Ljud i joller förekommer inte alltid i meningsfullt tal, t ex /x/, /k/, /g/, /l/ Ofta diskontiunitet mellan joller och meningsfullt tal.

Transkript

1 SIS del 1 Viktiga frågeställningar: Hur barn lär sig (sitt första) språk. Kiritsk ålder för språkinlärning? Kan djur lära sig språk? Relationen mellan tal och skrift. Hur lär sig vuxna ett nytt språk? Tvåspråkighet Språk och tanke och världen Finns medfödd språkförmåga? Språket och hjärnan Hur barn lär sig sitt första språk Vid ca 4 år kan barnet sitt språk. Hur går det till? Medfött eller inlärt? Stadier i språkutvecklingen. Betydelsen av talproduktion och talperception/talförståelse? Betydelsen av kommunikation och social utveckling? Utveckling av talproduktion Ca 7 månader: upprepade stavelser CV, CVC babbling Döva barn når ej detta stadium. Men de jollrar med händerna om de exponeras för teckenspråk Ljud i joller förekommer inte alltid i meningsfullt tal, t ex /x/, /k/, /g/, /l/ Ofta diskontiunitet mellan joller och meningsfullt tal. Ca 1 år: de första orden

2 Stor variation i ålder Vad är medfött? Relation till universale. Joller tal Joller (babbling) kan vara oavsiktligt. Gymnastik för barnets mun och öron Meningsfullt tal är avsiktligt: Ljud kan inte yttras på måfå utan måste matcha tidigare hörda ljud vilka är konventionellt associerade med vissa objekt, behov etc Tillägnande av konsonanter och vokaler: Roman Jakabson (1968) /m/, /p/, /b/, /t/, /d/ före /k/, /g/, /x/ (främre före bakre) /a/ (ball), /o/ (low) före /i/ och /a/ (mud) Steinberg: visibility of articulators and ease of articulation Därför lär sig barnen labiala fonem före velara Andra faktorer som kan spela in: hörsel, känsel (proprioceptiskt). Vokaler lättast om de är nära viloposition? Blinda barn? Det är (ungefär) så som Jakobson säger i alla språk. Det finns dock variation. VAD är medfött? Tidigt tal Benämnande (ettords) Övergången från joller till meningsfullt tal innebär då förstås att barnen yttrar ord. Hur lär de sig ord? När kan man ett ord? När man kan uttala det? När man förstår något av dess betydelse? Barns övergeneraliseringar. När man förstår dess fulla betydelse? Dada för lampa? När barnet kommunicerar och vuxna förstår? Holofrastiskt tal Ettordsyttrande som uttrycker komplex tanke. Vuxna uttrycker längre fras för samma tanke. Föräldrarna tolkar utifrån situationen. Telegrafiskt tal: två- och treordsyttranden (Tabell sid. 9) Typiskt för tvåordsyttranden:

3 1. Kan ha flera olika funktioner 2. Få funktionsord 3. Liknar språkets normala ordföljd Morfemtillägnande Steinbergs tolkning av Browns morfemtillägnandeordning. (Tabell sid. 12) Barn tillägnar sig morfem i ungefär samma ordning. Steinbergs förklaring till morfemtillägnandeordningen 1. lätt att iaktta referenten 2. meningsfullhet hos referenten 3. tydlig ljud som signal för referenten Brown kollade om ordningen hängde ihop med hur vanliga morfemen är i vuxenspråket, men hittade ingen sådan relation. Senare talstadier Regelbildning för negationer, frågor, relativsatser, passiver Fonemsystemet i regel klart runt 7-årsåldern. Därför läs- och skrivinlärning. Härmning, regelbildning, försök att rätta. Utvecklingen av talförståelse Foster och talstimulering Nyfödda och speech input Talförståelse föregår nödvändigtvis talproduktion Joller kommer dock före förståelse? Medfött (genetiskt) inlärt. Forskningsläget är fortfarande oklart. Det kan ske mycket inlärning i fosterstadiet. Oklart hur fostrets hörsel utvecklas. Vokaler, konsonanter. Snarare prosodi och rytm? Studier på nyfödda är svårbedömda om de inte börjar omedelbart vid födseln. Nyfödda (som är 4 dagar) känner igen ljud. Man kan studera fostrets hjärslagsfrekvens vid olika språkliga stimuli. Det verkar finnas evidens för att fostret känner igen mammans röst och mammans språk. (Som det alltså lyssnat till under en period.)

4 Nappsugningsexperiment visar att nyfödda har preferens för mammans röst och mammans språk. Men också preferens för sagor som de hört många gånger läsas av mamman (oberoende av vem som läste dem) I vilket fall är fostret vid födseln omedelbart redo för talljud. Talförståelse kan ske utan talproduktion Stumma hörande barn Christopher Nolan Slutsatser Anne McDonald Rie Hos normala barn utvecklas talförståelse före talproduktion Stämmer? Öppen fråga: är uttal beroende av produktion (dvs övning)? Barn kan förstå ord så tidigt som vid 6 månader (Huttenlocher study) Sachs and Truswell study: barn som bara kunde producera 1-ordsyttranden kunde förstå flerordsyttranden. En läsa-före-tala-studie. Förf:s barn kunde förstå (reagera korrekt) på ord och yttranden, både talade och skrivna, redan innan han själv kunde säga dessa ord. Problem med förståelsestudier Det är lättare att studera talproduktion än talförståelse. Indirekta metoder. Svårare med barn. De kanske förstår en fråga, men har inte lust att svara. ERP (event-related potentials) där man placerar elektroder på försäkspersons huvud för att mäta elektrisk aktivitet i hjärnan såsom reaktion på språklig input. Men talproduktion och talperception hänger också ihop. Dock: Johanna Barry & Kathy Lee Hos gravt hörselskadade barn förbättras talperceptionen om de har blivit bättre på språk- och talproduktion. Relationen mellan Talproduktion, talperception och tanke Talförståelse föregår nödvändigtvis talproduktion

5 För att producera meningsfulla ord måste barnet ha förstått dem först. De kan inte producera meningsfulla ord utan att ha förstått dem. De exponeras för tal i en meningsfull kontext: objekt, situationer, händelser i miljön eller i sinnet. Papegojor kan uttala ord, men vanligtvis inte förstå dem. Det finns dock exempel på papegojor som kan lära sig mycket (Pepperberg). Tanken som bas för talförståelse Men, HUR kopplar barnet uppfattat tal till rätt enhet i omgivningen? Ibland gör de fel, som då alla män blir pappa. Särdrag? Pågående process eller finns det medfödda tankekategorier? Finns det mentala kategorier som bestämmer hur vi uppfattar verkligheten? Kommer språk eller tanke först? Bestämmer språket (dvs kulturen som format språket) tanken eller bestämmer medfödda tankekategorier hur språket ser ut? Steinberg: Tanken kommer före språket. Det finns personer som har tankar men inget språk (Wild children, Helen Keller), men ingen som har språk utan att kunna tänka. Först lär man sig ord som är representanter för företeelser som är direkt observerbara i omvärlden. Senare lär sig barnet abstrakta ord. Den grundläggande idén är att talljud representerar något annat än sig självt. Alltså en koppling mellan uttryck och innehåll. Är detta en medfödd predisposition? Har vi en medfödd predisposition för att olika syntaktiska strukturer kan betyda olika saker? Tanken är alltså, menar han, en förutsättning för språket. Då kan vi undra om tänkandet är medfött eller inlärt. Definition på tanke: SOB: avgränsad, inte uttalad yttring eller produkt av själslig bearbetning - av sinnesintryck, erinringar, problem etc Parentese och Baby Talk I 60-talets Chomskyansim antogs att det fanns en medfödd språktillägnandeförmåga. Man tänkte sig att barnet lärde sig språket enbart genom att lyssna på (ofullständiga) satser. Man talade inte om att talet relaterades till objekt eller situationer i världen, eller att det fanns en interaktion med föräldrar etc.

6 Nu vet man mer Parentese. Konkret och närvarande i talsituationen (ex: hunden vill ha mat) Grammatisk input (ej ogrammatisk som Chomsky påstod) Korta meningar och enkla strukturer (ej bisatser, inbäddade satser) Vokabulär: enkla och korta ord (ex: titta i st f uppfatta, enkel fonologisk struktur) Överdriven intonation, tonhöjd och betoning mm (ex: varierande melodi, pipig röst, tydlig betoning på ord, långsammare tal, pauser mellan orden) Även äldre barn gör så mot mindre barn Pappor talar mer komplicerat till sina barn (bro ut i världen)? Frågan är dock. Kan barnet lära sig språket så snabbt därför att det har en speciell medfödd förmåga? Baby Talk Ex: vovve, nasse, tuff-tuff (ofta ljudhärmande) fler ex! Baby talk uppmuntras inte i Japan Vad händer med barnen om de utsäts för motsatsen? Bara akademiskt tal? Imitation, regelinlärning och rättning? Förf: imitation kan bara användas för talproduktion inte för talförståelse. Eftersom vi vet att tal förståelse föregår tal produktion kan vi säga att imitation inte kan vara involverad i språkinlärningens primära process: förståelse. (Men tyst imitation?) Imitation kan inte förklara hur vi konstruerar satser och meningar. Vi kan producera sådant som vi aldrig har hört. Barn imiterar föst, sedan skapar de regler och kan då säga felaktigheter. T ex gav sedan gedde och sedan gav igen. Barnet lär sig korrekt språk utan speciellt många rättningar. Och, då rättningar förekommer verkar de inte ha så stor effekt. De vanliga är att föräldrar rättar sina barn då de säger något osant, inte om de säger något som är grammatiskt fel. Inlärning av abstrakta ord Först konkreta objekt, mamma, hund, boll sedan, konkreta aktiviteter: springa, hoppa, ge relationer: på mentala upplevelser och relationer: hungrig, ont, vill Senare komplexa abstrakta idéer: jag du, sanning, lögn

7 Interaktion förståelse produktion? Did you do that by accident or on purpose? Barnet svarar On purpose därför att det inte vet vad purpose är, men att accident är något dåligt. Associationer Slutsatsdragning Närhet Likhet (metafor) Protoypteorin. Det finns en basnivå. Medfött? Allmänna mentala förmågor eller specifika för just språk?? Minne och logik i språkinlärning Små barn har stor minnesförmåga Induktion Deduktion Negation