Barntandvård i Blekinge. Anvisningar

Transkript

1 Barntandvård i Blekinge Anvisningar

2 Barntandvård i Blekinge Barn- och ungdomstandvården är ett prioriterat område som utvecklas i förhållande till det samhälle vi lever i. Barn- och ungdomstandvården i Blekinge arbetar enligt FN s Barnkonvention för barnets bästa. Det är viktigt att ha gemensamma riktlinjer att arbeta efter för bästa möjliga vård, att erbjuda vård på lika villkor och att samtidigt kunna mäta våra resultat. Målsättning: arbeta för en positiv attityd till förebyggande tandvård hos barn- och ungdomar och kunskap om den egna möjligheten att påverka tandhälsan. ge en positiv inskolning till tandvårdsmiljön. korrekt diagnostik, terapiplanering, dokumentation och kommunikation med barnet/familjen. ge en vård som syftar till att minimera barnets/tonåringens behov av tandvård i framtiden. Nyckelord för barntandvården i Blekinge är: Evidensbaserat arbetssätt Målstyrning Helhetssyn på barnet och familjen med barnet i fokus för barnets bästa Omhändertagande och ansvarsnivå Teamtandvården öppnar möjlighet till nya arbetsformer med engagemang från alla yrkeskategorier och med tydlig inriktning på förebyggande vård. Tandläkaren. Varje barn och ungdom inom den organiserade tandvården ska ha en ansvarig tandläkare. Ansvaret för diagnostik, bedömning av tand/bettutveckling, terapiplanering, riskbedömning och beslut om revisionsintervall ligger på patientansvarig tandläkare. Ansvaret för den första undersökningen vid 3 års ålder liksom den sista avgiftsfria undersökningen vid 19 års ålder ligger alltid på tandläkaren. Tandhygienisten arbetar på egen legitimation vad gäller diagnostik av karies och parodontala sjukdomar. Tandläkaren kompletterar med sin mer övergripande kunskap inkluderande bettutveckling/bettfunktionskontroll och smärta. Tandsköterskan med lång erfarenhet av barn- och ungdomstandvård och kompetens kan självständigt ta hand om inskolning och kariesprofylax. Tandsköterskan kan hjälpa tandläkaren/tandhygienisten att samla in underlag för diagnostik och terapiplanering. Teamtandvård Tandläkaren har vårdansvaret för patienten samt arbetsledarroll i teamet Folktandvården har områdesansvar 0 19 år (det vill säga ansvar för att alla barn/ungdomar i landstinget får vård). Barnet kallas första gången till tandvårdens tandsköterska/tandhygienist vid ett års ålder. Upptäcks karies, kallas barnet med förälder med täta intervaller för profylax. 2

3 Samarbete med barnhälsovården innebär att läkaren gör en munhåleundersökning och tittar på barnets tänder i samband med hälsoundersökning vid 1 års ålder. Barn/ungdomar med behandlingssvårigheter som tandvårdsrädsla, spruträdsla och/ eller funktionsnedsättning kallas oftare till teamet för regelbunden inskolning och profylax som anpassas till den enskilda individens behov. För barn- och ungdomar 3-19 år gäller fritt vårdval; Folktandvården eller privattandläkare. Tandläkare ansvarar för diagnostik, terapiplanering, riskbedömning, beslutar om nästa kallelse samt när röntgen ska tas. Barn- och ungdomar 3-19 år kallas inom teamet efter individuell riskbedömning. Barn med manifesta kariesangrepp riskbedöms som ökad risk för ny karies och kallas mer frekvent till tandvårdsteamet för profylax och inskolning hos tandsköterska/tandhygienist samt tandläkare som utvärderar inskolning, prognosbedömer och utför behandling så att vårdbehovet vid varje revision blir mindre. Undersökning av barn- och ungdomar i åldrarna 3, 6, 9, 12 och 19 år är obligatoriskt och utförs alltid av tandläkare. Information om vuxentandvård görs vid 19 år. Barn i riskålder eller med ökad kariesrisk som karies i primära tänder, nedsatt allmäntillstånd eller medicinering samt funktionsnedsättning med minskad möjlighet till egenvård, erbjuds komma till teamet för extra profylax inklusive fluor-lackning 2 gånger/år eller med intervall anpassat för individens kariesrisk och vårdbehov. Kariespreventionsprogram Arbetssättet innebär att vi ska arbetar på ett evidensbaserat sätt med kariesprofylax, d v s som det finns vetenskapligt underlag för att det ger bra resultat. Evidensbaserad profylax o Tandborstning med fluortandkräm två gånger/dag o Kostinformation fokuseras till regelbundna måltider, vatten vid törst och lördagsgodis. o Fissurförsegling av 6:or på patienter med karies i primära molarer. o Fluorlackning (Duraphat) 2 gånger/år på riskpatienter o Fluorsköljning i skolor Evidensbaserad kariesterapi o Kariesdiagnostik efter visuell/taktil undersökning i kombination med rtg-bilder o Bite-wing enligt schema, noggrant tagna och avlästa. o Lagning av approximala skador när de har spridning i dentinet. o Lagning av ocklusala skador vid substansförlust. Informationsbroschyrer för fyra olika åldergrupper utarbetades parallellt med KAPP. Broschyrer riktade till barn/ungdomar och föräldrar inför de fyra perioder i barnets liv då det erupterar tänder och det därför föreligger högre kariesrisk. 1. Vi börjar innan det finns karies (0 2 år). Tandborstning introduceras. 2. Förskoleåldern (2 4 år). De barn som har karies i den här åldern finner vi ofta bland de kariesaktiva tonåringarna. Därför är det viktigt att barn och förälder skolas in regelbundet om det finns behandlingssvårigheter. Inskolningen ger profylax och förbereder barn och föräldrar inför ett eventuellt kommande behandlingsbehov. 3. Tidig skolålder (5-7 år). 6-årsmolaren som tar % av tandvårdens tid, kommer nu längst bak. Studier visar att karies i 6-årsmolaren i regel har sin början under det första året efter eruptionen. Föräldrar och barn uppmanas att tidigt upptäcka tanden med målsättningen att borsta den från eruptionsstarten. 3

4 4. Mellanstadieåldern (10 13 år). De flesta nya tänderna kommer nu. Studier visar att karies i premolarer och 7:or har sin början under de tre första åren efter eruptionen. Små initiala kariesangrepp ska hållas i schack med tandborstning två gånger dagligen. Folkhälsoinriktat arbetssätt Idag är andelen barn och ungdomar som är helt kariesfria eller har långsamt progredierande karies hög. Målsättningen är att andelen kariesfria barn och ungdomar skall öka. Varje barn- och ungdom undersöks av tandvårdsteamet, riskgrupperas och konsekvenserna av denna bedömning följs. Varje barn får individuell och kollektivt anpassad profylax samt inskolning Utåtriktad verksamhet o Tandhälsolektion i skolorna, klass 3 och 5. Tandhälsolektionen utförs med fluorsköljning i riskskolor avseende karies. Tobaksinformation ges i klass 7. o Tandhälsobudskap i allt vi gör: Fluor Vila Vatten o Samarbete med barn- och familjehälsa i kommun och landsting för det enskilda barnets och/eller barngruppens bästa. o Profylaxresurser riktade till individer och områden med ökat vårdbehov. Pedodontinätverk för samarbete mellan allmän- och specialisttandvård. Strukturerat samarbete med Barnhälsovården (BHV) o Information om kost och munhygien enligt Rikshandboken Barnhälsovård av BHVsköterskan. o Läkaren som undersöker barnet vid 1års ålder gör samtidigt en tandkontroll. Remiss till tandvården vid misstanke om karies och man lämnar ut Folktandvårdens folder 0-2 år. o Individuell kallelse till tandvården vid 1 års ålder för hälsosamtal och riskbedömning. Samarbete med Mödrahälsovården (MHV) o o Tandhälsan finns i åtanke vid föräldrainformation inför barnets födelse. Folktandvårdens folder Egen brunn? angående fluorhalten i barnets dricksvatten finns tillgänglig på MHV och lämnas ut vid behov 4

5 Riskytor och riskåldrar Risken för att kariesskadan progredierar snabbt är större ju yngre individen är. 6:or är vanligaste tanden för ocklusala djupa kariesangrepp 15, 25 distalt är ytor med störst kariesrisk o dvs. initialkaries där innebär störst risk för snabb progression 46, 36 distalt o näst störst risk för snabb progression. 16, 26 distalt har lägsta risken för snabb progression Riskbedömning Riskbedömning av patientens orala hälsa görs på grundval av kunskap om den sociodemografi patienten lever i samt på anamnes och status. Kariesförekomst och kariesrisk utgör en del av riskbedömningen liksom parodontal hälsa och allmän hälsa. Indelning i riskgrupp görs med låg, måttlig och hög risk att utveckla sjukdom. Karies: o Aktivitet o Kost o Munhygien o Tidigare karies o Fluorexponering o Övrigt Parodontal risk: o Aktivitet o Munhygien o Tobaksbruk Allmänt: o Sjukdomar o Mediciner o Kooperation/kommunikation o Tandvårdsrädsla Bite-wingundersökning (bw) hos barn och ungdomar Tandläkaren avgör när röntgen ska tas med stöd av följande schema: Basåldrar Intervall till nästa bite-wing Liten risk Stor risk 5-6 år 3-4 år 1 år 9 år 3-4 år 1 år år 2 år 1 år* år 3 år 1 år* * vid många skador i emalj-dentingränsen: 6 månader (Espelid 2003) 5

6 Tidsaxeln speglar tidsförhållandet mellan olika stadier i kariesskadans utveckling. Karies progredierar exponentiellt så snart kavitet bildats. (SBU 2007) Genomsnittlig överlevnad i år för karies i emaljens inre hälft till dentinets yttre hälft och från emaljdentingränsen till dentinets yttre hälft i åldrarna Kariesprogressionen i emalj stannar ibland helt av eller progredierar långsamt. Y-axeln visar antalet år av överlevnad (medianvärden). (Mejáre 2004) A. Individuellt anpassad kariesbehandling Behandling av karies i det primära bettet o Karies i primära bettet åtgärdas så att smärta och infektioner undviks och god munhygien möjliggörs. o Primära molarer o Använd grovexcavering med handinstrument och gör rent i kavitetskanterna för att stanna upp kariesprogressionen. Använd glasjonomer/irm som långtidsprovisorium. Avvakta tandväxling och bettutveckling. Lagning med glasjonomer/alternativt extraktion av i första hand 04:or o Primära incisiver o Lagas inte o Hygienslipning, fluorlackning och tandborstning med fluortandkräm o Extraktion vid pulpainvolvering 6

7 Behandling av karies i växelbettet Primära tänder med karies kan grovexcaveras och erhålla långtidsprovisorium med glasjonomercement men om snar exfoliation efter 9 års ålder kan de lämnas utan åtgärd. Planera bettet och fokusera på de permanenta tänderna. o Fissurförsegla 6:or innan de primära tänderna är lagade (barn med karies uteblir oftare och behandling av permanenta tänder riskeras) o Restaurera med glasjonomer/irm och/eller slipa på mest rationella sätt så att de primära tänderna kan behållas besvärsfria till exfoliation. Extrahera vid besvär. o 6-årsmolar med omfattande substansförlust, pga karies eller måttlig/grav MIH (molarincisor hypomineralization): överväg extraktion som terapialternativ i det unga bettet, förslagsvis vid 8-9 års ålder Primära tänder kan grovexcaveras utan lokalbedövning enligt ART (atraumatic restorative treatment), rent i emaljkanterna och lämna dentinkaries samt fyllas med glasjonomercement för att invänta barnets fortsatta mognad eller tandens exfoliation. B. Ortodonti Allmäntandläkare utför och ansvarar för bettutvecklingskontroller. När ska patienten visas för ortodontist? Patienter med trauma och pågående resorptioner av permanenta tänder visas omgående. Tvångsförande korsbett, saxbett eller inverteringar i fronten visas i tidigt växelbett. 6:or bör ha erumperat. Vid ektopisk eruption av 6:or avvakta minst ½-år innan visning, för att invänta spontankorrektion. Undertal och övertal visas i tidiga växelbettet. Stora horisontella och vertikala överbitningar visas normalt i sena växelbettet eller efter avslutad tandväxling. Extrema överbett i kombination med inkompetent läppslutning kan visas tidigare. Platsbrist visas i sena växelbettet eller efter avslutad tandväxling. Kraftiga platsbrister kan behöva åtgärdas tidigare med t.ex. ex 03:or. Retinerade tänder visas när den normala tidpunkten för eruption väsentligt överskridits. OBS! Palpera 3:or i 9-11-årsåldern och var uppmärksam på skillnader i eruption mellan höger och vänster sida. Patienter med behovsgrad 5, 4, 3b och 3c kan i dagsläget erbjudas kostnadsfri behandling i landstingets regi medan övriga patientgrupper får bekosta behandlingen själva. 7

8 IOTN-INDEX BEHOVSGRAD 5 (Erbjuds behandling) 5.a HÖB större än 9 mm 5.b Omfattande undertal i behov av ersättning (mer än 1 tand saknas i någon kvadrant) som fodrar preprotetisk tandreglering. 5.c Eruptionshindrade tänder (utom visdomständer) beroende på trångställning, ektopisk eruption, närvaro av övertal, retinerade primära tänder, eller annan patologisk orsak. 5.d Frontal invertering större än 3,5 mm med funktions- och talproblem. 5.e LKG- och andra kraniofaciala anomalier. 5.f Retinerade primära tänder. BEHOVSGRAD 4 (Erbjuds behandling) 4.a HÖB större än 6 mm eller mindre eller lika med 9 mm 4.b Frontal invertering större än 3,5 mm utan funktions- eller talsvårigheter. 4.c Anteriora eller posteriora korsbett med större avvikelse mellan RP och IP än 2 mm. 4.d Omfattande kontaktpunktsförskjutning större än 4 mm. 4.e Extrema laterala eller frontala öppna bett större än 4 mm. 4.f Frontalt djupbett med gingivalt eller palatinalt trauma. 4.g Mindre omfattande undertal som fodrar preprotetisk tandreglering eller luckslutning för att undvika protetisk behandling 4.h Uni- eller bilaterala postreriora saxbett utan funktionell occlusal kontakt 4.i Frontal invertering större än 1 mm eller mindre än 3,5 mm med diagnostiserade funktions- eller talsvårigheter 4.j Partiellt erupterade tänder, tippade och retinerade mot angränsande tänder. 4.k Förekomst av övertaliga tänder. BEHOVSGRAD 3 (Gränsfall) 3.a HÖB större än 3,5 mm eller mindre eller lika med 6 mm med inkompetent läppslutning, 3.b Frontal invertering större än 1 mm eller mindre än eller lika med 3,5 mm. 3.c Anteriora eller posteriora korsbett med större än 1 mm eller mindre än eller lika med 2 mm avvikelse mellan RP och IP. 3.d Kontaktpunktsförskjutning större än 2 mm eller mindre än eller lika med 4 mm. 3.e Lateralt eller frontalt öppet bett större än 2 mm eller mindre än eller lika med 4 mm. 3.f Djupbett men gingival eller palatinal kontakt utan trauma. BEHOVSGRAD 2 (Litet behov) 2.a HÖB större än 3,5 mm eller mindre än eller lika med 6 mm med kompetent läppslutning. 2.b Frontal invertering större än 0 mm eller mindre eller lika med 1 mm. 2.c Anteriora eller posteriora korsbett med mindre än eller lika med 1 mm avvikelse mellan RP och IP. 2.d Kontaktpunktsförskjutning större än 1 mm eller mindre än eller lika med 2 mm. 2.e Anteriort eller posteriort öppna bett större än 1 mm eller mindre än eller lika med 2 mm. 2.f VÖB större än eller lika med 3,5 mm utan gingival kontakt. 2.g Prenormal eller postnormal ocklusion utan andra anomalidrag 8

9 BEHOVSGRAD 1 (Inget behov) 1. Mindre bettavvikelser inklusive kontaktpunktsförskjutning mindre än 1 mm. Shaw WC, Richmond S, O'Brien KD: The use of Indices: A European perspective. AM J ORTHOD 1995; 107:1 - I 0. C. Rutiner för parodontologiskt omhändertagande inom barn- och ungdomstandvården Att hos den unga individen etablera tandvårdsmedvetenhet och en god munhygien är grundläggande för att förebygga eller reducera risken för framtida sjukdomar i tänder och parodontier. Det är också angeläget att tidigt identifiera och behandla barn och ungdomar med parodontit. Förekomsten av parodontit hos barn och ungdomar är ca 1/1000 i svensk population. I vissa invandrargrupper, främst från Asien är förekomsten betydligt högre. Detta är ett observandum och innebär att de flesta kliniker och vårdgivare som har ansvaret för minst 1000 barn och ungdomar har en eller flera barn och ungdomar med parodontit. När dessa patienter identifierats rekommenderas i första hand klinisk konsultation med parodontolog eller pedodontist och vid behov remiss till parodontolog alternativt pedodontist för bedömning och ev. behandling. Barn och ungdomar med subgingival tandsten, papillatrofi, barn och ungdomar med sjukdom eller syndrom som påverkar immunförsvaret eller förmågan till god munhygien samt barn och ungdomar som har biologiska föräldrar med parodontiterfarenhet har en ökad risk för utveckling av parodontit. Primära dentitionen Vid röntgengranskning värderas marginal bennivå i mjölktandsbettet. Avstånd emalj-cementgräns till margo >2 mm föranleder fickmätning och ev. scaling. Värdering i växelbettet görs lämpligen före exfoliation av 05or och 04or. Permanenta dentitionen Fickdjupsmätning utförs mesialt på 6:or när 5:or är fullt erupterade, dock senast vid 15 års ålder. Därefter sondering av 6:or mesialt vid varje undersökning t.o.m. 19 år. Vid alla åldrar Förekomst av subtandsten. Intervention enligt nedan. Förekomst av sänkt marginal bennivå approximalt 6:or. Intervention enligt nedan. Intervention Om subgingival tandsten eller fickor upptäcks, görs registrering av plack efter infärgning, gingivit, fickdjup, mobilitet och furkationsinvolveringar i hela bettet. Åtgärder innefattande sjukdomsinformation, patientutbildning, infärgning, instruktion och scaling sätts in. I samtliga fall är det mycket viktigt att etablera en utomordentligt god plackkontroll. Vid terapisvikt konsultera parodontolog. Det rekommenderas också att syskon undersöks eftersom ärftliga inslag finns. 9

10 Vid 15 års ålder eller något senare Information om tandsjukdomar inklusive gingivit och parodontit Instruktion i approximalrengöring/ borstning Vid 19 års ålder Slutkontroll av parodontala variabler; plack, gingivit, mobilitet, fickor och furkationsinvolveringar. Indicerad intervention. D. Riktlinjer avseende funktionsstörning i käksystemet vid undersökning 12, 15 eller 16 år och 19 år Anamnes Gör det ont i tinning, ansikte, käke eller käkled en gång i veckan eller oftare? Gör det ont speciellt vid stora käkrörelser? Har du huvudvärk minst en gång i veckan? I anamnesen ska generella led- och muskelsymptom samt övriga parafunktioner anges. Vid positivt fynd komplettera med uppgift om Nagelbitning Tuggummituggning Klinisk undersökning Maximal gapförmåga (mm) Tydlig palpationsömhet i m masseter superior och m temporalis anterior Tydlig palpationsömhet över käkleder Käkledsknäppning. E. Riktlinjer avseende protetisk behandling Protetik inom ungdomstandvården skall planeras och utföras på odontologiska indikationer och med beaktande av den unga patientens behov och mognad. Barn och ungdomar ska erhålla den vård som från odontologisk synpunkt ger ett funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat för varje patient. Protetisk behandling och implantatterapi bör övervägas när andra terapiformer (se Terapimöjligheter nedan) värderats och uteslutits. I de fall där fast protetik eller implantatterapi planeras får patienten vid behov en semipermanent fast eller avtagbar ersättning, som bärs till dess att patienten nått en ålder där det bedöms lämplig att utföra planerad terapi. Barn och ungdomar med aplasi/agenesi eller tandförluster på grund av trauma visas vid ortodontikonsultation för terapiplanering så tidigt som möjligt efter diagnos, lämpligen i 8-10 årsåldern och absolut senast det år patienten fyller 17 år. Vid behov diskuterar och planerar ortodontisten lämplig behandling i samråd med multidiciplinär specialistgrupp. Samtliga patienter där implantatterapi övervägs ska planeras med specialist i oral protetik. Implantatterapi kan i första hand komma i fråga vid avsaknad av incisiv, hörntand eller premolar. Implantatbehandling i premolarområdet kan endast bli aktuell vid avsaknad av minst två permanenta tänder i en kvadrant eller tre permanenta tänder i en käke, eller då avsaknad av en eller flera tänder bedöms kunna 10

11 bidra till en ogynnsam bettutveckling. Endast i undantagsfall, vid komplexa bettavvikelser, utförs implantatbehandling i molarområdet. Det är i vissa fall inte biologiskt möjligt eller lämpligt att färdigställa en rehabilitering under barn- och ungdomstandvården. Omfattande trauman, multipla agenesier eller andra utvecklingsdefekter kräver ofta en långsiktig, multidisciplinär behandlingsplan. Behandlingsplanen skall i dessa fall upprättas på specialistklinik så tidigt som möjligt och skall då även ligga till grund för förlängd barn- och ungdomstandvård eller för Bedömningstandläkares godkännande av förhandsbedömning, angående stöd enligt tandvårdsreformen, i de fall den avslutande behandlingen sträcker sig förbi det år då patienten lämnar den organiserade barn- och ungdomstandvården. Terapimöjligheter vid agenesi/förlorad tand. Följande terapiformer kan övervägas i samband med avsaknad/förlust av tänder inom barn- och ungdomstandvården. Behålla mjölktand En del nyare undersökningar visar att hos många patienter som saknar 1-2 permanenta premolarer är långtidsöverlevnaden av mjölkmolaren (05:an) högre än man tidigare trott (Bjerklin et al 2008). Hos patienter som saknar 1-2 permanenta tänder kan ibland persisterande mjölktänder vara en acceptabel semipermanet lösning av problemet (Ith-Hansen et al 2000). Vid fall med avsaknad av enstaka premolar i ett i övrigt bra bett, bör man överväga att behålla mjölktanden. En slutbedömning bör göras i 17 års ålder. Att behålla mjölktanden kan vara en bra semipermanent lösning under flera år. Behandling utförs i samråd med specialist i ortodonti. Spontan luckslutning Extraktioner i mjölktandbettet utlöser alltid tandvandringar och detta kan man utnyttja vid fall av agenesi genom att extrahera mjölktänder. I fall med agenesier av lateraler i ök, incisiver i uk samt premolarer bör detta övervägas, speciellt i fall där man förväntar sig trångställning i bettet senare. Behandling utförs i samråd med specialist i ortodonti. Lateraler i överkäken Vid agenesier av lateraler i överkäken kan man tidigt extrahera mjölklateralen (02:an) för att styra ner den erupterande överkäkshörntanden till platsen för lateralen. Ofta krävs det även extraktioner av mjölktänder i överkäkens sidosegment för att få en mesialvandring av hela dentitionen i överkäken. Detta görs för att få en bra postnormal bettrelation. Vid enkelsidiga aplasier av lateraler i överkäken bör man vara försiktig så man inte åstadkommer estetiskt störande assymetrier i bettet. Behandling utförs i samråd med specialist i ortodonti. Premolarer Vid agenesier av 5:or i båda käkar, med neutralrelation och viss trångställning brukar planerade extraktioner av mjölkfemmor ge mycket bra resultat. Man bör extrahera innan eruptionen av 7:or i underkäken samt extrahera mjölktänderna i underkäken 6-12 månader för extraktionerna i överkäken för att erhålla en bra neutralrelation. Agenesier av enbart premolarer i överkäken löses oftast mycket bra med spontan luckslutning om man extraherar mjölkfemmorna. Vid agenesier enbart på underkäksfemmor, kräver det oftast att man extraherar mjölkfemmorna i underkäken, avvaktar 6-12 månader och sedan gör kompensatorisk extraktion av permanent premolar i överkäken för att få en bra ocklusion. Risken för assymetrier vid ensidiga extraktioner måste övervägas! 11

12 Vid fall med agenesier enbart i premolarregionen i underkäken och samtidigt postnormalt bett är inte extraktioner det alternativ man väljer. Behandling utförs av eller i samråd med specialist i ortodonti. Ortodontisk luckslutning Ortodontisk luckslutning beslutas av ortodontist och görs oftast på specialistklinikerna. Det bör vara det primära terapivalet där det finns förutsättningar med tanke på bettförhållanden och estetik. Behandling utförs av specialist i ortodonti. Autotransplantation Autotransplantation bör planeras i tidig ålder. Metoden har en begränsad indikation i den estetiska zonen. Detta är ett terapival som är mycket operatörsberoende och måste utföras i rätt tid. Behandling utförs av specialist i käkkirurgi. Kompositretinerade broar Kompositretinerade broar har betraktats som en semipermanent lösning med begränsad livslängd. Detta gäller för den klassiska utformning som sk Maryland- och Rochettebroar har, med en metallbacking utan mekanisk retention till tanden. En utvecklad metod innebär att en modifierad ¾-kronepreparation utförs på stödtandens palatinala, cervikala hälft. Detta ger en mekanisk låsning till tanden, vilket minskar belastningen på cementet och därför ger ersättningen en bättre livslängd. Det räcker då att utnyttja en tand som stöd och företrädesvis är metoden lämplig vid ersättning av överkäkslateraler då den kraftiga hörntanden kan tjäna som fundament. Estetiskt har metoden en fördel då hörntandens relativt höga opacitet och tjocklek reducerar färgpåverkan på grund av metallbackingen. En samtidig mjukvävnadsplastik för optimering av gingival kontur kan ge ett mycket gott funktionellt och estetiskt utfall. Behandling utförs av eller i samråd med specialist i oral protetik. Konventionell broprotetik Konventionell broprotetik, där en stor del av den kliniska kronan avverkas genom beslipning, bör i möjligaste mån undvikas på unga individer. Risken för såväl tidiga som sena komplikationer står hos unga ofta inte i proportion till nyttan med behandlingsformen, och bör endast tillämpas i undantagsfall. Behandling utförs av eller i samråd med specialist i oral protetik. Implantat Det saknas idag långtidsstudier som belyser funktionellt och estetiskt utfall av anteriora implantat. Befintliga studier belyser risken för utveckling av infraposition hos anteriora implantat (Bernard et al). Dock antyder kliniska observationer av utförda behandlingar att behandlingsformen är beroende av goda vävnadsförutsättningar och god erfarenhet hos operatören/protetikern för att ge ett långsiktigt gott resultat. Implantatbehandling i framtandsområdet bör tillämpas endast i de fall då ortodontisk behandling och minimalinvasiv protetisk behandling ej kan genomföras. Posteriora luckor, i bett där risken för bettkollaps kan antas vara stor, kan med god prognos behandlas med dentala implantat. Behandling utförs av eller i samråd med specialist i oral protetik. F. Visdomständer Position för visdomständer och omgivande benstruktur samt granntänder bör undersökas och riskbedömas av tandläkare inom ramen för barn och ungdomstandvården. Bedömning bör ske från 15-års 12

13 åldern. Dock senast då undersökning 19 år utförs ska en bedömning göras. Evidens finns för bättre benläking om operativt avlägsnande av visdomstand utförs före 24 års ålder. Terapival för visdomstand Visdomständer utan kliniska symptom eller radiologiska tecken på patologi Ingen behandling vid Total benretention oavsett ålder Total mjukvävnadsretention om patient är över 25 år Ingen behandling men klinisk och radiologisk kontroll vid Total mjukvävnadsretention om patient är under 25 år Partiell retention om patient är över 25 år Operativt avlägsnande bör alltid övervägas vid Partiell retention om patienten är under 25 år, vid mesioangulär position och bred anläggningsyta mot granntand Visdomständer med kliniska symptom, radiologiska tecken på patologi eller övriga terapeutiska indikationer Operativt avlägsnande alternativt kausal behandling vid Samtliga retentionsgrader oavsett ålder. Lämplig terapi avgörs från fall till fall Fall där profylaktiskt avlägsnande är motiverat Immunosupprimerade patienter där tanden kan sonderas i fickan Strålning mot visdomstandsregionen Inför infektionskänslig kirurgi Käkfraktur där 8:an förhindrar/försvårar reposition eller är en uppenbar infektionsrisk Inför ortognat kirurgi där visdomstand intefererar med osteotomisnitten G. Rutiner Barn som far illa Enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen(sol) har all personal som arbetar med barn-ungdomar skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de i sitt arbete får kännedom eller misstänker att barn-ungdom far illa. Ange åtgärdsskod 99soc/99socS i Lifecare vid orosanmälan till socialtjänsten. Barn i riskmiljö För utförligare anvisningar hänvisas till: Folktandvårdens riktlinjer: Barn som far illa, på intranätet Landstingets handlingsplan: Barn som far illa Socialstyrelsens handlingsplan: Barn som far illa Tandläkarförbundets skrift nr 9 i serien Kunskap och kvalitet: Barn som far illa. Se bilagor Barn som far illa 13

14 Uteblivanden och sena återbud Vid uteblivande kontaktas målsman/patienten per telefon. Fråga om orsak till uteblivandet, erbjud ny tid som också skickas per post. Ge stöd och uppmuntran Vid frekventa uteblivanden och återbud skickas ett brev med information om vår anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen Kontakt kan även tas med skol- eller barnhälsovården samt migrationsverket för att uppmärksamma problemet och kunna erbjuda samarbete/stöd därifrån Kontakt/anmälan till socialtjänst vid stort behandlingsbehov, funktionsnedsättning och/eller sjukdom som medför ökad risk för sämre munhälsa och om barnet/ungdomen uteblir även efter information per brev Rutiner Barn som närstående/anhörig Enligt 2g hälso-sjukvårdslagen(hsl) ska all vårdpersonal särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd när förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada, missbrukar alkohol eller annat beroendeframkallande medel, oväntat avlider. Fråga barn-ungdom, förälder om information, stöd och hjälp angående aktuell situation har givits Erbjud möjlighet till kontakt med skolhälsovård eller kurator på sjukhuset Karlshamn/Karlskrona Vid misstanke om att barn-ungdom far illa ska orosanmälan till socialtjänsten göras Folktandvårdens stab Karlskrona den 21 december 2015 Ovanstående dokument är revision av ursprungsdokument Barntandvård i Blekinge 2010 framtaget 26 februari