Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik

Transkript

1 Betydelse Semantik VT07 Allmän introduktion Stina Ericsson Vad är betydelse? Vad är det som bär på betydelse? Vilken roll spelar betydelse i en generell teori om språk och kommunikation? Vilken roll kan betydelse spela i datalingvistiska applikationer? Dagens föreläsning 1. Introduktion 2. Ords betydelse 3. Meningars och yttrandens betydelse 4. Varför semantik? 1. Introduktion Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik Semantik det vetenskapliga studiet av betydelse vanliga språk, och även i vidare bemärkelse rör sådant som tillhör språksystemen, konventionellt grundade drag hos språk Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik Pragmatik studerar språkens användning behandlar språket som ett medel att uppnå praktiska resultat rör allmänna principer för hur språksystems resurser används inbland lite av en slasktratt för det som inte semantiken behandlar

2 Semantik och pragmatik Gränsdragningen semantik - pragmatik en komplicerad och kontroversiell fråga Ex. indirekta uppmaningar, Kan du öppna fönstret?, delvis konventionaliserade Vissa vill inte göra någon åtskillnad En praktisk lösning: traditionellt vissa fenomen inom semantiken och vissa inom pragmatiken Denna kurs: i huvudsak det som traditionellt studeras som semantik Närliggande ämnesområden Filosofi: kunskapsteori, språkfilosofi, logik Psykologi: språkpsykologi, psykolingvistik Litteraturvetenskap Retorik (om konsten att övertyga) Datalingvistik Artificiell intelligens (AI) Datalogi Semiotik (allmän teckenlära) Semiotik - allmän teckenlära Semiotik: ikoner, index, symboler Lingvistiken (läran som de språkliga tecknen) som en del av semiotiken Ickespråkliga tecken: utslag som ett tecken på vattkoppor, matvanor som ett tecken på klass Tecken: det betecknande (form) + det betecknade (innehåll) Teckenrelationer: naturliga k. icke-naturliga/konventionella Ikoner är likhetsbaserade tecken. Bilder är ikoner - ikon är det grekiska ordet för bild - t.ex. porträttet av en person. Även ickevisuella ikoner kan tänkas. En flöjtdrill kan i musik föreställa sång. Index är tecken vars teckenrelation har sin grund i tidslig eller rumslig närhet eller i orsakssammanhang (som givetvis förutsätter viss tidslig och rumslig närhet). Exempel på index är rök för eld (elden orsakar röken) och tussilago för vår (vårvärmen sätter fart på blomman). Symboler är konventionella tecken, t.ex. plustecken för addition. Semiotik: ikoner, index, symboler Språkliga tecken? Främst symboler (alltså konventionella och arbiträra) Undantag: Ikoner: onomatopoetiska ord (vovve), t-shirt Delvis index: pers. pronomen (jag), pron. adverb (här) Många tecken är blandningar Varning-för-älg-märke: ikon + symbol + index Betydelsebärare Morfem: minimala betydelsebärare Ex. bil-, ar-, na, är, ett, stor-, t, miljö-, problem Ord Ex. bilarna, är, ett, stort, miljöproblem Fraser Ex. bilarna, är ett stort miljöproblem, ett stort miljöproblem Meningar/satser Ex. Bilarna är ett stort miljöproblem Yttranden Ex. Bilarna är ett stort miljöproblem Samtal, text, diskurs

3 Betydelseskiljare Minimala betydelseskiljande enheter: Fonem (språkljud) Ex. [t] och [n] i hitta och hinna Fonem är inte betydelsebärande 2. Ords betydelse Betydelse som referens och extension Betydelse som referens och extension, forts. Betydelse ligger i kopplingen mellan språk och omvärld, dvs. i de objekt som språkliga uttryck står för, vilket kallas extension Extensionen för (= betydelsen av) spårvagn: mängden av alla spårvagnar Extensionen för blå: mängden av alla saker som är blå Extensionen för blå spårvagn: snittet av de två mängderna ovan spårvagnar blå saker blå spårvagnar Fördelar: Fångar kopplingen mellan språk och omvärld (spec. egennamn) Observerbar betydelse (användning, inlärning) Formaliseringsbart, användbart i praktiska applikationer Problem: Språkl. uttryck som inte har någon extension i världen (enhörning, jultomten) Betydelser som mentala objekt Betydelser som abstrakta idéer Ogden & Richards semiotiska triangel (Dahllöf s. 20) Ord är kopplade till begrepp och står enbart indirekt för något Begrepp är mentala objekt hos en språkanvändare Ex. ord: spårvagn; begrepp: spårvagnsbegrepp; referent: en fysisk spårvagn Kommunikation som överföring av psykiska innehåll, dvs handlar om mentala tillstånd hos enskilda personer Problem: svårobserverbart, språkets sociala karaktär ignoreras Betydelser har en självständig existens oberoende av människor och språkanvändning Ursprung i Platons idéer om sanna begrepp Betydelser är sanna, objektiva, opersonliga Har ingen betydelse i datalingvistik idag

4 Betydelse som stimulus-respons Behaviourism, till 1950-tal, speciellt USA Mätbarhet, icke-mentalism Amerikanske lingvisten Bloomfield betydelse: stimulus (det som får en talare att yttra något) + respons (det åhöraren gör när hon uppfattar det yttrade) Ordbetydelse och även yttrandenivå Anses idag som en alldeles för förenklad teori Betydelse som användning Filosofen Wittgenstein (Filosofiska undersökningar, 1953) Användning är språkliga uttrycks betydelse Betoning av sammanhanget, i form av språkspel Användning och sammanhang viktiga insikter som spelat stor roll inom pragmatiken (om än inte direkt influerat av Wittgenstein) Lexikal och kompositionell betydelse Lexikal betydelse: i lexikonet, ej uppdelningsbar betydelse spår, vagn, tåg, hus Kompositionell betydelse: ges av delars betydelse miljöproblem 3. Meningars och yttrandens betydelse Mellanting: grönsak, spårvagn, hoppa i galen tunna Praktiskt fråga: vad ska ingå i lexikonet och inte? Betydelse som sanningsvillkor Sanningsvillkorssemantik (nära modern logik) Satsförekomster, inte ord, de huvudsakliga betydelsebärarna En sats betydelse ges av de villkor som måste vara uppfyllda för att satsen ska vara sann Ex. Man mår bra av många semlor sant omm man mår bra av många semlor Att förstå en sats = förstå vad som krävs för att den ska vara sann ( inte detsamma som att veta om sann eller inte ) Betydelse som sanningsvillkor, forts. Kompositionell semantik En sats får sin betydelse genom delarna Betydelsen av helheten är en funktion av betydelsen av delarna och sättet de kombineras på Man mår bra av många semlor Många semlor mår man bra av Många mår bra av semlor Ord är betydelsebärande som byggstenar i satser

5 Betydelse som sanningsvillkor, forts. Betydelse som användning Sanningsvillkor och satsfunktioner Ett påstående: sanningsvillkor för att bestämma om satsen sann eller falsk En uppmaning: sanningsvillkor de villkor som måste besannas för att en uppmaning ska ha följts En ja/nej-fråga: sanningsvillkor de villkor som måste vara uppfyllda för ja eller nej som korrekt svar Vi gör hela tiden något med våra yttranden (vi går inte bara runt och ger sanna påståenden) Kommer in på pragmatiken Wittgensteins språkspel, Austins performativer Betydelse som användning, forts. Betydelsebeskrivning Språkanvändningens sammanhang (kontext) Talare/skrivare, mottagare, lyssnande/läsande tredje part Samtal, text, diskurs Talspråk k. skriftspråk (k. CMC) intonation och gester k. typografi samtidighet i rum och tid, och inte Objektspråk k. metaspråk Objektspråk: det språk man talar om Metaspråk: det språk man använder för att tala om objektspråket Behöver: beskrivning av något oändligt på ett ändligt sätt Betydelsebeskrivning, forts. Användning k. benämning Spårvagnar är ofta blå Spårvagnar är ett substantiv Självreferens Denna sats innehåller ett verb Jag ljuger alltid 4. Varför semantik?

6 Varför semantik? Datalingvistiska tillämpningar, komputationell semantik Teoretiskt intresse: viktig del i en generell teori om språk och kommunikation Praktiskt intresse: datalingvistiska tillämpningar Information Retrieval (IR) Information Extraction (IE) NLU-system Maskinöversättning Interaktiva agenter, Dialogsystem Datalingvistiska tillämpningar, komputationell semantik Några länkar: Sökmotorer som Översättning Interaktiva agenter Hanna på Sandra på Anna på