Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9
|
|
- Kristin Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna lägga den tiden på att istället planera vår undervisning utifrån de kunskaper våra elever visar. Med gemensamma mål ökar också möjligheten att utveckla vårt arbete för en mer likvärdig bedömning. Dessa mål ska ses som en riktlinje då det är de av regeringen fastställda målen som ska styra vårt arbete. ~ Eleven ska ha förvärvat sådana grundläggande ~ kunskaper i matematik som behövs för att: kunna tolka elevnära information med matematiskt innehåll, kunna uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk, grundläggande matematiska begrepp och symboler, tabeller och bilder, kunna undersöka elevnära matematiska problem, pröva och välja lösningsmetoder och räknesätt samt uppskatta och reflektera över lösningar och deras rimlighet. Mål att uppnå för förskoleklasser finns ej beskrivna, då de enligt Lpo 94 inte ska ha annat än Mål att sträva mot. Inledningsvis presenteras de av regeringen fastställda målen för år 3.
2 Beträffande tal och talens beteckningar: Kunna läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet Kunna jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet Kunna dela upp helheter i olika antal delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Kunna beskriva mönster i enkla talföljder. Kunna beskriva föremåls och objekts placering med hjälp av vanliga och enkla lägesbestämningar. Kunna beskriva, jämföra och namnge vanliga två och tredimensionella geometriska objekt. Kunna rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer samt utifrån instruktion bygga enkla tredimensionella figurer. Kunna fortsätta och konstruera enkla geometriska mönster. Kunna göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor, volymer och tider. Kunna hantera matematiska likheter inom heltalsområdet Beträffande räkning med positiva heltal: Kunna förklara vad de olika räknesätten står för och deras samband med varandra med hjälp av till exempel konkret material eller bilder. Kunna räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen ligger inom heltalsområdet 0-20 samt med enkla tal inom ett utvidgat talområde. Kunna addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet Kunna uppskatta och mäta längder, massor, volymer och tid med vanliga måttenheter. Kunna tolka och presentera enkel och elevnära information i tabeller och diagram.
3 - Mål åk Kunna jämföra olika mängder (antal) och uttrycka det muntligt, skriftligt och med konkret material. - Kunna förstå sambandet mellan antal, talsymbol och räkneord. - Kunna känna igen och skriva våra siffror. - Kunna räkna, känna igen och skriva alla tal inom talområdet Kunna räkna baklänges från 20 till 0. - Kunna storleksordna heltalen mellan samt positionera dem på tallinjen. - Kunna uppåträkna 10 i taget, från 0 till Kunna räkna i huvudet inom talområdet 0-20 gällande subtraktion. - Kunna räkna i huvudet inom talområdet 0-20 gällande addition. - Kunna tiokamraterna. - Kunna använda och förstå symbolerna +, - och =. - Kunna berätta räknesagor och översätta dem till matematiskt symbolspråk. - Ha en förståelse för de vanligaste lägesorden. - Kunna namnge veckans dagar i ordning. - Kunna avläsa och ställa in klockan på hel- och halvtimmar. - Kunna utföra enkla jämförelser av olika längder. - Kunna utföra enkla längdmätningar. - Få erfara att data går att presentera i tabeller och diagram. - Kunna fortsätta enkla geometriska mönster.
4 - Mål åk Kunna uppåträkna två i taget, udda och jämna tal, utan att starta vid 1. - Kunna uppåträkna fem i taget. - Kunna uppåträkning från olika tal inom talområdet Kunna ordningstalen inom talområdet Kunna räkna, känna igen och skriva alla tal inom talområdet Kunna storleksordna heltalen mellan samt positionera dem på tallinje. - Ha grundläggande tabellkunskaper inom talområdet 0-20, addition. - Ha grundläggande tabellkunskaper inom talområdet 0-20, subtraktion. - Kunna utföra huvudräkningsuppgifter med tiotalsövergång inom talområde 0-100, addition. - Kunna jämföra, namnge och avbilda en cirkel, kvadrat, triangel och rektangel. - Kunna ställa in och avläsa kvart i och kvart över på klockan. - Ha kunskap om hur många minuter det går på en timme. - Kunna namnge årets månader i ordning. - Kunna avläsa en termometer. - Kunna göra enklare jämförelser av olika massor. - Kunna dra enkla slutsatser utifrån tabeller och diagram. - Kunna konstruera egna och fortsätta redan påbörjade mönster.
5 - Mål åk Kunna uppåträkning och nedåträkning från tal som t.ex. 13, 87 eller Förstå betydelsen av hälften. Kunna halvera jämna tal inom talområdet i huvudet. - Förstå betydelsen av dubbelt. Kunna dubblera talet i ett eller flera steg i huvudet. - Ha förståelse för tal i bråkform som del av hel (1/2, 1/3, ¼). - Ha förståelse för att alla delar måste vara lika stora för att det ska vara bråkdelar. - Kunna avrunda till närmaste tio-, hundra- och tusental. - Ha en säker och generaliserad tabellkunskap, addition. - Ha en säker och generaliserad tabellkunskap, subtraktion. - Kunna addera tvåsiffriga tal i huvudet. - Kunna utföra skriftlig addition med tvåsiffriga tal, med- och utan tiotalsövergång. - Kunna utföra skriftlig subtraktion utan växlingar. - Kunna utföra divisioner laborativt och förstå betydelsen. - Kunna utföra multiplikationer laborativt och förstå betydelsen. - Kunna multiplikationstabellen när faktorerna och produkten är inom talområdet Kunna beskriva och namnge tredimensionella former. - Förstå begreppet omkrets och även kunna räkna ut omkretsen på en kvadrat, en triangel och en rektangel. - Kunna beskriva olika föremåls placering med hjälp av vanliga lägesbestämningar. - Kunna utifrån en instruktion bygga egna konstruktioner. - Kunna mäta, uppskatta och jämföra olika volymer, ex. liter och deciliter. - Kunna mäta, uppskatta och jämföra olika vikter, ex. kilogram och gram. - Kunna mäta, uppskatta och jämföra olika längder, ex. centimeter och meter. - Ha kunskap om att året har 52 veckor, dygnet har 24 timmar och en minut har 60 sekunder. - Kunna jämföra och uppskatta tider. - Kunna klockan, analogt och digitalt. - Kunna avläsa, tolka och presentera enkel information i tabeller och diagram. - Kunna hantera matematiska likheter inom heltalsområdet Kunna upptäcka och följa enkla mönster i talföljder.
6 - Nu har vi nått målen för år 3! ~ Följande mål ska ligga till grund för din planering: Mål att sträva mot ~ Följande mål ska ligga till grund för din planering: Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven: - utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer, inser att matematiken har spelat och spelar en viktig roll i olika kulturer och verksamheter och får kännedom om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder inom matematiken utvecklats och använts, inser värdet av och använder matematikens uttrycksformer, utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande, utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem med hjälp av matematik, samt tolka, jämföra och värdera lösningarna i förhållande till den ursprungliga problemsituationen, utvecklar sin förmåga att använda enkla matematiska modeller samt kritiskt granska modellernas förutsättningar, begränsningar och användning, utvecklar sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter. Strävan skall också vara att eleven utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent, olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter, grundläggande geometriska begrepp, egenskaper, relationer och satser, grundläggande statistiska begrepp och metoder för att samla in och hantera data och för att beskriva och jämföra viktiga egenskaper hos statistisk information, grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter, egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer, sannolikhetstänkande i konkreta slumpsituationer.
7 Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Inom denna ram skall eleven ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform, förstå och kunna använda addition, subtraktion, multiplikation och division samt kunna upptäcka talmönster och bestämma obekanta tal i enkla formler, kunna räkna med naturliga tal i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med miniräknare, ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna känna igen och beskriva några viktiga egenskaper hos geometriska figurer och mönster, kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider samt kunna använda ritningar och kartor, kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått. Lärarens betydelse!
8 - Mål åk Kunna uppåträkning och nedåträkning med hundratalsövergång. - Ha förståelse för talområdet Ha förståelse för tal i bråkform som del av mängd. - Ha förståelse för att nämnaren visar hur många delar en hel har delats i och att täljaren visar hur många delar av helheten vi har. - Ha förståelse för att siffrorna på båda sidorna om decimaltecknet utgör tillsammans ett enda tal. - Kunna storleksordna enkla tal i decimalform, ex. förståelse för att 0,4 är mindre än en halv. - Kunna subtrahera med två tvåsiffriga tal i huvudet. - Kunna addera med tal i decimalform i huvudet. - Kunna utföra och förstå skriftlig subtraktion med växling. - Förstå sambandet mellan ett uttryck och en räknehändelse åt båda hållen beträffande alla fyra räknesätt. - Ha grundläggande tabellkunskap, multiplikation. - Ha grundläggande tabellkunskap, division. - Förstå begreppet vinkel. - Kunna beräkna omkretsen på månghörningar. - Kunna utföra enklare förstoringar och förminskningar. - Kunna använda längdenheterna mm, cm, dm, m, km och mil. - Kunna använda volymenheterna ml, cl, dl, l. - Kunna använda massaenheterna g, hg, kg och ton. - Kunna avläsa, tolka och presentera elevnära information i tabeller och diagram. - Kunna upptäcka och följa mönster i en talföljd. - Kunna hantera matematiska likheter inom heltalsområdet
9 - Mål åk Kunna positioner för decimaler samt sambandet till olika enheter. - Förstå sambandet mellan tal i decimalform och tal i bråkform. - Ha förståelse för att ex. 6,03 är ett mindre tal än 6,3 och att tal som innehåller tusendelar inte automatiskt är större än än tal som bara innehåller tiondelar. - Förstå att två olika bråkuttryck kan representera samma tal eller andel av något. - Kunna storleksordna enkla tal i bråkform och decimalform inom talområdet samt positionera dem på tallinjen. - Kunna avrunda till närmaste heltal. - Ha förförståelse för procentbegreppet genom att utveckla en känsla för olika tals förhållande till talet 100. Ex. måste 54 % vara lite mer än hälften och 98 % nästan allt. - Kunna räkna kortdivision med ensiffrig nämnare med minnessiffra. - Kunna beräkna multiplikationer med 10, 100 och Kunna beräkna multiplikationer där ena faktorn är ensiffrig skriftligt. - Kunna beräkna additioner och subtraktioner med tal i decimalform. - Ha en säker och generaliserad tabellkunskap, multiplikation. - Ha goda färdigheter i huvudräkningsstrategier gällande de fyra räknesätten, samt reflektera över svarets rimlighet. - Kunna mäta, uppskatta och jämföra arean av kvadrater och rektanglar och använda rätt areaenhet. - Kunna namnge och definiera linje, sträcka och stråle. - Kunna namnge och definiera trubbig, rät och spetsig vinkel. - Kunna mäta, uppskatta och jämföra olika volymer, ml, cl, dl, l. - Kunna mäta, uppskatta och jämföra olika massor, g, hg, kg och ton. - Kunna mäta, uppskatta och jämföra olika längder, mm, cm, dm, m, km och mil. - Kunna avläsa, tolka och presentera information i tabeller och diagram (stapel-, stolp- och linjediagram). - Kunna upptäcka och följa ett aritmetiskt mönster. - Kunna upptäcka och lösa enklare ekvationer genom prövning, 3 * x = 6, 2 * a = 5 + a. - Kunna hantera matematiska likheter inom talområde
10 - Nu har vi nått målen för år 5! ~ Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: Inom denna ram skall eleven: ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform, - ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel, - kunna använda metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma längder, areor, volymer, vinklar, massor, tidpunkter och tidsskillnader, - kunna avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt samt kunna tolka och använda ritningar och kartor, - kunna tolka, sammanställa, analysera och värdera data i tabeller och diagram, - kunna använda begreppet sannolikhet i enkla slumpsituationer, - kunna tolka och använda enkla formler, lösa enkla ekvationer, samt kunna tolka och använda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhållanden och händelser. Eleven ska nu inom samtliga områden förstå det matematiska språket samt begripligt kunna redovisa sina tankegångar, skriftligt och muntligt.
11 - Mål åk Ha förståelse för att värdet åt vänster ökar tiofalt och åt höger minskar värdet tiofalt med varje siffra, vid både heltal och tal i decimalform. - Ha förståelse för att ju större nämnaren är då täljaren är den samma, d.v.s. ju fler delar helheten är delad i, desto mindre är bråket eftersom varje del blir mindre. - Förstå begreppet procent. - Kunna storleksordna tal i bråkform och decimalform samt positionera dem på tallinjen. - Kunna avrunda till närmaste 10-del och 100-del. - Förstå och kunna storleksordna negativa heltal samt positionera dem på tallinjen. - Kunna beräkna divisioner med 10, 100 och Säker och generaliserad tabellkunskap, division. - Kunna beräkna multiplikationer skriftligt där båda faktorerna är minst tvåsifriga och även där tal i decimalform förekommer. - Förstå sambandet mellan multiplikation och division. - Kunna beräkna arean av en triangel och använda rätt areaenhet. - Kunna definiera begreppen radie och diameter. - Ha förståelse för skala och kunna utföra förstoringar och förminskningar. - Kunna beräkna volymen av ett rätblock. - Kunna använda enheterna m 3 och dm 3. - Ha förståelse för sambandet mellan liter och dm³. - Förstå begreppen medelvärde, median och typvärde och ha kunskap om när och till vad det kan användas. - Kunna avläsa buss- och tågtidtabeller. - Kunna lösa ett problem med prövning som lösningsmetod. - Kunna följa ett aritmetiskt mönster med hjälp av enklare räkneregler.
12 - Mål åk Förstå att det finns oändligt antal tal mellan ex. 2,06 och 2,07. - Förstå sambandet mellan tal i bråkform, tal i decimalform och procent. - Förstå och kunna räkna i huvudet med negativa tal. - Vara förtrogen med avrundningsreglerna vid tal i decimalform. - Kunna storleksordna tal i bråk- och decimalform mellan 0 1 samt positionera dem på tallinjen. - Förstå och kunna storleksordna negativa tal i decimalform samt positionera dem på tallinjen. - Kunna faktorisera tal. - Ha förståelse för proportionalitet i praktiska sammanhang. - Förstå innebörden av multiplikation med tal mellan Ha en generaliserad tabellkunskap, addition med tal i decimalform där summan överstiger 1. - Kunna addera och subtrahera bråktal med lika nämnare. - Ha en utvecklad förståelse för sambandet mellan multiplikation och division, ex. att division med 8 ger samma resultat som multiplikation med 1/8. - Kunna beräkna det nya värdet då procentsatsen är t.ex. 20%, 10% eller 25%. - Kunna beskriva och namnge rätblock, kub, cylinder, prisma, pyramid, kon och klot. - Förstå begreppen förstoring och förmiskning och kunna utföra det med hjälp av angiven skala. - Kunna beräkna areor av kvadrat och rektangel. - Kunna mäta och rita vinklar mindre än 180 grader. - Ha kunskap om att en vinkel som är mindre än en rät vinkel (90 ) kallas spetsig vinkel. - Ha kunskap om att en vinkel som är större än en rät vinkel (90 ) kallas trubbig vinkel. - Ha kunskap om att en vinlel som är 90 kallas rät vinkel. - Kunna enheten för en vinkel. - Kunna utföra enhetsomvandlingar (se mål för mätning år 5). - Kunna avläsa, tolka och presentera information i tabeller och diagram (linje-, stapel-, stolpdiagram). - Ha kunskap om varför man inte alltid låter y-axeln börja på 0 och hur man då gör. - Kunna lösa enkla ekvationer med heltalssvar, t ex 7 + x = 5, 3x 2 = 10.
13 - Mål åk Förstå principen för förlängning och förkortning av bråk. - Förstå och storleksordna tal i 10 - potensform. - Förstå begreppet promille. - Förstå innebörden av division med tal mellan 0 och 1. - Kunna beräkna multiplikation i huvudet där faktorerna utgörs av ett ensiffrigt tal och ett tvåsiffrigt tal. - Kunna beräkna multiplikation skriftligt där faktorerna utgörs av ett ensiffrigt och ett tresiffrigt tal alternativt två tvåsiffriga tal. - Kunna utföra förlängning och förkortning av bråk. - Kunna utföra enklare beräkningar med negativa tal. - Kunna beräkna det nya värdet då procentsatsen är t.ex. 27% av 400 kr. - Kunna beräkna area och omkrets av cirkel då radie eller diameter är given. - Kunna omvandla areaenheter. - Kunna använda sig av geometriska begrepp vid olika sammanhang - Kunna mäta, uppskatta och rita vinklar. - Kunna namnge vinkelns delar, vinkelspets och vinkelben. - Kunna använda vinkelsumman vid beräkningar av okända vinklar för olika figurer. - Ha kunskap och erfarenhet om hur man med olika diagram kan presentera fakta på olika sätt. - Ha kunskap om när man väljer att använda tabeller och när man använder diagram. - Kunna tolka cirkeldiagram. - Förstå begreppet variabel. - Kunna formulera enkla algebraiska uttryck. - Kunna förenkla ett uttryck. - Kunna beräkna värdet av ett uttryck. - Kunna lösa problem med hjälp av en ekvation.
14 - Mål åk Kunna positionera alla typer av bråktal samt vanliga irrationella tal på tallinjen. - Förstå och kunna storleksordna tal i potensform. - Förstå begreppet kvadrattal. - Kunna skriva stora tal med flera värdesiffror i grundpotensform. - Kunna beräkna enkla kvadratrötter. - Kunna beräkna enkla proportionaliteter, ex jämförelser mellan olika förhållanden. - Kunna beräkna det nya värdet vid procentuell förändring. - Kunna beräkna procentsatsen då t.ex priset ökat från 20 kr till 50 kr. - Kunna beräkna volymen av kända geometriska kroppar med hjälp av angivna formler. - Kunna beräkna en vinkel med hjälp av Pythagoras sats. - Känna till frekvensbegreppet. - Kunna analysera och dra slutsatser från olika diagram. - Kunna beräkna sannolikheten för olika händelser. - Kunna beräkna sannolikheten för enkla händelser. - Kunna sammanställa resultat i en tabell och välja rätt diagram för presentation. - Kunna rita en graf med avseende på proportionalitet. - Kunna ange punkter i ett koordinatsystem. - Kunna rita ett koordinatsystem och dra en rät linje mellan punkter. - Kunna tolka ett algebraiskt uttryck.
Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Läs merMatematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Läs merÄmnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven
Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik
Läs merKursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Läs merSödervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Läs merLokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Läs merMatematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder
Läs merStudieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Läs merElever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder
Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven
Läs merMatematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping
Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att
Läs merLokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Läs merLokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod
Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.
Läs merMatematik Uppnående mål för år 6
Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och
Läs merTorskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
Läs merRöda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:
Matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur det kan användas för att ange antal och ordning. Kunna läsa och skriva
Läs merTränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.
Algebra utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter. Förskoleklass År 2 År 3 År 4 Tränar
Läs merStorvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5
2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
Läs merMålkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.
ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
Läs merARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs merkunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom
Läs merUppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.
Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.
Läs merBroskolans röda tråd i Matematik
Broskolans röda tråd i Matematik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merA. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.
Vifolkaskolan Utdrag ur Bedömning och betygssättning : Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och
Läs merNationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven
Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära
Läs merLokal studieplan matematik åk 1-3
Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen
Läs merha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.
1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband
Läs merMatematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal
Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merLokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merRemissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte
Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande
Läs merMATEMATIK 5.5 MATEMATIK
5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merKunskapsmål och betygskriterier för matematik
1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under
Läs merKursplanen i matematik 2011 - grundskolan
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merRÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets
Läs merTalområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.
TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa
Läs merSammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
Läs merBegrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.
MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna
Läs mer"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"
"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor
Läs meridentifiera geometriska figurerna cirkel och triangel
MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna
Läs merSträvansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning
Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10
Läs merFörskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall
Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål
Läs merLokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Läs merMATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med
MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.
Läs merFörslag den 25 september Matematik
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merBo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation
Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet
Läs merStavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.
Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå
Läs merformulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa
Läs merSamband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merJörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR
Läs mer22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:
SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs mer5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004
5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.
Läs merMatematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,
Läs merkan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Läs merBetygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass:
Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass: Taluppfattning Utvecklar sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. Ha goda färdigheter i och kunna
Läs merDelkursplanering MA Matematik A - 100p
Delkursplanering MA1201 - Matematik A - 100p som du skall ha uppnått efter avslutad kurs Du skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning
Läs merSkolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Läs merVardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal
TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer
Läs merNästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar
Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder
Läs merSammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden
Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden Områden Delområden Diagnoser Markering Nya diagnoser Diagnoser där någon uppgift är ändrad Nya diagnoser upp till årskurs 6 Nya
Läs merKursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret
Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret Matematik Svenska / Svenska som andraspråk 123 Konferensupplaga oktober 2008 123 Form: Ordförrådet AB
Läs merMattestegens matematik
höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite
Läs merExtramaterial till Start Matematik
EXTRAMATERIAL Extramaterial till Start Matematik Detta material innehåller diagnoser och facit till alla kapitel. Extramaterial till Start matematik 47-11601-0 Liber AB Får kopieras 1 70 Innehållsförteckning
Läs merKursplan Grundläggande matematik
2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:
Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska
Läs merI addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1
BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr och Favorit matematik 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med undervisningen
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merCentralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merKursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.
FACIT Skriv med siffror 0 0 0 0 0 8 0 8 0 0 0 008 0 00 8 0 00 0 000 00 000 08 000 00 00 8 0 000 0 000 000 0 00 000 00 8 Addition med uppställning 08 88 8 8 0 0 80 0 8 88 0 0 0 Subtraktion med uppställning
Läs merÅlder. KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2. 3 x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0,25 1 4 25% 40 mm Kvadrat 4 cm 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 (3,11)
Ålder ((9x4)-22-(7-8)) KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2 3 x 2 0,25 1 4 25% Y=8+X (1,9) (3,11) Ml-cl-dl Rät vinkel cm 2 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 40 mm Kvadrat 4 cm + 12 3,50 Kunskap 2 Innehållsförteckning Inledning
Läs mer1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift
Läs merSpråkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson
Språkstart Matematik Facit Matematik för nyanlända Jöran Petersson Positionssystem hela tal s. 4-5 3. Skriv med siffror. 52 502 5002 65 665 6665 31 131 3131 4. Skriv hur mycket siffran är värd. 300 4 1000
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska
Läs mer7F Ma Planering v2-7: Geometri
7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Läs merSammanfattningar Matematikboken Y
Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller
Läs merLgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Matematik för alla 15 högskolepoäng Provmoment: Matematik 3hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet SMEN/GSME/MIG 2 TentamensKod: Tentamensdatum: 12-02-03 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel:
Läs merIndelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.
1 Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera. Bakgrund Den nya kursplanen i matematik för grundläggande vuxenutbildning börjar gälla
Läs merArbetsområde: Från pinnar till tal
Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs mer8F Ma Planering v2-7 - Geometri
8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merSyfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik
prövning grundläggande matematik Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer.
Läs merStudenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I
Ma 4-6 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 4hp Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12-08-16 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Skrivmaterial och
Läs mer9E Ma Planering v2-7 - Geometri
9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar
Läs mer1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km
Test 8, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad.
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs mer1 Josefs bil har gått kilometer. Hur långt har den gått när han har kört (3) tio kilometer till? km
Test, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona
Läs merARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.
Skriv med siffror 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 00 0 00 0 000 00 000 0 000 00 00 0 000 0 000 000 0 00 000 00 Addition med uppställning 0 0 0 0 0 0 0 0 Subtraktion med uppställning 0 0 0 0 0 Multiplikation med
Läs mer