Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni"

Nils Olofsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

2 SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre åldersgr 81+ B F1 F2 F3 F4 F5 Ny åldersgrupp 81 B F1 F2 F3 Ny åldersgrupp 60 B F1 Ny åldersgrupp 81 B F1 Årtal B=baslinje, F1=första, F2=andra, F3=tredje, F4=fjärde, F5=femte uppföljning

risk för hjärt-och kärlsjukdomar i västvärlden sedan 1980-talet Minskad

3 Man lever längre och friskare idag än PROTECTING THE HUMAN BRAIN AND REDUCING THE RISK OF DEMENTIA Laura Fratiglioni för 20 år sedan Minskad risk för hjärt-och kärlsjukdomar i västvärlden sedan 1980-talet Minskad risk för funktionsnedsättning sedan 1990 Minskad risk för demens sedan 2000

4 Förekomst per 100 av multisjuklighet Marengoni et al, 2016 % Men Women

5 Indikatorer på försämrad hälsa hos äldre Santoni G et al. PLOS One (2015)

6 Vad är god hälsa hos äldre? HAT hälsoindex som inkluderar fysisk och mental funktion, oberoende mått och sjukdomar Santoni et al, J Gerontol A 2016

7 Skillnad i hälsa hos äldre 85 år Poäng på hälsoindex Longitudinal data VARFÖR??? Ålder (år) Santoni G et al. J Gerontol A Biol Sci Med Sci (2016)

8 Betydelsen av socioekonomisk status Calderón-Larrañaga A et al. JIM (2018) 8

9 Livshändelser och & multisjuklighet Dekhtyar, S. et al., submitted Serhiy Dekhtyar 16/10/2018 9

10 Psykologiska faktorers roll för utvecklandet av multisjuklighet och funktionsnedsättning hos äldre Participants with high life satisfaction (ref group) Participants with positive health outlook (ref group) Calderón-Larrañaga A et al. Submitted 10

11 Diabetes, demens och vikten av en aktiv livsstil Hazard Ratios (95% CI) Ref. Ej diabetes & Aktiv 1,66 1,94 Ej diabetes & Inaktiv P minskning <0.05 Diabetes & Aktiv 5,61 Diabetes & Inaktiv Cox modeller kontrollerade för ålder, kön, utbildning, rökning, BMI, CVD och APOE ε4 Anna Marseglia 11 16/10/2018

12 Preventiva strategier för att förebygga CVD och demens 1. Främja en hälsosam livsstil - inte röka - måttlig alkoholkonsumtion - fysisk aktivitet - (diet) 2. Minska vaskulär sjukdomsbörda - högt blodtryck - hjärtsjukdom - diabetes - stroke 3. Öka hjärnreserven Qiu & Fratiglioni Nature Card Review 2015 Winblad et al, Lancet Neurol 2016

13 Födseln Barndomen- Vuxen ålder- Senare i livet 2:a decenniet Medelåldern Utbildning Arbetskomplexitet Rikt socialt nätverk 1. Kognitiva färdigheter? 2. Kompensering vid högre ålder? Fritidsaktiviteter -Fysisk aktivitet -Mental aktivitet -Social aktivitet 3. Kumulativ effekt över livspannet? 4. Modulering av genetisk risk? Fratiglioni et al, Lancet Neurology 2004 & 2011, JAD 2007 & 2018

14 1. Kognitiva färdigheter? SKOLBETYG & DEMENSRISK Kungsholmenprojektet Dekhtyar et al, Int J Epid 2016

15 2. Kompensering vid högre ålder? KOMPENSERING Karp et al, J Am Ger Psychiatry, 2009 Utbildning Arbetskomplexitet Låg Låg Referens Hög Låg Minskad demensrisk Hög Hög Samma minskning Låg Hög Samma minskning

16 3. Kumulativ effekt över livspannet? Wang et al, Plos Med 2017 RESERV - TIDIGT I LIVET FAKTORER SOM ÖKAR RESERVEN RESERV - VUXEN ÅLDER RESERV - SENARE I LIVET

17 3. Kumulativ effekt över livspannet? REFERENS: LÅGA POÄNG UNDER ALLA 3 TIDSPERIODER KUMULATIV EFFEKT Wang et al, Plos Med 2017 Relativ risk av demens 1,5 1 0,5 0 HÖGA POÄNG VID EN VIDTVÅ VID TRE PERIOD PERIODER PERIODER Low scores in all 3 periods High score in 1 period High score in 2 periods High scores in all 3 periods

18 4. Modulering av genetisk risk? 3 2, ( ) APOE Ԑ4- APOE Ԑ4+ Wang et al, Neurobiol Aging ,5 1 0,5 0 R E F Low education 0.5 ( ) 1.2 ( ) High education

19 Aktiviteter som kan öka den kognitiva reserven över livet S Dekhtyar et al, in progress FAKTORER SOM ÖKAR RESERVEN ÖVER LIVET SEM fit statistics: χ 2 = 2.04, p=0.153 Comparative fit index = 0.99 Root mean squared error of approximation (RMSEA) = Coefficient of determination (residuals) 0.602

20 Kombinerad effekt av kognitiv reserv och APOE-ɛ4 status på demensrisk 1,2 1 APOE e4 + APOE e4 - Relativ Risk av Demens 0,8 0,6 0,4 0,2 0 LÅG RESERV MODERAT RESERV HÖG RESERV LÅG RESERV MODERAT RESERV HÖG RESERV -0,2 Low Reserve; APOE: Yes Moderate Reserve; APOE: Yes High Reserve; APOE: Yes Low Reserve; APOE: No Moderate Reserve; APOE: No High Reserve; APOE: No S Dekhtyar et al, in progress

21 SLUTSATSER 1. De första årtiondena verkar vara kritiska för utvecklandet av demens senare i livet 2. Högre utbildning kan minska demensrisken genom en ökning av den kognitiva reserven 3. Det är även möjligt att kompensera genom andra reservhöjande faktorer under andra delar av livet 4. Reservhöjande faktorer över livspannet kan ha en kumulativ skyddande effekt 5. En större kognitiv reserv kan vara förebyggande LAURA FRATIGLIONI för individer med förhöjd genetisk risk

22 Myter kring åldrande A. Befolkningens åldrande är ett problem PROTECTING för vårt THE samhälle HUMAN BRAIN AND REDUCING THE RISK OF DEMENTIA B. De flesta äldre människor har dålig hälsa Laura Fratiglioni C. Äldre lever längre nu men med sämre hälsa D. Det finns inte så mycket att göra för att förbättra hälsan hos äldre

23 Myter Fakta kring åldrande A. Befolkningens åldrande är är en ett framgångssaga problem för människor och för vårt samhälle PROTECTING för vårt THE samhälle HUMAN BRAIN AND REDUCING THE RISK OF DEMENTIA B. Bra hälsa hos äldre om man ser utifrån ett funktionsperspektiv C. Äldre lever längre nu och med bättre hälsa D. Det finns mycket att göra för att förbättra hälsan hos äldre Främja hälsosam livsstil & aktivt, engagerat liv Minska vaskulär sjukdomsbörda

24 Tack för ert deltagande under alla dessa år & Tack för att ni är här idag

25 Psykologiska faktorer: Multisjuklighet & funktionsnedsättning Effect on multimorbidity speed 0,05 0-0,05-0,1-0,15-0,2 Multimorbidity speed Effect on disability speed 0,05 0-0,05-0,1-0,15-0,2 Disability speed Adjustments: age, sex, civil status, baseline chronic conditions [only for the model looking at disability], depressive symptoms, MMSE, education, occupation, social network, personality, smoking, BMI, and alcohol consumption Calderón-Larrañaga, A. et al., submitted Serhiy Dekhtyar 16/10/

Psykologiska faktorer: Multisjuklighet & funktionsnedsättning Inkluderar bara de individer utan multisjuklighet och funktionsnedsättning vid

26 Psykologiska faktorer: Multisjuklighet & funktionsnedsättning Inkluderar bara de individer utan multisjuklighet och funktionsnedsättning vid baseline. 0,05 Effect on disability & multimorbidity speed 0-0,05-0,1-0,15-0,2 Calderón-Larrañaga, A. et al., submitted Serhiy Dekhtyar 16/10/

27 Ett långt liv efter 75 Lägst riskprofil e LR mlr e mhr e +5.4 år +3.6 år +2.1 år Högst riskprofil HR e Ref Rizzuto et al, BMJ 2012 Medianålder vid döden

28 Stort tack till er deltagare från alla oss vid Äldreforskningens Hus! PROTECTING THE HUMAN BRAIN AND REDUCING THE RISK OF DEMENTIA

Relevanta dokument

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet Anita Karp, L Fratiglioni, Stuart MacDonald, S Paillard-Borg, B Winblad HX Wang Risk faktorer Genetisk sårbarhet Demensrisk sett i ett livsloppsperspektiv