Kroppens roll för tänkandet, samt barns kognitiva och kommunikativa utveckling

Transkript

1 Kroppens roll för tänkandet, samt barns kognitiva och kommunikativa utveckling Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén, 1

2 Dagens två teman Kroppens roll för tänkandet Sinnena, motoriken och att faktiskt agera i verkliga världen. Sensorimotorisk erfarenhet Barns kognitiva och kommunikativa utveckling med fokus på kroppens roll även i detta. 2

3 Återblick Sub-symbolisk kognition: Mer fokus på lärande/utveckling snarare än medfött. Mer fokus på kroppen och inte bara rent tänkande/computation. Dagens föreläsning fortsätter på det temat, men nu tittar vi på riktiga människor istället för Artificiell Intelligens. 3

4 Mental rotation Klassisk kognitionspsykologisk studie som reste viktiga frågor kring hur (viss typ av) tänkande fungerar. Sherpard & Metzler (1971). Mental rotation of threedimensional objects 4

5 Kroppen och föreställningsförmågan Människor kan föreställa sig saker och händelser även när dessa inte finns direkt tillgängliga för sinnena så kallade mentala bilder. Aktuell kognitionsforskning har visat att föreställningsförmågan i hög grad bygger på samma kognitiva processer som används för perception och motorik. När vi föreställer oss att vi plockar upp ett äpple och tar en tugga så aktiveras alltså hjärnan på delvis liknande sätt som då vi faktiskt utför denna handling. Att säga att man ser något för sin inre syn är alltså kanske inte bara en metafor, utan delvis hur det faktiskt går till. 5

6 Kroppen och föreställningsförmågan Den här effekten är särskilt stark i relation till aktiviteter som vi själva är väl bekanta med som vi har observerat eller själva utfört dvs som vi har sensorimotorisk erfarenhet av. (Till skillnad från att t.ex. bara hört berättas om det.) Exempelvis sker en högre grad av sensorimotorisk aktivering i hjärnan då Capoeiradansare ser på andra Capoeiradansare än på t.ex. balettdansare, och för balettdansare gäller det omvända. 6

7 Hur föreställer sig blinda saker och ting? Blindas mentala föreställningar har en annorlunda karaktär än hos seende. Snarare än att vara visuella så bygger de på rumslighet, känsel och rörelse. Sinnena är således inte enbart input till tänkande utan påverkar hur själva tänkandet går till. 7

8 Att uttrycka sig kroppsligt Vad vi har sensorimotorisk erfarenhet spelar alltså en avgörande roll för vad vi kan föreställa oss. Har man t.ex. växt upp i en kultur där ingen någonsin sett en bil, och någon utifrån kommer och gestikulerar som att man styrde ratten på en bil så kommer denna gest inte vara transparent alls på samma sätt som för folk som vet vad bilar är. På samma sätt som för mentala bilder så skiljer sig blindföddas gester från seendes gester (mer rumsliga och taktila, och även ljudmässiga), samt mindre frekvent användning av gester. 8

9 Reflektion av tänkande eller tänkande som sådant? Flera forskare har menat att de sensorimotoriska processer som är aktiva när man gestikulerar inte bara reflekterar föreställningsförmåga utan att de i viss mån faktiskt utgör sådana processer. Det vill säga: att det inte alltid finns en tydlig gräns mellan att tänka och att uppfatta/agera. 9

10 Definitioner av kognition var finns motorik? Ibland talas det om kognition som om det inte innefattade motorik utan bara rent tänkande. Motorik faller ofta bort ur bilden, eller hamnar åtminstone i periferin. Vad säger t.ex. Wikipedia om termerna Cognition och Cognitive Science? 10

11 Cognition is "the mental action or process of acquiring knowledge and understanding through thought, experience, and the senses." It encompasses processes such as knowledge, attention, memory and working memory, judgment and evaluation, reasoning and "computation", problem solving and decision making, comprehension and production of language, etc. Cognitive science is the interdisciplinary, scientific study of the mind and its processes. It examines the nature, the tasks, and the functions of cognition. Cognitive scientists study intelligence and behavior, with a focus on how nervous systems represent, process, and transform information. Mental faculties of concern to cognitive scientists include perception, language, memory, attention, reasoning, and emotion 11

12 Evolutionärt perspektiv Från ett evolutionärt perspektiv kan man säga att utan förmågan att agera har man inte heller någon nytta av kognition. Plantor kan inte tänka. Varför? 12

13 Mentala bilder och motorik 13

14 Motorik och tänkande Epistemic action (Kirsh & Maglio 1994) När tänkandet så att säga spiller ut i världen, t.ex. vi spelar tetris. Arrangera saker på bordet framför sig för att se bättre. Använda pekning för att hålla koll när man räknar, för att strukturerar uppmärksamheten. Externalisering: Att t.ex. skriva upp något, dvs att det blir beständigt. (Situerad kognition) 14

15 Pragmatiska gester Vänta lite = STOPPA NÅGOT FYSISKT Vet inte riktigt = VÄGA NÅGOT MED HÄNDERNA 15

16 Abstrakt pekande samt abstrakta bildliga gester Att peka på icke-existerande saker i tomma intet medan vi pratar om saker och ting. Att skapa hela världar i luften med hjälp av gester. 16

17 Image Schemas Kognitiv Lingvistik: Även språket innehåller många sensorimotoriska metaforer Humöret var på topp = UPP ÄR POSITIVT Vi reser tillbaka i tiden = TIDEN FUNGERAR SOM EN VÄG SOM GÅR FRAMÅT Logik och abstrakt tänkande: Problem av olika slag konceptualiseras ofta som att färdas längs en väg där man kan stöta på hinder, eller tvingas backa ett steg, eller ta en genväg etc etc. 17

18 Synens roll för språkutvecklingen Synen är väldigt viktig för språkutvecklingen. Blinda barn utvecklar språk senare. Döva barn som får lära sig teckenspråk lär sig däremot teckenspråk lika snabbt som hörande barn lär sig talspråk, dvs det påverkar inte möjligheten att lära sig ett språk som sådant. Varför är det så? 18

19 Språklig mening och sensorimotorisk erfarenhet Det är först när barn är kring två år som de börjar kunna lära sig vad vissa ord betyder genom att bara få höra det förklarat för sig vad de betyder. Innan dess är de helt beroende av den sensorimotoriska kontexten kring yttranden för att kunna koppla samman någon typ av mening med det som sägs. När vi hör ett verb som springa så aktiveras motoriska delar av hjärnan som är associerade med att faktiskt springa på riktigt. Symbol grounding! 19

20 Studier av gester hos barn 80 Number of studies that cover Age (months) 20

21 Spädbarnsperioden (0 9 månader) 21

22 Medfödd imitationsförmåga? 22

23 0 månader Medfödda kroppsliga predispositioner för kommunikation 23

24 Dyadisk och triadisk kommunikation Dyadisk kommunikation: Child Parent Triadisk kommunikation: Child Parent World 24

25 2 3 månader Att upptäcka sina händer Child 25

26 3 månader Child Parent Dyadic communication prevails 26

27 Blickföljande: 4 månader Child Parent World 27

28 6 månader En vändning mot världen: Att agera med och uppmärksamma objekt. Generiska handlingar: Child Grabbing, mouthing, shaking, banging, dropping World 28

29 6 månader Även om barn nu är något mindre intresserade av dyadic kommunikation så är föräldrar fortfarande närvarande och stödjer barns vändning till världen. Child Parent World 29

30 7 månader Gest-joller? Här: Teckenspråksjoller vid 9 månader 30

31 Förspråkliga perioden (9 18 månader) 31

32 9 12 månader När spädbarns intresse för objekt smälter samman med deras ökande förståelse av andra människors förmågor uppstår verklig Child Parent kommunikation och barn börjar använda gester, för att påverka World andra, för att uppnå egna mål. Triadisk kommunikation! 32

33 9 12 månader De första gesterna dyker upp. De första orden dyker upp snart efteråt. Child Parent World 33

34 34

35 Child Parent månader World Blickföljande och extra långa blickar kring månader förutsäger accelererad tillväxt i vokabulärens storlek kring 24 månaders ålder. och ännu mer så när dessutom användningen av pekandegester tas med i beräkningarna. 35

36 Child Parent månader World Gester är det huvudsakliga uttrycksmedlet kring 13 månaders ålder. Senare utveckling beror till stor del på vilken typ av input barnet får talat eller tecknat språk men innan dess ser gestkommunikationen liknande ut hus hörande och döva barn. 36

37 Övergången från ettordstal till tvåordstal månader: Överlappande månader: Komplementärt månader: Tvåordstal Även detta förutsäger senare språkutveckling. 37

38 Språket tar fart på riktigt (18 månader) 38

39 4 TP#1 TP#2 TP#3? Ord per yttrande: MLU Gester per yttrande: GPU ,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 Age (months) Andrén (2010) 0, Age (months)

40 Typer av yttrande per minut: Occurrences per minute Age (months) Gesture only Speech only Gesture+Speech TP#1 TP#2 TP#3

41 Senare: 4 års ålder Mer kreativitet i gesterna gesterna baser sig nu på en mycket mer omfattande sensorimotorisk grund. jämför med att lära sig spela och improvisera på ett instrument Utveckling mot mer metaforiska gester, abstrakt pekande, och pragmatiska gester, samt även gester som relaterar till den övergripande strukturen i det som sägs ( diskursnivån ) snarare än till enskilda ord och yttranden. 41

42 Den sociala aspekten Dialogiskt handlande 42

43 Barn agerar inte i ett vakuum, utan i situationer där vuxnas handlingar finns med. 43

44 Pointing #1 where should this one be? there! Andrén (2010) 44

45 Slutligen Sensorimotorisk erfarenhet, både deltagande och observation, av kroppsliga aktiviter = helt centralt för människans sätt att tänka, även när det gäller mer abstrakta former av tänkande. Detta syns även i språket. Sensorimotorisk erfarenhet är (därmed) även centralt för att förstå barns utveckling, både kognitivt och kommunikativt. 45