Karies hos skolbarn HT2011. Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt

Transkript

1 Karies hos skolbarn HT211 Prevalens Riskbedömning Diagnostik Kariesprogression Vad menas med prevalens? Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt Vad menas med incidens? Mått på nyinsjuknande, för att möjliggöra studier av sjukdomsutveckling Ex Antal friska patienter som utvecklar karies under 1år 1

2 Kariesfria (%) av undersökta 12-åringar Namn Efternamn Socialstyrelsen 26 Medelvärde för DFT hos 12-åringar på riksnivå DFT 3,5 3 2,5 2 1,5 1, Namn Efternamn DFT hos 19-åringar Andel kariesfria 3% Socialstyrelsen 21 2

3 Medelvärde DFS-a (19 år) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1, Exklusive kariesfria Alla Socialstyrelsen 21 Andel kariesfria approximalt (19år) % Socialstyrelsen 21 Tandhälsan hos barn(12-13) med mest karies SiC Index SLL 26 SiC Nationellt 21, 28 WHO s mål 215 3,1 2,8,2,5 3, SiC = significant caries index 3

4 Barn som ej besöker tandvården % SLL 25 Endodontiskt vårdbehov Förekomst av rotfyllda tänder hos 19-åringar 9% (sex års molaren) Vanligast med en rotfyllning (77%) Orsakad av karies till 75% Apikal parodontit förelåg hos hälften av de rotfyllda tänderna Apikal parodontit starkt associerad med teknisk kvalité av rotfyllningen Prediktorer multivariat analys Barn med DFT >2 vid 1 års ålder Frekvent uteblivande Rapporterad rädsla Utlandsfödda föräldrar Ridell 28 Vem har risk för karies? 4

5 Fördelning av DMFS i en 19års population Antal ungdomar DMFS Högrisk gruppen Barn med DFT> i relation till andelen familjer med låg social status Låg social status 13-åringar % DFT> Alby Hallunda Flemingsberg Sollentuna Viggbyholm Bromma Barr-Agholme M, Grindefjord M, Tandvårdsstaben, SLL 22 Faktorer associerade till högriskgruppen (DMFS >1) Tandvårdsräddsla Gingivit P<.1 P=.3 OR 2.8 OR 2.1 Oregelbunden Mor född utomlands tandborstning kväll P=.7 P=.8 OR 2. OR 1.9 Juhlin et al 26 5

6 Faktorer som påverkar kariesförekomst Samhällsnivå Individnivå Sociodemografi, utbildning, välfärd mikroflora, biologi på tandytan påverkas av genetiska faktorer Livsstil, attityder, värderingar, betende Begränsat kolhydrat intag (fermentabla) God munhygien Tillräcklig fluortillförsel Frekvent intag kolhydrater Dålig munhygien Otillräcklig fluortillförsel Riskfaktorer till karies Bestämd genom longitudinell studie närvarande frånvarande Sannolikhet för sjukdom Mikrobiologiska faktorer Kostfaktorer Munhygien Värden Riskfaktorer förstärker varandras effekt då de förekommer samtidigt - interaktionseffekt Kariessjukdomen Kosten Mikroorganismerna och munhygienen Fluorexpositionen Salivsekretionen 6

7 Kariesrisk vid vissa kroniska sjukdomar Tumörsjukdom Astma Diabetes Hjärtsjukdom Neuropsykiatriska funktionshinder ADHD Övervikt och fetma? Studenternas prioritering av preventionsmetod 17 årig patient som efter klinisk undersökning bedöms vara mycket kariesaktiv och har kronisk gingivit. Vilken preventionslåda prioriteras i första hand Kostlådan Mekanisk plack borttagning och antibakteriella medel mm Fluorinnehållande preparat Salivstimulerande medel Riskbedömning SBU 27 Förekomst av karies den bästa prediktorn för att förutse ny karies hos förskolebarn, skolbarn tonåringar. Hos förskolebarn kan prediktionen öka med flera prediktorer i modellen (Evidens 1) Hos förskolebarn är sannolikheten att identifiera riskindivider och icke riskindivider relativt hög. Sensitivitet 8% specificitet 79 % (Evidens 1) Hos skolbarn och ungdomar är sannolikheten att identifiera icke riskindivider större än att identifiera riskindivider Sensitivitet 61 %, specificitet 82% (Evidens 1) 7

8 Riskbedömning SBU 27 Salivflöde, buffringsförmåga hos barn och ungdom förbättrar inte prediktionen i modellen (Evidens 1) Risk för att utveckla karies i perm tänder är störst de första åren efter eruption. Approximalytor och andra molarers ocklusalyta 3-4 år (Evidens 1)! Riskbedömning SBU 27 Hos små barn (1-2 år) har mutansstreptokocker som enskild prediktor otillräcklig tillförlitlighet. Hos större barn ringa värde som prediktor (Evidens 1) Hos små barn har intag av sötsaker (> 1ggr/ vecka) som enskild prediktor hög sensitivitet (72-84%), specificiteten låg (44-55%). Hos skolbarn och ungdomar ringa värde som prediktor (Evidens 1) Kan riskfaktorer för kariesutveckling hos tonåringar identifieras pre- och perinatalt? 8

9 Prenatal risk factors for caries Outcome: Approximal caries increment (13-19 years) Maternal smoking Maternal overweight p<.1 p=.1 OR 1.33 OR 1.21 Adjustments: sex, child s country of birth, maternal age, smoking, educational level, receiving social welfare allowance. Julihn et al 29 Mammas övervikt och risk för karies hos barnet Odds Ratio 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, 1,21 1,5 1,56 1,61 1,64 > >4 >6 >8 >1 DMFSa Julihn et al 21 Barnets/ föräldrarnas bakgrund och risk för karies Barnet fött i sverige Mamma utl.född/ pappa svensk OR.99 Pappa utl.född/ mamma svensk OR 1.46 Båda föräldrarna utl.födda OR=1.51 Barn utl. född Mamma utl född/ pappa svensk OR1.54 Pappa utl född /mamma svensk OR 2.6 Juhlin et al 21 9

10 Fetma och oral hälsa? Barnfetma minskat, oförändrat? Andelen överviktiga barn i Sverige har minskat till 17 % från 2 % Undersökningen baserad på 5 barn runt 4 år åren (Bergström et al 29 Umeå Universitet) Barnfetma leder till fetma i vuxen ålder 1

11 Övervikt ökar risken för Högt blodtryck Diabetes typ 2 Hjärt-kärlsjukdomar Astma Artros rygg och leder Sömnapné Cancer Depressioner Sämre livskvalitet BMI på 45 vid 2 års ålder minskar livslängden med 13 år!!! Fontaine et al 23 Fetma och karies hos barn? Samband mellan riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och karies (DMFS) hos tonåringar (Kelishadi et al 21) Proximal caries and BMI in 15-year olds Number of lesions D (a) D+I (a) < >3 Iso-BMI Alm et al. Int J Paediatr Dent 28:18:

12 Obesity and dental caries Obesity (n=65) Controls (n=65) DS DMFT Flow rate (ml/min) 2. (.9) 1.2 (.5) 2.2 (2.8) 2.1 (2.7) 1.2 (.5) 2. (.9) Modéer et al 21 Multiple logistic regression analysis with decayed surfaces(ds>) as outcome Variable OR P-value BMI-sds unadjusted Adjusted for gender,age,medication salivary flow Adjusted for BOP,VPI toothbrushing habits Adjusted for parentel educational level and country of birth Modéer et al 21 Obesity Multiple logistic regression analysis with flow rate of stimulated saliva as outcome (<1,5 ml/min) Variables OR P-value BMI-sds 1.36 <.1 Adjusted for Age,chronic disease,medication BOP,VPI, DS, toothbrushing, Sociodemographic factors 1.34 <.1 Modéer et al 21 12

13 KARIESDIAGNOSTIK Falskt negativa FRISK SJUK Falskt positiva Namn Efternamn VALIDITET Hög Låg Hög Precision Låg Namn Efternamn SBU ocklusalkaries Visuell-taktil us har en begränsad tillförlitlighet vid emaljkaries och tidig dentinkaries på occl ytor (Evidensstyrka 2) Metoden otillräcklig för att fastställa approx karies molarer, sensitivitet<4% (Evidensstyrka 2) Förstoringshjälpmedel vid visuel-taktil us ger ngt ökad sensitivitet för dentinkaries (Evidensstyrka 3) VIP= visual inspection and probing Trots brister utgör VIP grunden för all kariesdiagnostik 13

14 Kariesdiagnostik ocklusalt Visuellt Klinisk sondering Röngten DIAGNOdent-laserljus (risk för falskt positiva) Namn Efternamn Ocklusalytans diagnostik Sondera försiktigt Struktur Translucens Mikrokavitet BW om man är osäker Rtg ger måttlig överregistering av ocklusal karies i dentinet (Specificitet > 8%). Sannolikheten för falskt positiva ökar väsentligt när prevalensen sjunker (Evidensstyrka 2) Kariesdiagnostik ocklusalt Kombination av VIP och Rtg (Bw) ger större sannolikhet för att en diagnos är korrekt jämfört med var för sig (Evidensstyrka 3) Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma tillförlitligheten hos röntgendiagnostik av sekundärkaries 14

15 Korrelation - missfärgning av ocklusalyta och histologi 1 8 Permanenta molarer 6 4 D, D1 D2 D3, D4 2 Ingen Opak Gul/ljusbrun Mörkbrun Francescut P, Lussi A. Pediatr Dent 23;25: Diagnostik Prevalens 3% Sjukdom finns Sjukdom saknas Totalt Nytt test Positiv 18 (sant positiv) 14 (falskt positiv) 32 Negativ 12 (falskt negativ) 56(sant negativ) 68 Totalt Prediktion positiv 18/32= 56% Hur många är det vid prevalens 5% Räkna ut? Sensitivitet 6% Specificitet 8% Påverkan av sjukdomsprevalens på positva och negativa prediktionsvärdet Prediktivt värde PPV NPV Sensitivitet.6 Specificitet.9 1 % 5% Prevalens 15

16 Manifest karies på approximalytan? Ett stort diagnostiskt problem Rtg ger obetydlig överregistering av approx dentikaries (Evidensstyrka 3) Antalet approximal ytor med karies (premolarer,molarer) Ålder Manifest karies Initial karies Gustafsson et al. 2 Högsta kariesrisken, 1-3 år efter eruption, 1,8,6,4 -lesiner 2-lesioner >4-lesioner, Stenlund et al 22 16

17 Karies progression (11-22 år) 75% nådde ej 2 Median 6.3 år ( 3-9) 75% nådde ej 4 Median 4.8 år ( ) 75% överlevde 1.3 år innan 4 Karies utvecklingen från stadie till 2, 2 till 4 och 3 till 4. Mejàre et al. Caries Research. 1999; 33:93-1. Approximala kariesskador (%) progredierat från emaljdentingräns in till yttre dentinets hälft (3 till4) % Efter 1 år Efter 2år Efter 3 år Kariesprogression Kariessjukdomen ändrat karaktär Kariessjukdomen har idag en långsam progression i det permanenta bettet Progression kan uttryckas som överlevnad (survival) 17

18 Survival time for approximal caries (state 3 to 4) (11-22 years of age) Mejàre et al Kariesprogressionen approximalt (11-21 år) Progression genom hela emaljen Dentinets yttre hälft Median> 8 år 3,1 år Faktorer som påverkar kariesprogressionen Förekomst av klinisk kavitet Kariesskadans djup Patientens kariesaktivitet (DFS) Patientens ålder Typ av tandyta Granntandens status Fluorprofylax 18

19 När skall man göra en fyllning????? Approximal karies Tydlig utbredning i dentinet Utvärdera progresionshastighet Individuell bedömning Vilken tand är det Fluorterapi Borrskador, approximalt Mkt vanligt, 7% Kariesprogressionen ökar 4 ggr på intilliggande yta Riskbedömning i kliniken Sammanvägning av riskfaktorer och riskindikatorer Framtida kariesrisk bestämmer revisionsintervallet Prediktorer beroende på barnets ålder Förskolebarn Nattliga måltider Godis/ saft/ läsk Plackförekomst och gingivit Skolbarn tonåringar Tidigare karieserfarenhet Lågriskindivider mer korrekt än högriskindivider! 19

20 Röntgenundersökning 1)Intervall mellan bitewing undersökning baseras alltid på riskbedömning 2)Överväg årlig från års ålder om patienten uppvisar En eller flera approx dentinkaries >3 approx emaljskador Nyligen restaurerad grannyta Rekommendationer för bite-wing på barn och ungdomar Ålder Låg risk Hög risk 5 år 3-4 år 1 år 8-9 år 3-4 år 1 år år 2 år 1 år år 3 år 1 år Mejare I. Odontologi 25 2