Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom

Transkript

1 Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 1 (6) Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Riskåldrar för karies... 2 Riskåldrar för bettutveckling... 2 Basprogram... 3 Föräldrainformation, MVC... 3 Att tänka på för 0-2 åringen... 3 Enskild tandhälsoinformation vid cirka 1 års ålder... 3 Att tänka på för 3-4-åringen... 3 Att tänka på för 5-6 åringen (ev DS1)... 4 Att tänka på för 7-8-åringen (DS1)... 4 Att tänka på för 9-11-åringen (sent DS2)... 4 Att tänka på för åringen... 5 Att tänka på för åringen... 5 Att tänka på för åringen... 5 Att tänka på för 19-åringen... 5 Förstärkt basprogram vid hög kariesrisk... 6 Tilläggsprofylax... 6 Profylax områdesvis... 6 Samarbete med skolan... 6 Förstärkt basprogram för barn/ungdomar med särskilda behov. 6 6

2 Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 2 (6) Upprättat av: Godkänt av: Giltigtl Version Dok.typ: Inledning Programmet för kariesprevention bygger på ett basprogram för alla barn och ungdomar. Det handlar om att satsa mest på de åtgärder som gör mest nytta. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är daglig användning av fluortandkräm den i särklass mest kostnadseffektiva formen av kariesprevention för barn och ungdomar. Programmets delar Ett brett basprogram för alla barn och ungdomar med fokus på riskåldrar. För individer med hög kariesrisk ges ett förstärkt basprogram och tilläggsprofylax baserad på orsaksutredning. Ett förstärkt basprogram för barn/ungdomar med särskilda behov Uteverksamhet Riskåldrar för karies De första åren efter eruption är tanden mest mottaglig för karies dvs. risken för karies är störst under den perioden. Vi vill därför koncentrera våra förebyggande insatser på åldrarna: 3 år (nyerupterade primära molarer) 5-7 år (förestående eller nyerupterad 6-årsmolar) år (nyerupterade premolarer och andra molar) Riskåldrar för bettutveckling Alla barn ska riskvärderas i tidigt växelbett, DS1 sent dentalstadium 2, DS2 Riskvärderingen utförs av tandläkare Utifrån riskvärderingen fastställs omhändertagande fram till nästa tandläkarbedömning, uppföljning sker hos tandläkare 2

3 Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 3 (6) Basprogram Basprogrammet innefattar undersökning och eventuell behandling. Vi ska lära ut och motivera barn och föräldrar att borsta tänderna 2 gånger om dagen med fluortandkräm. Information om kostens betydelse ska framför allt ges i hälsosamtal på MVC, BVC, i skolan och i det folkhälsoarbete som bedrivs i samarbete med hälsovården. Föräldrainformation, MVC Samverkan Mödrahälsovården och Folktandvården Blivande föräldrar erbjuds kostnadsfri information i grupp eller enskilt Erbjuda informationsbladet Tänder och graviditet med text från serien Bra att veta. (finns som patientinformation på barntandvårdsportalen) Att tänka på för 0-2 åringen Samverkan Barnavårdscentralen och Folktandvården Folktandvårdens insatser: Erbjuder årligen information/träffar för personal vid BVC Tillhandahåller informationsbroschyren Så snart tänderna tittar fram (Fluor, vila, vatten 1) till BVC-personalens information vid ca 6 månaders ålder. Kan även kompletteras med tandborste. Enskild tandhälsoinformation vid cirka 1 års ålder Lär ut tandborstteknik. Låt först föräldern visa hur de borstar. Ge beröm för det som är bra. Korrigera och visa rätt teknik på barnet. Små barn kan inte spotta ut tandkräm. Klicken ska inte vara större än barnets lillfingernagel Ta en kostanamnes (se dokument Kostanamnes) Ge råd utifrån Kostråd för friska tänder (se dokument Mat och måltider ). Tandhälsokontroll: lyft på barnets överläpp och försök inspektera om det finns plack på överkäkens incisiver. Informera om att det är en riskfaktor för karies Gör en riskbedömning. Att tänka på för 3-4-åringen Tandborstteknik -följ upp. Instruktion och feedback föräldrar visar att de behärskar tekniken. Fluortandkräm Var uppmärksam på nya tänder, de är extra mottagliga för karies, lämna broschyren Nya små tänder är känsliga (Fluor, vila, vatten 2) 3

4 Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 4 (6) Att tänka på för 5-6 åringen (ev DS1) Tala om att 6-årsmolaren kommer inom ett år/snart/just har brutit fram. Visa i barnets mun, ta ev. röntgenbilder till hjälp när du informerar. Betona vikten av att borsta ocklusalytan varje dag med fluortandkräm. Vuxenhjälp vid tandborstning två gånger dagligen. Riskbedömning av bettet ska göras av tandläkare i tidigt växelbettet (DS1), vilket kan infalla redan nu. (Riskbedömning bettutvecklingen) Eruptionstiden för 6-årsmolaren varierar, % får sina 6:or redan i 5 års ålder, medan 10 % inte får sina förrän vid 8 års ålder. 6:an är den mest kariesmottagliga permanenta tanden, främst gäller det ocklusalytan men även mesial- och distalytan. De första permanenta molarerna, liksom de permanenta incisiverna med undantag för överkäkens lateraler, börjar mineraliseras kring födelsen då risken för störningar i tändernas mineralisering är förhållandevis stor. Studier visar att knappt 20 % av barnpopulationen uppvisar minst en hypomineraliserad 6: a, där en tidig diagnos och en väl fungerande profylax är viktig (Järlevik et al: Hypomineralisation of the first permanent molar 2001, thesis). Att tänka på för 7-8-åringen (DS1) Visa 6-årsmolarerna i barnets mun. Påminn om att 6: an är den mest kariesmottagliga permanenta tanden. Betona vikten av att borsta dem noga. Rekommendera vuxenhjälp Riskbedömning av bettet ska göras av tandläkare i tidigt och sent växelbett (DS1, DS2). (se Riskbedömning bettutvecklingen) Att tänka på för 9-11-åringen (sent DS2) De primära tändernas betydelse för bettutvecklingen minskar successivt och efter 8 års ålder har de nästan ingen betydelse. Behandlingen av kariesskador kan förenklas, gravt karierade första primära molarer kan extraheras. Progressionshastigheten är i regel relativt långsam efter 8 års ålder, vilket gör att man kan vara mer avvaktande med restaurerande behandling i mjölktänder. Inaktiva (avstannade) kariesskador i primära tänder kräver ingen behandling. Lär ut tandborstteknik till barnet. Låt barnet visa, beröm det som är bra. Korrigera i barnets mun och låt honom/henne försöka en gång till. Riskbedömning av bettet ska göras av tandläkare i det sena växelbettet (DS2). Tidigare förekomst av karies är den enskilt bästa prediktorn när det gäller att förutse kariesutvecklingen. 4

5 Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 5 (6) Att tänka på för åringen En nyckelålder för riskbedömning. De flesta ungdomar har fått nya permanenta tänder med nya approximala kontakter. De som har approximala dentinskador eller restaureringar löper relativt stor risk att utveckla nya, approximala kariesskador under tonåren. Informera om den riskbedömning som gjorts, använd befintliga bitewingbilder till hjälp när du informerar. Följ upp tandborstteknik. Konsumtion söta/sura drycker erosionsskador Tobaksprevention Att tänka på för åringen Gör en ny generell riskbedömning. Tonåringar som fortfarande är kariesfria på approximalytorna löper relativt liten risk för nya kariesskador under de närmaste åren. Progressionshastigheten är också långsammare än tidigare och intervallet till nästa bitewing kan ofta utsträckas. Konsumtion söta/sura drycker, erosionsskador Tobaksprevention Att tänka på för åringen Det finns studier som visar att 3 procent av åringar har tecken på parodontal sjukdom. Främst är sjukdomen lokaliserad till molarerna. Bedöm parodontala förhållanden på bw, ta fickstatus vid behov. Rökning är den viktigaste miljöfaktorn för parodontit. Även övervikt och fetma kan vara en riskfaktor för parodontit hos unga vuxna, liksom diabetes med dålig metabolisk kontroll. Tobaksprevention. Konsumtion söta/sura drycker, erosionsskador Frisktandvårdstanken introduceras Att tänka på för 19-åringen Sammanfatta tandhälsan, informera om dagens undersökningsresultat, och riskbedömning inkl. visdomständernas eruption. Poängtera egenvårdens betydelse Konsumtion söta/sura drycker, erosionsskador. Tobaksprevention Teckna frisktandvårdsavtal 5

6 Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 6 (6) Förstärkt basprogram vid hög kariesrisk Upprepa basprogrammet. 6: or och 7: or förseglas/revidera befintlig försegling vid behov Tilläggsprofylax efter individuell bedömning, se nedan. I åldrar med nyligen frambrutna permanenta tänder vid 5-7 samt års ålder fluorlackas molarernas ocklusal- och approximalytor. Upprepa efter 6 mån. Förstärkt basprogram för barn/ungdomar med särskilda behov Barn, ungdomar med tandvårdsrädsla eller sjukdom/funktionshinder som gör det särskilt viktigt att undvika karies 6: or och 7: or fissurförseglas, liksom premolarer vid behov. Profylax områdesvis Samarbete med skolan Förutom samverkan med MVC, BVC ska lektioner på förskola och i mellanstadiet klass 5 eller 6 erbjudas. I särskilda riskområden/skolor kan tandvården föreslå kollektiv fluorsköljning i skolan tre dagar i följd i början och slutet på varje termin under högstadiet (alternativt veckovis sköljning under terminerna) Tilläggsprofylax Behovet av tilläggsprofylax ska grundas på riskbedömning. Orsakerna till den förhöjda kariesaktiviteten eller risken ska fastslås genom utredning. Baserat på resultaten från denna utredning utformas åtgärder där ett individuellt fluorprogram ingår (se Fluor i kariesprofylaxen). Förklara varför kariesrisken bedöms som stor och poängtera vikten av en god munhygien. Val av tilläggsprofylax ska grundas på ett antagande om kooperation vid olika metoder. Ökad fluorexponering vid behov t ex. fluorsköljning (> 6 år) alt. fluortabletter enl. doseringsschema. Fluorlackning av initiala kariesskador vid varje besök, dock minst 2 ggr/år. Vid dålig munhygien eller vid mycket låg salivsekretion kan antibakteriella medel som klorhexidin och xylitol övervägas. 6