21/03/19. Barntandvård i Sverige Sjukdomen karies Förebygga Behandla KARIES HOS BARN - OM SJUKDOMEN, OM BEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE AV OHÄLSA I MUNNEN
|
|
- Lars-Olof Sundqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KARIES HOS BARN - OM SJUKDOMEN, OM BEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE AV OHÄLSA I MUNNEN Barntandvård i Sverige Sjukdomen karies Förebygga Behandla Pediatrik & Nutrition 2019 Pernilla Lif Holgerson Docent, övertandläkare, Pedodonti Vilka är det vi tar hand om? Vilka är det vi tar hand om? 0-18 (19) år år 2,1 miljoner individer 0-19 år (22 % av befolkningen) mellan barn föds per år (2016 drygt ) 1
2 Socialstyrelsen, Nationell utvärdering 2013, Tandvård, indikatorer och underlag för bedömningar: Barntandvården karakteriseras av ett starkt inslag av förebyggande tandvård. Goda tandvårdsvanor grundläggs i förskoleåldern. Kariesförekomsten i mjölktandsbettet ger en prognos för den orala hälsan i framtiden. Det är därför av vikt att undvika kariesskador i mjölktandsbettet SBU rapporten Karies- diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling (2007) slår fast att: tidigare förekomst av karies är den enskilt bästa prediktorn (oberoende förklarande variabel) hos såväl förskolebarn som skolbarn och ungdomar 75% av Sveriges 6-åringar är kariesfria Karies hos 4-åriga barn i Umeå, både emalj och dentinkaries år % 42% 44% 46% 46% 38% 22% ( publikationer2017/ ) 2
3 Early childhood caries (karies hos barn upp till 3år) VARFÖR? socioekonomiska skillnader ökar källa Bankel et al, 2006 (Göteborg, 2yrs) Oscarson et al, 2007 (Lycksele, 2yrs) Lif Holgerson et al, 2015 (Umeå & Lycksele, 3yrs) % med karies kulturella skillnader stress svårt vara konsekvent, sociala medier föräldrar med god tandhälsa någon annan tagit hand om deras tänder kost tröst, dolt socker, mat i fart 16 kg/godis/person/år Svenska barn dricker i genomsnitt ca 2 dl saft och läsk/dag (Livsmedelsverket 2016) 0,3kg/vecka Vart tionde barn dricker mer än 4 dl saft och läsk/dag (Livsmedelsverket 2016) /03/16/vi-ater-mer-godis-nu-an-pa-70- och-80-talet/ 3
4 DOLT SOCKER Festis 10,5 sockerbitar (1 förp/25 cl) Fruktyoghurt 9,5 sockerbitar (2dl) Kalaspuffar 6,5 sockerbitar (1port) Fruktkräm 6 sockerbitar (1dl) Russin 5 sockerbitar (1 paket) Chokladdryck 5 sockerbitar (25cl) Ketchup 4 sockerbitar (2msk) Äppelmos 3 sockerbitar (0,5dl) Nyponsoppa 2,5 sockerbitar (1,5dl) Coca-cola 7 sockerbitar (2dl) SJUKDOMEN KARIES genetik mikroflorans sammansättning karies inte karies kost munhygien fluor unga tänder utvecklar karies lättare än gamla tänder! 4
5 RISKÅLDRAR FÖR ATT UTVECKLA KARIES 0-3 år 6-7 år år nya tandytor! Karies orsakar: Smärta, infektioner Sämre livskvalitet, svårt äta, sömnstörning risk för sämre tillväxt Lägre självkänsla, vill inte skratta, äta med andra Behandlingsproblem, risk för tandvårdsrädsla Påverkan på utveckling av permanenta tänder FRISK FAKTORER FÖREBYGGA Goda vanor avseende mat och dryck utan riskförtäring Vatten vid törst Föräldrar borstar med tandkräm (NaF) morgon och kväll God munhälsa hos äldre syskon/föräldrar God allmänhälsa Positiv attityd till hälsa/munhälsa Stabila sociala förhållanden 5
6 RISKINDIKATORER Invandrade föräldrar från länder utanför Norden och Europa Familjen får ekonomiskt bistånd Föräldrarna har högst grundskoleutbildning Föräldrarna är unga och har dålig självkänsla Infektionsbenägenhet/sjukdom/medicinering Funktionsnedsättning/kronisk sjukdom Avsaknad eller oregelbunden tandborstning med fluortandkräm Bakteriebeläggningar på överkäkens framtänder Karies hos äldre syskon Tandvårdsrädsla hos föräldrar Uteblivande från munhälsobedömningen Bristande gränssättning i familjen Övriga sociala faktorer (t.ex. sociokulturell bakgrund med bristande kunskap om munhälsa) Bristande förståelse om vikten av att ha en god munhälsa RISK Ogynnsamma vanor vad gäller mat och dryck Söt dryck nattetid (extremt kariesfarmkallande) Söt dryck vid törst Upprepade nattmål Småätande under dagen (ffa sötsaker) prevention Barn med hög risk kallas med betydligt kortare revisionsintervall och får hjälp och stöd oftare. Den tilläggsprofylax som ges till individer i högriskgruppen är baserad på en orsaksutredning och skall grundas på ett antagande om compliance (möjlighet till samarbete). högriskstrategi riskåldrar, riskgrupper riskområden populations åtgärder individ kombination (högriskgrupp) populationsstrategi 6
7 LOKALA STRATEGIER lokala strategier munhygien generella strategier kost Fluor livsstil fluor fissurförsegling FLUORIDTANDKRÄM Mängd: 0-5 år som barnets lillfingernagel / tunt stryk på tandborsten 6-11 år: ca 1 cm på tandborsten 11> år: ca 2 cm på tandborsten Yngre än 6 år : 1000 ppm NaF Över 6 år: ppm NaF GENERELLA STRATEGIER För alla barn: etablera och hålla fast vid goda kostvanor och munhygienvanor från tidig ålder Information ges tidigt till alla föräldrar Lämpligt behandlingsmål kan vara: * föräldrar borstar tänderna morgon och kväll med fluoridtandkräm (föräldrahjälp upp till ca 10 års ålder) * max 6 måltider/dag * aldrig söt dryck nattetid eller mellan målen 7
8 prevention HÖGRISKSTRATEGI individ högriskstrategi riskåldrar, riskgrupper riskområden populations åtgärder kombination (högriskgrupp) populationsstrategi Målgrupp individer med hög kariesrisk Resurser viks för dessa Munhygien, ökat fluoridprogram, fissurförsegling Kostutredning, salivprov Probiotika, xylitol Täta kontroller HÖGRISKGRUPP-STRATEGI POPULATIONSSTRATEGI Målgrupp riskåldrar, riskgrupper, riskområden Barnfamiljer, tonåringar, invandrartäta områden Bredare tandhälsoinformation, i exvis skolor, öppna förskolor, familje/hälsocentraler Fluorsköljning i skolor, fluorlackning Fissurförseglingar Målgrupp alla individer i en population Tandborstning 2 ggr/dag Användning av fluoridtandkräm enligt rekommendation 8
9 MJÖLKPRODUKTER PROBIOTIKA Mindre karies hos barn som dricker mjölk (Petridou et al 1996, Levy et al. 2003) Mindre karies hos barn som äter ost (Öhlund et al. 2007) Mjölk och osötade mjölkprodukter är säkra och troligen till och med nyttiga för tänderna (Levine, 2001) Laktobaciller och bifidobakterier (ex.vis L. reuteri) Bakterierna kan agera lokalt (i munhålan) och systemiskt ( i tarmen) Binder till tandplacket, hämmar tillväxt av andra bakterier, tex kariesbakterierna genom att producera toxin. Aktiverar immunförsvaret, immunoglobuliner och cytokiner via tarmarna och till munnen via ex.vis gingivalvätska Studier har visat att hos förskolebarn kan kariesförekomst minskas genom att probiotiska bakterier tillförs (hos barn med hög kariesrisk ) Rodríguez G, Ruiz B, Faleiros S, et al. Probiotic compared with standard milk for high-caries children: A cluster randomized trial. J Dent Res 2016;95: Romani Vestman N, Chen T, Lif Holgerson P, Öhman C, Johansson I. Oral Microbiota Shift after 12-Week Supplementation with Lactobacillus reuteri DSM and PTA 5289; A Randomized Control Trial. PLoS One 2015;10:e björksocker XYLITOL bär & frukter XYLITOL finns i nästan alla kroppens vävnader ca 80% av xylitolmetabolismen sker i levern, xylitol konverteras till D-xylos som sedan metaboliseras till glukos bryts ned av tarmbakterier xylitol absorberas långsamt höga engångsdoser kan orsaka diarré höjer inte blodsockernivåerna (GI för socker 100,xylitol 7) 9
10 Vad gör xylitol? stimulerar saliven VAD VET VI FUNGERAR? sänker bakteriernas förmåga att bilda syra höja ph i saliv och plack 5-10 g xylitol/dag kan ge någon form av effekt på karies, mindre intag ger effekt på bakterierna inga engångsintag - utspridda över dagen BEHANDLA HUR SKA VI TA HAND OM DE FÖRSKOLEBARN SOM INTE VISAR TECKEN PÅ KARIESSJUKDOM? FÖREBYGGA 10
11 HUR SKA VI TA HAND OM FÖRSKOLEBARNEN MED RISK FÖR KARIES? SAMARBETE BHV & FOLKTANDVÅRD Samarbete mellan barnhälsovård och tandvård Kontroll av riskfaktorer 2-3 år tandläkarundersökning riskbedömning individuellt intervall Följa upp! Initiala angrepp kan progrediera snabbt BHV kontroll 8 mån info om tandhälsa 18 mån ktrl fråga om tandborstning lyft på läppen vid behov remiss till tandvården Kommunikation FTV BHV - barn med risk för ohälsa i munnen SAMARBETE BHV & FOLKTANDVÅRD Små barn som uteblir bör alltid betraktas som riskbarn vad gäller karies (barn som uteblev vid 1 års ålder hade mer än 4 ggr så mycket karies vid 3 års ålder och dubbelt så mycket karies vid 15 års ålder... Wendt et al., 1995, Alm et al., 2008) 11
12 HUR SKA VI TA HAND OM DE FÖRSKOLEBARN SOM HAR KARIES? Varje tecken på kariessjukdom ska diagnostiseras och behandlas Om kariessjukdomen inte kan kontrolleras är det starten på en lång serie av behandlingar Vårdstrategi förskoleåldern Fyllningsterapi är inte den viktigaste åtgärden vid begynnande kariesutveckling i det primära bettet Orsaksinriktade åtgärder är viktigast! När barnen har karies: Förebyggande vård och tid För att undvika tandvårdsrädsla: -adekvat inskolning -smärtfrihet vid behandling -omtanke FILOSOFI Det är viktigt att kunna identifiera högriskpatienter innan skadorna har utvecklats för att planera och ge en effektiv förebyggande insats. 12
13 SKÄL FÖR ATT FÖREBYGGA OCH ÅTGÄRDA KARIES I PRIMÄRA BETTET: förebygga smärta och obehag förebygga infektioner i käkben och i anlag till permanenta tänder förebygga negativ inställning till tandbehandling och skapa intresse för god munhälsa upprätthålla god tuggfunktion och estetik förebygga karies i permanenta tänder, genom eruption i en frisk munhåla förebygga bettavvikelser Humanmjölk är inte kariogen men verkar stimulera bakterier till ökad syraproduktion när fermentabla kolhydrater finns tillgängliga Erickson P.R and Mazhari E. Investigation of the role of human breast milk in caries development Pediatr Dent21: kvällsmål middag frukost mellanmål mellanmål lunch VILKA RÅD SKA VI GE TILL FÖRÄLDRAR OCH BARN? 3 huvudmål och högst 3 mellanmål varje dag Vänj inte barnet med söt dryck i nappflaska eller att ta med välling till sängen och somna med den Vatten är en bra dryck mellan måltiderna eller om barnet är törstig Minska mängden socker i kosten, sockra inte på fil, gröt etc. Begränsa godisätande och läskintag till enstaka tillfällen (lördagsgodis) Börja vänja vid tandborstning så snart första tanden tittar fram, borsta morgon och kväll använd rekommenderad mängd fluoridtandkräm Vuxenhjälp med tandborstning till ca 10 års ålder Ät INTE efter tandborstning på kvällen 13
14 14
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...
MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år
MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och
Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder
Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och
Seminar i barnetannpleie
Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.
FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND
FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND Hej! Hej! Det är vi som är Ipan och Jompen. Vi ses på folktandvården. Folktandvården Västernorrland verkar för en god folkhälsa och en god livsmiljö genom att utföra och utveckla
Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index
Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar
Vårdprogram - karies
DATUM 2007-01-01 Vårdprogram - karies Innehåll: Basprogram Översikt över de kollektiva och individuella hälsofrämjande/ förebyggande åtgärder som skall nå samtliga barn och ungdomar. I allmäntandvårdsåtagandet
Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall
Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.
SAMTALSGUIDE. En vägledning för munhälsobedömning vid 1 och 2 år
SAMTALSGUIDE En vägledning för munhälsobedömning vid 1 och 2 år Hälsoodontologiska enheten Folktandvården Västra Götaland 2015 Vägledning för munhälsobedömning vid 1 och 2 år Inledning Syftet med en munhälsobedömning
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Innehåll: Första tecken... 3 Vanligt förekommande... 4 Riskfaktorer... 4 Söta drycker... 5 Behandling... 6 Intervention... 6 Uppföljning...
Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.
Förebyggande tandvård för barn, ungdom och unga vuxna Omfattning Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar. Bakgrund Dokumentet är en överenskommelse
Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Utredning Behandling Prevention...6
Gäller för: Tandvårdscentrum Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel och medicinska riskpatienter i tandvården Giltig fr.o.m: 2016-12-22 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare
Äldre tänder behöver mer omsorg
Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer
Utgåva nr 3 Giltigt fro.m: Tills vidare Uppföljning :
ECC- Early childhood caries Omfattning Dokumentet vänder sig till tandläkare och annan tandvårdspersonal som gör tandundersökning och/eller behandling på barn och ungdomar med karies i tidig ålder. Beskrivning
Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet
Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt
Early childhood caries (ECC)
Early childhood caries (ECC) Norrtingsdokument med giltighetstid 20160701 20181231 Tecken på karies före 3 års ålder Berörda enheter Samtliga tandvårdskliniker i Folktandvården. Syfte Att få en enhetlig
Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.
Styrande Förebygga karies bland barn- och ungdomar Omfattning Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar. Bakgrund De första åren efter eruption
Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.
Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett
Tandhälsa för små barn
Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få
Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG
Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Prevention är möjlig Karies är fortfarande ett
Råd om bra matvanor till barn och ungdomar
Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...
B H V dagar. Borås 10 och 11 april 2013. Christina Larsson Leg. tandhygienist, Hälsoodontologisk koordinator
B H V dagar Borås 10 och 11 april 2013 Christina Larsson Leg. tandhygienist, Hälsoodontologisk koordinator Sveriges största tandvårdsorganisation Hälsoodontologiska enheten (HOE) Indelad i tre huvudområden
MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning
MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning Det kan vara svårt att borsta tänderna på någon annan. I det här avsnittet vill vi ge praktiska tips på hur tandborstningen kan underlättas och bli så effektiv som
Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies
NYTT GENOMBROTT INOM KARIESSKYDD Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies Lär dig hur hål i tänderna uppstår och hur DU bäst
Eftermiddagens program
Eftermiddagens program Barnets tänder Tandutvecklingen Första mjölktanden kommer vid 6-8 månaders ålder Mjölktänderna börjar utvecklas i fosterlivet. Den första tanden, oftast en framtand i underkäken,
Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom
Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 1 (6) Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Riskåldrar för karies... 2 Riskåldrar för bettutveckling...
Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se
Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Populationsstrategi högriskstrategi Människor med särskilda behov munsjukdom och risk
Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram
RIKTLINJE 1 (9) SYFTE Tandvårdsprogrammet är ett basprogram för alla barn och ungdomar. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det viktigt att utföra den behandling som gör mest nytta. Daglig användning
Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003
Barntandvårdsdagarna 26 i Jönköping Barnens tandhälsa under 3 år Jönköpingsundersökningen 23 Övertandläkare Anna Nydell Helkimo Presentationens uppläggning Beskriva förändringar i kariesförekomst bland
Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2).
Redovisning av tentamensfrågor och svar för Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Kurskod Kurs Ämnesområde MOD 2 moment 1 Näringslära Lärandemål Tentamensfrågor Svar grundläggande kunskaper
Tandhälsa för små barn
Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få
Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?
Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Radiologins roll för diagnostik inom barntandvården Till dess primära bettet är etablerat (0-3 3 år) För tidig eller försenad tanderuption Grav karies på erupterande
Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva
Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas.
Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas. Inom vilka områden ska patienterna
Minimalinvasiv tandvård ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES. Karies fortfarande vår största folksjukdom! Är karies en sjukdom?
Stora Tandsköterskedagen 2018 Göteborg 7 mars SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för odontologi Karies fortfarande vår största folksjukdom! ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES Peter Lingström
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:86 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:3 av Kenneth Sjökvist m fl (s) om att vilja satsa för att bryta arvet med dålig tandhälsa Föredragande landstingsråd: Stig Nyman
Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.
Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas
NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES
NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES Fluor Pro-Argin TM teknologi fluor Upp till 20 procent färre nya kariesskador på två år 1,2 COLGATE VERKAR FÖR EN KARIESFRI FRAMTID DENTALT
TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!
TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta
Tandhygieniststudent T3. Karies utredning
Tandhygieniststudent T3 Karies utredning Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Diskussion... 7 Bakgrund Marlena är en patient som är uppvuxen i Polen, där tandvården inte var, och
Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län
Bakgrund Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Barn upp till 3 års ålder har många nyframbrutna tänder med omogen emalj. Varje tecken på karies bör därför uppmärksammas och behandlas. Om
TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.
TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil
Fluor i kariesprofylaxen
Fluor i kariesprofylaxen 1 Innehåll Fluor... 3 Basprofylax- till alla... 4 Förstärkt basprofylax- till sociodemografiskt utsatta områden... 4 Tilläggsprofylax- till barn/ungdomar med stor kariesrisk...
Tandhälsa hos barn. Aspasia Giaitzi. Övertandläkare Specialisttandvården barntandvård. BHV-dag 24 oktober 2018
Tandhälsa hos barn Aspasia Giaitzi Övertandläkare Specialisttandvården barntandvård BHV-dag 24 oktober 2018 Pedodonti Östersund Jämtland : Yta 34009km 2 Belgien : Yta 30528 km 2 Tandvård att främja tandhälsa
Kariesprevention hos barn hur går det egentligen?
Kariesprevention hos barn hur går det egentligen? Svante Twetman Professor Enheten för pedodonti Jag vill betona att jag inte har satt rubriken själv. I frågan ligger en inbyggd skepticism som jag undrar
Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården
TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver
Riskbedömning och revisionsintervall
Riskbedömning och revisionsintervall Folktandvården Blekinge 2019 Folktandvården Blekinge 1 Innehåll RISKBEDÖMNING... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3
Projektplan Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad
01054 1(6) Planerat startdatum: 20-09-01 Planerat slutdatum: 20-06- Beställare: Bo Hansson Kange, Verksamhetschef, FTV Nyhem Projektledare: Annica Malmlöf, Avdelningschef, FTV Nyhem Öster i Halmstad Innehållsförteckning
Profylax- och vårdprogram för avgiftsfri tandvård.
Profylax- och vårdprogram för avgiftsfri tandvård. Barn och unga till och med 24 år. 1 Profylax- och vårdprogrammet är framtaget av Folktandvården Gävleborg AB på uppdrag av beställarenheten Region Gävleborg.
Barntandvårdsprogram LOV 2017
RIKTLINJE 1 (6) VÅRDPROGRAM Barn och ungdomstandvård ska utföras i enlighet med lagar och förordningar. Målet för barn och ungdomstandvården är enligt Tandvårdslagen(185:125) en god tandhälsa och tandvård
Riktlinjer för vårdprogram för vuxna
Riktlinjer för vårdprogram för vuxna Profylax- och vårdprogrammet är framtaget av Folktandvården Gävleborg AB på uppdrag av beställarenheten Landstinget Gävleborg. Innehåll: RIKTLINJER FÖR VÅRDPROGRAM
Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan
Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks
FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center
FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa
Barn&tänder 0-3 år. Ett faktamaterial. Text: Helena Kellnor, dietist Eva Skogsberg, tandhygienist
Barn&tänder 0-3 år Ett faktamaterial Text: Helena Kellnor, dietist Eva Skogsberg, tandhygienist Faktagranskning: Ingegerd Johansson, professor i cariologi Dowen Birkhed, professor i cariologi MJÖLKFRÄMJANDET
Äldre patienter med karies och hur detta bör
Äldre patienter med karies och hur detta bör förebyggas och behandlas Inger Wårdh Ötdl och docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet ACT finansieras av Stockholms läns landsting
Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt
Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och
Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning
Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen
Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2
2010-09-06 Resultat av enkät till 20 29-åringar våren 2010 Unga vuxna om sin munhälsa Sammanfattning Resultatet av enkäten indikerar att det finns unga vuxna som inte har tillräcklig kunskap om hur de
Jämlik munhälsa. Med Hageby som modell. Verksamhetschef Lotta Ranggård
Jämlik munhälsa Med Hageby som modell Många medarbetare i projektet Folktandvården i Hageby Pedodonti i Norrköping Centrum för hälso- och vårdutveckling i Östergötland MHV och BHV i Östergötland Psykologpartners
Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2
Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vuxentandvård- vårdprogram Faktaägare: Gunnel Håkansson, Ordförande Medicinsk grupp tandvård Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf. ordförande
Referat av seminarium 8 juni
Referat av seminarium 8 juni vägar till bättre tandhälsa för ännu fler Trots många förbättringar finns det fortfarande stora skillnader i tandhälsa utifrån socioekonomi och livssituation hos individer
Riskbedömning och revisionsintervall
Riskbedömning och revisionsintervall 2019-05-02 Innehåll Riskbedömning... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3 Hur ska riskbedömning utföras?... 3 När ska
Kariesriskbedömning av ettåringar
Kariesriskbedömning av ettåringar Camilla Göransson, Sofia Svegland Odontologiska institutionen Karolinska Institutet Huddinge Sammanfattning Kariesförekomsten hos barn i Sverige har minskat de senaste
Disposition. Karies är den vanligaste sjukdomen under uppväxten
Karies, prediktion, riskbedöming, prevention och terapi i det primära bettet och tidiga växlingsbettet Pedodonti, Monica Barr Agholme, T-7, 2011 Disposition Varför får barn karies? Epidemiologi Prediktionsfaktorer
Värt att veta om tandslitage
Värt att veta om tandslitage www.colgate.se Vad är tandslitage? Tandslitage är en samlad beteckning för förlust av de hårda tandvävnaderna, alltså emalj och dentin. Emaljen är det hårda, yttre skalet som
Prebiotika & Probiotika för små barns magar
Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.
Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Etiologi Utredning Diagnostik Behandling Prevention...
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vuxentandvård- vårdprogram Giltig fr.o.m: 2016-12-22 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodonti Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Folktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Röntgenundersökning på barn och ungdomar Klinik/Funktion/Process Avdelningen för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti, Philip Mundt Dokumenttitel Röntgenundersökning
Munhälsan under graviditeten. Martta Karttunen, Johanna Widerholm 2016
Munhälsan under graviditeten Graviditet och munhälsa Den väntande mammans munhälsa Graviditet, familjen och munnen Fostrets munhälsa Tobak Kost Rengörning av tänder Munnens vårdingrepp under graviditeten
Program för kariesprevention Barn och ungdomar
Program för kariesprevention Barn och ungdomar 1 Programmet har utvecklats av Folktandvården Stockholms län AB Uppdaterat mars 2010 INNEHÅLL Sid Inledning 3 Program för att förebygga karies 4 Till dig
Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård. Andel barn (%) med karies. DMFT hos 19-åringar, SoS. Significant caries index, SiC
Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård Karies i unga permanenta be4et, diagnos8k, riskbedömning, progression och preven8on Göran Dahllöf Department of Dental Medicine, Divison of Pediatric
Göra rent. Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll.
Efter stroke Vid sjukdom är det lätt att även drabbas av problem med tänderna. Dessutom kan sjukdomstillståndet innebära minskade inkomster och ökade utgifter varvid ekonomin försämras. Vilken hjälp finns
MUNHÄLSOVÅRD HOS BARN UNDER SKOLÅLDER
Kom ihåg mig på morgonen och kvällen! MUNHÄLSOVÅRD HOS BARN UNDER SKOLÅLDER HÄLSOSAMMA MUNVÅRDSVANOR INNEHÅLL Föräldrarnas hälsovanor reflekteras på barnet 3 Mjölktändernas eruption 4 Borstning av tänder
Statusrapport feb 2015 Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad
1(5) Planerat startdatum: 20-09-01 Planerat slutdatum: 20-06- Beställare: Halmstad-nämnden Projektledare: Bo Hansson Kange, Verksamhetschef, FTV Nyhem Statusrapport feb 20 Fluorlackning på skolbarn på
Yttrande över motion 2017:43 av Tara Twana (S) om att förebygga karies bland barn på förskolan
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kjell Bjerrehorn TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-01-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-02-20 1 (3) HSN 2017-1815 Yttrande över motion 2017:43 av Tara Twana (S) om
Tandvård på lika villkor och insatser i riskområden
Tandvård på lika villkor och insatser i riskområden 1 Folktandvårdens strategi Gruppinriktad prevention Barn i riskområde Riktade tandhälsoinsatser Individinriktad prevention Barn med sjukdomsaktivitet
Förbättra tandhälsan hos barn 1-6 år i Gottsunda ett hälsofrämjande projekt
Hälsa, kvalitet och utveckling Pia Gabre Tfn 018-6116489 E-post pia.gabre@regionuppsala.se Förbättra tandhälsan hos barn 1-6 år i Gottsunda ett hälsofrämjande projekt Bakgrund Tandhälsa hos små barn Tandhälsan
Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas.
DATUM 2007-01-01 Riskgruppering Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. Inom vilka områden ska patienterna riskgrupperas? Patienterna ska
Prevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Slå hal på myterna om tandvård
Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,
Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer
Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder och
Vårdprogram tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna
Vårdprogram tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna Kontrollåldrar 1-19 år vårdprogram tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna, Folktandvården, Region Jönköpings län, maj 2018. Tandsköterska Tandhygienist/
Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet
Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Utvärdering av kariesförebyggande åtgärder. Kostnadseffektivitet och betydelse av social bakgrund. Vilken är kariesutvecklingen
Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende
Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar
Maria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Tidig upptäckt Det är bara barn
Tidig upptäckt Det är bara barn Antal remisser och färdigbehandlade patienter inom pedodontin 1983 2008 16000 15000 Gunilla Klingberg gunilla.klingberg@mah.se 14000 13000 12000 11000 10000 9000 1983 1989
För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier.
Dentala erosioner Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Pindborg 1971 Tecken på dental erosion Dentinexponering Utslätad anatomi
Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008
Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008 Xylitol idag: fördelar och rekommenderad användning Experttandläkare Helinä Keskinen Hälsoeffekter av xylitol - Vad är skillnaden mellan xylitoltuggummi
Tidig kariesutveckling
Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens
Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län
Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Andel 19-åringar med hög kariesförekomst 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 >=4DFT >=8DFT Epidemiologi år 26 27-3-7
Lär dig hitta det dolda sockret!
Lär dig hitta det dolda sockret! Förr i tiden när man kokade sylt och saft hemma visste man hur mycket socker man använde. Idag köper de flesta all mat färdig i affären och därför är det svårt att veta
Munnen är en del av kroppen det är säkert
Munnen är en del av kroppen det är säkert Christina Carlsson, Folktandvården Värmland Pia Skott, Folktandvården Stockholm Pia Gabre, Folktandvården Uppsala Kunskaps- och kompetenscentra för äldretandvård
Apotekets råd om. Torr i munnen
Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel
Graviditet och tandhälsa
familjens munhälsa Graviditet och tandhälsa Under graviditeten utsätts den blivande mammans tänder för påfrestning. Särskilt i slutet av graviditeten ändras salivens buffertkapacitet och hormonbalansen.
Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.
Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3 år och äldre som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist samt de barn 0-2 år som får Hälsossamtal hos
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska