Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD

Transkript

1 Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD

2 Är ämnesspråk i matematik samma sak som skolspråk generellt? Ämnesspråk i matematik beskrivs ofta på samma sätt som generellt skolspråk Ämnesspecifika ord Långa meningar Nominaliseringar Passivform Forskning om ämnesspråk i matematik saknas (Österholm & Bergqvist, 2013)

3 Varför så mycket väsen om språk? Språk är ett redskap som människor använder för att kommunicera, lära och tänka. Elever med svenska som andraspråk klarar de nationella proven i matematik betydligt sämre än elever med svenska som förstaspråk (Skolverket, 2012) Även elever som läser matematik på sitt modersmål stöter ofta på språkliga problem i matematikämnet (Schleppegrell, 2007)

4 Vardagsspråk och skolspråk Vardagsspråk Skolspråk ofta muntligt Använder prosodiska resurser Konjunktioner Allmän vokabulär Närvarande eller kända deltagare ofta skriftligt Specifik vokabulär Hierarkisk struktur Lexikala subjekt

5 Är ämnesspråket samma i matematik som skolspråk i historia eller NO? PULS Kemi för grundskolans senare år

6 PULS Historia för grundskolans senare år

7

8 Disciplinary literacy Språket ger unika möjligheter i varje ämne En ämnesbaserad språkundervisning? En språkbaserad ämnesundervisning? Undervisning med inriktning mot Disciplinary literacy lyfter fram de specifika utmaningar och specifika betydelse som språket har inom de olika ämnena. (Shanahan & Shanahan, 2008, 2012)

9 Är ämnesspråket samma i åk 2 som i åk 8? Favorit åk 2 Matte direkt åk8

10 Vad är egentligen språk? Skrivet / muntligt språk Bilder Matematiska symboler

11 Material Uppgifter från den internationella studien Trends In Mathematics and Science Study (TIMSS 2011, årskurs 8) Matematiska innehållsområden Geometri Algebra Aritmetik Statistik

12 Teori Systemisk Funktionell Lingvistik (SFL) Beskriver språkets funktion Ideationell funktion Interpersonell funktion Textuell funktion (se t.ex. Halliday, 1978; Halliday & Matthiessen, 2004; Holmberg & Karlsson, 2006)

13 Disciplinary literacy i matematikämnet Utifrån tidigare forskning har fyra meningsdimensioner identifierats: Packning Precisering Personifiering Presentation Verktyg för att tala om, analysera och förstå ämnesspråk i matematik

14 Packning Ett redskap för att sammanfatta information Ger en högre informationstäthet Många substantiv, få verb Ex. summa, uttryck, nämnare, omkrets, heltal, multiplikation, parallellogram Byråkratsvenska NQ Nominaliseringar Ex. betalningsinställelse, Långa ord (6 eller fler bokstäver)

15 Substantiv Beräkna vikten. Hur mycket vägde katten? Summan av 3 och 5 är åtta. Kalle och Lisa har plockat snäckor. Kalle har tre snäckor och Lisa har fem. Hur många snäckor har de tillsammans?

16 Centimeter, likbent, multiplicera, parallellogram, omkrets Långa ord

17 Packning i matematikuppgifter Packning i algebra och geometri består ofta av ämnesspecifika ord Packning i statistik och aritmetik består ofta av vardagsord som upprepas I matematik kan packning vara hög även om den inte är ämnesspecifik (Bergvall, 2016)

18 Hög packning geometri TIMSS, 2011, åk 4

19 Hög packning algebra TIMSS, 2011, åk 8

20 Hög packning statistik TIMSS, 2011, åk 8

21 Precisering Precisering uttrycks tex med adjektiv, adverb, particip och räkneord och ger klassificeringar och beskrivningar. Ex långa nominalfraser minsta gemensamma nämnare Klassificeringar likbent triangel Mer vardagliga former röda, blå eller gula kepsar.

22 Precisering i matematikuppgifter Ämnesspecifik precisering vanligt i geometri - Ofta klassificeringar av matematiska objekt Ex. parallella sidor, likbent triangel Vardaglig precisering vanlig i statistik och aritmetik Låg precisering i algebra (Bergvall, 2016)

23 Precisering statistik TIMSS, 2011, åk 8

24 Precisering geometri TIMSS, 2011, åk 8

25 Personifiering Personifiering uttrycks mha egennamn och personliga pronomen Säger något om kontexten, matematik finns i människors vardag Antas väcka intresse

26 Personifiering Hög grad av personifiering i statistik men även i aritmetik Medelhög grad av personifiering i algebra och låg i geometri Indikationer på samband mellan personifiering lägre resultat för lågpresterande elever i algebra alla elevgrupper i geometri

27 Personifiering algebra TIMSS, 2011, åk 8

28 Presentation Bisatser och passivform ger en komplex presentation av innehållet I aritmetik och statistik ger bisatserna långa meningar I algebra och geometri ger bisatserna matematiska villkor Om När Ex. om x = 4

29 Presentation: Bisatser TIMSS, 2011, åk 4

30 Presentation algebra TIMSS, 2011, åk 8

31 Förenkla ämnesspråket? Ger inte eleverna de verktyg som behövs för att klara vidare studier. Undervisningen bör lyfta fram språket och de språkliga strukturer som är kopplade till ämnet så att eleverna lär sig att hantera dessa. En viktigt uppgift i undervisningen är att hjälpa elever att bygga ut sitt vardagsspråk till att också omfatta akademiskt språk (Schleppegrell, 2007; Bergvall, 2016)

32 Skolspråk skiljer sig vardagsspråk Sammanfattning Undervisning om språket i matematik måste ta hänsyn till hur språket fungerar i just detta ämne! En viktigt uppgift i undervisningen är att hjälpa elever att bygga ut sitt vardagsspråk till att också omfatta akademiskt språk (Schleppegrell, 2004) De fyra meningsdimensionerna Packning, Personifiering, Precisering och Presentation är redskap för att förstå, analysera och tala om ämnesspråk i matematik

33 Tack!