Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar"

Transkript

1 Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar I den allmänna anamnesupptagningen eller vid den anamnes, som upptas vid själva hörsel- prövningen, bör ingå frågor avseende övre luftvägsinfektion, tecken på hörselnedsättning, försenad talutveckling, talfel eller stamning Ur serien Socialstyrelsen redovisar 1968 I den nationella BVC-journalen 6-8 v. Svarsleende och trivseljoller 6 mån. Jollrar i enstaka stavelser Tittar efter tappad leksak 10 mån. Förstår enstaka ord Leker tittut 1

2 Comité Permanent de Liaison les Orthophonistes / Logopèdes de l'union Européenne The Standing Liaison Committee of Speech and Language Therapists 4 foldrar om språkutveckling och språkstimulans på 17 olika språk för åldrarna 0-1, 1-2, 2-3 och 3-4 år 2

3 Hälsoundersökningar inom barnhälsovården Dessutom föreslås en kontakt när barnet är 3 år med speciell inriktning på kommunikationsförmåga. Vidare bör man på grundval av uppgifter från föräldrar, förskola och samtal med barnet identifiera tal- och språkproblem vid 5 6 års ålder. Ur serien Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991 Vid konsensuskonferensen 1999 enades man bland annat om att se icke-evidensbaserade inslag i verksamheten som provisoriska och att framtida nya inslag ska vara kunskapsbaserade. Medicinska forskningsrådet; State-of-the-art-document. Språkinterventionsprojektet SPRINT Syftar till att studera hur ett föräldrastödsprogram kan bidra till barnets språkutveckling och senare läs- och skrivutveckling Erbjuder föräldrar med barn mellan 12 och 30 månader att ta del av ett antal DVD-inspelningar med exempel på hur ett språkligt stimulerande samtal med barn kan se ut 3

4 Fortsatt arbete med att evidensbaserade metoder ska användas på landets alla barnavårdscentraler vid 2½ - 3 år för BVC s hälsoövervakningsprogram utveckla en evidensbaserad metod för att tidigt identifiera presumtiva läs- och skrivsvårigheter utveckla en evidensbaserad metod för identifiering av språkstörningar hos flerspråkiga barn språkstimulerande inslag ska ingå i BVCs hälsoupplysningsprogram Genom att aktivt söka efter dem som befinner sig i kurvans yttersta vänstra svans kan vi hjälpa dem som riskerar att få grava problem satsa på förebyggande åtgärder för hela populationen uppnår vi de största vinsterna (eftersom de allra flesta befinner sig i kurvans mitt) Tack för uppmärksamheten Monica Westerlund 4

5 Rapporter 3-årsscreeningen Westerlund, M. & Sundelin, C. (2000). Screening for developmental language disability in three-year-olds. Experiences from a field study in a Swedish municipality. Child: Care, Health and Development, 26: Westerlund, M. & Sundelin, C. (2000). Can severe language disability be identified in three-year-olds? Evaluation of a routine screening procedure. Acta Paediatrica, 89: Westerlund, M. (2001). Relationship between a global rating of speech at the age of three years and a phonological screening one year later. A prospective field study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 15: Westerlund, M., Bergkvist, L., Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2002). Comorbidity in children with severe developmental language disability. Acta Paediatrica, 91: Rapporter 18-månadersscreeningen Westerlund, M., Eriksson, M. & Berglund E. (2004). A short-term follow-up of children with a poor word production at the age of 18 months. Acta Paediatrica, 93: Westerlund, M. (2004). Identifying children at risk for language impairment: screening of communication at 18 months. Acta Paediatrica, 93: , 576 Correspondence section. Westerlund, M. Berglund,E. & Eriksson, M. (2006). Can severely language delayed 3-year olds be identified at 18 months? Evaluation of a screening version of Bates-MacArthur Communicative Development Inventories. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 49: Berglund, E., Eriksson, M. & Westerlund, M. (2005). Communicative Skills in Relation to Gender, Birth Order, Childcare and SES in 18-Month-Old Children. Scandinavian Journal of Psychology, 46: Eriksson, M., Westerlund, M. & Berglund, E. (2002). A screening version of the Swedish Communicative Developmental Invetories designed for use with 18- months-old children. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 45: Rapport från läsprojektet Westerlund, M., Lagerberg D. (2008). Expressive vocabulary in 18-month-old children in relation to demographic factors, mother and child charactersiitics, communication style and shared reading. Child: Care, Health and Development, 34:

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

Jämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2½-3 åringar med grav språkstörning på BVC

Jämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2½-3 åringar med grav språkstörning på BVC CLINTEC/Enheten för logopedi Jämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2½-3 åringar med grav språkstörning på BVC Laleh Nayeb Skriftlig rapport Klinisk fördjupning med evidensbasering

Läs mer

Språkscreening för att detektera barn med hörselnedsättning

Språkscreening för att detektera barn med hörselnedsättning Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs

Läs mer

Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning

Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning Central barnhälsovård Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning Eva Sandberg*, AnnaKarin Larsson* och Carmela Miniscalco** *Central barnhälsovård Göteborg och Södra Bohuslän,

Läs mer

BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN

BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN SKL 25 MARS 2014 BARBRO BRUCE LEG. LOGOPED, UNIV. LEKTOR I UTBILDNINGSVETENSKAP Barn, kunskap och lärande Språk och språkutveckling Förskolan, pedagogik och läroplan 1 2 BARNSYN

Läs mer

Systematisk språkträning i barnehagen

Systematisk språkträning i barnehagen Systematisk språkträning i barnehagen Göran Söderlund Professor i specialpedagogi Høgskolen i Sogn pg Fjorda Wenche Helland PhD, logoped Statped Vest, Bergen Vad? Bravo språkstimulering ca 15 min/dag i

Läs mer

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare

Läs mer

Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läs- och skrivförmåga

Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läs- och skrivförmåga Effects of enhanced parental input on young children s vocabulary development and subsequent literacy development Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läs- och

Läs mer

Språkutveckling och förskolans kärnämnen. Vår bakgrund. Föreläsningens upplägg. Bokens upplägg

Språkutveckling och förskolans kärnämnen. Vår bakgrund. Föreläsningens upplägg. Bokens upplägg Språkutveckling och förskolans kärnämnen Språkförskolekonferens 2013 Jubileumsaulan, SUS, 23 augusti 2013 Barbro Bruce och Bim Riddersporre barbro.bruce@mah.se och bim.riddersporre@mah.se Malmö högskola

Läs mer

Är det mödan värt att tillrättalägga språkträning för barn med Downs syndrom (DS)?

Är det mödan värt att tillrättalägga språkträning för barn med Downs syndrom (DS)? Irene Johansson Sidan 1 27-8-14 Är det mödan värt att tillrättalägga språkträning för barn med Downs syndrom (DS)? Jag har gjort denna sammanställning som ett underlag för diskussioner. Anledningen är

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR 1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell

Läs mer

Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter

Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter ! Jubileumssymposium 14 juni 2014 Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter Anette Lohmander Erik G Svensson

Läs mer

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-

Läs mer

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand

Läs mer

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Ingrid Weiber Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola Disputation 28 maj 2015 Malmö Högskola Developmental disability Intellektuell

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRD. Organisatorisk ram. Mål

BARNHÄLSOVÅRD. Organisatorisk ram. Mål BARNHÄLSOVÅRD Vanliga utvecklingsavvikelser hos små barn - signaler att reagera på. Barnhälsovårdens organisation och samverkan med socialtjänsten: Vad kan göras bättre? Malena Thunström, barnläkare Organisatorisk

Läs mer

Språkutveckling 0-3 år

Språkutveckling 0-3 år Handledning till BVC Språkutveckling 0-3 år Information om typisk tal- och språkutveckling hos barn mellan 0-3 år och vad man som förälder kan göra för att stimulera sitt barns tal- och språkutveckling.

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK?

VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK? VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK? Ann-Christin Furu PeD, universitetslektor, leg talterapeut Studieinriktningen för lärare inom småbarnspedagogik 1 1. VARFÖR ÄR DETTA VIKTIGT? 2 GRUNDERNA

Läs mer

Språkutvecklande klassrum om fysisk. miljö, lärtillfällen och interaktioner. Christian Waldmann

Språkutvecklande klassrum om fysisk. miljö, lärtillfällen och interaktioner. Christian Waldmann Språkutvecklande klassrum om fysisk miljö, lärtillfällen och interaktioner Christian Waldmann Två frågor Varför är det viktigt med språkutvecklande klassrum? Vad kännetecknar språkutvecklande klassrum?

Läs mer

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden

Läs mer

Hälsoundersökning vid 4 år

Hälsoundersökning vid 4 år Hälsoundersökning vid 4 år Hälsoundersökning vid 4 års ålder ingår i barnhälsovårdens hälsoövervakningsprogram i enlighet med Socialstyrelsens Allmänna råd 1991:8 och Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården

Läs mer

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Hälsobesök 2,5 år 60 minuter Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Bildstöd vid besök på BVC https://kom-hit.se/content/uploads/2018/01/vgr15158-central-barnhälsovård-att-sluta-med-blöja-somaliska.pdf

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om

Läs mer

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(5) LOGA41 Fördjupad barnlogopedi Child Language Impairments II 15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Allmänna uppgifter Huvudområde Logopedi / lingvistik

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Logopedimottagning barn och ungdom

Logopedimottagning barn och ungdom Logopedimottagning barn och ungdom Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Hedvig Holm och Helene Terner Nilsson Varför skrivs remiss till logopedimottagningen? Frågeställning om tal- språk- och kommunikationsstörningar,

Läs mer

Fyra presentationer med följande innehåll

Fyra presentationer med följande innehåll Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved

Läs mer

Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år. Björn Kadesjö Socialstyrelsen

Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år. Björn Kadesjö Socialstyrelsen Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år Björn Kadesjö Socialstyrelsen Utvecklingsområden för barnhälsovården Professionens prioriteringar Metoder för att uppmärksamma och ge insatser

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

3 års hälsobesök i team

3 års hälsobesök i team 3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Arbete och hälsa USHER syndrom

Arbete och hälsa USHER syndrom Arbete och hälsa USHER syndrom Mattias Ehn (mattias.ehn@sll.se) Habilitering & Hälsa, Stockholms Läns Landsting Audiologiskt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset, Örebro Institutet för Handikappvetenskap,

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Hälsobesök 18 månader

Hälsobesök 18 månader Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. "Vad är viktigt för er att prata om här i dag". Språkutveckling och bedömning av flerspråkiga

Läs mer

Den språkliga omgivningens och miljöns på och inverkan på små barns tidiga språkutveckling

Den språkliga omgivningens och miljöns på och inverkan på små barns tidiga språkutveckling Den språkliga omgivningens och miljöns på och inverkan på små barns tidiga språkutveckling En kvantitativ longitudinell studie över små barns tidiga språkutveckling och användning av personliga pronomen

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för

Läs mer

Varför fattar dom inte vad vi gör?

Varför fattar dom inte vad vi gör? Varför fattar dom inte vad vi gör? Om logopedins kommunicerbarhet och genomslagskraft SAHLÉN, B. HANSSON. K. SANDGREN,O., HOLMSTRÖM,K. AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Utmaningar idag för barnlogopedin

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten, Polaris förskola i Sundbyberg.

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten, Polaris förskola i Sundbyberg. Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten, Polaris förskola i Sundbyberg. För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte

Läs mer

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

Jollerkoll - typisk jollerutveckling Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt

Läs mer

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering Anna Sarkadi BRAINS Barnhälsovårdens uppdrag: att skapa optimala förutsättningar för BRAINS, Better Relations And Interconnected

Läs mer

Föreläsningens innehåll

Föreläsningens innehåll Forskarutbildning, disputerade 2011 Grundskollärare 1-7 sv-so (10 år) Avhandling om läs- och skrivundervisning Idag: forskare och lärarutbildare Forskningsintresse: läsoch skrivutveckling, lärarkompetens,

Läs mer

PROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015

PROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 PROGRAM Minnen från Sundsgården 2013 Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat. Söndag den 26 juli

Läs mer

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid.

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid. Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas

Läs mer

Kursplan för kurs på avancerad nivå

Kursplan för kurs på avancerad nivå Kursplan för kurs på avancerad nivå Specialutbildning i talpedagogik för lärare Advanced Course in Speech Training for Teachers 60.0 Högskolepoäng 60.0 ECTS credits Kurskod: LIS004 Gäller från: HT 2010

Läs mer

Tal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits

Tal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits 1(5) 8LOA63 Tal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen 2018 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Tal- och språkstörning hos barn I, 30 hp Speech and Language Impairments in Children I, 30 credits

Tal- och språkstörning hos barn I, 30 hp Speech and Language Impairments in Children I, 30 credits 1(5) 8LOG37 Tal- och språkstörning hos barn I, 30 hp Speech and Language Impairments in Children I, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 2016 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

OLOF SANDGREN, LEG. LOGOPED, DOCENT SPECIALPEDAGOGIK

OLOF SANDGREN, LEG. LOGOPED, DOCENT SPECIALPEDAGOGIK Läs tillsammans forskning OLOF SANDGREN, 2019-04-10 LEG. LOGOPED, DOCENT SPECIALPEDAGOGIK LÄS TILLSAMMANS FORSKNING Evidens varför är det så viktigt? Vilken evidens finns för dialogiskt läsande? Ser evidensen

Läs mer

Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation

Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Leg. Audionom, Med Dr Universitetssjukhuset Linköping Disposition Bakgrund Metod Resultat från den nationella utvärderingen Active Communication

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Pedagogisk beskrivning görs av förskolepersonalen och bifogas remissen. Underlagsblanketter finns i slutet av detta dokument.

Pedagogisk beskrivning görs av förskolepersonalen och bifogas remissen. Underlagsblanketter finns i slutet av detta dokument. Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas

Läs mer

Succé genom samverkan - erfarenheter och resultat från projektet Språk-kedjan

Succé genom samverkan - erfarenheter och resultat från projektet Språk-kedjan Gerd Almqvist-Tangen Maria Ehde Andersson, Astrid Frylmark Regionbibliotek Halland maria.ehde.andersson@regionhalland.se 2010 Succé genom samverkan - erfarenheter och resultat från projektet Språk-kedjan

Läs mer

Den digitala världen hot eller möjlighet för det lilla barnet? Fil Dr Susanne Kjällander

Den digitala världen hot eller möjlighet för det lilla barnet? Fil Dr Susanne Kjällander Den digitala världen hot eller möjlighet för det lilla barnet? Fil Dr Susanne Kjällander Förskolebarns agens när de använder lärplattor lyfts fram långt innan de kan tala, läsa eller skriva (Kjällander,

Läs mer

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Barnaudiologiskt perspektiv:

Barnaudiologiskt perspektiv: Barnaudiologiskt perspektiv: Hörselscreening i Sverige Förskolebarn och skolbarn Karin Stenfeldt med dr, överläkare audiologi, SAS-dagen 22 november 2018 Varför screena för hörselnedsättning i förskola

Läs mer

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling

Läs mer

Mentaliseringsutveckling och lärande Vad kan vi lära av döva barns situation

Mentaliseringsutveckling och lärande Vad kan vi lära av döva barns situation Mentaliseringsutveckling och lärande Vad kan vi lära av döva barns situation Carin Roos Universitetslektor, docent carin.roos@kau.se Abstract Denna text är underlag för min docentföreläsning vid Karlstads

Läs mer

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011

Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011 Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg 2010-12-06 Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011 2½ års språk och autismscreening fortsätter i sin nuvarande

Läs mer

Bokstart familjestöd för språkutveckling hos barn. Agenda 2030, , Kerstin Olsson

Bokstart familjestöd för språkutveckling hos barn. Agenda 2030, , Kerstin Olsson Bokstart familjestöd för språkutveckling hos barn Agenda 2030, 2017-10-30, Kerstin Olsson 2 Vad är bokstart? Bokstart vänder sig till alla familjer och innebär att ett bokpaket lämnas till familjen redan

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem?

Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem? Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem? Katarina Hedin Med Dr. FoU Kronoberg procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel barn med barnomsorg Andel barn i förskola Andel barn i familjedaghem Andel barn i barnomsorg

Läs mer

Projektledningen BarnSäkert

Projektledningen BarnSäkert BarnSäkert Maria Engström Doktorand forskargruppen, Institutionen Kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Vårdutvecklare barnhälsovården i Uppsala län Projektledningen BarnSäkert Steven Lucas projektledare,

Läs mer

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn

ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn 26 augusti 2014 Carmela Miniscalco Leg logoped, Docent, Gillbergcentrum & Enheten för Logopedi, Göteborgs universitet Logopedens arbetsuppgifter Utreda Diagnostisera

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Hälsobesök 2,5 år 60 minuter Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Bildstöd vid besök på BVC https://kom-hit.se/content/uploads/2018/01/vgr15158-central-barnhälsovård-att-sluta-med-blöja-somaliska.pdf

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Tidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN

Tidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN Tidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN Hur kan vi tidigt fånga upp barnen med CI som är i riskzonen för sämre språkutveckling?

Läs mer

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR 3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER 3 år Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi funnit vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring

Läs mer

I Ingvars anda med sikte på läsförståelse. Natur och Kulturs Läskonferens 2013 Stockholm Pekka Niemi, Åbo universitet

I Ingvars anda med sikte på läsförståelse. Natur och Kulturs Läskonferens 2013 Stockholm Pekka Niemi, Åbo universitet I Ingvars anda med sikte på läsförståelse Natur och Kulturs Läskonferens 2013 Stockholm 19.4.2013 Pekka Niemi, Åbo universitet Det nordiska i Bornholm - modellen Förskolebarnens fonologiska medvetenhet

Läs mer

SPRINT-projektet (Mats Myrberg)

SPRINT-projektet (Mats Myrberg) Forskning på gång SPRINT-projektet (Mats Myrberg) Projektet avser kartlägga inverkan av den språkliga vardagsmiljön på språkutvecklingen för de minsta barnen Studier under förskoleåren fram till skolstart

Läs mer

Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också

Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också Föräldrars erfarenheter av KOMiTID en tidig kommunikationsintervention Anna Fäldt doktorand, logoped Gunilla Thunberg, docent Helena Fabian, md doktor

Läs mer

Förskolans konsultoch stödgrupp

Förskolans konsultoch stödgrupp Förskolans konsultoch stödgrupp ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖRSKOLA OCH FRITID RESURSENHETEN Förskolans konsultoch stödgrupp Inom Förskolans Konsult- och stödgrupp finns olika

Läs mer

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu. Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan Proposal for new organization to support children s development of their mother tongue

Läs mer

När språkförskolan har mottagit ansökan och bokat in tider får inremittenten en remissbekräftelse.

När språkförskolan har mottagit ansökan och bokat in tider får inremittenten en remissbekräftelse. Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme Masterutbildning, D-uppsats. Författare Susanne Nicklasson, leg arbetsterapeut. Handledare Kristina

Läs mer

Språkstörning hos förskolebarn - logopedinsatser Gäller för: Logopedenheten. Språkstörning hos förskolebarn - logopedinsatser

Språkstörning hos förskolebarn - logopedinsatser Gäller för: Logopedenheten. Språkstörning hos förskolebarn - logopedinsatser Vårdprogram 1 (14) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef Utarbetad/reviderad av: Annelie Hedlund, Rebecca Holm, Tove Lönngren-Heinerud, Linda Sundin, Karin Österlind legitimerade logopeder

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering

Läs mer

Remissen skall innehålla OBS! Hänvisa gärna till journalanteckningar i Take Care eller bifoga en journalkopia!

Remissen skall innehålla OBS! Hänvisa gärna till journalanteckningar i Take Care eller bifoga en journalkopia! Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017 Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet

Läs mer