Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Transkript

1 SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård. Utvärdera insatta åtgärder. Detta är inte ett instrument för att diagnostisera utan för att upptäcka och larma om ohälsa i munnen. NÄR SKA BEDÖMNING SKE? En första bedömning vid inskrivning eller vid första vårdkontakten i samband med övrig riskbedömning. Därefter fortlöpande hos dem som är i risk för att utveckla problem eller som har problem i munnen, med nutrition eller funktionsstatus. När en vårdtagare ändrar sitt ätbeteende, exempelvis vägrar att äta eller reagerar onormalt på kall och varm mat eller dryck. DETTA BEHÖVS FÖR ATT GÖRA BEDÖMNING AV MUNHÄLSA Pennlampa Munspegel eller tesked (För den buktade sidan av skeden mot insidan av kinden) BESKRIVANDE GRADERING AV TILLSTÅNDET I MUNNEN Grad 1 beskriver friskt eller normalt tillstånd Grad 2 beskriver måttliga förändringar/avvikelser som kan åtgärdas av vårdpersonal Grad 3 svårare förändringar/avvikelser som kräver konsultation/remiss till tandvården eller läkare VAD FINNS I MUNNEN? Version: Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Avtagbar helprotes överkäke samt avtagbar delprotes underkäke Implantat överkäke bro/brygga i underkäke Egna tänder Sid. 1 (11)

2 RÖST tala, lyssna Grad 1: Kan tala med normal röst Grad 2: Rösten är torr, hes och smackande. Kan tyda på muntorrhet, vilket är vanligt hos en vårdtagare som är undernärd. Muntorrheten måste lindras (se punkt om saliv nedan) Grad 3: Svårt att tala. Svampinfektion i svalget kan medföra att rösten påverkas, om det råder tveksamhet om vad som orsakar problemet, konsultera läkare eller tandvården LÄPPAR Bild 1. Grad 1 Bild 2. Grad 2 Bild 3. Grad 3 1. Grad 1 Lena, ljusröda och fuktiga läppar 2. Grad 2 Torra, spruckna läppar, sår i mungiporna. Torra läppar kan tyda på muntorrhet. Sprickor och sår eller rodnad i mungiporna kan orsakas av nedsatt allmäntillstånd, bristande munhygien eller näringsbrist. Torra läppar måste smörjas ofta. Såren och sprickorna kan infekteras av svamp. Om de inte läker bör kontakt tas med läkare eller tandvården. 3. Grad 3 Såriga, blödande läppar. Svullna, såriga läppar med eller utan sårskorpa, om det råder tveksamhet vad som orsakar problemet, konsultera läkare eller tandvården. Hos äldre personer minskar ofta den röda färgen på läpparna och blir blekare Sår i mungiporna kan även bero på hopsjunken mun till följd av tandförluster. Sid. 2 (11)

3 Slemhinna hur undersöka Inspektera högerkind, insida överläpp, vänsterkind, insida underläpp Så här kan en frisk slemhinna se ut på en 50 åring. MUNSLEMHINNA KIND Bild 1. Grad 1 Bild 2. Grad 2 Bild 3. Grad 3 Bild 4. Grad 3 I samband med sjukdom, dåligt immunförsvar, nutritionsbrist och muntorrhet kan reaktioner avläsas på munslemhinnorna och tungan genom färg- och formavvikelser. 1. Grad 1 Frisk slemhinna kind 2. Grad 2 Liten förkylningsblåsa (Afte) 3. Grad 3 Svampinfektion 4. Grad 3 Bitsår i kinden Sid. 3 (11)

4 MUNSLEMHINNA INSIDA LÄPP Bild 1 Grad 1 Bild 2 Grad 2 Bild 3 Grad 2-3 Bild 4 Grad 3 1. Grad 1 Frisk insida av överläppen 2. Grad 2 Muntorr insida av underläppen 3. Grad 2-3 Detta skulle kunna vara en förkylningsblåsa, håll koll, försvinner den inte inom 14dagar så graderas den som grad 3 4. Grad 3 Sår på insidan av underläppen MUNSLEMHINNA INSIDA LÄPP TANDLÖS Bild 1 Grad 3 Bild 2 Grad 3 1. Grad 3 Skavsår efter protes i underkäken 2. Grad 3 Sladdrig slemhinna efter protes som inte passar Sid. 4 (11)

5 MUNSLEMHINNA GOM Bild 1. Grad1 Bild 2. Grad 2 Bild 3. Grad 2 Bild 4. Grad 3 Bild 5. Grad 3 Grad 2: Röda, torra eller områden med färgförändring, beläggning Färgförändringar i slemhinnan kan vara röda, blåaktiga eller vita, de kan vara diffusa eller skarpt avgränsade. På en svårt sjuk person som andas med öppen mun kan man finna intorkat slem på tunga, gom eller svalg. (Se vidare Grad 3: Sår med eller utan blödning, blåsor. Sår och blåsor kan variera i storlek från knappnålshuvudstora till generell utbredning, de kan vara mycket smärtsamma. Svampinfektioner yttrar sig ofta som vitaktig beläggning eller kraftigt rodnad slemhinna med symtom som sveda och/eller förändrad smak. Förändringar på munslemhinnan är vanligt hos personer med cancer som har behandlats med strålning mot huvud- och halsområdet eller fått cytostatika. Konsultera läkare eller tandvården. 1. Grad 1 Frisk gom 2. Grad 2 Rodnad gom på grund av bakteriebeläggning i /på protes 3. Grad 2 Intorkat slem i svalget (krusta) 4. Grad 3 Sår på vänster sida i gommen 5. Grad 3 Svampinfektion Sid. 5 (11)

6 MUNSLEMHINNA MUNBOTTEN Bild 1. Grad 1 Bild 2. Grad 1 Bild 3. Grad 2 Bild 4. Grad 3 1. Grad 1 Frisk munbotten 2. Grad 1 Frisk munbotten med åderbråck, vanligt i den äldres mun 3. Grad 2 Skavsår efter vass tand 4. Grad 3 Sår under tungan Sid. 6 (11)

7 TUNGA Bild 1. Grad 1 Bild 2. Grad 1 Bild 3. Grad 1 Bild 4. Grad 1-2 Bild 5. Grad 2 Bild 6. Grad 3 Grad 1: Ljusröd och fuktig Grad 2: Röd torr, beläggning och missfärgning. Symtom kan vara smärta eller sveda vilket kan leda till svårigheter att äta. Detta kan vara tecken på muntorrhet, järn- eller vitaminbrist men kan även vara en biverkning av cancerbehandling. Vid beläggning och missfärgning borsta tungan med tandborste, andra åtgärder kan vara att tillföra vätska, fukta tungan och återfukta med smörjande preparat. Om dessa åtgärder inte leder till förbättring, se munslemhinnor punkt 3. Grad 3: Sår med eller utan blåsor, beläggning. Vid kraftig beläggning som inte går bort vid borstning eller vid sår alternativt blåsor på tungan. Avskrapbar beläggning? kan vara svampinfektion. Konsultera läkare eller tandvården. 1. Grad 1 Frisk tunga 2. Grad 1 Frisk tunga med fåror 3. Grad 1 Frisk tunga med vanlig normalvariation ( så kallad Geografisk tunga) 4. Grad 1-2 Tunga som missfärgats av tobak, mycket kaffedrickande eller sköljning med Klorhexidinlösning 5. Grad 2 Mycket muntorr patient med symtom som sveda och värk 6. Grad 3 Skavsår på tungan av vass trasig tand Sid. 7 (11)

8 Bild 1. Före Bild 2. Efter Bild 1: Vid intag av passerad kost, näringsdryck eller när mat inte intas via munnen växer tungans papiller istället för att nötas ner. Här kan beläggning ses. Bild 2: Tungan efter borstning med tandborste TANDKÖTT Bild 1. Grad 1 Bild 2. Grad 2 Bild 3. Grad 3 Grad 1: Ljustrött och fast Grad 2: Svullet, rodnat. Inflammerat och lättblödande vid tandborstning och rengöring mellan tänderna. Detta orsakas oftast av dålig munhygien och åtgärdas genom noggrann munhygien. En läkning kan ses inom 7-10 dagar, om läkning ej ses då, kan en rengöring i tandköttsfickor behövas. Grad 3: Spontanblödning. Mycket kraftigt inflammerat detta är ett relativt ovanligt tillstånd. Konsultera läkare eller tandvården. 1. Grad 1 Friskt tandkött 2. Grad 2 Inflammerat och svullet tandkött med bakteriebeläggningar vid tandköttskanten 3. Grad 3 Spontanblödning, svullet och rött inflammerat tandkött Sid. 8 (11)

9 TÄNDER Bild 1. Grad 1 Bild 2. Grad 2 Bild 3. Grad 2 Bild 4. Grad 2-3 Bild 5. Grad 3 Grad 1: Rena, ingen synlig beläggning eller matrester Grad 2: Beläggning eller matrester lokalt på tänderna särskilt vid tandköttskanten och mellan tänderna. Detta åtgärdas genom noggrann munhygien annars föreligger risk för aspirationspneumoni och karies. Grad 3: Beläggning, matrester generellt eller trasiga tänder. Ett kariesangrepp kan vara ljusbrunt och har lite poröst utseende. Kariesangrepp förekommer i anslutning till bakteriebeläggning ofta i tandköttskanten eller mellan tänderna. Trasiga tänder, kan ha vassa kanter. Vid delprotes med klammer är det viktigt att rengöra tanden där klammer fäster. 1. Grad 1 Friska tänder 2. Grad 2 Bakteriebeläggningar i tandköttskanten 3. Grad 2 Stroke patient med facialispares, matansamlingar 4. Grad 2-3 Patient som inte varit hos tandvården på flera år, förmodligen karies under beläggningarna 5. Grad 3 Trasiga tänder med vassa kanter, stor risk för tandvärk Sid. 9 (11)

10 IMPLANTAT Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Implantat kan se olika ut, det viktiga är att man håller ut läppen så att man kan få fri insyn. Vid osäkerhet om implantat eller ej, konsultera tandvården. 1. Här är det svårt att se var skruvarna sitter 2. Visar att det kan bli både beläggning och tandsten på implantatet 3. Implantat i båda käkarna 4. Viktigt att rengöra skruvarna PROTESER Bild 1. Grad 1 Bild 2. Grad 2 Bild 3. Grad 3 Bild 4. Grad 3 Grad 1: Protesen/proteserna är rena och fungerande (kan du äta en smörgås?) Grad 2: Beläggningar eller matrester. Om beläggningar får ligga kvar kan det orsaka inflammation, aspirationspneumoni och svampinfektion. (Se för olika tandprotetiska ersättningar dess rengöring och förvaring). Vid osäkerhet på om patienten har tandprotetiska ersättningar och vilka de i så fall är, konsultera tandvården. Grad 3: Används ej eller dåligt fungerande.orsaken kan vara att protesen gått sönder, metallklamrar kan ha gått av eller ett hörn slagits bort, detta kan orsaka smärtsamma sår i slemhinnan, en annan orsak kan vara att patienten magrat kraftigt så att protesen inte passar längre. Förkalkade bakteriebeläggningar kan även göra att tandsten bildas på proteserna så att de ej passar. Sid. 10 (11)

11 SALIV Grad 1: Glider lätt. Grad 2: Glider trögt. Om spegeln / tesked glider trögt är det tecken på muntorrhet som kan lindras genom att fukta med vanligt vatten på tänder och slemhinnor och återfukta därefter med salivstimulerande alternativt smörjande munspray, gel eller saliversättningsmedel. Det finns även sugtabletter och fluortuggummi. Se vidare Grad 3: Glider inte alls. Om spegeln / tesked inte glider alls, fukta med vanligt vatten på tänder och slemhinnor och återfukta därefter med smörjande munspray, gel eller saliversättningsmedel. Se vidare Om det är medicin som orsaker problemet, går det att ändra medicinering? Konsultera läkare eller tandvården. SVÄLJNING Fråga om sväljning eller be personen att svälja Grad 1: Obehindrad sväljning Grad 2: Obetydliga sväljproblem. Fråga patienten om det är det smärta i svalget eller finns andra tecken på muntorrhet. Muntorrhet kan lindras genom att dricka vatten eller fukta med vanligt vatten på tänder och slemhinnor och därefter återfukta med salivstimulerande alternativt smörjande munspray, gel eller saliversättningsmedel. Grad 3: Uttalade sväljproblem. Konsultera läkare. Materialet är framtaget av leg. tandhygienist Eva Herremo och leg. tandhygienist Charlotte Karlsson, Folktandvården, Landstinget i Jönköpings län. Bearbetat i samarbete med Senior alert Foto: leg. tandhygienist Charlotte Karlsson, Käkkirurgiska kliniken, Landstinget i Jönköpings län. Sid. 11 (11)