SPRÅKKONTAKT OCH F2: SPRÅKKONTAKTBASERAD FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 SPRÅKFÖRÄNDRING - MEKANISMER

Transkript

1 SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: SPRÅKKONTAKTBASERAD SPRÅKFÖRÄNDRING - MEKANISMER Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 9/4 2014

2 GENERELL PROBLEMATIK Hur kan vi följa en förändring? - förändringar sker ofta över en längre tid - förändringar märks ofta först när de redan fått fäste i en talgemenskap Hur vet vi vilka innovationer som kommer att bli varaktiga förändringar? - det räcker med att något används en gång för att det ska vara en möjlig förändring men - de flesta innovationer får inte fäste Det finns inga lingvistiska begränsningar för interferens - vissa typer är vanligare/mer sannolika men allt är möjligt 2

3 TVÅ TYPER AV FÖRÄNDRINGAR a) Förändringar där icke-perfekt inlärning spelar roll - shift-induced interference b) och de där detta inte spelar roll - borrowing /lån Skillnader i vad förändringen innebär mellan a) och b) - fler grammatiska strukturer som överförs/förändras i a) - fler ord som lånas in i b) 3

4 7 BREDA MEKANISMER 1. Kodväxling 2. Kodalternering 3. Passiv kännedom 4. Förhandling 5. Strategier för andraspråksinlärning 6. (Tvåspråkig) Förstaspråksinlärning 7. Medvetna beslut Mekanismerna är sällan lätta att separera från varandra

5 1. KODVÄXLING: EN INTRODUKTION some CS will occur in most, if not all, contact situtions (Gardner- Chloros, s. 188) Kodväxling (CS): samma talare använder (minst) två språk i samma konversation Kodväxling kan bero på t.ex. byte av ämne, förändringar i samtalssituationen, ger viss kommunikativ effekt = medveten och kräver hög språkkompetens Kodväxling är den mest välstuderade mekanismen, kanske för att den är mycket påfallande 5

6 VARFÖR KODVÄXLAR TALARE? Tre viktiga orsaker 1) En inlärningsfas (t.ex. bristande ordförråd) - denna är kanske en helt egen typ av kodväxling 2) Situationell - beror på förändringar i samtalskontexten - t.ex. nya deltagare, byte av samtalsämne - Vem kommunicerar med vem? När? Var? Hur? Med vilken effekt? Varför? 2) Metaforisk - för viss effekt i samtal, t.ex. humor - identitet 6

7 MER OM KODVÄXLING Tre typer (Poplack) 1) Intersententiella: mellan meningar 2) Intrasententiella: inom meningar 3) Tags: påhäng Ettordsväxlingar (oftast substantiv) vs flerordsväxlingar Vad, när och hur? (Poplack, Myers-Scotton) - system, kodväxlingens grammatik Varför? (Auer) - samspel, identitet, samhörighet - skapandet av en två- eller flerspråkig kod Poplack, S. (1980). Sometimes I ll start a sentence in English y termino en español. 7

8 ÄR CS MEKANISM SOM LEDER TILL FÖRÄNDRING? (1) a) CS innebär kompromiss mellan varieteter och är därför en mekanism som för varieteter närmare varandra eller b) Många forskare anser att för att det ska vara CS måste det gå att tydligt särskilja varieteterna CS kan därför verka bevarande (Gardner-Chloros, s. 189f) 8

9 ÄR CS MEKANISM SOM LEDER TILL FÖRÄNDRING? (2) Vissa forskare anser att CS aldrig kan bli lån, medan andra anser att CS är den viktigaste mekanismen för språkförändring sanningen emellan dessa extrema positioner Hur ska vi kunna skilja kodväxling från lån? Vilka kriterier ska användas? (Thomason, s ) 9

10 ÄR CS MEKANISM SOM LEDER TILL FÖRÄNDRING? (2) Gränsen mellan tillfällig kodväxling och permanent inlån är suddig - Hur många gånger måste något användas för att det ska räknas som ett lån? - När är ett element en permanent del av språket? Om enspråkiga använder något är det interferens/lån de inte kan kodväxla 10

11 CS OCH SPRÅKBYTE CS kan ses som kopplat till språkbyte - att växla språk kan vara ett sätt att kompensera för bristande kunskaper i det ena språket MEN Det är inte alls alltid less proficient bilinguals som använder CS mest (Gardner-Chloros, s. 190f) CS kan vara ett symptom på språkbyte, inte orsaka språkbytet Många forskare menar att CS roll i språkbyte är liten 11

12 CS SOM DEL I SKAPANDET AV NYA SPRÅK Auer (1999, se Gardner-Chloros, s. 192) 3 steg 1) CS stage - tydlig växling/markering vid växlingen 2) Language mixing - användning av (föränderlig) blandad varietet (Myers-Scotton: switching as an unmarked choice ) 3) Fused lects - stabila blandspråk/varieteter ( stabilized mixed varieties ) 12

13 2. KODALTERNERING Kodalternering = samma talare använder olika språk i olika konversationer Språken används i olika miljöer/situationer - Språken kan användas med enspråkiga personer - T.ex. ett språk på jobbet/skolan, ett i hemmet - Är vanligt i fall där språk håller på att dö ut Inte lika välstuderat som kodväxling: anekdotiska bevis, t.ex. på interferens i språket hos vissa talare Mycket svårt att avgöra om förändring är kodalternering eller kodväxling 13

14 KODALTERNERING (2) Aspekter i ett språk som påverkas genom att personen ofta använder ett annat språk kan bli permanenta När hel grupp är tvåspråkig på samma språk och använder kodalternering, påverkar språken varandra Grosjean (och Soares): det andra språket är aldrig helt avaktiverat (i den tvåspråkiges hjärna), alltså kan omedveten påverkan ske 14

15 3. PASSIV KÄNNEDOM En talare kopierar ett drag från ett språk hen förstår men inte talar Ofta med närbesläktade språk, även dialekter - det är då lätt att ha passiv kännedom om det andra språket Ofta i situationer med pågående språkbyte - aspekter lånas in från L2-talare, där L2-talarnas språk också talas i miljön Det är svårt att säga om denna mekanism är vanlig, eftersom det är svårt att visa på tydliga fall när passiv kännedom orsakat förändringar Anekdotiska bevis 15

16 4. FÖRHANDLING En omedveten process där en talare ändrar sitt språk/dialekt A i riktning mot vad de tror är mönster från språk/dialekt B - kan resultera i att språken blir mer lika om talarna är tvåspråkiga (flytande på A och B) - om talare från både A och B deltar, kan resultatet bli att båda språken förändras eller ett helt nytt språk 16

17 FÖRHANDLING (2) Tydligaste exemplet: talarna har inget gemensamt språk - en pidgin uppstår utifrån talarnas gissningar Även i situationer med språkbyte - en hel grupp är L2-inlärare imperfect learning - inlärare inkorporerar misstag i sitt språk och dessa sprider sig till alla talare av varieteten Talare som är flytande i A och B anpassar sitt språk så att A och B närmar sig varandra 17

18 5. STRATEGIER FÖR L2A 1) Förhandling 2) Gap-filling approach - talaren använder ord/strukturer från L1 för att fylla luckor i L2/TL 3) Projicering - användning/överföring av struktur från L1 när de konstruerar sitt L2/TL-system (grammatik) - errors of ommisstion (utelämnande): ignorerar distinktioner som finns i TL (morfologi: t.ex. genus, best./obest. form, personböjning) 18

19 6. (TVÅSPRÅKIG) FÖRSTASPRÅKSINLÄRNING Har inte undersökts systematiskt Experimentella resultat indikerar interferens, t.ex. i ordföljd (övergeneraliserar ordföljd i TL utifrån det andra språket) 19

20 7. MEDVETNA BESLUT Har tagits för givet att det bara gäller mindre förändringar, t.ex. låneord men Finns även exempel på grammatiska förändringar som introducerats medvetet Vissa individer har genomfört stora förändringar - Johannes Aavik: införde 200 nya ord och flera morfologiska förändringar i estniskan, t.ex. en helt ny plural - Ivar Aasen: skapade nynorskan, ett helt nytt skriftspråk baserat på dialekter Grupper kan förändra språket för att skilja sig från andra grupper 20

21 TVÅ YTTERLIGARE FRÅGOR (1) 1) Flera mekanismer kan samverka för att skapa en förändring - t.ex. förhandling tillsammans med kodväxling eller medvetet val tillsammans med en annan mekanism - i praktiken är et ofta omöjligt att avgöra vilken mekanism som skapat en viss förändring: i kontaktsituationer finns ofta element från alla mekanismer 21

22 TVÅ YTTERLIGARE FRÅGOR (2) 2) Dubbelmarkering av vissa grammatiska kategorier - kan inte knytas till någon mekanism - temporär eller permanent förändring - t.ex. suffix + konjunktion (Siberian Yupik) - oklart varför dessa förändringar händer (fyller inte funktion) 22

23 AVSLUTNING Det är tydligt att vi inte förstår allt om mekanismer för språkförändring Översikten här ger en idé om generella faktorer som måste tas hänsyn till i analyser av processer för kontaktdriven språkförändring 23