Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde"

Torbjörn Ek
för 8 år sedan
Visningar:

1 Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande undervisning, får arbeta laborativt med rätt verktyg som stimulerar till utveckling, lusten att lära och som väcker nyfikenhet. Att eleverna ska klara enkel vardagsmatematik, bedöma rimlighet och förstå sin omvärld. Att eleverna ska kunna använda sina kunskaper i verkligheten. Att möjligheter ges för upptäckter ur ett historiskt perspektiv. Att eleverna ska visa sin förståelse och utvärdera sin egen kunskap genom skriftlig, muntlig eller praktisk utvärdering. ÅTGÄRDER FÖR DE ELEVER SOM EJ UPPNÅR MÅLEN Specialpedagogiska insatser. Åtgärdsprogram ska upprättas tillsammans med klasslärare, elev, föräldrar och specialpedagog och följas upp kontinuerligt tills målen är uppnådda. UPPFÖLJNING Kontinuerliga uppföljningar sker i klassrumssituationen genom bland annat muntliga/skriftliga diagnoser, enkäter eller egna reflektioner. Varje år görs också kommunövergripande tester i förskoleklass, årskurs 2 och 3 samt i det nationella provet i årskurs 5. Elever som inte uppnått målen i årskurs 5 gör om nationella provet i årskurs 6. Resultaten inlämnas till Barn- och familjförvaltningen och delges föräldrar och elever vid utvecklingssamtalen. UTVÄRDERING Resultaten utvärderas och analyseras av specialpedagog, klasslärare och rektor. Sammanställningarna kommenteras och analyseras i kvalitetsredovisningen för skolan.

Att eleverna ska klara enkel vardagsmatematik, bedöma rimlighet och förstå sin omvärld. Att eleverna ska kunna använda sina kunskaper i verkligheten.

2 MATEMATIK Område Förskoleklass Skolår 1-2 Skolår 3-4 Skolår 5-6 Taluppfattning Naturliga tal ramsräkna räkna baklänges från 5. symbolerna för talen 0-9 och ha antalsuppfattning. ordningstalen udda och jämna tal. ramsräkna till 500. talens grannar. udda och jämna tal. ordningstalen. taluppfattning till positionssystemet ental - tusental. decimaltal (pengar, idrottsresultat). negativa tal (temperatur). positionssystemet en miljon tusendelar. Tal i bråkform/ decimaltal Räknesätten. Förberedande kunskaper inom addition/subtraktion. en halv, ½, 0,50 kr Kunna addera och subtrahera inom angivet samt förstå sambanden mellan räknesätten. Känna till multiplikation som upprepad addition. Tabeller 10-kompisar och 20-kompisar additions- och subtraktionstabeller till 20 (stora plus/minus) multiplikationstabeller 0, 1, 2, 5, och 10 dela med 2 bråk upp till 1/10 addition med bråk Kunna räkna multiplikation och division samt förstå sambandet mellan räknesätten. Förstå att multiplikation är upprepad addition. multiplikationstabeller 1-10 divisionstabeller 1-10 sambandet mellan bråk, decimalform och procent Kunna formulera räknesagor utifrån givna utsagor med de olika räknesätten. generaliserade tabeller (ex. 7x8, 70x8, 70x800)

decimaltal (pengar, idrottsresultat). negativa tal (temperatur). positionssystemet en miljon tusendelar. Tal i bråkform/ decimaltal Räknesätten. Förberedande kunskaper inom addition/subtraktion.

3 Huvudräkning använda 10-kompisar använda plus och minus upp till 20 använda hälften/dubbelt av tal upp till 20 använda 100-kompisar använda ovanstående tabeller generalisera addition och subtraktion (ex. 3+8, 13+8, 103+8) Algoritmer att det finns algoritmer som lösningsmetod till de olika räknesätten kort division Avrundning/ överslagsräkning/ rimlighetsbedömning se rimlighet inom angivet avrunda till närmaste 10-tal samt hundratal se rimligheter inom angivet överslagsräkning använda olika strategier (bakifrån addition, överflyttningar mellan termer, hälften/dubbelt) använda algoritmer för addition, subtraktion samt multiplikation med ena faktorn ensiffrig kort division avrundningsregler för decimaltal inom angivet avrundningsregler inom handel överslagsräkning inom angivet för att göra rimlighetsbedömningar

avrunda till närmaste 10-tal samt hundratal se rimligheter inom angivet överslagsräkning använda olika strategier (bakifrån addition, överflyttningar mellan termer, hälften/dubbelt) använda

4 Geometri Känna till de vanligaste geometriska formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel Kunna namnge de vanligaste geometriska formerna. Känna till begreppet omkrets. Kunna räkna ut omkrets på mångsidiga figurer. Känna till begreppet area. Förstå enkla kartor och ritningar och göra egna. beskriva och rita de vanligaste geometriska figurer räkna ut omkrets och area på rektangel, kvadrat och triangel enheter cm2 och m2 att en rät vinkel är 90 och helt varv är 360 vinkelsumman i en triangel är 180 räkna med vinklar och skala tolka kartor och ritningar och göra egna Tid hel och halv timme analogt årstiderna månadernas namn och antal veckodagarnas namn och antal dagens datum använda tidsangivelser med begreppen kvart i, kvart över och halv analogt ange veckodagarna i rätt följd ange månaderna i rätt följd att 1h = 60 minuter att 1minut = 60 sekunder att tidsangivelser kan anges digitalt att året har 12 månader och 365 dagar avläsa och uttrycka alla 5 minutersintervall både analogt och digitalt att vart fjärde år har 366 dagar antalet dagar per månad ordningstalen för månaderna skriva datum på olika sätt ange sitt personnummer (10 siffror) använda analoga och digitala tidsangivelser t.ex. vid beräkning av tidsdifferanser och avläsning av tidtabeller räkna med tiondelar och hundradelar av en sekund t.ex. jämföra resultat i friidrott

beskriva och rita de vanligaste geometriska figurer räkna ut omkrets och area på rektangel, kvadrat och triangel enheter cm2 och m2 att en rät vinkel är 90 och helt varv är 360 vinkelsumman i en

5 Enheter att man väger med våg och mäter vikt i kg att man mäter med linjal, måttband eller tumstock och använder meter och cm att vi handlar med kronor mäta längder och ange dem i meter och/eller cm mäta volymer i liter och dl räkna med kronor hur man väger med balansvåg och använda kg och hg vikter enheten gram valutan Euro att temperaturen mäts i grader Miniräknare Känna till. miniräknaren som hjälpmedel Problemlösning Symboler/ mönster lösa enkla vardagsproblem inom angivet upprepa enkla färg och symbolmönster muntligt och skriftligt lösa enkla vardagsproblem inom angivet skriva egna enkla räknesagor inom t se och förstå enkla mönster göra egna mönster talföljder med 2, 5 och 10 hopp lösa enkla öppna utsagor (5+ =7) förstå likhetstecknet inom sitt använda hushållsvåg och balansvåg ange vikt i kg, hg och/eller gram använda längdenheterna mm, dm, km och mil använda volymenheten cl hur de angivna enheterna förhåller sig till varandra avläsa en termometer använda den för att räkna de fyra räknesätten muntligt och skriftligt lösa enkla vardagsproblem inom angivet skriva egna enkla räknesagor inom t visa hur man tänker och ange rätt enhet se mönster i olika talföljder både stigande och fallande lösa utsagor med två obekanta (10- = ) använda likhetstecknet på ett korrekt sätt enheterna ton, ml, m3, dm3 att 1 liter = 1dm3 att 1 m3 = 1000 liter uttrycka enheter som decimaltal betydelsen av orden deci, centi, milli, kilo samt hekto att man kan använda den till andra beräkningar muntligt och skriftligt lösa enkla vardagsproblem inom angivet visa hur man tänker och ange rätt enhet göra egna talserier lösa enkla ekvationer (a+4=14) att obekanta tal ersätts med bokstäver

miniräknaren som hjälpmedel Problemlösning Symboler/ mönster lösa enkla vardagsproblem inom angivet upprepa enkla färg och symbolmönster muntligt och skriftligt lösa enkla vardagsproblem inom angivet

6 Matteord/ begrepp Statistik Tabeller/ diagram Historiskt perspektiv hälften/dubbelt, fler/färre, större än/mindre än, näst sist samt lägesord och tidsord i matematikordlista A och B (se bilaga) sortera efter olika kriterier t.ex. pojkar/flickor, storlek och färg Förstå vardagliga begrepp, lägesord och tidsord i matematikordlista A och B (se bilaga) jämförelseorden i matematikordlista A och B (se bilaga) göra enkla stapeldiagram inom t utifrån egna undersökningar att man förr hade andra enheter t.ex. famn, aln, fot, tum att man förr mätte tid med hjälp av t.ex. timglas och solur vardagliga begrepp, lägesord och tidsord i matematikordlista A och B (se bilaga) jämförelseorden i matematikordlista del A (se bilaga) avläsa och göra stapel- och linjediagram läsa tv-tablån cirkeldiagram att veckans dagar och månadernas namn ofta kommer från historiska namn, romerska kejsare och gudar eller den romerska kalendern använda begreppen i matematikordlista A och B (se bilaga) på ett korrekt sätt diameter och radie avläsa och göra egna cirkeldiagram läsa tidtabeller beräkna medelvärden använda facit Känna till. sannolikhetstänkande (krona/klave) andra kulturers sätt att räkna t.ex. romerska siffror, mayafolkets symboler och positionssystem

pojkar/flickor, storlek och färg Förstå vardagliga begrepp, lägesord och tidsord i matematikordlista A och B (se bilaga) jämförelseorden i matematikordlista A och B (se bilaga) göra enkla

Relevanta dokument

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet