Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen

Transkript

1 Barntandvårdsdagarna 26 i Jönköping Barnens tandhälsa under 3 år Jönköpingsundersökningen 23 Övertandläkare Anna Nydell Helkimo Presentationens uppläggning Beskriva förändringar i kariesförekomst bland barn och ungdomar under en 3-års period samt sätta förändringarna i relation till tandhälsovårdsverksamheten i Jönköpings län. Jönköpingsundersökningen Epidemiologisk undersökning av tandhälsan hos slumpmässigt utvalda jönköpingsbor Ca 1 individer i vardera sgrupperna 3, 5, 1, 15, 2, 3, 4 8 år Jönköpingsundersökningen Enkätundersökning samt klinisk och röntgenologisk undersökning genomfördes åren, 1978 (del av gruppen),, 1993 och 23. Hur var tandhälsan bland svenska barn för år sedan? Bild: G Koch, 1967 Under 6-talet genomförde Göran Koch kliniska undersökningar av skolbarn i Malmö, i samband med forskning kring fluor. 1

2 bland skolbarn i Malmö på 6-talet Från 9 19 års fick barnen årligen i genomsnitt 7 nya kariesangrepp En 15-åring hade i genomsnitt 5 fyllda eller karierade tandytor År År 3 År 5 Ny tandhälsovårdsverksamhet planerades i Jönköpings län i början av 7-talet. Tandhälsan kartlades genom den första Jönköpingsundersökningen. (G Koch 1967, 1969, 197) Kariesfrihet Jönköpingsundersökningen frekvens (%) kariesfria individer I Jönköpingsundersökningen redovisas både initial och manifest karies Jönköpingsundersökningen 3 3,9 5 11,2 1 9, ,7 2 35,6 approximalt Jönköpingsundersökningen medeltal karierade eller fyllda approximalytor 3,8 5 4,1 1 1,4 15 9,8 2 16,3 2

3 1974 start för ny tandhälsovårdsverksamhet i F-län Tre regioner Tre tandhälsovårds- tandläkare Profylaxtandsköterskor & biträden Ny epidemiologisk uppföljning för att bedöma effekt av insatta åtgärder samt behov av förändrad verksamhet Jönköpingsundersökningen 1978 samt Kariesfrihet Jönköpingsundersökningen, 1978, En dramatisk förbättring av tandhälsan noterades redan efter 5 år frekvens (%) kariesfria individer Jönköpingsundersökningen, 1978, approximalt Andel manifest respektive initial karies i % ,9 2, 2,3 5 11,2 6,3 5,9 1 9,3 4,4 5, 15 27,7 13,7 11,2 2 35,6 27, 21,5 29% 58% 3 år 5 år 1 år 15 år 2 år 71% 42% 32% 53% 68% 47% 84% 89% Manifest karies 16% 11% 84% 9% Initial karies 16% 1% 78% 86% 22% 14% 3

4 Fördelning (%) av 5-åringar avseende antal karierade eller fyllda ytor (dfs)), 1978 och Fördelning (%) av 15-åringar avseende antal karierade eller fyllda ytor (), 1978 och Barn % 7 Ungdomar % dfs Vid mitten av 198-talet förändrades tandhälsovårdens organisation och verksamhet Bantad organisation Mindre kollektiv profylax i skolor Mer individinriktad profylax på kliniken Utökad basprofylax genom Generellt fissurförseglingsprogram Alla permanenta molarer skall fissurförseglas Jönköpingsundersökningen 1993 Visade tecken på försämrat tandhälsotillstånd Resultat av förändrad tandhälsovårdsverksamhet? Jönköpingsundersökningen, ,3 1,2 5 5,9 3,7 1 5, 2, ,2 11,7 2 21,5 15,7 4

5 approximalt Andel manifest respektive initial karies i % 3 år 5 år 1 år 15 år 2 år Obligatorisk riskbedömning infördes Riskgrupp Riskgrupp 1 Riskgrupp 2 Riskgrupp 3 Manifest karies Initial karies Riskbedömning baserad på riskfaktorer Odontologiska faktorer Beteendefaktorer Medicinska faktorer Sociala/kulturella faktorer Beroende på risknivå erbjöds Basprogram Tandborstning med F-tandkräm F 2ggr/dag Fissurförsegling permanenta molarer Förstärkt basprogram riskåldrar Individuellt tilläggsprogram Ny uppföljning och utvärdering av tandhälsotillståndet genom Jönköpingsundersökningarna Jönköpingsundersökningen 23 5

6 Jönköpingsundersökningarna beskriver förändringar i tandhälsan under en 3-årsperiod Resultat av: aktiv tandhälsovårdssatsning? ökad kunskap? förändrade attityder? ändrad befolkningsstruktur? Kariesfrihet Jönköpingsundersökningen,, 1993, 23 frekvens (%) kariesfria individer Jönköpingsundersökningen,, 1993, 23 Jönköpingsundersökningen,, 1993, ,9 2,3 1,2 1,8 5 11,2 5,9 3,7 3,5 1 9,3 5, 2,6 1, ,7 11,2 11,7 6,4 2 35,6 21,5 15,6 9, ,9 2,3 1,2 1,8 5 11,2 5,9 3,7 3,5 1 9,3 5, 2,6 1, ,7 11,2 11,7 6,4 2 35,6 21,5 15,6 9,7 Jönköpingsundersökningen,, 1993, 23 approximalt Jönköpingsundersökningen,, 1993, ,9 2,3 1,2 1,8 5 11,2 5,9 3,7 3,5 1 9,3 5, 2,6 1, ,7 11,2 11,7 6,4 2 35,6 21,5 15,6 9,7 medeltal karierade eller fyllda approximalytor ,8 1,3,3,1 5 4,1 3,3 1,4 1,3 1 1,4 1,1,6,6 15 9,8 5,6 6, 3, 2 16,3 1,4 6, 5, 6

7 Approximala DF-ytor hos 15-åringar Ocklusalkaries 1 Jönköpingsundersökningen,, 1993, D initial D manifest F medeltal karierade eller fyllda ocklusalytor ,6 3,3,6, ,9 5,2 2,6 1,5 2 11,5 9,4 6, 2,8 Fissurförseglade molarer (%) Jönköpingsundersökningen 23 Fördelning (%) av 5-åringar 5 avseende antal karierade eller fyllda ytor (dfs( dfs) Barn (%) 5 4 Barn (%) 5 4 ök uk 17, 27 16, 26 36, 46 37, dfs dfs dfs dfs Fördelning (%) av 15-åringar avseende antal karierade eller fyllda ytor () Ungdomar (%) 5 4 Ungdomar (%) 5 4 Medeltal karierade eller fyllda ytor (dfs/) för hela gruppen samt för de 3 % resp.. 1 % av gruppen med flest kariesskador dfs år % av gruppen år % av gruppen 7

8 Slutsatser av Jönköpingsundersökningarna 23 Slutsatser av Jönköpingsundersökningarna 23 Dramatisk förbättring av tandhälsan bland barn och ungdom en är generellt låg Snedfördelning av kariesförekomsten inom varje sgrupp Fortsatt förbättring av tandhälsan i permanenta bettet även under senaste 1-årsperioden Ingen förbättring i primära bettet under senaste 1-årsperioden Ocklusalkaries har minskat till följd av generell fissurförsegling Utmaningar för det fortsatta tandhälsoarbetet Motverka tidig kariesutveckling i primära bettet Förhindra approximalkaries i växel- bettet och unga permanenta bettet 26 förändrades åter organisation och verksamhet för tandhälsovården i Jönköpings län Nystart för barn- och ungdomstandvården Vårdprogram för högriskindivider Nystart Nystart Riskgruppering ( frisk, risk, sjuk ) utifrån risk- och friskfaktorer Betoning på friskfaktorer och betydelse av egenvård Förlängda revisionsintervall för de friska Skolan skall åter bli arena för tandhälsoarbete Tandborstning i förskolor återinförd Fortsatt samarbete med BVC Samverkan med andra vårdgivare i folkhälsoarbete (t.ex. övervikt/fetma, tobak) 8

9 Hur skall fortsatt utvärdering ske? Förändring i verksamhet och utvärdering genom epidemiologi en ständigt pågående process Ska länets epidemiologi kompletteras med Jönköpingsundersökningen 213? Tack för uppmärksamheten! 9