Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom
|
|
- Elisabeth Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 1 (6) Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Riskåldrar för karies... 2 Riskåldrar för bettutveckling... 2 Basprogram... 3 Föräldrainformation, MVC... 3 Att tänka på för 0-2 åringen... 3 Enskild tandhälsoinformation vid cirka 1 års ålder... 3 Att tänka på för 3-4-åringen... 3 Att tänka på för 5-6 åringen (ev DS1)... 4 Att tänka på för 7-8-åringen (DS1)... 4 Att tänka på för 9-11-åringen (sent DS2)... 4 Att tänka på för åringen... 5 Att tänka på för åringen... 5 Att tänka på för åringen... 5 Att tänka på för 19-åringen... 5 Förstärkt basprogram vid hög kariesrisk... 6 Tilläggsprofylax... 6 Profylax områdesvis... 6 Samarbete med skolan... 6 Förstärkt basprogram för barn/ungdomar med särskilda behov. 6 6
2 Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 2 (6) Upprättat av: Godkänt av: Giltigtl Version Dok.typ: Inledning Programmet för kariesprevention bygger på ett basprogram för alla barn och ungdomar. Det handlar om att satsa mest på de åtgärder som gör mest nytta. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är daglig användning av fluortandkräm den i särklass mest kostnadseffektiva formen av kariesprevention för barn och ungdomar. Programmets delar Ett brett basprogram för alla barn och ungdomar med fokus på riskåldrar. För individer med hög kariesrisk ges ett förstärkt basprogram och tilläggsprofylax baserad på orsaksutredning. Ett förstärkt basprogram för barn/ungdomar med särskilda behov Uteverksamhet Riskåldrar för karies De första åren efter eruption är tanden mest mottaglig för karies dvs. risken för karies är störst under den perioden. Vi vill därför koncentrera våra förebyggande insatser på åldrarna: 3 år (nyerupterade primära molarer) 5-7 år (förestående eller nyerupterad 6-årsmolar) år (nyerupterade premolarer och andra molar) Riskåldrar för bettutveckling Alla barn ska riskvärderas i tidigt växelbett, DS1 sent dentalstadium 2, DS2 Riskvärderingen utförs av tandläkare Utifrån riskvärderingen fastställs omhändertagande fram till nästa tandläkarbedömning, uppföljning sker hos tandläkare 2
3 Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 3 (6) Basprogram Basprogrammet innefattar undersökning och eventuell behandling. Vi ska lära ut och motivera barn och föräldrar att borsta tänderna 2 gånger om dagen med fluortandkräm. Information om kostens betydelse ska framför allt ges i hälsosamtal på MVC, BVC, i skolan och i det folkhälsoarbete som bedrivs i samarbete med hälsovården. Föräldrainformation, MVC Samverkan Mödrahälsovården och Folktandvården Blivande föräldrar erbjuds kostnadsfri information i grupp eller enskilt Erbjuda informationsbladet Tänder och graviditet med text från serien Bra att veta. (finns som patientinformation på barntandvårdsportalen) Att tänka på för 0-2 åringen Samverkan Barnavårdscentralen och Folktandvården Folktandvårdens insatser: Erbjuder årligen information/träffar för personal vid BVC Tillhandahåller informationsbroschyren Så snart tänderna tittar fram (Fluor, vila, vatten 1) till BVC-personalens information vid ca 6 månaders ålder. Kan även kompletteras med tandborste. Enskild tandhälsoinformation vid cirka 1 års ålder Lär ut tandborstteknik. Låt först föräldern visa hur de borstar. Ge beröm för det som är bra. Korrigera och visa rätt teknik på barnet. Små barn kan inte spotta ut tandkräm. Klicken ska inte vara större än barnets lillfingernagel Ta en kostanamnes (se dokument Kostanamnes) Ge råd utifrån Kostråd för friska tänder (se dokument Mat och måltider ). Tandhälsokontroll: lyft på barnets överläpp och försök inspektera om det finns plack på överkäkens incisiver. Informera om att det är en riskfaktor för karies Gör en riskbedömning. Att tänka på för 3-4-åringen Tandborstteknik -följ upp. Instruktion och feedback föräldrar visar att de behärskar tekniken. Fluortandkräm Var uppmärksam på nya tänder, de är extra mottagliga för karies, lämna broschyren Nya små tänder är känsliga (Fluor, vila, vatten 2) 3
4 Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 4 (6) Att tänka på för 5-6 åringen (ev DS1) Tala om att 6-årsmolaren kommer inom ett år/snart/just har brutit fram. Visa i barnets mun, ta ev. röntgenbilder till hjälp när du informerar. Betona vikten av att borsta ocklusalytan varje dag med fluortandkräm. Vuxenhjälp vid tandborstning två gånger dagligen. Riskbedömning av bettet ska göras av tandläkare i tidigt växelbettet (DS1), vilket kan infalla redan nu. (Riskbedömning bettutvecklingen) Eruptionstiden för 6-årsmolaren varierar, % får sina 6:or redan i 5 års ålder, medan 10 % inte får sina förrän vid 8 års ålder. 6:an är den mest kariesmottagliga permanenta tanden, främst gäller det ocklusalytan men även mesial- och distalytan. De första permanenta molarerna, liksom de permanenta incisiverna med undantag för överkäkens lateraler, börjar mineraliseras kring födelsen då risken för störningar i tändernas mineralisering är förhållandevis stor. Studier visar att knappt 20 % av barnpopulationen uppvisar minst en hypomineraliserad 6: a, där en tidig diagnos och en väl fungerande profylax är viktig (Järlevik et al: Hypomineralisation of the first permanent molar 2001, thesis). Att tänka på för 7-8-åringen (DS1) Visa 6-årsmolarerna i barnets mun. Påminn om att 6: an är den mest kariesmottagliga permanenta tanden. Betona vikten av att borsta dem noga. Rekommendera vuxenhjälp Riskbedömning av bettet ska göras av tandläkare i tidigt och sent växelbett (DS1, DS2). (se Riskbedömning bettutvecklingen) Att tänka på för 9-11-åringen (sent DS2) De primära tändernas betydelse för bettutvecklingen minskar successivt och efter 8 års ålder har de nästan ingen betydelse. Behandlingen av kariesskador kan förenklas, gravt karierade första primära molarer kan extraheras. Progressionshastigheten är i regel relativt långsam efter 8 års ålder, vilket gör att man kan vara mer avvaktande med restaurerande behandling i mjölktänder. Inaktiva (avstannade) kariesskador i primära tänder kräver ingen behandling. Lär ut tandborstteknik till barnet. Låt barnet visa, beröm det som är bra. Korrigera i barnets mun och låt honom/henne försöka en gång till. Riskbedömning av bettet ska göras av tandläkare i det sena växelbettet (DS2). Tidigare förekomst av karies är den enskilt bästa prediktorn när det gäller att förutse kariesutvecklingen. 4
5 Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 5 (6) Att tänka på för åringen En nyckelålder för riskbedömning. De flesta ungdomar har fått nya permanenta tänder med nya approximala kontakter. De som har approximala dentinskador eller restaureringar löper relativt stor risk att utveckla nya, approximala kariesskador under tonåren. Informera om den riskbedömning som gjorts, använd befintliga bitewingbilder till hjälp när du informerar. Följ upp tandborstteknik. Konsumtion söta/sura drycker erosionsskador Tobaksprevention Att tänka på för åringen Gör en ny generell riskbedömning. Tonåringar som fortfarande är kariesfria på approximalytorna löper relativt liten risk för nya kariesskador under de närmaste åren. Progressionshastigheten är också långsammare än tidigare och intervallet till nästa bitewing kan ofta utsträckas. Konsumtion söta/sura drycker, erosionsskador Tobaksprevention Att tänka på för åringen Det finns studier som visar att 3 procent av åringar har tecken på parodontal sjukdom. Främst är sjukdomen lokaliserad till molarerna. Bedöm parodontala förhållanden på bw, ta fickstatus vid behov. Rökning är den viktigaste miljöfaktorn för parodontit. Även övervikt och fetma kan vara en riskfaktor för parodontit hos unga vuxna, liksom diabetes med dålig metabolisk kontroll. Tobaksprevention. Konsumtion söta/sura drycker, erosionsskador Frisktandvårdstanken introduceras Att tänka på för 19-åringen Sammanfatta tandhälsan, informera om dagens undersökningsresultat, och riskbedömning inkl. visdomständernas eruption. Poängtera egenvårdens betydelse Konsumtion söta/sura drycker, erosionsskador. Tobaksprevention Teckna frisktandvårdsavtal 5
6 Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 6 (6) Förstärkt basprogram vid hög kariesrisk Upprepa basprogrammet. 6: or och 7: or förseglas/revidera befintlig försegling vid behov Tilläggsprofylax efter individuell bedömning, se nedan. I åldrar med nyligen frambrutna permanenta tänder vid 5-7 samt års ålder fluorlackas molarernas ocklusal- och approximalytor. Upprepa efter 6 mån. Förstärkt basprogram för barn/ungdomar med särskilda behov Barn, ungdomar med tandvårdsrädsla eller sjukdom/funktionshinder som gör det särskilt viktigt att undvika karies 6: or och 7: or fissurförseglas, liksom premolarer vid behov. Profylax områdesvis Samarbete med skolan Förutom samverkan med MVC, BVC ska lektioner på förskola och i mellanstadiet klass 5 eller 6 erbjudas. I särskilda riskområden/skolor kan tandvården föreslå kollektiv fluorsköljning i skolan tre dagar i följd i början och slutet på varje termin under högstadiet (alternativt veckovis sköljning under terminerna) Tilläggsprofylax Behovet av tilläggsprofylax ska grundas på riskbedömning. Orsakerna till den förhöjda kariesaktiviteten eller risken ska fastslås genom utredning. Baserat på resultaten från denna utredning utformas åtgärder där ett individuellt fluorprogram ingår (se Fluor i kariesprofylaxen). Förklara varför kariesrisken bedöms som stor och poängtera vikten av en god munhygien. Val av tilläggsprofylax ska grundas på ett antagande om kooperation vid olika metoder. Ökad fluorexponering vid behov t ex. fluorsköljning (> 6 år) alt. fluortabletter enl. doseringsschema. Fluorlackning av initiala kariesskador vid varje besök, dock minst 2 ggr/år. Vid dålig munhygien eller vid mycket låg salivsekretion kan antibakteriella medel som klorhexidin och xylitol övervägas. 6
Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram
RIKTLINJE 1 (9) SYFTE Tandvårdsprogrammet är ett basprogram för alla barn och ungdomar. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det viktigt att utföra den behandling som gör mest nytta. Daglig användning
Läs merDokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.
Styrande Förebygga karies bland barn- och ungdomar Omfattning Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar. Bakgrund De första åren efter eruption
Läs merDokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.
Förebyggande tandvård för barn, ungdom och unga vuxna Omfattning Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar. Bakgrund Dokumentet är en överenskommelse
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva
Läs merRiskbedömning Kariologisk Bettutveckling
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...
Läs merVårdprogram - karies
DATUM 2007-01-01 Vårdprogram - karies Innehåll: Basprogram Översikt över de kollektiva och individuella hälsofrämjande/ förebyggande åtgärder som skall nå samtliga barn och ungdomar. I allmäntandvårdsåtagandet
Läs merRiskbedömning Kariologisk Bettutveckling
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...
Läs merRöntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?
Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Radiologins roll för diagnostik inom barntandvården Till dess primära bettet är etablerat (0-3 3 år) För tidig eller försenad tanderuption Grav karies på erupterande
Läs merEarly childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och
Läs merMUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år
MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder
Läs merHur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index
Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar
Läs merProgram för kariesprevention Barn och ungdomar
Program för kariesprevention Barn och ungdomar 1 Programmet har utvecklats av Folktandvården Stockholms län AB Uppdaterat mars 2010 INNEHÅLL Sid Inledning 3 Program för att förebygga karies 4 Till dig
Läs merBarntandvårdsprogram LOV 2017
RIKTLINJE 1 (6) VÅRDPROGRAM Barn och ungdomstandvård ska utföras i enlighet med lagar och förordningar. Målet för barn och ungdomstandvården är enligt Tandvårdslagen(185:125) en god tandhälsa och tandvård
Läs merBarnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003
Barntandvårdsdagarna 26 i Jönköping Barnens tandhälsa under 3 år Jönköpingsundersökningen 23 Övertandläkare Anna Nydell Helkimo Presentationens uppläggning Beskriva förändringar i kariesförekomst bland
Läs merEarly childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Innehåll: Första tecken... 3 Vanligt förekommande... 4 Riskfaktorer... 4 Söta drycker... 5 Behandling... 6 Intervention... 6 Uppföljning...
Läs merPatienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.
Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3 år och äldre som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist samt de barn 0-2 år som får Hälsossamtal hos
Läs merFluor i kariesprofylaxen
Fluor i kariesprofylaxen 1 Innehåll Fluor... 3 Basprofylax- till alla... 4 Förstärkt basprofylax- till sociodemografiskt utsatta områden... 4 Tilläggsprofylax- till barn/ungdomar med stor kariesrisk...
Läs merEarly childhood caries (ECC)
Early childhood caries (ECC) Norrtingsdokument med giltighetstid 20160701 20181231 Tecken på karies före 3 års ålder Berörda enheter Samtliga tandvårdskliniker i Folktandvården. Syfte Att få en enhetlig
Läs merKaries hos skolbarn HT2011. Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt
Karies hos skolbarn HT211 Prevalens Riskbedömning Diagnostik Kariesprogression Vad menas med prevalens? Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt Vad menas
Läs merRIKTLINJER Rationell kariesterapi primära tänder
RIKTLINJER Rationell kariesterapi primära tänder 1 Rationell kariesterapi primära tänder För barn med flera kariesangrepp och/eller symptomgivande kariesangrepp Akutfas Tänder med infektion och/eller värk
Läs merAtt arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se
Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Populationsstrategi högriskstrategi Människor med särskilda behov munsjukdom och risk
Läs merRiktlinjer vid undersökning. Barn- och ungdomstandvård
vid undersökning Barn- och ungdomstandvård Innehåll: Barn och ungdom -allmänna riktlinjer... 3 Anamnes... 3 Hälsodeklaration-uppdatera regelbundet... 3 Social situation... 3 Matvanor... 3 Munhygienvanor...
Läs merTidig kariesutveckling
Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens
Läs merNYHETER Svarsformulär s 12 (obs! Uk 48...38) Konstruktionsritning s 13 Förkortsningar s 14 Bilagor: OPG +hst Klin foto 8 st
VUX-prov 2 Övning NYHETER Svarsformulär s 12 (obs! Uk 48...38) Konstruktionsritning s 13 Förkortsningar s 14 Bilagor: OPG +hst Klin foto 8 st ANAMNES ALLMÄN: Patienten är en 62-årig man. Han söker vård
Läs merUtgåva nr 3 Giltigt fro.m: Tills vidare Uppföljning :
ECC- Early childhood caries Omfattning Dokumentet vänder sig till tandläkare och annan tandvårdspersonal som gör tandundersökning och/eller behandling på barn och ungdomar med karies i tidig ålder. Beskrivning
Läs merFOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård.
FOLKTANDVÅRDEN grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård. Vi vill att du ska kunna vara frisk i munnen hela livet Folktandvården finns till
Läs merBarntandvårdsprogram 2015
www.ltv.se RIKTLINJE 1 (10) VALET Sedan 1 juli 2000 har barn och ungdomar, 3 19 år, möjligheten att välja mellan folktandvård och privattandvård. Patienten ska erbjudas fullständig allmäntandvård i enlighet
Läs merHål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet
Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt
Läs merEvidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011
Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011 Björn Klinge, Karolinska Institutet, Institutionen för odontologi, Avd för Parodontologi Bjorn.Klinge@ki.se Risktänder Riskytor Per Axelsson,
Läs merTandhälsa för små barn
Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få
Läs merRiktlinjer för vårdprogram för vuxna
Riktlinjer för vårdprogram för vuxna Profylax- och vårdprogrammet är framtaget av Folktandvården Gävleborg AB på uppdrag av beställarenheten Landstinget Gävleborg. Innehåll: RIKTLINJER FÖR VÅRDPROGRAM
Läs merTANDVÅRD FÖR DIN HUND ELLER KATT. Goda Råd från Evidensia.
TANDVÅRD FÖR DIN HUND ELLER KATT. Goda Råd från Evidensia. Har du tittat din hund i munnen? Borstar du din katts tänder? En viktig sak för hundens hälsa och välbefinnande är att hålla tänder och tandkött
Läs merPa#en&all Downs syndrom. Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10
Pa#en&all Downs syndrom Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10 Vad innebär diagnosen Downs syndrom? Varje individs DNA finns samlat i 46 kromosomer (22 par) som ligger inu# cellens kärna. I vissa
Läs merKarolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall
Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.
Läs merMejàre 2010 1. MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization).
MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Alta 2 juni 2010 Ingegerd Mejàre Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization). Orsaker diagnostik behandling Mejàre
Läs merTandlossning och DIABETES
Tandlossning och DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES Parodontit är det medicinska namnet på tandlossning. Det finns två vanligt förekommande typer av tandlossning. Den första kallas
Läs merBarn&tänder 0-3 år. Ett faktamaterial. Text: Helena Kellnor, dietist Eva Skogsberg, tandhygienist
Barn&tänder 0-3 år Ett faktamaterial Text: Helena Kellnor, dietist Eva Skogsberg, tandhygienist Faktagranskning: Ingegerd Johansson, professor i cariologi Dowen Birkhed, professor i cariologi MJÖLKFRÄMJANDET
Läs merProfylax- och vårdprogram för avgiftsfri tandvård.
Profylax- och vårdprogram för avgiftsfri tandvård. Barn och unga till och med 24 år. 1 Profylax- och vårdprogrammet är framtaget av Folktandvården Gävleborg AB på uppdrag av beställarenheten Region Gävleborg.
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar
Läs merKerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg. Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se
Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg kerstin.bergmark@skane.se se Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se BVC Främja barns hälsa, trygghet och utveckling Alla
Läs merInformation till patient om behandlingsalternativ vid entandslucka i fronten
Instruktion till studenter entandslucka i fronten Patienten som sitter i stolen har varit akut hos en kollega till dig och det har konstaterats en långsgående rotfraktur på 11. Tanden behöver extraheras
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Barn som far illa
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Barn som far illa Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Dokumenttitel Barn som far illa Utgåva Gäller from 1 2015-03-23 Fastställd
Läs merRiktlinjer för barnoch
Riktlinjer för barnoch ungdomstandvården 2016 Syfte Att tillhandahålla länsövergripande riktlinjer för den organiserade barn- och ungdomstandvården. Mål Att skapa kännedom hos tandvårdspersonal om landstingets
Läs merEn modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD
Agneta Hellström 2010-02-07 En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD Om en elev, efter utredning, visar sig ha behov av särskilda stödåtgärder i skolan ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Evidensbaserad kariesprofylax
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Evidensbaserad kariesprofylax Dokumenttitel Evidensbaserad kariesprofylax Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti,Fredrik Lundström
Läs merBarns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.
Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett
Läs merSå kan patienten behandlas
När är det lämpligt att Amanda kallas till tandvården igen? Till vem ska hon kallas? Vad ska man göra med 85 och 75? Figur 1 Figur 2 Varför vill inte Amanda laga 75? När är det lämpligt att Amanda kallas
Läs merPREVENTION AV GINGIVIT
Björn Klinge, Odontologiska institutionen, Avd för Parodontologi PREVENTION AV GINGIVIT Metoder för att reducera gingivit Tandborste Tandkräm med antiseptika Munsköljningsvätskor Påverka kunskaper attityder
Läs merSeminar i barnetannpleie
Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.
Läs merVårdprogram tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna
Vårdprogram tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna Kontrollåldrar 1-19 år vårdprogram tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna, Folktandvården, Region Jönköpings län, maj 2018. Tandsköterska Tandhygienist/
Läs merModul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll.
Modul II Det lilla barnet 0-1½ år Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll.se Organisation i pilotområdena Processledning Barnläkare Barntandläkare
Läs merAlla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas.
Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas. Inom vilka områden ska patienterna
Läs merTandhygieniststudent T3. Karies utredning
Tandhygieniststudent T3 Karies utredning Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Diskussion... 7 Bakgrund Marlena är en patient som är uppvuxen i Polen, där tandvården inte var, och
Läs merVuxenkliniken Anvisningar för Arbetskort (2011-08-24)
Vuxenkliniken Anvisningar för Arbetskort (2011-08-24) OPUS-journal och arbetskort skall föras för varje patient som behandlas på Vuxenkliniken. Arbetskortet är en kompletterande journalhandling som gör
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen
Läs merMineraliseringsstörningar
Mineraliseringsstörningar Innehåll Orsak till mineraliseringsstörningar...3 Benämningen MIH (molar-incisiv-hypomineralisation)...3 Klinisk bild...4 Kliniska symtom...4 Behandling...5 Kliniska råd...6 Ortodontiska
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merTandhälsa för små barn
Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få
Läs merFluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken
Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken karin sjögren Forskningen kring fluorens effekter på den goda tandhälsan finns presenterad i en stor mängd vetenskapliga publikationer. Denna artikel avser
Läs merTandhälsa hos barn. Aspasia Giaitzi. Övertandläkare Specialisttandvården barntandvård. BHV-dag 24 oktober 2018
Tandhälsa hos barn Aspasia Giaitzi Övertandläkare Specialisttandvården barntandvård BHV-dag 24 oktober 2018 Pedodonti Östersund Jämtland : Yta 34009km 2 Belgien : Yta 30528 km 2 Tandvård att främja tandhälsa
Läs merRiskbedömning och revisionsintervall
Riskbedömning och revisionsintervall Folktandvården Blekinge 2019 Folktandvården Blekinge 1 Innehåll RISKBEDÖMNING... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3
Läs merBarns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG
Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Prevention är möjlig Karies är fortfarande ett
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:107 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:12 av Kristina Söderlund m fl (S) om förbättrad tandhälsa för barn i utsatta områden Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs merUtökad kariesprevention för små barn i Stockholm län
Bakgrund Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Barn upp till 3 års ålder har många nyframbrutna tänder med omogen emalj. Varje tecken på karies bör därför uppmärksammas och behandlas. Om
Läs merTBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012
Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas
Läs merFlik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas.
DATUM 2007-01-01 Riskgruppering Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. Inom vilka områden ska patienterna riskgrupperas? Patienterna ska
Läs merRiskbedömning och revisionsintervall
Riskbedömning och revisionsintervall 2019-05-02 Innehåll Riskbedömning... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3 Hur ska riskbedömning utföras?... 3 När ska
Läs meri Bollebygd Broschyren är indelad i olika åldersintervall, varför samma information kan återkomma på fler ställen.
i Bollebygd I Bollebygd arbetar vi för att du som förälder ska känna dig trygg i att veta att det finns flera olika typer av stöd i föräldrarollen under hela barnets uppväxt. Vi vill att det ska vara enkelt
Läs merÖversiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik
Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå
Läs merBarntandvård i Blekinge. Anvisningar
Barntandvård i Blekinge Anvisningar Barntandvård i Blekinge Barn- och ungdomstandvården är ett prioriterat område som utvecklas i förhållande till det samhälle vi lever i. Barn- och ungdomstandvården i
Läs merBarntandvård 2012. Datum: 24 25 januari 2012, Stockholm
Anmäl dig redan idag och ta del av boka-tidigt-rabatt! Barntandvård 2012 Senaste forskningen inom barntandvård! Hur kan tänderna uppvisa ett missbruk eller en ätstörning? Att identifiera barn i riskzonen
Läs merRiktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder
Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder Detta dokument kommer att revideras kontinuerligt. På uppdrag av Programgrupp Barn, Landstinget i Jönköpings län Reviderat maj 2007
Läs merSkriftlig tentamen (tentamenstillfälle 1), kurs 3 ht 2009
Skriftlig tentamen (tentamenstillfälle 1), kurs 3 ht 2009 Skrivningstid: Tisdag 12 januari 2009 kl. 8.00 14.00 i aulan, Tandvårdshögskolan. Anvisningar: I samband med toalettbesök, skriv på lista vid utgången.
Läs merSverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård. Andel barn (%) med karies. DMFT hos 19-åringar, SoS. Significant caries index, SiC
Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård Karies i unga permanenta be4et, diagnos8k, riskbedömning, progression och preven8on Göran Dahllöf Department of Dental Medicine, Divison of Pediatric
Läs merTandvård för barn 0 2 år, riktlinjer
Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder och
Läs merOral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes
Inger Stenberg Övertandläkare Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes 171012 Specialkliniken för sjukhustandvård/oral medicin Göteborg inger.w.stenberg@vgregion.se Tandhälsan Påverkar psykisk sjukdom
Läs merSaliv- och bakterieprovtagning
Agenda: Saliv- och bakterieprovtagning Salivens sammansättning Salivflöde vilosaliv stimulerad saliv Flödeshastighet Tandhygienist Enheten för Cariologi och Endododnti Salivens funktioner Diagnos och åtgärd
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn. Behandlingsprinciper
Folktandvården Dalarna RamBarn Klinik/Funktion/Process Upprättad av Dokumenttitel Utgåva Gäller from 4 2017-06-01 Fastställd av Tandvårdschef Sida (av) 1(10) All tandvård skall utformas enligt barnets
Läs merDisposition. Karies är den vanligaste sjukdomen under uppväxten
Karies, prediktion, riskbedöming, prevention och terapi i det primära bettet och tidiga växlingsbettet Pedodonti, Monica Barr Agholme, T-7, 2011 Disposition Varför får barn karies? Epidemiologi Prediktionsfaktorer
Läs merInnehållsförteckning 1 Inledning Definition Etiologi Utredning Diagnostik Behandling Prevention...
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vuxentandvård- vårdprogram Giltig fr.o.m: 2016-12-22 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodonti Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merVi kan barn och förstår föräldrar
Vi kan barn och förstår föräldrar Du är expert på ditt barn Vi är specialister på barns hälsa Att bli förälder är en stor och omvälvande upplevelse. Ditt barn behöver dig, vill vara nära dig och litar
Läs merHälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU
Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merÖversikt tandvård för barnoch ungdomar
Översikt tandvård för barnoch ungdomar Allmänt Barn och ungdomar 3-19 år som är folkbokförda i Blekinge kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget Blekinge. Den avgiftsfria
Läs merTandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010
1 Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare som kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.
Läs merParodontit. Angrepp. Försvar
Parodontit Angrepp Försvar Global förekomst av tidigt debuterande parodontit Totalt < 1 % hos 13-20 åringar Vanligen 0.1-0.2 0.2 % hos kaukasier > 1 % bland individer med afrikanskt eller asiatiskt ursprung
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn Riskbedömning - revisionsintervall
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti,
Läs merKariesriskbedömning av ettåringar
Kariesriskbedömning av ettåringar Camilla Göransson, Sofia Svegland Odontologiska institutionen Karolinska Institutet Huddinge Sammanfattning Kariesförekomsten hos barn i Sverige har minskat de senaste
Läs merSaliv- och bakterieprovtagning
Saliv- och bakterieprovtagning Lena Karlsson Lektor Agenda: Salivens sammansättning Salivflöde vilosaliv stimulerad saliv Flödeshastighet Salivens funktioner Diagnos och åtgärd vid nedsatt salivfunktion
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merRedovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2).
Redovisning av tentamensfrågor och svar för Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Kurskod Kurs Ämnesområde MOD 2 moment 1 Näringslära Lärandemål Tentamensfrågor Svar grundläggande kunskaper
Läs merMineraliseringsstörningar
Specialistkliniken för Pedodonti, Umeå 20160701-20181231 Styrgruppen 3.1 Riktlinjer Mineraliseringsstörningar Orsak till mineraliseringsstörningar Orsaken till defekter i de hårda tandvävnaderna kan vara
Läs merNYHET. Oral-Bs första eltandborstkit för tandvårdsprofessionen
NYHET Oral-Bs första eltandborstkit för Till fördel för Alla patienter har olika behov när det gäller munhygien. Tandvårdsprofessionen ser till att patienterna får de mest optimala rekommendationerna för
Läs merKVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se
KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se Invånartjänster idag Nationella tjänster från Sveriges landsting och regioner Hälso- och sjukvårdstjänster som kan användas dygnet runt Ger råd om hälsa och relationer,
Läs merÅrsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen
Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16
Läs merInnehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2
Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vuxentandvård- vårdprogram Faktaägare: Gunnel Håkansson, Ordförande Medicinsk grupp tandvård Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf. ordförande
Läs merREGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan
Läs merVårdprogram för barn- och ungdomstandvård i Region Skåne
Enheten för tandvård Datum 2012-10-22 Vårdprogram för barn- och ungdomstandvård i Region Skåne (innehållet uppdaterat 2012-10-03 och kompletterat med innehåll från det tidigare dokumentet Vårdstandard
Läs merREGELVERK Fritt tandläkarval barn och ungdom. Version: 1. Ansvarig: Beställarenheten, Anne-Marie Jaarnek
Version: 1 Ansvarig: Beställarenheten, Anne-Marie Jaarnek 2(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 OMFATTNING... 3 3 TEKNISK FÖRMÅGA OCH KAPACITET... 3 4 ÅTAGANDE... 3 4.1 Epidemiologisk uppföljning...
Läs mer