Transkript

1

2 Översikt Introduktion till patientfokus WHO: Health 2020, NCD 2025, SDG 2030 Forskning Effekt på patientnivå (KRAM) Bättra jämlikhet i hälsa (effekt på tvärs) Ny forskning inom intervention Follow-up för effekt (real life)

3 Såhär forskar vi kliniskt Evidens implementering outcome

4 Faktorer av betydelse för patientförloppet Patienten Demografi och psykosocialt: ålder, kön, längd, psykiskt status, civilstånd, bostad, utbildning Livsstil (KRAM): Kost, Rökning, Alkohol, Motion Komorbiditet: hjärt-, lungsjukdom, DM, etc. Sjukdomen Interventionen Bäst teknik / behandling Organisationen Kliniska riktlinjer, återutbildning, kvalitetssäkring

5 Folkhälsa och patientfokus Rökning Rökrelaterade sjukdomar Försämring av andra sjukdomar + beh.resultat Intervention Red. rökrel. sjukdomar Sluta röka Förbättring av andra sjukdomar och beh.

6 WHO Europe WHO Health 2020: Health in all policies, 10 EPHOs CIHSD: Coordinated Integrated Health Service Deliveries (incl patients) SDG 2030: Sustainable Development, 17 Goals UN + WHO 2025 om NCD 25% reduktion av NCD pre-mortalitet Inkl 30% reduktion av rökning TOBACCO ENDGAME SE: 40-50% red.

7 WHO Europe: Uppdaterat evidenslag (RCT) Patientfokus Effekt av slutta-röka-intervention på behresultat / komplikationer Operation Hjärtsjukdom Diabetes Graviditet Lungsjukdom Mental sjukdom Effekt av personalundervisning på sluttaröka-frekvensen

8 Sluta röka program och kompl (Thomsen T et al Cochrane 2014)

9 NNT Absolut risk reduktion (ARR) Lancet 2002: Från 52% till 18%, Dvs = 34% = 0,34 NNT(Lancet) = 1 / ARR:= 1 / 0,34 = 2,94 NNT(Ann Surg) = 1 / 0,20 = 5,00 NNT(Ann Surg) = 1 / 0,18 = 5,56

10 WHO: Effekt på patientens beh-resultat / kompl (RCT) Operation Graviditet Hjärt sjd Lung sjd Diab T2 Mental sjd K O+M R A M + Int - BI

11 WHO: Effekt på patientens beh-resultat / kompl Operation Graviditet Hjärt sjd Lung sjd Diab T2 Mental sjd K O+M R A M + Int - BI? Int - BI

12 Sluta röka kan förbättra den mentala hälsan Meta-analys på 1 RCT + 25 Obs studier* Signifikant mindre Ångest -0,37 Depression -0,25 Mixat ångest & depression -0,31 Stress -0,23 Signifikant högre Psykologisk livskvalitet +0,22 Positiva känslor +0,68 * SMD = Standardised Mean Difference Tailer G et al. BMJ 2014

13 BI-effekten är tveksamt för sjukhuspatienter (RCT) Generellt Högintensiva insatser främjar rökavvänjning bland inneliggande patienter Rigotti NA et al. Cochrane Rev 2012

14 WHO: Effekt av personal-uv på pts levnadsvanor (RCT) Kirk Patrick K O-M 1 (uv) + 2 (attitud) + 3 (beteende) + 4 (pt livsstil) - R A M

15 Forskning: Komb intervention VIP projektet har individuellt anpasat hälsopromotion (KR-M) til patienter i behandling for Alk/Drog- beroende STOP-OP: R+A intervention periop vid neobladder operation för blåsscancer

16 Forskning: Ojämlik hälsa Negativ social gradient i hälsa Ohälsosamma levnadsvanor påverkar mer negativt bland sårbare grupper Mindra effekt av intervention Vi beforskar program som fungerar på tvärs av denna gradient (ex GSP)

17 Jämlikhet i hälsa? Förekomst av daglig rökning 9% bland kvinnor, 8% bland männen 23% bland ekonomiskt utsatta Förekomst i psykiatrin 56% i öppenvård-psyk (Gävleborg ) 50% för schizofrena män (Stockholm ) 40% övriga psyk-patienter i öppenvården Ramstedt et al ; STAD Rådgivning och tobaksavvänjing: psyk, ber, soc 2015

18 Bättra hälsa + jämlikhet i hälsa Systematisk bruk av t.ex. GSP, som är robust på tvärs av den sociala gradient Patienter med störst behov får fler effektiva sluta-röka program Neumann et al. Smoking cessation interventions for disadvantaged smokers are effective in a real-life setting. Tob Control. 2012

19 Uppföljning för effekt på individnivå i DK

20 Vad är effekten i Sverige? Try these?

21 Utvecklingsprojekt Svensk rökstopps-register kommer snart till hälsosjukvården nära din hemort

22

23 Patienter i Skåne: Hög accept av hälsosamtal Tobak Alkohol Motion Matvanor Dra nytta av pat erfarenheter Följa upp på effekt av HS Tönnesen H et al SOS-rapport 2014