som tandvårdsutförarna upprättar och tillgänglig statistik. Statistiken kan även ge underlag för frågor till kontaktpersonerna i kommunerna och till vårdboenden. För tandvårdsutförarna har dokumenterade rutiner tagits fram. Uppföljningen sammanställs i tandvårdsgruppens verksamhetsberättelse, som delges ansvarig nämnd. Återrapportering sker till kommunernas kontaktpersoner. Rapportering sker även till centrala myndigheter. Tandvårdsgruppen inhämtar vid behov kompletterande uppgifter muntligt från kommunernas kontaktpersoner. Innehållet i informationen från kontaktpersonerna i länets kommuner varierar enligt de intervjuade. Av intervjuerna i kommunen och vårdboenden framkommer att det inte görs någon specifik uppföljning och utvärdering av kommunens ansvar i den uppsökande verksamheten då den är integrerad i omvårdnaden. Vi får ingen tydlig bild av att återrapporteringen från tandvårdsgruppen, utöver träffar med sjuksköterskorna, förs vidare ner i organisationen. Vid intervjuerna framkommer att enhetscheferna vid granskade vårdboenden har en mer positiv bild av uppfyllelsen av en del ansvarsområden i överenskommelsen än vad omvårdnadspersonalen har. Likaså indikerar webbenkäten generellt en mer positiv bild från länets kontaktpersoner i kommunerna än från tandvårdsutförarna i vissa frågor. Revisionell bedömning Landstinget och kommunen: Vi bedömer att landstinget och kommunen i stort uppfyller överenskommelsen om uppföljning respektive vara behjälplig vid uppföljning. 13

14 Enligt vår bedömning bör ändå landstinget och kommunerna gemensamt se över vad kommunerna bör bistå med för underlag för att säkerställa efterlevnaden av överenskommelsen och därmed att tandvårdsreformens intentioner uppnås fullt ut. Även webbenkäten indikerar att det kan finnas behov av underlag i form av mer specifik uppföljning och utvärdering som har en tydligare koppling till kommunens ansvar i överenskommelsen, framför allt vad gäller omvårdnadspersonalens närvaro vid munhälsobedömningar och information vid inflyttningssamtalen. Det är också viktigt att resultaten återrapporteras på alla nivåer i verksamheten. Kommunerna spelar en viktig roll för att identifiera de boende som ska erbjudas uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård då detta är en lagstadgad rättighet. Här är kommunens kontaktpersoner, verksamhetschefer och omvårdnadspersonal på vårdboendet viktiga nyckelpersoner. 14