Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Transkript

1 Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet i Finland r.f

2 Min avhandling Avhandlingen Studie 1: Studie 2: Studie 3: Studie 4: Systematisk litteraturöversikt över subjektivt välbefinnande hos de allra äldsta Livsgnista hos svensk- och finskspråkiga äldre 5-årsuppföljning av livsgnista och förhållandet till negativa livshändelser hos de allra äldsta 5-årsuppföljning av de allra äldsta som har en stark livsgnista 2

3 Livsgnista Översättning av engelskans morale Elämänkipinä - Sisu? Livsgnista kan ses som en framtidsorienterad optimism beträffande möjligheter och utmaningar som är kopplade till åldrandet (Lawton, 1975) Kan också beskrivas som en kognitiv dimension av subjektivt välbefinnande, som i sin tur kan ses som en central del av ett gott åldrande. 3

4 Tidigare resultat från GERDA-studien - livsgnista Tidigare studier baserade på GERDA:s hembesöksmaterial (inkluderar personer som är 85 år och äldre) har bland annat visat att livsgnistans nivå verkar vara stabil över en femårsperiod hos de allra äldsta, men också att kumulativa negativa livshändelser är associerade med en försvagad livsgnista (Näsman et al., manuskript). En stark livsgnista (high morale) har dessutom visat sig vara sammankopplat med ett flertal salutogena egenskaper, till exempel o högre överlevnad över en femårsperiod (Niklasson et al., 2015). o lägre risk av att drabbas av depression fem år senare (Niklasson et al., manuskript). 4

5 Tidigare resultat från GERDA-studien skillnader mellan språkgrupperna Skillnader i livsgnista mellan svensk- och finskspråkiga har inte undersökts tidigare. Tidigare studier baserade på GERDA-enkäten som jämfört svensk- och finskspråkiga har bland annat visat o Att svenskspråkiga i Österbotten har en mer positiv livsinställning än finskspråkiga (Fagerström, 2010). o Att en signifikant högre andel svenskspråkiga hade en god självskattad hälsa jämfört med än finskspråkiga i Österbotten (Nyqvist & Nygård, 2012). o Att det också i vissa avseenden, t.ex. beträffande inre styrka, inte hittats några signifikanta skillnader mellan språkgrupperna (Viglund et al., 2013) 5

6 Studiens syfte Studiens syfte är att undersöka skillnader i livsgnista mellan svensk- och finskspråkiga äldre o Datainsamlingen möjliggör också jämförelser mellan olika regioner (Västerbotten, Österbotten och Södra Österbotten). Ett delsyfte är också att undersöka skillnader i livsgnista mellan de olika åldersgrupperna och på så sätt kunna jämföra yngre äldre och äldre äldre. I studien kommer också att undersökas vilka faktorer som är associerade med eventuella skillnader i livsgnista. 6

7 Datamaterial och urval Enkätdata från GERDA-enkäten som skickas ut i oktober 2016 GERDA-enkäten skickas ut till svensk-och finskspråkiga födda 1950, 1945, 1940, 1935 och 1930 i alla kommuner i Österbotten och i Seinäjoki i Södra Österbotten (Etelä-Pohjanmaa) GERDA-enkäten skickas även ut till samma åldersgrupper i kommunerna i Västerbotten. Skickas ut till över personer 7

8 Mätinstrument Livsgnista mäts med hjälp av mätinstrumentet The Philadelphia Geriatric Center Morale Scale som är utarbetat särskilt för äldre (Lawton, 1975). o Består av 17 ja/nej-frågor som kan ge 1 poäng vardera o Livsgnista kan delas in i tre nivåer: stark (13-17 poäng), måttlig (10-12) och svag (0-9) Enkäten innehåller förutom bakgrundsinformation också bland annat information om hälsa och sjukdomar och sociala relationer och kontakter som kan användas för att undersöka vilka faktorer som är associerade med skillnader i livsgnista. 8

9 Förväntade resultat och studiens bidrag Genom att utöka kunskapen om livsgnista och identifiera påverkande faktorer kan i förlängningen metoder för att stärka äldres livsgnista utvecklas. Att stärka äldres livsgnista kan i sin tur vara en viktig del av främjandet av ett gott åldrande. Med resultaten från studien hoppas vi därför kunna: o Se om det finns skillnader i livsgnista mellan de olika språk- och åldersgrupperna samt mellan regionerna. o Identifiera vilka faktorer som är viktiga för en stark livsgnista. o identifiera eventuella riskgrupper, dvs. sådana som har en svag livsgnista, till vilka särskilda insatser kunde riktas. 9

10 Referenser Fagerström, L. (2010). Positive life orientation an inner health resource among older people. Scandinavian Journal of Caring Science, 24, Lawton, M. P. (1975). The Philadelphia Geriatric Center Morale Scale: a revision. Journals of Gerontology, 30, doi: /geronj/ Niklasson, J., Hörnsten, C., Conradsson, M., Nyqvist, F., Olofsson, B., Lövheim, H., & Gustafson, Y. (2015). High morale is associated with increased survival in the very old. Age & Ageing, 44, doi: /ageing/afv021 Niklasson, J., Näsman, M., Nyqvist, F., Conradsson, M., Olofsson, B., Lövheim, H., & Gustafson, Y. (2016). High morale is associated with lower risk of depressive disorders five years later in very old people. Manuscript submitted for publication. Nyqvist, F., & Nygård, M. (2012). Is the association between social capital and health robust across Nordic regions? Evidence from a cross-sectional study of older adults. International Journal of Social Welfare, 22, 2, Näsman, M., Niklasson, J., Nygård, M., Saarela, J., Conradsson, M., Olofsson, B., Lövheim, H., Gustafson, Y., & Nyqvist, F. (2016). Five-year change in morale is associated with negative life events in very old age. Manuscript submitted for publication. Viglund, K., Jonsén, E., Lundman, B., Strandberg, G., Nygren, B. (2013). Inner strength in relation to age, gender and culture among older people a cross-sectional population study in two Nordic countries. Aging and Mental Health, 17, 8,

11