Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar
|
|
- Rebecka Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar I den allmänna anamnesupptagningen eller vid den anamnes, som upptas vid själva hörsel- prövningen, bör ingå frågor avseende övre luftvägsinfektion, tecken på hörselnedsättning, försenad talutveckling, talfel eller stamning Ur serien Socialstyrelsen redovisar 1968 I den nationella BVC-journalen 6-8 v. Svarsleende och trivseljoller 6 mån. Jollrar i enstaka stavelser Tittar efter tappad leksak 10 mån. Förstår enstaka ord Leker tittut 1
2 Comité Permanent de Liaison les Orthophonistes / Logopèdes de l'union Européenne The Standing Liaison Committee of Speech and Language Therapists 4 foldrar om språkutveckling och språkstimulans på 17 olika språk för åldrarna 0-1, 1-2, 2-3 och 3-4 år 2
3 Hälsoundersökningar inom barnhälsovården Dessutom föreslås en kontakt när barnet är 3 år med speciell inriktning på kommunikationsförmåga. Vidare bör man på grundval av uppgifter från föräldrar, förskola och samtal med barnet identifiera tal- och språkproblem vid 5 6 års ålder. Ur serien Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991 Vid konsensuskonferensen 1999 enades man bland annat om att se icke-evidensbaserade inslag i verksamheten som provisoriska och att framtida nya inslag ska vara kunskapsbaserade. Medicinska forskningsrådet; State-of-the-art-document. Språkinterventionsprojektet SPRINT Syftar till att studera hur ett föräldrastödsprogram kan bidra till barnets språkutveckling och senare läs- och skrivutveckling Erbjuder föräldrar med barn mellan 12 och 30 månader att ta del av ett antal DVD-inspelningar med exempel på hur ett språkligt stimulerande samtal med barn kan se ut 3
4 Fortsatt arbete med att evidensbaserade metoder ska användas på landets alla barnavårdscentraler vid 2½ - 3 år för BVC s hälsoövervakningsprogram utveckla en evidensbaserad metod för att tidigt identifiera presumtiva läs- och skrivsvårigheter utveckla en evidensbaserad metod för identifiering av språkstörningar hos flerspråkiga barn språkstimulerande inslag ska ingå i BVCs hälsoupplysningsprogram Genom att aktivt söka efter dem som befinner sig i kurvans yttersta vänstra svans kan vi hjälpa dem som riskerar att få grava problem satsa på förebyggande åtgärder för hela populationen uppnår vi de största vinsterna (eftersom de allra flesta befinner sig i kurvans mitt) Tack för uppmärksamheten Monica Westerlund 4
5 Rapporter 3-årsscreeningen Westerlund, M. & Sundelin, C. (2000). Screening for developmental language disability in three-year-olds. Experiences from a field study in a Swedish municipality. Child: Care, Health and Development, 26: Westerlund, M. & Sundelin, C. (2000). Can severe language disability be identified in three-year-olds? Evaluation of a routine screening procedure. Acta Paediatrica, 89: Westerlund, M. (2001). Relationship between a global rating of speech at the age of three years and a phonological screening one year later. A prospective field study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 15: Westerlund, M., Bergkvist, L., Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2002). Comorbidity in children with severe developmental language disability. Acta Paediatrica, 91: Rapporter 18-månadersscreeningen Westerlund, M., Eriksson, M. & Berglund E. (2004). A short-term follow-up of children with a poor word production at the age of 18 months. Acta Paediatrica, 93: Westerlund, M. (2004). Identifying children at risk for language impairment: screening of communication at 18 months. Acta Paediatrica, 93: , 576 Correspondence section. Westerlund, M. Berglund,E. & Eriksson, M. (2006). Can severely language delayed 3-year olds be identified at 18 months? Evaluation of a screening version of Bates-MacArthur Communicative Development Inventories. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 49: Berglund, E., Eriksson, M. & Westerlund, M. (2005). Communicative Skills in Relation to Gender, Birth Order, Childcare and SES in 18-Month-Old Children. Scandinavian Journal of Psychology, 46: Eriksson, M., Westerlund, M. & Berglund, E. (2002). A screening version of the Swedish Communicative Developmental Invetories designed for use with 18- months-old children. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 45: Rapport från läsprojektet Westerlund, M., Lagerberg D. (2008). Expressive vocabulary in 18-month-old children in relation to demographic factors, mother and child charactersiitics, communication style and shared reading. Child: Care, Health and Development, 34:
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i
Läs merSpråkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest
Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?
Läs merJämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2½-3 åringar med grav språkstörning på BVC
CLINTEC/Enheten för logopedi Jämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2½-3 åringar med grav språkstörning på BVC Laleh Nayeb Skriftlig rapport Klinisk fördjupning med evidensbasering
Läs merSpråkscreening för att detektera barn med hörselnedsättning
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merSPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år
SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.
Läs merTalscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn
Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två
Läs merUngdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs
Läs merSpråkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning
Central barnhälsovård Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning Eva Sandberg*, AnnaKarin Larsson* och Carmela Miniscalco** *Central barnhälsovård Göteborg och Södra Bohuslän,
Läs merBARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN
BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN SKL 25 MARS 2014 BARBRO BRUCE LEG. LOGOPED, UNIV. LEKTOR I UTBILDNINGSVETENSKAP Barn, kunskap och lärande Språk och språkutveckling Förskolan, pedagogik och läroplan 1 2 BARNSYN
Läs merSystematisk språkträning i barnehagen
Systematisk språkträning i barnehagen Göran Söderlund Professor i specialpedagogi Høgskolen i Sogn pg Fjorda Wenche Helland PhD, logoped Statped Vest, Bergen Vad? Bravo språkstimulering ca 15 min/dag i
Läs merKompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal
Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare
Läs merEffekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läs- och skrivförmåga
Effects of enhanced parental input on young children s vocabulary development and subsequent literacy development Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läs- och
Läs merSpråkutveckling och förskolans kärnämnen. Vår bakgrund. Föreläsningens upplägg. Bokens upplägg
Språkutveckling och förskolans kärnämnen Språkförskolekonferens 2013 Jubileumsaulan, SUS, 23 augusti 2013 Barbro Bruce och Bim Riddersporre barbro.bruce@mah.se och bim.riddersporre@mah.se Malmö högskola
Läs merÄr det mödan värt att tillrättalägga språkträning för barn med Downs syndrom (DS)?
Irene Johansson Sidan 1 27-8-14 Är det mödan värt att tillrättalägga språkträning för barn med Downs syndrom (DS)? Jag har gjort denna sammanställning som ett underlag för diskussioner. Anledningen är
Läs merSpråkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär
-6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merTalstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter
! Jubileumssymposium 14 juni 2014 Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter Anette Lohmander Erik G Svensson
Läs merTidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter
Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-
Läs merExperiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Läs merBARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Ingrid Weiber Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola Disputation 28 maj 2015 Malmö Högskola Developmental disability Intellektuell
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merBARNHÄLSOVÅRD. Organisatorisk ram. Mål
BARNHÄLSOVÅRD Vanliga utvecklingsavvikelser hos små barn - signaler att reagera på. Barnhälsovårdens organisation och samverkan med socialtjänsten: Vad kan göras bättre? Malena Thunström, barnläkare Organisatorisk
Läs merSpråkutveckling 0-3 år
Handledning till BVC Språkutveckling 0-3 år Information om typisk tal- och språkutveckling hos barn mellan 0-3 år och vad man som förälder kan göra för att stimulera sitt barns tal- och språkutveckling.
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs merVAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK?
VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK? Ann-Christin Furu PeD, universitetslektor, leg talterapeut Studieinriktningen för lärare inom småbarnspedagogik 1 1. VARFÖR ÄR DETTA VIKTIGT? 2 GRUNDERNA
Läs merSpråkutvecklande klassrum om fysisk. miljö, lärtillfällen och interaktioner. Christian Waldmann
Språkutvecklande klassrum om fysisk miljö, lärtillfällen och interaktioner Christian Waldmann Två frågor Varför är det viktigt med språkutvecklande klassrum? Vad kännetecknar språkutvecklande klassrum?
Läs merVad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?
Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden
Läs merHälsoundersökning vid 4 år
Hälsoundersökning vid 4 år Hälsoundersökning vid 4 års ålder ingår i barnhälsovårdens hälsoövervakningsprogram i enlighet med Socialstyrelsens Allmänna råd 1991:8 och Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården
Läs merHälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Hälsobesök 2,5 år 60 minuter Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Bildstöd vid besök på BVC https://kom-hit.se/content/uploads/2018/01/vgr15158-central-barnhälsovård-att-sluta-med-blöja-somaliska.pdf
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merGunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog
Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om
Läs mer15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4
Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(5) LOGA41 Fördjupad barnlogopedi Child Language Impairments II 15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Allmänna uppgifter Huvudområde Logopedi / lingvistik
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merLogopedimottagning barn och ungdom
Logopedimottagning barn och ungdom Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Hedvig Holm och Helene Terner Nilsson Varför skrivs remiss till logopedimottagningen? Frågeställning om tal- språk- och kommunikationsstörningar,
Läs merFyra presentationer med följande innehåll
Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved
Läs merVägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år. Björn Kadesjö Socialstyrelsen
Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år Björn Kadesjö Socialstyrelsen Utvecklingsområden för barnhälsovården Professionens prioriteringar Metoder för att uppmärksamma och ge insatser
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs mer3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
Läs merThe Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Läs merArbete och hälsa USHER syndrom
Arbete och hälsa USHER syndrom Mattias Ehn (mattias.ehn@sll.se) Habilitering & Hälsa, Stockholms Läns Landsting Audiologiskt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset, Örebro Institutet för Handikappvetenskap,
Läs merBarn med avvikande tal- och språkutveckling
Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt
Läs merHälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. "Vad är viktigt för er att prata om här i dag". Språkutveckling och bedömning av flerspråkiga
Läs merDen språkliga omgivningens och miljöns på och inverkan på små barns tidiga språkutveckling
Den språkliga omgivningens och miljöns på och inverkan på små barns tidiga språkutveckling En kvantitativ longitudinell studie över små barns tidiga språkutveckling och användning av personliga pronomen
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merVarför fattar dom inte vad vi gör?
Varför fattar dom inte vad vi gör? Om logopedins kommunicerbarhet och genomslagskraft SAHLÉN, B. HANSSON. K. SANDGREN,O., HOLMSTRÖM,K. AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Utmaningar idag för barnlogopedin
Läs merTill dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten, Polaris förskola i Sundbyberg.
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten, Polaris förskola i Sundbyberg. För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget
Läs merAuditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering
Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter
Läs merBarn och unga i palliativ vård
Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ
Läs merBarn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?
Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte
Läs merJollerkoll - typisk jollerutveckling
Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt
Läs merUse it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi
Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering Anna Sarkadi BRAINS Barnhälsovårdens uppdrag: att skapa optimala förutsättningar för BRAINS, Better Relations And Interconnected
Läs merFöreläsningens innehåll
Forskarutbildning, disputerade 2011 Grundskollärare 1-7 sv-so (10 år) Avhandling om läs- och skrivundervisning Idag: forskare och lärarutbildare Forskningsintresse: läsoch skrivutveckling, lärarkompetens,
Läs merPROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015
PROGRAM Minnen från Sundsgården 2013 Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat. Söndag den 26 juli
Läs merPsykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid.
Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas
Läs merKursplan för kurs på avancerad nivå
Kursplan för kurs på avancerad nivå Specialutbildning i talpedagogik för lärare Advanced Course in Speech Training for Teachers 60.0 Högskolepoäng 60.0 ECTS credits Kurskod: LIS004 Gäller från: HT 2010
Läs merTal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits
1(5) 8LOA63 Tal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen 2018 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden
Läs merTal- och språkstörning hos barn I, 30 hp Speech and Language Impairments in Children I, 30 credits
1(5) 8LOG37 Tal- och språkstörning hos barn I, 30 hp Speech and Language Impairments in Children I, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 2016 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden
Läs merOLOF SANDGREN, LEG. LOGOPED, DOCENT SPECIALPEDAGOGIK
Läs tillsammans forskning OLOF SANDGREN, 2019-04-10 LEG. LOGOPED, DOCENT SPECIALPEDAGOGIK LÄS TILLSAMMANS FORSKNING Evidens varför är det så viktigt? Vilken evidens finns för dialogiskt läsande? Ser evidensen
Läs merNationell utvärdering av Aktiv Kommunikation
Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Leg. Audionom, Med Dr Universitetssjukhuset Linköping Disposition Bakgrund Metod Resultat från den nationella utvärderingen Active Communication
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merPedagogisk beskrivning görs av förskolepersonalen och bifogas remissen. Underlagsblanketter finns i slutet av detta dokument.
Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas
Läs merSuccé genom samverkan - erfarenheter och resultat från projektet Språk-kedjan
Gerd Almqvist-Tangen Maria Ehde Andersson, Astrid Frylmark Regionbibliotek Halland maria.ehde.andersson@regionhalland.se 2010 Succé genom samverkan - erfarenheter och resultat från projektet Språk-kedjan
Läs merDen digitala världen hot eller möjlighet för det lilla barnet? Fil Dr Susanne Kjällander
Den digitala världen hot eller möjlighet för det lilla barnet? Fil Dr Susanne Kjällander Förskolebarns agens när de använder lärplattor lyfts fram långt innan de kan tala, läsa eller skriva (Kjällander,
Läs merHur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Läs merManual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC
Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.
Läs merBarnaudiologiskt perspektiv:
Barnaudiologiskt perspektiv: Hörselscreening i Sverige Förskolebarn och skolbarn Karin Stenfeldt med dr, överläkare audiologi, SAS-dagen 22 november 2018 Varför screena för hörselnedsättning i förskola
Läs merHälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg
Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling
Läs merMentaliseringsutveckling och lärande Vad kan vi lära av döva barns situation
Mentaliseringsutveckling och lärande Vad kan vi lära av döva barns situation Carin Roos Universitetslektor, docent carin.roos@kau.se Abstract Denna text är underlag för min docentföreläsning vid Karlstads
Läs merFramgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
Läs merBjörn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd
Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet
Läs merInformation angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011
Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg 2010-12-06 Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011 2½ års språk och autismscreening fortsätter i sin nuvarande
Läs merBokstart familjestöd för språkutveckling hos barn. Agenda 2030, , Kerstin Olsson
Bokstart familjestöd för språkutveckling hos barn Agenda 2030, 2017-10-30, Kerstin Olsson 2 Vad är bokstart? Bokstart vänder sig till alla familjer och innebär att ett bokpaket lämnas till familjen redan
Läs merTill dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka
Läs merFörskoleinfektioner ett välfärdsproblem?
Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem? Katarina Hedin Med Dr. FoU Kronoberg procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel barn med barnomsorg Andel barn i förskola Andel barn i familjedaghem Andel barn i barnomsorg
Läs merProjektledningen BarnSäkert
BarnSäkert Maria Engström Doktorand forskargruppen, Institutionen Kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Vårdutvecklare barnhälsovården i Uppsala län Projektledningen BarnSäkert Steven Lucas projektledare,
Läs merFörskolan framgångsfaktor enligt OECD
Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har
Läs merKänslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer
Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm
Läs merESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn
ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn 26 augusti 2014 Carmela Miniscalco Leg logoped, Docent, Gillbergcentrum & Enheten för Logopedi, Göteborgs universitet Logopedens arbetsuppgifter Utreda Diagnostisera
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merHälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Hälsobesök 2,5 år 60 minuter Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Bildstöd vid besök på BVC https://kom-hit.se/content/uploads/2018/01/vgr15158-central-barnhälsovård-att-sluta-med-blöja-somaliska.pdf
Läs merBarnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015
Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum
Läs merTidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN
Tidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN Hur kan vi tidigt fånga upp barnen med CI som är i riskzonen för sämre språkutveckling?
Läs mer3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR
3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER 3 år Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi funnit vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring
Läs merI Ingvars anda med sikte på läsförståelse. Natur och Kulturs Läskonferens 2013 Stockholm Pekka Niemi, Åbo universitet
I Ingvars anda med sikte på läsförståelse Natur och Kulturs Läskonferens 2013 Stockholm 19.4.2013 Pekka Niemi, Åbo universitet Det nordiska i Bornholm - modellen Förskolebarnens fonologiska medvetenhet
Läs merSPRINT-projektet (Mats Myrberg)
Forskning på gång SPRINT-projektet (Mats Myrberg) Projektet avser kartlägga inverkan av den språkliga vardagsmiljön på språkutvecklingen för de minsta barnen Studier under förskoleåren fram till skolstart
Läs merHelt plötsligt började vi märka skillnad hemma också
Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också Föräldrars erfarenheter av KOMiTID en tidig kommunikationsintervention Anna Fäldt doktorand, logoped Gunilla Thunberg, docent Helena Fabian, md doktor
Läs merFörskolans konsultoch stödgrupp
Förskolans konsultoch stödgrupp ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖRSKOLA OCH FRITID RESURSENHETEN Förskolans konsultoch stödgrupp Inom Förskolans Konsult- och stödgrupp finns olika
Läs merAktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.
Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv
Läs merAutism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
Läs merFörslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan
Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan Proposal for new organization to support children s development of their mother tongue
Läs merNär språkförskolan har mottagit ansökan och bokat in tider får inremittenten en remissbekräftelse.
Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas
Läs merBo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se
Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004
Läs merIntervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme
Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme Masterutbildning, D-uppsats. Författare Susanne Nicklasson, leg arbetsterapeut. Handledare Kristina
Läs merSpråkstörning hos förskolebarn - logopedinsatser Gäller för: Logopedenheten. Språkstörning hos förskolebarn - logopedinsatser
Vårdprogram 1 (14) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef Utarbetad/reviderad av: Annelie Hedlund, Rebecca Holm, Tove Lönngren-Heinerud, Linda Sundin, Karin Österlind legitimerade logopeder
Läs merRÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism
Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen
Läs merLivsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Läs mer2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll
Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering
Läs merRemissen skall innehålla OBS! Hänvisa gärna till journalanteckningar i Take Care eller bifoga en journalkopia!
Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas
Läs merFaktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
Läs mer