Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län

Transkript

1 Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Andel 19-åringar med hög kariesförekomst >=4DFT >=8DFT Epidemiologi år Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 9-15, Örebro Telefon Telefax

2 Sammanfattning Denna rapport baseras på epidemiologiska uppgifter ur tandvårdsenhetens barntandvårdsdatasystem BTS. Uppgifterna baseras på insända uppgifter från privattandvården och folktandvården. 3-åringen I Örebro län fanns åringar per Av dessa har 2517 (87,6%) rapporterats behandlade under 26. Av dessa rapporterades 96,2% vara helt fria från karies eller tandfyllningar. 1,1% hade 4 eller fler karierade eller tidigare kariesskadade tänder. Andelen med 8 eller fler karierade eller tidigare kariesskadade tänder var,2%. 68,6% bedömdes vara i lägsta riskgrupp för utvecklande av karies. 6-åringen I Örebro län fanns åringar per Av dessa har 1614 (55,9%) rapporterats behandlade under 26. Av dessa rapporterades 69,% vara helt fria från karies eller tandfyllningar. 13,6% hade 4 eller fler karierade eller tidigare kariesskadade tänder. Andelen med 8 eller fler karierade eller tidigare kariesskadade tänder var 2,7%. 71,2% bedömdes vara i lägsta riskgrupp för utvecklande av karies. 12-åringen I Örebro län fanns åringar per Av dessa har 192 (54,2%) rapporterats behandlade under 26. Av dessa rapporterades 51,8% vara helt fria från karies eller tandfyllningar. 9,8% hade 4 eller fler karierade eller tidigare kariesskadade tänder. Andelen med 8 eller fler karierade eller tidigare kariesskadade tänder var,9%. 12-åringen har i medeltal,46 nya kariesskadade ytor ,5% bedömdes vara i lägsta riskgrupp för utvecklande av karies. 16-åringen I Örebro län fanns åringar per Av dessa har 292 (51,3%) rapporterats behandlade under 26. Av dessa rapporterades 31,5% vara helt fria från karies eller tandfyllningar. 28,9% hade 4 eller fler karierade eller tidigare kariesskadade tänder. Andelen med 8 eller fler karierade eller tidigare kariesskadade tänder var 7,5%. 16-åringen har i medeltal,65 nya kariesskadade ytor ,9% bedömdes vara i lägsta riskgrupp för utvecklande av karies. 19-åringen I Örebro län fanns åringar per Av dessa har 3291 (92,8%) rapporterats behandlade under 26. Av dessa rapporterades 26,2% vara helt fria från karies eller tandfyllningar. 34,4% hade 4 eller fler karierade eller tidigare kariesskadade tänder. Andelen med 8 eller fler karierade eller tidigare kariesskadade tänder var 1,5%. 57,6% hade inga approximalytor (mellanrumsytor) fyllda eller med ny karies. 12% hade mer än 4 approximalytor fyllda eller med ny karies. 4,1% av 19-åringarna hade 8 eller fler approximalytor fyllda eller med ny karies. Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 1

3 19-åringen har i medeltal,56 nya kariesskadade ytor 26. Av dessa var,27 approximalytor. 68,6% bedömdes vara i lägsta riskgrupp för utvecklande av karies. Epidemiologiska registreringar Med epidemiologi avses en beskrivning av en sjukdoms utbredning i en population - en grupp individer. Den registrering av data som sker beskriver frekvensen av dessa skador relaterade till sjukdomen karies bland barn och ungdomar i Örebro län. Registrering sker vid alla fullständiga undersökningar. Barn och ungdom - kariesdata Epidemiologiska uppgifter används för att: Beskriva karies-skadors förekomst, omfattning, svårighetsgrad och fördelning inom olika grupper. Det kan vara åldersgrupper, geografiska områden eller andra typer av grupper. Ge hjälp vid planering av tandvård på såväl klinik-/mottagningsnivå som central nivå. Planering kan omfatta såväl målformulering för vården som prioriteringar och resursfördelning. Spåra bakgrundsfaktorer av betydelse för karies- skadors uppkomst och utbredning. Kontinuerligt utvärdera effekter av insatta åtgärder för att utgöra underlag för modifieringar av vårdprogram. Definitioner av kariesepidemiologiska data I det epidemiologiska inrapporteringssystemet betecknas mjölktänder med små bokstäver och de permanenta med stora bokstäver. Diagnosen karies (D d) Diagnosen karies ställs vid undersökningstillfället och utgör en kombination av kliniska och röntgenologiska registreringar. Definitioner: D/d (decayed) = manifest karies, vilket för tand eller yta innebär karies med tydlig utbredning i dentinet och anger nytillkommen primär karies. På icke inspekterbara mellanrumsytor är manifest karies en kariesskada, som på röntgen ger en svärtning genom emaljen och med tydlig utbredning i dentinet. F/f (filled) = fyllning på tand eller yta, vilket innebär att tanden har en fyllning eller krona, även om fyllningen/kronan skulle vara defekt eller till och med förlorad. M/e (missed) = förlorad tand på grund av karies. T/t (tooth) = tand som enhet. S/s (surface) a = yta som enhet. = approximal, vilket betyder mellanrumsyta på primär eller permanent tand. Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 2

4 Epidemiologi 26 Under 26 utfördes den av landstinget organiserade och finansierade barn- och ungdomstandvården av både folktandvården och privata vårdgivare. Nedanstående sammanställning baseras på data insamlade i folktandvården avseende åren och de data som tandvårdsenheten insamlat mellan åren Det går inte att dra säkra slutsatser för enstaka år utan endast trenden över tid kan analyseras. Speciellt försiktig måste man vara med att dra slutsatser för 22 eftersom folktandvården under detta år hade stora inkörningsproblem med sitt nya datasystem vilket naturligtvis även påverkade den epidemiologiska rapporteringen. Det är också svårt att jämföra 22 och framåt med tidigare epidemiologi. Inmatning sker nu med större automatik jämfört med tidigare manuella beräkningar som matats in i det gamla administrationssystemet (BITS). Trots återkommande fel i tandvårdsystemet Effica vad gäller beräkning av valda registreringsvariabler är troligen ändå underlaget bättre än innan det nya tandvårdssystemet infördes. Ytterligare en faktor som bör tas hänsyn till är att enligt landstingets anvisningar för barntandvård bör vårdgivarna numera tillämpa individuella revisionsintervall. Detta innebär att varje individ kallas till ny undersökning utgående ifrån individens behov baserat på en individuell riskbedömning. Undersökning kan ske med upp till två års intervall. Det medför att epidemiologiska data inte registreras varje år för alla individer och det blir alltså svårt att dra några säkra slutsatser för enstaka åldersgrupper. Undantaget är 3- och 19-åringen där fortfarande målet är att alla i dessa åldersgrupper undersöks årligen. När det gäller barn som valt privat vårdgivare blir det statistiska underlaget för enskilda kliniker vanligen mycket litet. Diagrammet nedan visar antalet rapporter i varje åldersgrupp som ligger till grund för den totala sammanställningen. Flest rapporter föreligger i gruppen 2, 3 och 19 år. För tvååringen sker dock ingen fullständig epidemiologisk rapportering. Diagram 1. Antalet barn registrerade i BTS (ålder 2-19) och antalet barn som rapporterats behandlade 26 från samtliga vårdgivare (ålder 2-19) Antal registrerade respektive behandlade barn i olika åldersgrupper Totalantal Antal undersökta Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 3

5 Diagram 2. Andel med rapporterad epidemiologi under åren (i åldrarna 3, 6, 12, 16 och 19 år.) med inrapporterad epidemiologi uppdelad på 5 åldersgrupper Diagrammet ovan visar andelen barn med rapporterad epidemiologi, i fem åldersgrupper. Andelen rapporterade barn i samtliga åldersgrupper förutom 3 och 19 år har sjunkit eftersom individuell revisionstid införts. Förskolebarnens kariesepidemiologi Från 3 till 6 år omfattar registreringen endast mjölktänder. Diagram 3 Andelen kariesfria 3- och 6-åringar, i procent. (dft=) Andel kariesfria förskolebarn 12, 1, 8, 6, 4, 2, 3-åringar 6-åringar, Inga stora förändringar även om den uppåtgående trenden för kariesfria 6-åringar har avstannat vid milleniumskiftet. En viss förbättring kan anas vad gäller andelen kariesfria 6- åringar. Diagram 4 Andelen förskolebarn med hög kariesförekomst Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 4

6 Andel förskolebarn med hög kariesförekomst >=4 dft 3 åringar >=8dft 3-åringar >=4dft 6-åringar >=8dft 6-åringar Epidemiologiska värden för 6-åringen visar i år inte på någon fortsatt försämring. Detta är första året sedan 21 som det går att tolka in en viss förbättring. De yngre tonåringarnas kariesepidemiologi Diagram 5. Andelen kariesfria 12- och 16-åringar, i procent. (DFT=) Andel kariesfria yngre tonåringar åringar 16-åringar Även i dessa åldersgrupper förefaller det som att det skett ett trendbrott gällande ökningen av andel kariesfria omkring år 2. Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 5

7 Diagram 6. Andelen 12- och 16-åringar med fyra eller fler karierade eller tidigare kariesskadade tänder, i procent. Andel yngre tonåringar med hög kariesförekomst >=4DFT 16-åringar >=8DFT 16-åringar >=4DFT 12-åringar >=8DFT 12-åringar De yngre tonåringarnas epidemiologi speglar högstadieåldern, då barnen blir alltmer autonoma och ofta har tillgång till mera pengar att konsumera t.ex. godis och läskedrycker. 12-åringen har vanligen fått de flesta permanenta tänderna, 16-åringen har ett etablerat permanent bett, utom visdomständerna. I diagrammen 6 och 7 visar trenden en stadigt förbättrad hälsoutveckling under hela perioden Även i denna åldersgrupp finns nu en utplanande kurva med en relativt stabil situation sedan år åringarnas kariesepidemiologi 19-åringarna är en speciellt intressant grupp. De utgör den sista åldern i den landstingsorganiserade barn- och ungdomstandvården. Det är också en grupp med en stor andel undersökta. Epidemiologin ger ett underlag för prognoser om framtida tandvårdsbehov. Diagram 7. Andelen 19-åringar med inrapporterad epidemiologi och andelen kariesfria, i procent. (DFT=) 19-åringar 1 8 procent Undersökta Kariesfria Av landstingets anvisningar för barntandvård framgår att 19-åringar skall undersökas och epidemiologirapporteras. Detta lyckas väl med en undersökningsprocent på 92,8%. Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 6

8 Diagram 8. Andelen 19-åringar med avseende på approximalkaries. Aproximalkaries hos 19 åringen % DFSa= % DFSa>= Ovanstående diagram visar på en stabil situation sedan år 2 Diagram 9. Andelen 19-åringar med mer än 4 och mer än 8 karierade eller tidigare kariesskadade tänder, i procent. Andel 19-åringar med hög kariesförekomst >=4DFT >=8DFT Andelen mycket sjuka har i stort sett halverats under tidsperioden för att nu stabiliseras kring de senaste årens nivå. Approximalkaries (karies på mellanrumsytorna) hos 19-åringar är en bra indikator på det framtida tandvårdsbehovet. Varje restaurerad approximalyta medför en markant ökad risk för ytterligare behov av rehabiliterande tandvård. Det är viktigt att komma ihåg att alla redovisade värden speglar manifesta kariesskador. Individer utan registrerad manifest karies kan mycket väl vara kariessjuka d.v.s. att de har en fortsatt utveckling av antalet kariesskador som ännu ej gett sig tillkänna. Initialkaries innebär Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 7

9 diagnostiserbara kariesskador som inte passerat in i dentinet. Sådan karies skall givetvis behandlas men kräver vanligen inte rehabiliterande behandling genom fyllningar. Hur stor den andel av populationen som har diagnostiserad initialkaries framgår inte av detta material. Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 8

10 Aktiv kariessjukdom I detta avsnitt behandlas nytillkomna kariesskadade tandytor (DS, ds och DS-a, ds-a) Diagram 1. Medelvärdet för nya kariesangrepp, totalt (DS) och approximalt (DS-a), fördelat på 5 åldrar. Nya kariesangrepp 26 fördelat på fem åldrar,9,8,7,6,5,4,3,2,1 3 år 6 år 12 år 16 år 19 år DS mean Dsa mean Approximala skador tar längre tid att utveckla än de på tuggytorna (occlusal karies). 3- åringarna har en liten del approximal karies och 6-åringarna en större del. Samma sak syns också på 12-åringen jämfört med 19-åringen. 3-åringarna har i genomsnitt,11 nya kariesangrepp totalt och,2 approximala angrepp. 19-åringen har,56 nya kariesangrepp varav,27 approximala. Notera att på 3- och 6-åringen räknas bara primära tänder (mjölktänder). Tabell 1. Andel individer 2-19 år som har -4 nya kariesangrepp år DS Ackumulerad Ackumulerad Ackumulerad 79,7% 79,8% 79,7% 1 89,% 88,9% 88,9% 2 94,% 94,% 94,% 3 96,2% 96,2% 96,3% 4 97,6% 97,7% 97,7% Närmare 8% av alla barn och ungdomar i Örebro län hade 26 ingen ny kariesangripen yta. Tabellen visar de barn som har upp till fyra nya kariesangripna ytor vilket omfattar 97,7% av de rapporterade barnen. Det finns dock enstaka barn med ända upp till ca 2 inrapporterade karierade tänder. Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 9

11 Diagram 11. Antal rapporterade barn och ungdomar per ny kariesskadad tandyta. Antal barn 26 i relation till antal nya kariesangrepp Antal nya kariesangrepp Antal barn 2-19 år Diagrammet ovan illustrerar att 97,7% av alla rapporterade barn och ungdomar i Örebro län har 4 eller färre nya kariesskadade tandytor. Den individ som hade flest angrepp hade 2 st. medan genomsnittet låg på,49 och den 95:e percentilen på 3. Riskgruppering och revisionstider Barn och ungdomar skall regelbundet erbjudas kontroll av sin tand- och munhälsa. Hur lång undersökningsintervallen skall vara är beroende av både deras aktuella munhälsotillstånd och den förväntade utvecklingen av deras tand- och munhälsa. För att göra en prognos av patientens tand- och munhälsotillstånd i framtiden och därmed beräkna när nästa undersökning bör ske, måste en bedömning och värdering av de risker som finns göras. Riskbedömningen utgör också ett viktigt underlag för den enskilda patientens terapiplan. Det finns ett stort antal faktorer, som kan användas som underlag för en bedömning av risken att i framtiden få ny eller fortsatt utveckling av tandsjukdomar eller bett- och utvecklingsstörningar. Några av dessa är: sociala förhållanden; beteenden tidigare karieserfarenhet kostvanor munhygien; buccal plackförekomst bakteriologisk miljö i munhålan salivfaktorer tand- och bettutvecklingsstatus medicinska förhållanden Dessa faktorer har olika stor betydelse beroende på om de används för att bedöma risk för sjukdomsutveckling hos en grupp individer eller en enstaka person. Personens ålder samt vilken tand och tandyta som skall bedömas har också betydelse. Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 1

12 Olika försök att kombinera riskfaktorer har gjorts och görs i syfte att få ett så bra bedömningsunderlag som möjligt. Hitintills har det dock varit svårt att hitta någon metod som är bättre än en erfaren tandläkares bedömning, grundat på anamnes- och statusuppgifter. I landstingets anvisningar för barntandvård anvisas ett riskgrupperingssytem som används av vårdgivarna. Systemet indelas i kariesrisk, parodontal risk och bettrisk. Kariessrisk syftar till att prognostisera kariessjukdom, parodontal risk till att prognostisera risk för sjukdomsutveckling i tandkött och tandfäste. Bettrisk prognostiserar risken för avvikande bettutveckling. Varje risk indelas i en skala -2, där betyder ingen risk, 1 måttlig risk och 2 hög risk. När tiden till nästa undersökning (revisionstid) skall fastställas används högsta riskvärdet som ett av flera beslutsstöd. Diagram 12. Andel rapporterade barn och ungdomar uppdelad på karies-riskgrupp. Andel i procent med riskgrupp K 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 3 år 6 år 12 år 16 år 19 år Diagrammet ovan visar en stabil riskgruppering sett på tre års perspektiv. Diagram 13. Andel rapporterade barn och ungdomar uppdelad på karies-riskgrupp 2. Andel i procent med riskgrupp K2 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 3 år 6 år 12 år 16 år 19 år Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 11

13 Diagram 14. Andel rapporterade barn och ungdomar uppdelad på åldrar och riskgrupper. Andel undersökta 26 med risk= uppdelat på fem åldersgrupper 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 3 år 6 år 12 år 16 år 19 år K P B Totalrisk Ovanstående diagram tar även med Totalrisk= vilket är den andel av undersökta barn som har risk i både karies-, parod- och bettrisk. Epidemiologi på kommunnivå. För tredje året redovisas nu resultaten även på kommunnivå. Eftersom antalet rapporter skiljer sig åt mellan stora och små kommuner bör tolkning ske med stor försiktighet. Nedbrutet på separata åldrar blir materialet naturligtvis ännu mer begränsat, speciellt i de små kommunerna. Diagram 15. Andel kariesfria rapporterade barn och ungdomar under 24 till 26 uppdelad på kommuner. DFT= (glidande medelvärden) procent 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Ovanstående diagram visar att Laxå fortfarande ligger sämst till med avseende på den samlade skadebilden av karies. Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 12

14 Diagram 16. Andel rapporterade barn och ungdomar utan nytillkommen karies under 24 till 26 uppdelad på kommuner. DS= (glidande medelvärden) 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Ovanstående två diagram visar inte på någon större skillnad mellan kommunerna. Behandlarna i Degerfors, Hällefors och Ljusnarsbergs kommun har dock registrerat en minskad andel barn utan ny karies. Diagram 17. Andel rapporterade barn och ungdomar med hög kariesförekomst uppdelad på kommuner. Andel barn med många kariesskador, DFT> Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Flera kommuner uppvisar en tydlig svängning mellan åren. De som utvecklats sämst med avseende på barn med många kariesskador mellan 25 och 26 är Degerfors, Hällefors och Karlskoga kommun. Skillnaden är troligen mer registreringsteknisk än sjukdomsmässigt grundad. Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 13

15 Diagram 18. Andel rapporterade kariesfria 19-åringar uppdelad på kommuner. Andel 19-åringar med DFT= Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Nedbrutet på åldersnivå 19 år förefaller det bli väl stora svängningar mellan åren för att några slutsatser ska kunna dras. Ovanstående siffror (diagram 18-2) bygger på olika mängd inrapporterat material från 612 rapporter i Ljusnarsbergs kommun till rapporter från Örebro. När det gäller åldersgruppen 19 år är antalet inrapporterade naturligtvis ännu lägre. Siffrorna får därför ses mera som indikatorer än som statistiskt underlag. Däremot finns det anledning att fortsättningsvis följa utvecklingen även på kommunnivå för att på detta sätt se om de generella trender där ovanstående material eventuellt kan peka på en trend i Laxå. Diagram 19. Riskgrupper uppdelad på vårdgivare. Riskgrupper fördelade på vårdgivare ftv pt 4 2 K P B Risk Ovanstående diagram visar på en stor likhet mellan vårdgivare vad gäller bedömningen av patientens totalrisk. K är lägsta kariesrisk, P är lägsta parodontala risk och B är lägsta ortodontiska risk. Risk innebär lägsta totalrisk, dvs. den individ som har både K, P och B. Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 14

16 Diagram 2. Riskgrupper uppdelad på vårdgivare. Karies-riskgrupper uppdelad på vårdgivare 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 1 2 Folktandvård Privattandvård Diagram 21. Kariesförekomst uppdelad på vårdgivare. Andel patienter utan nya eller tidigare skador (DFT=) samt andel patienter utan nya skador (DS=) fördelat på vårdgivare DFT= DS= 1 ftv pt Kariesrisk registreras på samtliga patienter och går från kariesrisk som är lika med en mycket liten risk till kariesrisk2 som är stor risk. Ovanstående två diagram visar att privata vårdgivare i mindre utsträckning än offentliga förefaller registrera barn som kariesriskgrupp 2 (övre diagrammet). Registrering visar på överensstämmelse med faktiskt noterat kariesförekomst (nedre diagrammet) som är lägre hos privata vårdgivare. Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 15

17 Sammanfattande kommentar Tandhälsan, avseende kariessjukdomen, hos länets barn och ungdomar är fortfarande mycket god. Den stadiga förbättringen som noterats sedan 199 har dock brutits. Epidemiologin visar ungefär samma skadestal de senaste åren. Socialstyrelsen har utvecklat de nationella förändringarna som skett i sin rapport Tandhälsan hos barn och ungdom Vid de senaste uppgifter som finns i denna rapport (1995) skiljer sig inte ÖLL nämnvärt på någon punkt från landstingsgenomsnittet. Skälen till denna stagnation kan vara många. Den rapporterade ökade konsumtionen av läsk och sötsaker är en faktor som sannolikt har betydelse. Det är också möjligt att vi idag börjar närma oss en så god tandhälsa som är möjligt att nå, med nuvarande metoder och ansatser. På kommunnivå är det svårt att dra några säkra slutsatser. Fortfarande förefaller dock Laxå ha en något större kariesproblematik än länet i övrigt. I det inrapporterade materialet finns även en statistisk signifikant skillnad på förekomst av kariesskador hos de patienter som går hos privata vårdgivare relativt de som går hos offentliga vårdgivare där de hos folktandvården har en högre andel skador. Den individinriktade behandlingen av kariessjukdomen kan säkert fortfarande förbättras ytterligare. Sannolikt måste man dock, för att nå längre, komplettera den individuella vården med utökade insatser av generell natur riktade mot grupper av individer och områden med konstaterat dålig tandhälsa. Arbetet med sådana utökade interventioner har också sedan några år inletts i vårt län, genom specifika uppdrag till folktandvården. Även om tandhälsan är god för det stora flertalet, finns fortfarande individer med dålig tandhälsa. Särskilda åtgärder behövs för att förbättra denna situation. Till en del kan de generella insatser som beskrivs ovan ge möjlighet för en bättre tandhälsa för dessa individer. För denna grupp med stor oral ohälsa finns det dock en tydlig samvariation med övrig ohälsa. Detta innebär att behandling inriktat enbart mot kariessjukdomen har en begränsad effekt. Här behövs alla de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som hälso- och sjukvården kan mobilisera tillsammans med övriga samhällets stöd för att nå framgång. Tandvårdsenheten, Hälsokansliet 16