Malmö Kost Cancer undersökningen

Transkript

1 Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD

2 Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi, Kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, Sverige

3 Åderförkalkningsförändringar i halskärlen i relation till kön och socioekonomisk position Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi, Kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, Sverige

4 Artiklar Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad B, et al. Occupational status, educational level and the prevalence of carotid atherosclerosis in a general population of middle-aged Swedish men and women. Results from the Malmö Diet and cancer study. Am J Epidemiol 2000;152: Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad B, et al. Life-course perspective on socioeconomic differences in carotid atherosclerosis. Arterioscler Thromb Vasc Biol 2002;22: Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad et al. Work-related psychosocial factors and carotid atherosclerosis. Int J Epidemiol 2002;31: Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad et al. Socioeconomic differences in the progression of Carotid atherosclerosis in middle-aged men and women with subclinical atherosclerosis. Soc Sci Med 2006;62: /

5 Bakgrund (1) Källa: FHI

6 Bakgrund (1) Dödlighet Män Alla åldrar (%) 19 3,1 5,9 47,2 CVD Tumours Injuries Psychiatric disorders Other 24,8 Källa: Nationella folkhälsorapporten 2001

7 Bakgrund (1) Dödlighet Kvinnor alla åldrar (%) 21,1 4,5 3,4 48,9 CVD Tumours Injuries Psychiatric disorders Other 22,1 Källa: Nationella folkhälsorapporten 2001

8 Bakgrund (2) Det finns sociala skillnader i förekomst, insjuknande samt överlevande i hjärtkärlsjukdom

9 Nya fall av hjärtinfarkt/kranskärlssjukdom efter utbildningsnivå, Källa: Socialmedicinska databasen, EpC, Socialstyrelsen. Figur 5:5

10 Bakgrund (3) Återfinns liknande skillnader redan i tidiga stadier av åderförkalkningssjukdomen?

11 Bakgrund (4) Åderförkalkningsförändringar i halskärlen är starkt associerade med kommande insjuknande i hjärtinfarkt respektive slaganfall. Chambless et al. Am J Epidemiol, 1997, 2000 Bots et al Circulation, 1997 O'Leary et al. N Engl J Med 1999 Iglesias del Sol et al. Eur Heart J, Ebrahim et al. Stroke 1999 Rosvall et al. JIM 2006, Atherosclerosis 2006

12 Bakgrund (4) Relativ risk 5 Risk för insjuknande i hjärtinfarkt under en sju-års period < >1.04 Intima-media tjocklek Rosvall et al. JIM 2006

13 Bakgrund (4) Relativ risk 4 Risk för insjuknande i slaganfall under en sju-års period Första tertilen Andra tertilen Tredje tertilen Intima-media tjocklek Rosvall et al. Atherosclerosis 2006

14 Artiklar Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad B, et al. Occupational status, educational level and the prevalence of carotid atherosclerosis in a general population of middle-aged Swedish men and women. Results from the Malmö Diet and cancer study. Am J Epidemiol 2000;152: Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad B, et al. Life-course perspective on socioeconomic differences in carotid atherosclerosis. Arterioscler Thromb Vasc Biol 2002;22: Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad et al. Work-related psychosocial factors and carotid atherosclerosis. Int J Epidemiol 2002;31: Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad et al. Socioeconomic differences in the progression of Carotid atherosclerosis in middle-aged men and women with subclinical atherosclerosis. Soc Sci Med 2006;62:

15 Generella syften Att studera sambandet mellan sociala faktorer och preklinisk åderförkalkning bland medelålders män och kvinnor Att studera betydelsen av kända riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom i detta sammanhang.

16 Malmö Kost Cancer Studien Bakgrunds population: Alla invånare i Malmö födda (n=74 000) Rekrytering: Deltagare: 28,098 individer (40%)

17 Rekrytering till ultraljudsmätningar Baslinjeundersökning MKS (n = 12,445) (n = 1,647) (n = 10,798) Okt Ultraljuds undersökning (n = 6,103) Version 1 Blodtryck Blodprov Version 2

18 Metoder (1) Tekniska framsteg inom ultraljudsområdet har gjort det möjligt att mäta åderförkalkningsgraden på friska individer i en befolkning.

19 Metoder (2) Tunica adventitia Tunica media Tunica intima Artärväggen

20 % Men 0,88 0,83 0,78 0, >64 0,68 IMT mean CCA Resultat (1)

21 Women 0,88 0,84 0,8 0,76 0, >64 0,68 IMT mean CCA Resultat (1)

22 30 % Rökare (%) Kvinnor Män 0 > 11 års utbildning 9-11 års utbildning < 9 års utbildning Resultat (2) Riskfaktorer

23 mmol/l 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00 HDL-kolesterol > 11 års utbildning 9-11 års utbildning < 9 års utbildning Kvinnor Män Resultat (2) Riskfaktorer

24 IMT och hjärtkärlsjukdom En ökning av IMT på 0.15 mm motsvarar en ökad risk på 36 % att insjukna i hjärtinfarkt under en 7- års period

25 % Förekomst av stenos i halskärlen > 11 års utbildning 9-11 års utbildning < 9 års utbildning Kvinnor Män Resultat (3)

26 Stenos och hjärtkärlsjukdom En stenos motsvarar en 3 ggr ökad risk att insjukna i hjärtinfarkt under en 7-års period

27 Resultat (4) Justering för kända riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom (bl a rökning, höga blodfetter, högt blodtryck, låg fysisk aktivitet) De sociala skillnaderna i åderförkalkningsgrad minskade De sociala skillnaderna i intimamedia tjocklek försvann De sociala skillnaderna i stenosförekomst minskade, men kvarstod

28 Slutsatser Vi fann en relativt hög förekomst av asymtomatiska åderförkalkningsförändringar i halskärlen. Sådana förändringar är förknippade med en ökad risk för kommande hjärtinfarkt och/eller slaganfall.

29 Slutsatser Förekomsten av åderförkalkningsförändringar var vanligare bland arbetargrupper samt bland lågutbildade. Sociala skillnader i förekomsten av kända riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom kunde förklara sådana skillnader i intimamediatjocklek. Det finns ytterligare faktorer av betydelse för sociala skillnader i förekomst av stenos i halskärlen (stressrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer..)

30 Tack för uppmärksamheten!