Språket, individen och samhället VT08

Transkript

1 Språket, individen och samhället VT08 Döva och språk Skriftsystem och läsning Ellen Breitholtz

2 Föreläsningens upplägg 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning

3 1. Döva och språk

4 Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

5 Kriterier på språk Formella: Det ska gå att producera i princip oändligt långa meningar...och oändligt många meningar...och nya meningar Informellt: språket ska vara funktionellt

6 Teckenspråket Ett fullvärdigt språk Ett oändligt antal meningar kan produceras och förstås utifrån ett ändligt antal tecken och kombinationsmöjligheter (regler) Har ett eget ordförråd och en egen grammatik Inte direktöversättning från språk som svenska T.ex kan ett tecken motsvara en hel mening

7 Teckenspråket, forts. Levande, precis som andra språk Inte ett universellt språk, utan många olika finns Ex. ASL (American Sign Language), svenskt teckenspråk Enligt Steinberg et al., ASL det som är mest utforskat ur lingvistiskt och psykolingvistiskt perspektiv

8 Talat språk Talat språk och teckenspråk produceras vokalt och uppfattas auditivt Teckenspråk produceras gestuellt och uppfattas visuellt Båda produceras med ung. samma hastighet Troligtvis kognitiva begränsningar bakom detta

9 Gester i talspråk D v s gester som är språkliga ( d v s deras betydelser är arbiträra och konventionella) tex förolämpningar (finger i luften, två fingrar i luften) förmaning (höjt pekfinger) jakande (nick) nekande (skaka på huvudet) Sådana gester är mycket viktiga i kommunikation men de utgör inte något fullständigt språkligt system.

10 Teckenspråket i Sverige Teckenspråksforskning vid Stockholms universitet (Inst. för lingvistik) sedan 1972 Erkänt som dövas första språk av riksdagen 1981 En professur inrättad 1990 den första i världen Döva i Sverige räknas idag som en tvåspråkig grupp

11 Betydelsebärande komponenter i teckenspråk Handkomponenter: form position rörelse Andra komponenter: riktning hos huvud och blick rörelser hos ögonbryn och mun

12 Morfologi i ASL Tecken i oböjd grundform utgörs av viss form, position och rörelse hos handen Förändring i morfologi (t.ex för aspekt) görs med handrörelse Komplex morfologisk struktur, särskilt för verb Ex. verb markerar ofta både subjekt och objekt, samt tempus m.m. Skiljer sig mycket från engelskan, men strukturmässigt likt en del nordamerikanska indianspråk, tex Navajo

13 Syntax i ASL Ganska fri ordföljd SVO är omarkerad ordföljd (som i sv, eng m fl.) Satser ej linjära sekvenser, utan tredimensionella Lämplig hantering av 3D-utrymme mycket viktigt Ex. pronomen tecknas framför talarens bröst Ex. rörelseverb följer lämplig bana genom utrymmet (subjekt- och objekt-relationer vid början och slutet) Hastighet och andra rörelsevariationer kan beteckna tex tempus

14 Finns det dialekt i teckenspråk? Ja! Det kan finnas stora dialektala skillnader mellan olika regioner i ett land Inte heller behöver teckenspråken i länder där det talade språket är likt, eller tom detsamma, vara lika. T ex kan användare av ASL och BSL inte förstå varandra!

15 Handalfabetet Används i tillägg till de andra tecknen Är baserat på ett skriftspråks alfabet Används för ord som inte har något tecken t.ex många namn, främmande ord Steinberg et al. ger de brittiska och amerikanska handalfabetena (s. 57)

16 Svenska handalfabetet

17 Barns teckenspråksinlärning Steg liknande de för hörande barn som lär sig språk som engelska eller svenska Ett-tecken-stadium, telegrafiskt stadium (utan böjningar) En studie visade att barnen i genomsnitt producerade sitt första tecken vid 8,5 mån. Måste dessutom lära saker specifika för teckenspråk, t.ex hanteringen av 3D-utrymmet

18 The Oral Approach Syfte: få hörselskadade att producera och (i andra hand) förstå tal Fungerar ofta bra för personer med lättare hörselskada Positivt för kommunikation med icke-tecknande personer Idag ofta med hjälp av datorutrustning Nackdelar: ju sämre en person hör, desto svårare producera tal dövas tal ofta svårt att förstå för ovana personer

19 The Total Communication Approach Talträning + teckenspråk Började på 1970-talet i bl.a Nordamerika Innan dess, från ca 1880-talet och framåt, var det talträning som gällde Steinberg et al.: Total Communication + Written Language (skriven form av standardspråket i land el region)

20 Talträning k. teckenspråk Somliga har hävdat att teckenspråk hämmar talinlärning och att tal, inte teckenspråk, behövs för utvecklandet av tänkandet Psykolingvistiska studier visar att detta är falskt

21 De senaste decennierna Sedan 1970-talet har teckenspråk fått ökad status världen runt Teckenspråk har erkänts som ett fullfjädrat språk t.ex av EU 1988 Nya teckenspråk har utvecklats och gamla vidareutvecklats Dövskolor har börjat undervisa teckenspråk

22 De senaste decennierna, forts. Många döva har fått teckenspråk som förstaspråk Debatt kring cochleaimplantat Ett kirurgisk sätt att bota dövhet Ett hot mot dövkultur 3G-mobiler en revolution för döva!, det största som hänt på hundra år!

23 Mobil videokommunikation för döva Projekt PTS-ER-2005:14 Leddes av Sveriges Dövas Riksförbund på uppdrag av regeringen Frågeställning: Vilken nytta har döva av videosamtal via 3G? Hur väl stödjer tekniken teckenspråkskommunikation? Hur fungerar olika mobila tjänster för döva?

24 Mobil videokommunikation, forts. Försökspersoner: ca 50 döva teckenspråksutövare Några slutsatser: Stor nytta Den största vinsten: döva kan använda sitt förstaspråk Dock mycket brister i den nya tekniken t.ex enbart en telefon med tillräcklig bildväxlingsfrekvens för att fungera praktiskt

25 Steinberg et al.: Written Language Författarna förespråkar tvåspråkighet: teckenspråk + skriftspråk där skriftspråket är det omgivande hörande samhällets skriftspråk Metoden innebär inte skrivinlärning, utan visuell igenkänning Skrivna ord visas för barnet på skyltar/lappar Inlärning kan påbörjas vid några månaders ålder

26 Written Language, forts. Steinberg et al. diskuterar studie av fyra barn och presenterar metoden som framgångsrik Dock oklart baserat på deras egna resultat T.ex lärde sig ett barn endast 5 ord på 8 månader......vilket inte diskuteras alls

27 Vardagstecken för nybörjare pageid=596&rid=0 (Eller -> Om teckenspråket -> Vardagstecken för nybörjare)

28 Svenska teckenspråkslexikon på nätet weblexikon.html

29 Om du vill veta mer Sveriges Dövas Riksförbund Avdelningen för teckenspråk vid Inst. för lingvistik, SU

30 2. Skriftsystem och läsning

31 Två sorters skriftsystem 1. Med ljud (fonem eller stavelse) som bas Ex. det romerska alfabetet (svenska, engelska m.fl), det kyrilliska alfabetet (t.ex ryska), det grekiska alfabetet Skriftspråket motsvarar det talade i olika hög utsträckning Ex. spanska k. engelska (s. 94)

32 Två sorters skriftsystem, forts. 2. Med betydelse som bas Dvs, skrifttecken representerar morfem Ex. kinesiska Relation mellan tecken och betydelse är oftare baserad på konvention är bildlikhet

33 Läs-kontroversen Ljudavkodningsförespråkarna Fokus ska vara på fonem! Läsning ska läras utifrån ords delar / bokstäver! Helordsförespråkarna Fokus ska vara på betydelse! Läsning ska läras utifrån hela ord!

34 Ljudavkodningsmetoden Läsning ses som en process som konverterar skrift till tal och sedan till betydelse Läsning börjar med att lära sig bokstäver Några studier visar att båda metoderna (ljudavkodning och helord) är lika bra En studie citeras som visar att ljudavkodning är bättre Problem: förståelse testades inte

35 Steinberg et al. s problem med ljudavkodningsmetoden Barnet fås att fokusera på meningslösa ljud snarare än meningsfulla betydelser Gör läsning onaturligt, tråkigt, förvirrande särskilt för språk med stora skillnader mellan stavning och tal Ljudavkodning är svårt Enskilda ljud dyker inte upp likadana i talade ord (ljud ändras, vissa uttalas inte alls) Bygger på betydelse

36 Helordsmetoden Läsningens huvudsyfte är att få fram betydelse Huruvida en läsare kan stava sig igenom ord eller skriva dem är egentligen oviktigt Den som läser (ljudbaserade alfabetsspråk) flytande använder helordsmetoden Vi fokuserar inte ens blicken på alla ord

37 En liten avstickare

38 Helordsmetoden, forts. Idé: barn lär sig morfem i skriftspråket genom induktion på samma sätt som barn gör med tal (Meningsfull) kontext spelar viktig roll Viss forskning för engelska och japanska tyder på att barn lär ord snabbare än bokstäver