Tidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN

Transkript

1 Tidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN

2 Hur kan vi tidigt fånga upp barnen med CI som är i riskzonen för sämre språkutveckling? Vi vet en hel del CI-teamet i Lund följer de barn som opererats efter 1998 extra noga. Detta för att kunna se vad som avgör om det går bra eller dåligt språkligt för barnen så att vi bättre kan hjälpa barnen Operationsålder

3 Hur mycket behöver barnen använda sina CI? Data från barn med CI i Lund visar på att barnen behöver använda sina CI i minst 10 h/dygn för att kunna uppnå ett åldersadekvat talat språk

4 Hur går det för barnen som opereras med CI? Data visar skillnader i resultat även för barn som opereras före två års ålder och som inte har några andra svårigheter. Då barnet har svensktalande föräldrar så kommer en klar majoritet av barnen att utveckla ett åldersadekvat talat språk. Om barnet har föräldrar som har ett annat modersmål än talad svenska så kommer en majoritet av barnen inte att utveckla ett åldersadekvat talat språk. Detta är inte okej och kräver ett nytänkande!

5 Hur går det för barnen som opereras med CI? Data visar på att föräldrarnas (moderns) utbildningsnivå i stor mån påverkar resultatet. För barn med CI så är det klart flest barn som utvecklar ett åldersadekvat talat språk då modern har slutfört utbildning på högskole- eller universitetsnivå.

6 Vilka metoder finns för att fånga upp barnen tidigt? Hur kan vi mäta detta? AVT LENA-projekt Finns det något ytterligare? Nära samarbete med Lunds universitet. Formigenkänning?

7 Hur utvecklar döva barn med CI sitt ordförråd? ERP studie av kongenitalt döva barn (efter 12, 18, 24 månaders CI användning), som fått sitt CI tidigt (Vavatzanidis. Mürbe, Friederici, Hahne, 2017) Barnets hjärna reagerar t ex på om det ser bild på bil och hör ordet båt. N400 effekt redan efter 12 månaders även vid språklig input endast via CI. Detta är tidigare än hos hörande barn med samma hörselålder. Slutsats: Mer mogna kognitiva funktioner vid början av språktillägnandet (när de börjar höra med sitt CI) leder till snabbare sem/lex inlärning. Formigenkänning kräver smart uppmärksamhet och kan vara en sådan kognitiv funktion?

8 Formigenkänning och inlärning av nya ord shape bias

9 Formigenkänningsförmågan kan tränas (Smith et al 2002) Laboratorieexperiment i flera steg: mån gamla barn (innan de anses kunna kategorisera enl form lekte tillsammans med föräldrar med okända föremål och fick höra namn (av en experimentledare) på kategorier av okända föremål i 9 veckor.

10 Test

11 Träningen ledde till: Ledde till att barnen: förstod att föremål med liknande form kan ha samma namn fick en dramatisk ökning av antal ord på förmål (utanför lab) Konklusioner: Barns formigenkänningsförmåga samutvecklas med ordtillägnandet (inte hönan och ägget!) Vi kan påverka uppmärksamhet för att ge en viktig aspekt av ordtillägnandet (fömåga att avgöra kategoritillhörihet) en skjuts! Kan detta vara extra viktigt för ett barn med lyssningssvårigheter?

12 Borgström et al - konklusioner Longitudinell studie på svenska hörande barn: Mått på formigenkänning vid mån ålder kan förutsäga språkförmåga och exekutiva funktioner 4-5 år senare. Borgström, Torkildsen, Sahlén, & Lindgren (under review). Brain and Behavioral Measures of Toddlers Shape Recognition Predict Language and Cognitive Skills at 6-7 Years.

13 Borgström et al years Measure Source Sentence Comprehension Test of Receptive of Grammar (TROG-2)(Bishop, 2003b) Expressive Vocabulary Clinical Evaluation of Language Fundamentals (CELF-4) Similarities (expressive) CELF-4 (Semel, Wiig, Secord, & Kort, 2008) Similarities (receptive) Digit Span Forward Digit Span Backward Speeded Naming CELF-4 CELF-4 CELF-4 A Developmental Neuropsychological Assessment (NEPSY-II) Word fluency NEPSY-II (Korkman, Kirk, & Kemp, 2007) Nonword repetition Sound Information Processing System (SIPS) (Wass et al., 2005) Segment subtraction Illinois Test of Psycholinguistic Abilities (ITPA-3) Auditory analysis ITPA-3 (Hammill, Mather, & Roberts, 2001) Overall communication skills (parent report) Children s Communication Checklist (CCC-2) (Bishop, 2003a) Fluid intelligence Raven s Coloured Progressive Matrises (CPM)(Raven, Court, & Raven, 1990)

14 Uppföljningar av 30 hörande barn mån och mån på formigenkänning Barnen fick redan vid mån takeffekt på formigenkänning (kvot siluettbilder/riktiga bilder (m=0,88, spridn )

15 Formigenkänning hos barn med CI Longitudinell studie. Startades upp för ungefär ett år sedan och är fortfarande i ett tidigt stadium. Testar barn med CI då de haft CI ca 12 månader respektive ca 18 månader. Barnen testas med Formigenkänning och ett föräldraskattningsformulär (SECDI) kring hur många ord barnet säger Hittills har 13 barn testats vid 12 månader med CI och 6 barn vid 18 månader med CI. Barnens operationsålder varierar mellan 9 månader till 2 ½ års ålder

16 Formigenkänning hos barn med CI Barnen har ingen annan känd funktionsnedsättning utöver hörselnedsättningen. Tre av föräldrarna har annat modersmål än svenska Planen är att följa upp barnen som äldre. Hur blev deras språk? Kunde måttet på formigenkänning förutsäga språkutvecklingen även hos barn med CI?

17 Formigenkänning (Kan du peka på ankan?)

18 Formigenkänning (Kan du peka på ankan?)

19 Vad mäter man med testet formigenkänning? Testet prövar dels ordförståelse och dels formigenkänning. Barnet måste därmed ha uppnått viss språklig förmåga för att testet ska kunna genomföras För att mäta barnets formigenkänning så är det förhållandet mellan hur bra barnet förstår de vanliga bilderna och bilderna med siluetter som spelar roll

20 Resultat Barnen har varit svårtestade. Många av barnen med CI har inte utvecklat tillräcklig ordförståelse på ett års tid med CI för att det ska gå att mäta formigenkänning Efter ett år med CI så är det 5 av 13 barn där formigenkänningen är jämförbar med normalhörande. Efter ett och ett halvt år med CI är det 2 av 6 barn som har åldersadekvat formigenkänning. Ett av barnen har utvecklat normal formigenkänning som inte hade det vid ett år med CI.

21 Resultat Det intressanta blir om några år då man kan koppla måtten på ordförståelse och formigenkänning till vilka barn som sedan fick bra språkförmåga. Var det barnen med CI som hade bra formigenkänning som sedan utvecklade ett åldersadekvat talat språk? Hur gick det för barnen med CI som inte hade normal formigenkänning efter ett respektive ett och ett halvt år med CI? Det är idag för tidigt för att avgöra om formigenkänning är ett test som bör användas på barn med CI.

22 Att prata bra räcker inte i längden.. Kan träning av smart attention leda till bättre ordkunskap och därmed ökad delaktighet?

23

24 Produktivt ordförråd (Eriksson, 2002)

25 Late talkers 5-8 procent är sk late talkers i åldern mån. De flesta kommer ikapp vid 5 år om barnet inga andra problem har och inte har ärftlighet för språkrelaterade problem. Mycket stor variation på ordförrådet vid mån, mindre ett halvår senare (Strahl och Pettersson, 2018) enligt föräldrars skattning av produktivt ordförråd(sedci). Socioekonomiska faktorer inte så viktiga i tidig ålder för ordförråd men visar sig tydligare senare Produktivt ordförråd (skattat av F) signifikant korrelerat med receptivt (formella test) vid månader.

26 Results Shape N400 effect at 20 months and Productive vocabulary size at 24 months together predicted 57 % (adjusted R2 =.519) of the variance in Language Ability at 6-7 years (F (2,16) = 10.72, p =.001). Behavioral measure of shape recognition at 24 months was a significant predictor of Language Ability (rho =.533, p =.004), but not Executive Function (rho =.153, p =.438) or Fluid Intelligence (rho =.294, p =.129).

27 The shape bias Shape more important than other dimensions (e.g. texture, size) in word extention for objects. Stronger with age, and correlates with vocabulary size. Seems to develop between 17 to 25 months. (Smith et al., 2002)