I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1"

Per Strömberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term = differens (skillnad) I subtraktion subtraherar vi. I subtraktion kan vi använda tankeformen ta bort eller jämföra. MULTIPLIKATION 2 4 = 8 faktor faktor = produkt I multiplikation multiplicerar vi. Vi kan multiplicera faktorerna i vilken ordning vi vill: 2 4 = 4 2 DIVISION 8 = 4 2 täljare = kvot nämnare I division dividerar vi. I division kan vi använda tankeformen dela lika eller innehållsdivision. Får kopieras! Författaren och Gleerups Utbildning AB. PRIMA MATEMATIK 3 Begrepp 1

I subtraktion kan vi använda tankeformen ta bort eller jämföra. MULTIPLIKATION 2 4 = 8 faktor faktor = produkt I multiplikation multiplicerar vi.

2 MATEMATISKA SYMBOLER + plustecken - minustecken = likhetstecken ungefär lika mycket > större än < mindre än multiplikationstecken divisionstecken Rimlighetsbedömning Överslagsräkning Att avgöra om ett svar verkar vara riktigt. Att räkna ut ett ungefärligt svar. POSITIONSSYSTEMET hundratal 145 ental tiotal JÄMFÖRELSEORD Lika många Det är lika många äpplen som päron. Fler Flest Färre Färst Det är fler päron än äpplen. Det är flest bananer. Det är färre päron än bananer. Det är färst äpplen. Mer En liter är mer än nio deciliter. Mindre Nio deciliter är mindre än en liter. Får kopieras! Författaren och Gleerups Utbildning AB. PRIMA MATEMATIK 3 Begrepp 2

POSITIONSSYSTEMET hundratal 145 ental tiotal JÄMFÖRELSEORD Lika många Det är lika många äpplen som päron. Fler Flest Färre Färst Det är fler päron än äpplen.

3 TAL OCH SIFFROR Siffra Tal Talsort Ett tal skrivs med en eller flera siffror. Exempel på tal: 9, 12, 375 Tusental, hundratal, tiotal och ental är exempel på talsorter. Tvåsiffrigt tal Ett tal som består av två siffror t.ex. 75. Antal Berättar hur många det finns. Jämnt tal Heltal som går att dela med 2. 2, 4, 6, 8, 10 Udda tal Heltal som inte går att dela med 2. 1, 3, 5, 7, 9, 11 Talrad Uppräknande av tal i ordning: 1, 2, 3, 4, 5 Tallinje Talkamrat En representation av tal där avståndet mellan varje tal är lika stort. Två tal som tillsammans bildar en given summa exempelvis 10. Talen 4 och 6 är tiokamrater. Storleksordning Att placera tal efter hur stora de är, antingen från det minsta till det största eller tvärtom. Bråk Tal i bråkform skrivs i formen 1/4 eller 1 4 (utläses en fjärdedel). Bråk kan ange del av helhet eller del av antal. Halva Ordningstal Naturliga tal Halva föremålet, plural halvor. Tal som anger ordning. Första (1:a), andra (2:a), tredje (3:e) Talen 0, 1, 2, 3, 4, 5 Decimaltal Till exempel 0,5 och 1,25 Negativa tal Tal som är mindre än 0, till exempel -4, -11 Får kopieras! Författaren och Gleerups Utbildning AB. PRIMA MATEMATIK 3 Begrepp 3

1, 3, 5, 7, 9, 11 Talrad Uppräknande av tal i ordning: 1, 2, 3, 4, 5 Tallinje Talkamrat En representation av tal där avståndet mellan varje tal är lika stort.

4 Algebra Mönster Ett mönster är något som upprepar sig, växer eller minskar efter ett visst system. Mönsterdel Den del av mönstret som upprepar sig Talmönster Tal som följer ett visst mönster. Ekvation En matematisk likhet som ofta innehåller en eller flera obekanta, 3 + X = 5. Geometri JÄMFÖRELSEORD kort kortare kortast lång längre längst LÄGESORD först sist mellan mitten på under över höger vänster vågrät lodrät Får kopieras! Författaren och Gleerups Utbildning AB. PRIMA MATEMATIK 3 Begrepp 4

Ekvation En matematisk likhet som ofta innehåller en eller flera obekanta, 3 + X = 5.

5 STORHETER Längd kilometer km meter m decimeter dm centimeter cm millimeter mm omkrets längd runt ett objekt Äldre längdenheter famn En famn är tre alnar, ca 180 cm. aln En aln är två fot, ca 60 cm. fot En fot är tolv tum, ca 30 cm. tum En tum är ca 2,5 cm. Tid timme h minut min kvart femton minuter sekund s Tidsdifferens Skillnaden mellan två tidpunkter. Mellan klockan 5 och klockan 7 är det två timmar. Analog klocka Klocka med urtavla. Digital klocka Tiden anges med siffror. Volym liter l deciliter dl centiliter cl Massa (vikt) kilo(gram) kg hektogram hg gram g Temperatur grader Celsius C Area (yta) kvadratcentimeter cm 2 Äldre enheter som anger mängd dussin 12 st tjog 20 st gross 144 st (tolv dussin) Får kopieras! Författaren och Gleerups Utbildning AB. PRIMA MATEMATIK 3 Begrepp 5

Mellan klockan 5 och klockan 7 är det två timmar. Analog klocka Klocka med urtavla. Digital klocka Tiden anges med siffror.

6 GEOMETRISKA OBJEKT Punkt En punkt syns inte men kan t.ex. ligga på en linje, vara en mittpunkt eller en skärningspunkt. Skärningspunkt Punkt där två linjer möts. TVÅDIMENSIONELLA OBJEKT kvadrat rektangel cirkel triangel När rektangelns sidor är lika långa kallas den för kvadrat. linje sträcka En linje kan vara rak eller böjd. En linje kan även kallas kurva. En sträcka är en rak linje som har en bestämd längd. fyrhörning parallelltrapets parallellogram hexagon Objekt med fyra hörn. Fyrhörning med minst två parallella linjer även t.ex. parallellogram och kvadrat. Fyrhörning med parvis parallella linjer även t.ex. rektangel. Objekt med sex hörn. månghörning Objekt med minst tre hörn. TREDIMENSIONELLA OBJEKT klot kub rätblock cylinder kon När rätblockets alla kanter är lika långa kallas den för kub. Får kopieras! Författaren och Gleerups Utbildning AB. PRIMA MATEMATIK 3 Begrepp 6

En sträcka är en rak linje som har en bestämd längd. fyrhörning parallelltrapets parallellogram hexagon Objekt med fyra hörn. Fyrhörning med minst två parallella linjer även t.ex. parallellogram och kvadrat.

7 BEGREPP FÖR ATT BESKRIVA GEOMETRISKA OBJEKT bredd längd sida hörn sidoyta hörn kant parallella Två räta linjer som hela tiden är exakt lika långt ifrån varandra. VINKLAR Rät vinkel vinkel som är 90 Spetsig vinkel vinkel som är mindre än 90 Trubbig vinkel vinkel som är mer än 90 Sannolikhet och statistik TABELL OCH DIAGRAM Färg Antal röd 8 st gul 4 st blå 2 st grön 2 st Tabell Cirkeldiagram röd gul blå Stapeldiagram 12 C 11 C 10 C 9 C kl 5 kl 6 kl 7 Linjediagram Sannolikhet Statistik Hur sannolikt (troligt) det är att något inträffar. Sannolikheten att få en sexa när vi kastar en tärning är 1 av 6. Läran om metoder för att samla in, bearbeta och redovisa data. Får kopieras! Författaren och Gleerups Utbildning AB. PRIMA MATEMATIK 3 Begrepp 7

blå 2 st grön 2 st Tabell Cirkeldiagram 8 7 6 5 4 3 2 1 0 röd gul blå Stapeldiagram 12 C 11 C 10 C 9 C kl 5 kl 6 kl 7 Linjediagram Sannolikhet Statistik Hur sannolikt (troligt) det är att

8 Samband och förändring PROPORTIONELLA SAMBAND Dubbelt Det är dubbelt så många päron som äpplen. Dubblera När jag dubblerar får jag dubbelt så mycket. Hälften Halvera Skala Det är hälften så många äpplen som päron. När jag halverar får jag hälften så mycket. Då vi återger något i en annan storlek än den naturliga kan vi ange skalan. Förstoring Förminskning Modellen är större än verkligheten. Om den är dubbelt så stor är skalan 2:1. Modellen är mindre än verkligheten. Om den är hälften så stor är skalan 1:2. Problemlösning PROBLEMLÖSNINGENS FEM STEG 1. Läs uppgiften. 2. Tänk och planera. 3. Lös uppgiften. 4. Redovisa din lösning. 5. Rimlighet. LÄS TÄNK OCH PLANERA LÖS REDOVISA RIMLIGHET Får kopieras! Författaren och Gleerups Utbildning AB. PRIMA MATEMATIK 3 Begrepp 8

Förstoring Förminskning Modellen är större än verkligheten. Om den är dubbelt så stor är skalan 2:1. Modellen är mindre än verkligheten. Om den är hälften så stor är skalan 1:2.

Relevanta dokument

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet