Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Transkript

1 Kariesutredning-Patientfall 1

2 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken , då var patienten på visning för implantat , var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning. Han uppvisade då inga nya kariesangrepp, dock hade patienten nyligen varit hos tandläkarstudent och lagat ett manifest kariesangrepp på 27 samt på 26, (sekundärkaries på både 27 och 26). Patienten blev inskriven på skolan Han hade då problem med 37 (karierad rotrest) och 46 (karies). Innan han skrevs in på skolan gick han på FTV i Hallunda. Patienten är en mycket glad, trevlig och aktiv man, 79 år gammal. Är nu pensionär och bor tillsammans med sin fru. Har hypertoni och äter Enalapril för detta. I övrigt är han frisk och äter inga andra mediciner. Patienten äter 2-3 huvudmål om dagen, hemlagad mat, samt 1-2 mellanmål bestående av bulle, kaka, eller frukt och kaffe utan socker och mjölk, ibland te med honung eller socker. Ibland kan det även bli en smörgås till kvällen. Patienten uppger att han inte småäter emellan dessa mål. Patienten borstar tänderna morgon och kväll, han altinerar med manuell och eltandborste. Fluortillförseln sker i form av tandkräm men även fluorskölj, NaF 0.2% någon gång i veckan. Listerin används någon gång ibland då patienten ska ut på något speciellt och träffa mycket folk. Patienten trivs med detta och känner sig då fräch i munnen. Approximal rengörning sker varje kväll med hjälp av MRB i olika storlekar. Patienten använder även ibland tandpetare efter måltid, då mat fastnat mellan tänderna. Patienten upplever att hans tidigare lättblödande tandkött och dåliga andedräkt blivit avsevärt bättre. Föregående tandvård/status: Åttorna i överkäken saknas, samt 12 och 36 hela vägen bak tom 38. Patienten har ett restaurerat bett med mycket amalgam och compositfyllningar samt kronor, varav vissa nyligen byts ut pga frakturer. Endodonti har utförts på 12,14,15,25,45. Patienten har en bro från 11 tom 13. DMFS är uträknat till 68 av 128, men kan inte med säkerhet säga att alla dessa restaureringar tillkommit pga karies så detta tal kanske inte stämmer till fullo. Syfte Syftet med detta arbete är att få fram riskfaktorer och riskindikationer för att just denna patient ska få karies, vi kan då göra en riskgruppering. Genom att ta reda på detta så kan man få fram de olika faktorer som spelar in i just denna patients situation för kariesutveckling. Med samtal ihop med patienten utformas en individuell terapiplanering. Att riskgruppera patienten bidrar till att det blir enklare att bestämma revisonsintervall men också vilken nivå vi lägger omhändertagandet på. Vad behöver just denna patient för att uppnå god munhälsa? Metod Jag gjorde först en utförlig anamnes. Patienten fick också göra en tredagars kostdagbok för att jag skulle kunna se intagsfrekvens och kostvanor. En klinisk undersökning utfördes även och enligt tidigare journalanteckningar så kunde jag se att patienten nyligen varit hos tandläkare 2

3 pga sekundärkaries, där de restaurerade kariesangreppen. Jag kunde även i de tidigare journalanteckningarna utläsa att under perioden 2009 fram tills nu 2012, har tre kariesangrepp funnits och restaurerats, alla tre har varit sekundärkaries. Kliniskt kunde jag finna några abrasionskador på 43,22,33. Jag kontrollerade även patientens plackmängd som i överkäken såg bra ut generellt, lokalt lite plack. I underkäken kunde jag finna mer plack speciellt i frontpartiet rent lingualt och buccalt (3), kring premolarerna och molarerna (1). Plackindex är uträknat till 61,5%. Jag gjorde även ett bakerie- och salivprov som visade: Vilosaliv:1,5 ml på 15 min, (0,1 ml/min) Stimulerande saliv: 7,5 ml på 5 min, (1,5 ml/min). Vilosaliven är mycket låg hos denna patient då gränsen går vid 0,1 ml/min. Den stimulerande saliven är normal då gränsen är >1 ml/min. Bakerietesterna visade: S-mutans: 1. Laktobaciltal: Detta betyder att patienten har en låg förekomst av både s-mutans och lactobaciller. KOST: Intagningsfrekvens: Tre huvudmål om dagen, samt mellan 0-2 mellanmål/dag. Sockerinnehåll: Bullar, kakor, socker i gröt, honung eller socker i te, CocaCola, rostat bröd, skorpor. Dryck: CocaCola, mjölk, te med honung, vatten, kaffe utan mjölk och socker samt c-vitamin lösning och starköl. Allsidig/Näringsmässing: Patienten äter mestadels hemlagad mat, det blir dock ofta smörgås till lunch men mer stadigt mat till middag, då varierad hemlagad och näringsrik kost. Mellanmålen kan se lite olika ut, ibland någon bulle eller kaka till kaffet och ibland någon frukt (banan, clementin). Patientens frukost såg även olika ut, ibland gröt med kanel och socker, ibland fiberberikat bröd eller rostbröd med olika typer av pålägg. När han är törstig dricker han vatten och dricker han kaffe vill han ha det svart. Han dricker dock ibland te och då vill han ha socker eller honung i, cirka en gång om dagen. Vid ett tillfälle under perioden han utförde kostdagbok drack han Cocacola vilket inte hör till det normala. Om vi ser till kostens klibbighet har inte patienten gjort något intag av klibbig art annat än i form av bröd, banan, honung (dock i teet). När det kommer till frekvensen så har patienten ganska goda vanor, det blir inte mycket småätande. 3

4 Resultat Angreppsfaktorer: Patienten är lite dålig på tekniken att få rent i munnen då plack ligger kvar vid undersökning framförallt i underkäken. Patienten har även en låg vilosalivsekresion. I sackaros synpunkt gör patienten några intag dagligen med socker eller honung i teet samt äter relativt mycket bröd (olika sorter) men äter även en del bullar och kakor. Restaurerat bett. Försvarsfaktorer: Patienten har en god attityd till sin munhälsa. Han har även bra värde gällade stimulerat saliv. Han borstar sina tänder med fluortandkräm två gånger dagligen. Han rengör även mellan tänderna med mellanrumsborste och kostintag dagligen överstiger sällan 5 ggr/dag. Patienten har även ett lågt antal av lactobaciller och S-mutans. Kariesdiagnos: Inget nytt kariesangrepp kunde registeras vid den senaste undersökningen, dock bedöms kariesrisken vara medel till hög pga ett omfattande restaurerat bett och tidigare sekundära kariesangrepp samt den låga vilosalivsekretionen. Han har även ett plackindex på 61,5% vilket är ganska högt. Däremot ser intagsfrekvensen bra ut, inte mycket småätande alls. Kariesprevention: Rekommenderat fluorskölj dagligen NaF 0.2%, samt fortsätta med att altinera manuell och eltandborstanvändningen då patienten trivs bra med detta. Vi har även efter infärgning i bettet gått igenom tandborstteknik framförallt i underkäken, vilket patienten tar med sig och tänker på vid tandborstning. Patienten ska även fortsätta med MRB som fungerar bra dagligen. Patienten behöver arbeta på tekniken vid rengöring för att få en god munhygien och undvika nya kariesangrepp. Patienten ska komma tillbaka för MIB, PTR, ev Duraphatlack samt även för kontroll av munhygien och reinformation/reinstruktion tb-teknik. Revisionsintervall ett år. Mål med behandlingen: Att få en god munhygien, minska plackmängden och därigenom undvika nya kariesangrepp men också minska lokala fickor. 4

5 I kariogrammet kan vi se att patienten har 62% chans att undvika karies. Jag vill här tillägga att jag inte gjort något vidare test gällande patientens buffrande effekt i saliven med dentostripp (procentenheten skiljer sig med 6%). Jag valde att fylla i en 2:a vilket betyder låg (patienten låg vilosaliv, normalt stimulerande salivflöde). Det vi kan utläsa här i kariogrammet är att saliven, fluortillförsel, kost, bakterier spelar lika stor roll här, dessa delar är lika stora. Jag anser att denna patients största problem ligger i att han inte får riktigt rent i munnen. Jag tror att med rätt teknik skulle hans chans att undvika karies bli ännu högre, men också om han tillför mer fluor (fluorskölj, NaF 0.2%). Patienten har även ett ganska högt sackarosintag vilket kan vara bra för honom att tänka på men vad som är av god förutsättning till att undvika karies och bra att påpeka är att patienten inte småäter utan att intagsfrekvensen ser mycket bra ut. Diskussion Vi vet att karies är en multifaktoriell sjukdom. Kostens sammansättning, frekvens, bakteriemängd, salivsekresion och fluortillförsel är de delar som spelar in för att utveckla karies. Denna patient har en god intagsfrekvens. Hans bakteriemängd (lactobaciller och S-mutans) är även låg. Hans sekresion av stimulerat saliv ligger på normalnivå men dock inte vilosaliven som är mycket låg vilket påverkar eleminationshastigheten, som är av negativ bemärkelse i kariessynpunkt. Patientens förmåga att få rent i munnen är även bristande och patienten har ett restaurerat bett då i princip varje tand har minst en lagning. Vi har efter denna utredning fått en god bild av patienten och kan här med se att vi behöver hjälpa honom med att få in en bättre rengöringsteknik. Då patienten har ett mycket restaurerat bett samt har svårt att få rent så kan även extra tillförsel av fluor vara bra att komplettera med (fluorskölj, NaF 0,2%). Vi skulle även kunna tillföra fluortuggumi då det hjälper att få igång salivsekresionen men det finns även tabletter på apotektet receptfritt mot just muntorrhet. Dock upplever inte patienten detta som ett problem, han tycker istället att han har god salivsekresion. Tittar vi på kariogrammet här ovan kan vi se att patienten har 62 % chans att undvika karies och skulle vi kunna motivera patienten till att följa de råd som jag ovan beskrivit skulle denna siffra bli högre. Patienten är också mycket motiverad till att lära sig hur han själv kan arbeta för att få rena, friska tänder. Om vi ser till hur hans tidigare status då hans tandkött var lättblödande samt att han då upplevde dålig andedräkt kan vi se en radikal förändring i patientens munhygien, då han nu inte märker av något av detta längre. Jag skulle dock sätta ett revisonsintervall på ett år för denna patient, detta därför att han har ett mycket restaurerat bett samt uppvisat bristande OH men också pga den tidigare kariesutvecklingen dock skulle jag vilja ha tillbaka patienten för kontroll här emellan som jag nämnt ovan. Prognosen för denna patient ser bra ut då han bla har viljan och arbetar för att få en god 5

6 munhygien, dock är det viktigt att följa upp patienten som jag skrivit ovan då han har ett mycket restaurerat bett med risk för sekundärkaries bla pga defekta fyllningar. 6