Vikten av att få psykiatrins patienter att sluta röka. Genomgång av studien VIP. Interdisciplinär Forskargrupp med Tvillingcentra vid Öresund

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vikten av att få psykiatrins patienter att sluta röka. Genomgång av studien VIP. Interdisciplinär Forskargrupp med Tvillingcentra vid Öresund"

Inga Göransson
för 9 år sedan
Visningar:

Vikten av att få psykiatrins patienter att sluta röka Genomgång av studien VIP Interdisciplinär Forskargrupp med Tvillingcentra vid Öresund Hanne Tønnesen Professor: Klinisk Alkoholforskning, Lunds

1 Vikten av att få psykiatrins patienter att sluta röka Genomgång av studien VIP Interdisciplinär Forskargrupp med Tvillingcentra vid Öresund Hanne Tønnesen Professor: Klinisk Alkoholforskning, Lunds Universitet (2010) Överläkare Beroendecentrum, Psykiatri Malmö (2010) Direktör WHO-CC DK (E-B Hälsofrämjande Vård) (2005) Ordförande: Nätverk, Svenska Tobaksforskare (FORTE) (2013) Styrelse: Svensk förening f Beroendemedicin, SLS (2014) Kommitté: Prevention, SLS (2015) High-level expert, WHO-Europe (1999) Editor-in-Chief (Clinical Health Promotion Journal) (2011) President Intl Sci Soc for Clinical Health Promotion (2013) Alkohol/droger + Tobak + Fys aktivitet + Näring och komorbiditet (NCDs) 1

Tobaksforskare (FORTE) (2013) Styrelse: Svensk förening f Beroendemedicin, SLS (2014) Kommitté: Prevention, SLS (2015) High-level expert, WHO-Europe (1999) Editor-in-Chief

Forskargruppschef: Prof Hanne Tønnesen, dr med vet Seniorforskare, lektorer: Jan Arlebrink (dr teol), John Ektor-Andersen (dr med vet), Tim Neumann (dr med vet; DE), Ulla Zetterlind (dr med vet), Per

2 Forskargruppschef: Prof Hanne Tønnesen, dr med vet Seniorforskare, lektorer: Jan Arlebrink (dr teol), John Ektor-Andersen (dr med vet), Tim Neumann (dr med vet; DE), Ulla Zetterlind (dr med vet), Per Rotböll Nielsen (dr med vet DK) Postdoc: (börjar febr 2016) Doktorander: Karen Hovhannisyan (MD), Julie Weber Egholm (MD), Mette Rasmussen (MSc), Jeff Kirk Svane (MA), Mette Kehlet (MD), Susanne Vahr (RN+M), Unga forskare: Mark Höjbo (RP), Peter Delshammar (MD) Lene Möller (RP) Projektsjuksk: Johanna Pasquariello (Tobaksfri Psyk) Juniorforskare: 6 kandidater 2015 Koord: Rie Raffing (Antropolog), Eva Skagert (LU) Processledare för WHO-CC: Cecilia Gravin (FHV) Så här forskar vi kliniskt Evidens implementering outcome 2

Kirk Svane (MA), Mette Kehlet (MD), Susanne Vahr (RN+M), Unga forskare: Mark Höjbo (RP), Peter Delshammar (MD) Lene Möller (RP) Projektsjuksk: Johanna Pasquariello (Tobaksfri Psyk)

Översikt 1. Vikten av att få psykiatrins patienter att sluta röka Folkhälsoperspektivet Inflytelse på mental hälsa Patienternas preferens Personalens kompetens 2.

3 Översikt 1. Vikten av att få psykiatrins patienter att sluta röka Folkhälsoperspektivet Inflytelse på mental hälsa Patienternas preferens Personalens kompetens 2. Genomgång av studien VIP Syfte och patientflöde Screening för levnadsvanor och NCD Interventionsprogram och resultat Folkhälsan Levnadsvanor: Tobak I Europa är tobak den levnadsvana som kräver mest förlorad tid pga sjukdom och förtidig död: 17,7 miljoner DALY* per 743 miljoner = 2,4% I Sverige: 0,2 miljoner DALY* per 9,7 miljoner = 2,1% dör pga rökning varje år *Disability Adjusted Life Years; Funktionsjusterade levnadsår WHO: Investment in Health 2014 Agardh et al: Läkartidningen: 2015 Folkhälsomyndigheten: Årsapport

levnadsvana som kräver mest förlorad tid pga sjukdom och förtidig död: 17,7 miljoner DALY* per 743 miljoner = 2,4% I Sverige: 0,2 miljoner DALY* per 9,7 miljoner = 2,1% 12

4 Folkhälsan Levnadsvanor: Alkohol Europa: - 17,3 miljoner DALY per 743 miljoner = 2,3% I Sverige: - 0,08 miljoner DALY per 9,7 miljoner = 0,8% Varför ligger Sverige bättre på alkoholområdet än på tobaksområdet jämfört med resten av Europa? Kan tobaken lära från alkoholen? Folkhälsan Vinsten av att sluta röka Fler år med bättre självskattad hälsa Längre liv Mindre personliga utgifter för tobak Mindre samhällskostnader (1 rökare kostar ca kr/år mer) WHO: Investment in Health

5 Jämlikhet i hälsa? Förekomst av daglig rökning 9% bland kvinnor, 8% bland männen 23% bland ekonomiskt utsatta Förekomst i psykiatrin 56% i öppenvård-psyk (Gävleborg ) 50% för schizofrena män (Stockholm ) 40% övriga psyk-patienter i öppenvården Ramstedt et al 2014; STAD Rådgivning och tobaksavvänjing: psyk, ber, soc 2015 Patientperspektivet: Rökavvänjning inom psykiatrin RCT design Patienter: 224 patienter (79% inklusionsfrekvens) uni-/bipolär sjukdom, schizofreni och annat (13%) Program: strukturerad rådgivning webbaserat stöd utifrån ändringsstadie nikotinprodukt Validering av rökstopp (CO-analys) Prochaska J et al. Am J Public Health

schizofrena män (Stockholm 2005-10) 40% övriga psyk-patienter i öppenvården Ramstedt et al 2014; STAD Rådgivning och tobaksavvänjing: psyk, ber, soc 2015

6 Sluta-röka-förekomst 7 dagars punktprevalens (%) Prochaska J et al. Am J Public Health 2013 RSDB: GSP i psykiatrin Rökstopp kontinuerligt i 6m Uni-/bipolär sjukdom: 27% Andra rökare: 36% (Spontant rökstopp i DK 0,5-1%) Prediktiva faktorer: Compliance (dvs komma till mötena) Individuell GSP (inte i grupp) Men tiden (kort eller lång) från diagnos av depression till GSP påverkade inte resultatet Klinge M. Master Thesis

rökare: 36% (Spontant rökstopp i DK 0,5-1%) Prediktiva faktorer: Compliance (dvs komma till mötena)

Att sluta röka påverkar den mentala hälsan Meta-analys på 26 studier* Signifikant mindre Ångest -0,37 Depression -0,25 Mixat ångest & depression -0,31 Stress -0,23 Signifikant högre Psykologisk

7 Att sluta röka påverkar den mentala hälsan Meta-analys på 26 studier* Signifikant mindre Ångest -0,37 Depression -0,25 Mixat ångest & depression -0,31 Stress -0,23 Signifikant högre Psykologisk livskvalitet +0,22 Positiva känslor +0,68 * SMD = Standardised Mean Difference Tailer G et al. BMJ rökare: Uppföljning under 3 år för mental hälsa % 0-9% 10-49% 50-99% 100% Cavazos-Regh PA et al. Psychol Med 2014 Rökreduktion 7

+0,22 Positiva känslor +0,68 * SMD = Standardised Mean Difference Tailer G et al. BMJ 2014 4.

8 Kan rökning även ge psykos? Systematisk review med 61 artiklar rökare vs icke-rökare Fler rökare utvecklar psykos OR 3,22 (CI 1,63-6,33) OR 2,18 (CI 1,23-3,83) Rökare utvecklar psykos tidigare 1,04 år tidigare (0,26-1,82) Mer forskning behövs för att svara exakt Patientpreferens 68% av patienter med psykisk sjukdom önskar sluta röka 75% av befolkningen önskar detsamma Nordentoft M et al Psykisk sjukdom och ändringar i livsstil

psykos tidigare 1,04 år tidigare (0,26-1,82) Mer forskning behövs för att svara exakt Patientpreferens 68% av

9 Patienter i Skåne: Hög accept av hälsosamtal Tobak Alkohol Motion Matvanor Dra nytta av pat erfarenheter Följa upp på effekt av HS Tönnesen H et al SOS-rapport 2014 Patienter versus Personal K/M personal har olika förhållningssätt till HS? Pat: JA Pers: NEJ Vad kan stödja att det blir ett bra HS? Motivation, se människan, säkra att pat förstår Skapa tillit, ledningsstöd Vad kan hindra? Ovilja, ointresse, dålig miljö, okunskap Avsaknad av stöd, tid, ersättningssystemet styr, patienten uppfattar ej råd Kurs för pers? Ja, pat uv Ja, reflektion och fall Tönnesen H et al SOS-rapport

Pat: JA Pers: NEJ Vad kan stödja att det blir ett bra HS? Motivation, se människan, säkra att pat förstår Skapa tillit, ledningsstöd Vad kan hindra?

10 Grupper och effekt av HS Diagnoser Stora likheter på tvärs Kön, ålder, utbildning, eko-nivå mv HS Tobak: eko-utmaningar HS Alk: Män HS Mot & Mat: ung ålder Personalens kompetens Personal utbildad i GSP - har dubblat effekten hos patienter Korrekt hanterat medicinskt stöd - dubblar effekten NRT, Bupropion, Vareniclin Personal tar inte hand om patienternas rökning ifall kompetens saknas de röker själva 10

GSP - har dubblat effekten hos patienter Korrekt hanterat medicinskt stöd - dubblar effekten NRT,

11 Interaktion inom internmedicin, HPH obstetrik och kirurgi Rökning Rökrelaterad sjukdom och problem Dåligare behandlingsresultat och prognos Intervention Sluta röka Mindre rökrelaterad sjukdom och problem Bättre behandlingsresultat och prognos Också inom psykiatri Vikten av att sluta röka Hälsoperspektivet Extrem förekomst av rökning leder till starkt ökade rökrelaterade sjukdomar, påverkad livskvalitet och förtidig död Det psykiatriska perspektivet Att sluta röka förbättrar den mentala hälsan Det finns inte argument för att rökning är en typ av självmedicinering Psykiatriska patienter är generellt positiva till att sluta röka, men behöver stöd 11

rökning leder till starkt ökade rökrelaterade sjukdomar, påverkad livskvalitet och förtidig död Det psykiatriska perspektivet Att sluta röka förbättrar den mentala

12 Översikt 1. Vikten av att få psykiatrins patienter att sluta röka Folkhälsoperspektivet Inflytande på mental hälsa Patienternas preferens Personalens kompetens 2. Genomgång av studien VIP Syfte Screening för levnadsvanor och NCD Interventionsprogram och resultat VIP (Very Integrated Program) Hälsopromotion för alkohol- och drogberoende Karen Hovhannisyan, läkare och doktorand Maria Wikström, projektsjuksköterska Eva Skagert, administrator Handledare: Hanne Tønnesen, Professor, LU Johanna Adami, Professor, KI 12

13 Syfte Kartlägga morbiditet och livsstil Alkohol- och drogberoende Män och kvinnor Utvärdera effekten av VIP i en randomiserad design på Beroendebehandling Livsstil, hälsa och livskvalitet Kostnadseffektivitet Outcomes på kort och lång tid Primär outcome: A/D behandlingskomplians Tid till återfall Antal A/D-fria dagar Sekundär outcomes Hälsostatus och livsstil Livskvalitet Kostnadseffektivitet 13

Kostnadseffektivitet Outcomes på kort och lång tid Primär outcome: A/D behandlingskomplians Tid

Inklusions- och exklusionskriterier Inklusion: Informerat samtycke Screening: A/D-beroende RCT: minst 1 ohälsosam livsstilsfaktor + minst 1 samsjuklighet Exklusion: Informerat samtycke draget

14 Inklusions- och exklusionskriterier Inklusion: Informerat samtycke Screening: A/D-beroende RCT: minst 1 ohälsosam livsstilsfaktor + minst 1 samsjuklighet Exklusion: Informerat samtycke draget tillbaka Inte förmåga att ge informerat samtycke Gravida och ammande kvinnor 1) Kartläggning + HS Socio-ekonomiska data Tobak, övervikt, undernäring, fysisk inaktivitet Samsjuklighet: hjärt-, lung- och leversjukdom, diabetes Hälsorelaterad livskvalitet (SF-36) 14

informerat samtycke Gravida och ammande kvinnor 1) Kartläggning + HS Socio-ekonomiska data Tobak, övervikt,

15 1) Status Nej tack n = 205 Drop outs n = 0 *528 A/D patienter Inklusion n = 322 Genomfört n = 322 Exklusion n = 11 *Totalt 720, men 200 inte tillfrågade av personalen 322 patienter Kvinnor 32% Alkohol n = 192 Män 68% Kvinnor 35% Droger n = 112 Män 65% Övervikt 67% 60% 71% 50% Undernäring % 14% Fys inaktivitet 48% 32% 40% 27% Rökning 67% 46% 71% 79% Snus (- rök) 7% 22% 3% 20% Minst 1 93% 89% 93% 100% Minst 2 57% 51% 71% 49% Minst 3 28% 13% 24% 18% 15

Droger n = 112 Män 65% Övervikt 67% 60% 71% 50% Undernäring 0 0 17% 14% Fys inaktivitet 48% 32% 40% 27% Rökning

16 322 patienter Kvinnor 32% Alkohol n = 192 Män 68% Kvinnor 35% Droger n = 112 Män 65% Hjärt-Kärl 36% 58% 22% 26% Lung 34% 23% 24% 24% Diabetes 7% 10% 6% 4% Lever 16% 10% 42% 51% Minst 1 62% 72% 67% 75% Minst 2 26% 26% 22% 26% VIP Intervention Program Motivational dialog Tobacco (GSP) Nutrition Physical activity Co-morbidity Education 16

42% 51% Minst 1 62% 72% 67% 75% Minst 2 26% 26% 22% 26% VIP Intervention Program

2) Status Nej tack n = 0 221 A/D patienter Inklusion n = 214 Pilot n = 7 Drop-outs n = 24 Intervention n = 115 R

17 2) Status Nej tack n = A/D patienter Inklusion n = 214 Pilot n = 7 Drop-outs n = 24 Intervention n = 115 R Kontroll n = 99 6 veckors F-U I tid: n = 46 n = 62 Inte: n = 25 n = 29 Drop-outs n = 8 Resultat: Komplians för I-gruppen Möte 17

18 Konklusion Viktigt att stötta psykiatrins patienter att sluta röka VIP är möjligt Tack! Extra slides 18

19 Patientperspektivet Meta-analys på 26 studier Karakteristika (i genomsnitt) 44 år 48% män 20 cigaretter per dag 5,4 p i Fagerström test för nikotinberoende 6 mån uppföljning Tailer G et al. BMJ 2014 Meeting attendance over 6 weeks (number of patients per week) 19

Fagerström test för nikotinberoende 6 mån uppföljning Tailer G et

20 Percentage of the patients that completed the total number of meetings 20

Relevanta dokument

www.whocc.se+ www.whocc.dk Översikt Introduktion till patientfokus WHO: Health 2020, NCD 2025, SDG 2030 Forskning Effekt på patientnivå (KRAM) Bättra jämlikhet i hälsa (effekt på tvärs) Ny forskning inom