Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:
|
|
|
- Lars-Olof Jonsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Matematik klass 4 Höstterminen Facit Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå matematik. Ge dig inte! PS Jag kan ha skrivit fel i facit DS Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 1
2 Minns du addition? 7+5=12 8+8=16 7+8=15 7+7=14 8+3=11 7+6=13 6+6=12 8+5=13 6+5=11 9+3=12 9+5=14 6+9=15 9+2=11 8+4=12 7+4=11 9+4=13 6+7=13 9+6=15 9+7=16 7+9=16 8+7=15 6+8=14 8+6=14 8+9=17 7+7=14 9+8=17 8+8=16 9+9=18 Minns du subtraktion? 11-2=9 12-3=9 12-8=4 11-7=4 13-5=8 13-7=6 11-4=7 13-8=5 11-6=5 12-5=7 14-8=6 11-5=6 13-4=9 14-5=9 13-9=4 12-6=6 12-7=5 11-3=8 14-9=5 12-9=3 12-4=8 14-6=8 11-8=3 14-7=7 13-6=7 15-6=9 15-7=8 11-9=2 15-8=7 16-9=7 15-9=6 16-8=8 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 2
3 Addition med ett helt tiotal 25+30= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =89 Addition utan växling 46+43= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =77 Öka Öka Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 3
4 Addition med växling 46+47= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =81 Tal i utvecklad form 256= = = = = = = = = = = = = = = =7654 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 4
5 Multiplikation tabell 2 och 3 2*2=4 3*2=6 2*8=16 2*4=8 3*5=15 3*9=27 3*4=12 3*6=18 2*9=18 2*3=6 3*5=15 2*7=14 3*1=3 3*8=24 3*3=9 3*0=0 3*7=21 3*4=12 2*5=10 3*10=30 2*6=12 2*10=20 3*9=27 3*8=24 Alla 3 typer av addition blandade 26+30= = = = = = = = = = = = = = = = = = = =75 Division tabell 2 och 3 18/3=6 12/2=6 24/3=8 15/3=5 12/3=4 9/3=3 18/2=9 10/2=5 27/3=9 14/2=7 16/2=8 21/3=7ß Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 5
6 Subtraktion med helt tiotal 65-30= = = = = = = = = = = = = = = = = = = =59 Minns du negativa tal? 5-8= = = = =3 4-9= =5 7-5=2 2-7= =6 5-9= = =1 6-3=3 9-6=3 0-3= - 3 Subtraktion från ett helt tiotal, tänk tallinje eller negativa tal 90-45= = = = = = = = = = = = = =5 10-8= = = = = = = = = =56 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 6
7 Multiplikation tabell 4 och 5 6*4=24 5*2=10 4*4=16 9*4=36 10*4=40 4*8=32 5*3=15 5*9=45 5*4=20 5*5=25 4*9=36 5*4=20 3*4=12 4*7=28 2*4=8 5*6=30 5*10=50 5*8=40 4*9=36 4*8=32 8*4=32 8*5=40 7*4=28 5*7=35 Subtraktion utan växling 19-14= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =34 Division tabell 4 och 5 45/5=9 28/4=7 35/5=7 25/5=5 36/4=9 40/5=8 24/4=6 16/4=4 30/5=6 32/4=8 20/5=4 20/5=4 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 7
8 Negativa tal igen 4-8= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =2 Jämför nu med rutan under! Sista subtraktionen, med växling 64-18= el = el = = el = = = = = = = = = = = el = = = = = = = el = = Fortsätt talmönstret Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 8
9 Multiplikation tabell 6 och 7 7*4=28 6*8=48 6*4=24 7*10=70 7*2=14 7*6=42 7*9=63 6*6=36 6*3=18 6*9=54 7*3=21 7*5=35 6*0=0 6*5=30 7*4=28 6*7=42 6*7=42 7*7=49 6*2=12 7*7=49 7*8=56 6*9=54 7*8=56 6*6=36 Alla 4 typer av subtraktion blandade 20-13= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =16 Division tabell 6 och 7 54/6=9 36/6=6 49/7=7 30/6=5 63/7=9 24/6=4 48/6=8 42/7=6 42/6=7 56/7=8 35/7=5 18/6=3 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 9
10 Skriv i varje ruta vilken bråkdel det är. Måla svagt så bråktalet syns. 1/2 1 1/4 1/3 1/5 1/6 1/7 1/8 1/9 1/10 1/11 1/12 Lägg en linjal lodrätt vid 1/2. Skriv alla bråk som är lika stora som en halv. 1/2 = 2*1/4 = 3*1/6 = 4*1/8 = 5*1/10 = 6*1/12 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 10
11 Bråk, del av antal. Ringa in varje tredjedel av äpplena. 2 äpplen i varje tredjedel. Ringa in varje fjärdedel av bananerna. 2 bananer i varje fjärdedel. Ringa in varje femtedel av apelsinerna. 1 apelsin i varje femtedel. Bråk, del av helhet. Måla en tredjedel av rutan, valfri ruta, men bara en! T.ex. Måla en fjärdedel av rutan, valfri ruta, men bara en! T.ex. Måla en femtedel av rutan, valfri ruta, men bara en! T.ex. Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 11
12 Måla en tredjedel, 1/3= 1 3 i varje figur T.ex. T.ex. T.ex. T.ex. T.ex. T.ex. T.ex. T.ex. T.ex. Måla en fjärdedel av varje figur, 1/4= T.ex. 1 4 T.ex. T.ex. T.ex. Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 12
13 Dela figurerna i flera lika stora delar. Använd linjal när du mäter. Måla ett antal av delarna. Skriv med bråk hur stor del av figuren du målat. Visa din lärare! Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 13
14 Decimaltal Rita av i tomma rutan under tusen en miljon hundratusental tiotusental tusental hundratal 1 0 tiotal 1 ental 0, 1 tiondelar 0, 0 1 hundradelar 0, tusendelar 0, tiotusendelar 0, hundratusendelar 0, miljondelar Rita av här Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 14
15 Tal mindre än ett, decimaltal Ental Tiondelar 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Hundradelar 0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,1 Tusendelar 0 0,001 0,002 0,003 0,004 0,005 0,006 0,007 0,008 0,009 0,01 Fortsätt talmönstret Addition och subtraktion 68+27= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =12 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 15
16 Multiplikation tabell 8 och9 8*8=64 5*8=40 2*9=18 6*9=54 9*8=72 3*8=24 9*9=81 3*8=24 10*9=90 2*8=16 0*8=0 4*9=36 4*9=36 8*9=72 3*9=27 8*8=64 4*8=32 3*9=27 7*8=56 4*8=32 7*9=56 6*8=48 5*9=45 9*9=81 Fundera på detta! 6+3=9 5+4=9 9-5=4 7-4=3 0,6+0,3=0,9 0,5+0,4=0,9 0,9-0,5=0,4 0,7-0,4=0,3 Fyll i tallinjerna (de fanns på förra sidan) Ental Tiondelar 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Hundradelar 0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,1 Tusendelar 0 0,001 0,002 0,003 0,004 0,005 0,006 0,007 0,008 0,009 0,01 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 16
17 Division tabell 8 och 9 27/9=3 72/8=9 16/8=2 56/8=7 32/8=4 18/9=2 45/9=5 40/8=5 72/9=8 8/8=1 56/8=7 54/9=6 48/8=6 63/9=7 24/8=3 36/9=4 36/9=4 64/8=8 81/9=9 80/8=10 Jämför addition med heltal och med decimaltal 8+6=14 5+9=14 8+8=16 8+5=13 0,8+0,6=1,4 0,5+0,9=1,4 0,8+0,8=1,6 0,8+0,5=1,3 5+7=12 7+8=15 6+5=11 7+4=11 0,5+0,7=1,2 0,7+0,8=1,5 0,6+0,5=1,1 0,7+0,4=1,1 Jämför decimaltal, ge dem först lika många decimaler så de är lättare att jämföra. Sätt sedan ut = < eller > 0,51 < 0,8 0,7 > 0,2 0,19 < 0,42 0,4 > 0,10 0,4 = 0,4 0,9 > 0,2 0,8 > 0,48 0,89 > 0,7 0,77 < 0,9 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 17
18 Många decimaltal. Fyll i de tal som fattas! 0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,1 0,11 0,12 0,13 0,14 0,15 0,16 0,17 0,18 0,19 0,2 0,21 0,22 0,23 0,24 0,25 0,26 0,27 0,28 0,29 0,3 0,31 0,32 0,33 0,34 0,35 0,36 0,37 0,38 0,39 0,4 0,41 0,42 0,43 0,44 0,45 0,46 0,47 0,48 0,49 0,5 0,51 0,52 0,53 0,54 0,55 0,56 0,57 0,58 0,59 0,6 0,61 0,62 0,63 0,64 0,65 0,66 0,67 0,68 0,69 0,7 0,71 0,72 0,73 0,74 0,75 0,76 0,77 0,78 0,79 0,8 0,81 0,82 0,83 0,84 0,85 0,86 0,87 0,88 0,89 0,9 0,91 0,92 0,93 0,94 0,95 0,96 0,97 0,98 0,99 1 1,01 1,02 1,03 1,04 1,05 1,06 1,07 1,08 1,09 Vilka tal finns mellan 0,1 och 0,2? Här några exempel, oändligt många finns. 0,1 0,11 0,12 0,13 0,14 0,15 0,16 0,17 0,2 Det finns fler tal mellan 0,1 och 0,2. Ge exempel! 0,1 0,113 0,114 0,118 0,126 0,144 0,186 0,199 0,2 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 18
19 En sida utan facit Addition 25+37= 50+40= 42+32= 48+29= 81+19= 36+58= 27-26= 50+37= 77+21= 49+51= 55+27= 34+57= Subtraktion 75-31= 61-58= 84-25= 45-20= 86-27= 89-32= 67-29= 37-28= 47-39= 72-65= 42-39= 87-82= Multiplikation och division 3*9= 7*7= 72/8= 21/7= 5*8= 6*8= 36/6= 24/8= 7*8= 4*9= 36/9= 56/7= 5*5= 4*8= 12/4= 54/9= Decimaltal, addition 0,3+0,4= 0,7+0,2= 0,5+0,5= 6+0,5= 0,8+0,4= 0,9+0,1= 0,7+0,8= 1,6+1,2= 0,6+0,6= 0,4+0,9= 0,1+2= 1,4+1,9= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 19
20 Ordna decimaltal i storleksordning Ordna talen Störst först Ordna talen Minst först 0,4 0,94 0,56 0,40 0,7 0,8 0,81 0,47 0,52 0,7 0,9 0,56 0,94 0,52 0,40 0,65 0,8 0,4 0,47 0,81 0,20 0,20 0,65 0,9 Vilket tal ligger exakt mitt emellan 0,30 0,35 0,40 0,02 0,03 0,04 1,80 1,85 1,90 0,07 0,075 0,08 0,6 0,65 0,7 0,005 0,006 0,007 Skriv de tal som fattas 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 2,33 2,34 2,35 2,36 2,37 2,38 2,39 2,40 2,41 2,42 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,1 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 20
21 Addition, högre tal i algoritm = = = = = = = = = = = = = = = Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 21
22 En sudoku Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 22
23 En talserie Mer addition i algoritm = = = = = = Decimaltal på tallinjen (här i rutform) 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 23
24 Skriv som bråk och decimaltal Tre tiondelar= Sju tiondelar= Två tiondelar= Nio tiondelar= ,3 Fyra tiondelar= 4 10 eller 4/10 0, eller 7/10 0,7 Åtta tiondelar= 8 10 eller 8/10 0, eller 2/10 0,2 Sex tiondelar= 6 10 eller 6/10 0, eller 9/10 0,9 En hel och två tiondelar= 1+2/10 1,2 2 tiondelar +4 tiondelar= 3 tiondelar + 2 tiondelar= 7 tiondelar + 1 tiondel= 2 tiondelar + 5 tiondelar= /10+2/10 7/10+1/10 2/10+5/10 0,2+0,4= 1 hel + 3 tiondelar= 0,3+0,2 2 hela + 4 tiondelar= 0,7+0,1 1 hel + 2 hela= 0,2+0,5 3 hela + 1 hel + 5 tiondelar= 1+3/10 2+4/ /10 1+0,3=1,3 2+0, ,5 Addition med decimaltal 0,6+0,2=0,8 0,3+0,3=0,6 0,1+0,7=0,8 0,3+0,4=0,7 Subtraktion med decimaltal 0,6-0,2=0,4 0,8-0,5=0,3 0,4-0,3=0,1 0,5-0,5=0 0,9-0,3=0,6 0,7-0,3=0,4 0,5-0,3=0,2 0,7-0,2=0,5 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 24
25 Subtraktion med växling. Gör så här! = Växling över noll. Gör så här! = Subtraktion med växling av ental = = = = = = En talserie 0,3 0,6 0,9 1,2 1,5 1,8 2,1 2,4 2,7 3 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 25
26 Subtraktion med växling av tiotal = = = = = = Subtraktion med växling av både ental och tiotal = = = = = = En talserie 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 26
27 Addera så att det blir närmaste högre heltal 1,3+0,7=2 3,5+0,5=4 6,4+0,6=7 9,9+0,1=10 1,8+0,2=2 4,2+0,8=5 7,6+0,4=8 10,5+0,5=11 1,7+0,3=2 5,1+0,9=6 8,3+0,7=9 11,1+0,9=12 Subtrahera så att det blir närmaste lägre heltal 1,3-0,3=1 3,5-0,5=3 6,4-0,4=6 9,9-0,9=9 1,8-0,8=1 4,2-0,2=4 7,6-0,6=7 10,5-0,5=10 1,7-0,7=1 5,1-0,1=5 8,3-0,3=8 11,1-0,1=11 Avrunda decimaltalen till heltal 8,6 9 19, , , ,2 3 99, , , , , , , , , , ,25 29 Addition = = = Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 27
28 Sida utan facit Storleksordna decimaltal Ordna talen Minst först Ordna talen Minst först Ordna talen Störst först 0,1 0,1 0,51 0,47 0,04 0,99 0,9 0,3 0,47 0,5 0,7 0,7 0,7 0,6 0,62 0,51 0,99 0,5 0,6 0,7 0,9 0,58 0,07 0,07 0,3 0,8 0,58 0,62 0,5 0,04 0,8 0,9 0,5 0,9 0,01 0,01 Additionsalgoritm = = = Subtraktionsalgoritm = = = Addition 0,5+0,4=0,9 0,8+0,9=1,7 0,4+0,2=0,6 0,9+0,7=1,6 Subtraktion 0,8-0,2=0,6 0,7-0,3=0,4 0,8-0,4=0,4 1-0,7=0,3 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 28
29 Sudda med miniräknaren = =402 65,8-0,8=65 1,26-0,2 =1, = =441 12,8-2=10,8 0,68-0,08=0, = =351 32,5-30=2,5 0,84-0,8=0,04 Multiplikation 2*2=4 2*6=12 5*5=25 4*5=20 7*8=56 8*8=64 8*9=72 3*2=6 3*5=15 5*8=40 6*8=48 7*9=63 Division 32/8=4 54/9=6 12/6=2 72/8=9 36/9=4 30/6=5 45/9=5 24/4=6 18/6=3 80/10=8 36/6=6 45/5=9 Addition med bråk. Skriv om bråket med vågrätt bråkstreck om du vill. Det blir tydligare, men är svårt på datorn! =2/3 3/5 1/2+1/2=2/2=1 2/7+3/7=5/ = 5 5 1/4+1/4=2/4 2/6+3/6=5/6 3/10+5/10=8/10 1/8+5/8=6/8 Subtraktion med bråk 2/3-1/3=1/3 4/5-2/5=2/5 9/10-5/10=4/10 5/8-1/8=4/8 3/4-1/4=2/4 5/6-2/6=3/6 4/7-2/7=2/7 1/2-1/2=0 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 29
30 Höga tal miljoner tusen Etthundratjugotre miljoner fyrahundrafemtiosex tusen sjuhundraåttionio = miljoner 456 tusen 789 miljarder miljoner tusen Niohundrafemtio miljarder trehundrasju miljoner tjugofemtusen fyrahundra = miljarder 307 miljoner 25 tusen 400 Skriv miljarder miljoner tusen Trehundrafem miljarder nio miljoner sextiofem tusen femhundraett Skriv de tal som kommer före och efter i spalterna En talserie Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 30
31 Kluringar med 8=2+5+ = =6 =1 10-3=+2 =5 8- =1+2 =5 Be din lärare förklara att 3 fjärdedelar är samma sak som 3 gånger en fjärdedel, alltså en fjärdedel + en fjärdedel + en fjärdedel. 3 = 3 * 1 = Addition med bråk 2/4+1/4=3/4 2/5+2/5=4/5 2/6+2/6=4/6 2/7+3/7=5/7 3/8+4/8=7/8 2/9+4/9=6/9 3/10+4/10=7/10 1/3+1/3=2/3 Subtraktion med bråk 2/3-1/3=1/3 3/4-1/4=2/4 4/5-2/5=2/5 4/6-1/6=3/6 5/7-2/7=3/7 6/8-2/8=4/8 8/9-3/9=5/9 9/10-5/10=4/10 En berömd talserie, Fibonaccis talserie Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 31
32 Bråk blir hela tal Hur mycket fattas? 2/2=1 och 3/3=1 1/3+ 2/3=1 2/4+ 2/4=1 eller 2/4+1/2=1 3/6+ 3/6=1 eller 3/6+1/2=1 4/7+ 3/7=1 1/4+ 3/4=1 4/5+ 1/5=1 1/2+ 1/2=1 5/10+ 5/10=1 eller 1/2 1/5+ 4/5=1 2/8+ 6/8=1 3/5+ 2/5=1 3/4+ 1/4=1 Blir det fler delar än det behövs för en hel, det blir delar över, så blir det ett blandat bråk. Jämför att räkna division med rest! Nu delar du resten också! 3/2 = 1+1/2 4/3= 1+1/3 7/5= 2+2/5 20/10= 2 6/4= 1+2/4 9/8= 1+1/9 5/4= 1+1/4 22/10= 2+2/10 8/4= 2 9/7= 1+2/7 10/9= 1+1/10 13/5= 2+3/5 Nu blir det tvärtom! Gör blandat bråk till ett äkta bråk. 1+2/3= 5/3 1+2/6=8/6 2+1/2=5/2 3+1/2=7/2 1+1/2= 3/2 1+3/5=8/5 2+1/8=18/8 3+1/3=10/3 1+1/7=8/7 1+4/5=9/5 2+2/5=12/5 3+1/7=22/7 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 32
33 Här finns 8 rutor. Måla hälften 1/2 av åtta. 4 rutor målade. Här finns 8 rutor. Måla en fjärdedel 1/4 av åtta. 2 rutor målade. Här finns 12 rutor. Måla hälften 1/2 av tolv. 6 rutor målade. Här finns 12 rutor. Måla en fjärdedel 1/4 av tolv. 3 rutor målade. Här finns 12 rutor. Måla en tredjedel 1/3 av tolv. 4 rutor målade. Här finns 20 rutor. Måla en femtedel 1/5 av rutor målade. Här finns 20 rutor. Måla en fjärdedel 1/4 av rutor målade. Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 33
34 Hur många delar, rutor, av alla 12 är tomma i rektangeln? AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA Jo, 5 av 12 som skrivs 5/12 i bråkform, du säger att fem tolftedelar är tomma. SVAR: 5/12 är tomma. Hur många delar, rutor, av alla 12 är tomma i rektangeln? BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB SVAR: 4/5 är tomma, fyra femtedelar. Hur många delar, rutor, av alla 12 är tomma i rektangeln? CCCCCCCCCCC CCCCCCCCCCC CCCCCCCCCCC CCCCCCCCCCC SVAR: 8/12 är tomma, åtta tolftedelar. Hur många delar, rutor, av alla 5 är tomma i rektangeln? SVAR: 3/5 är tomma, tre femtedelar. Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 34
35 Bråk kan skrivas på olika sätt, fast de är lika stora. Måla hälften av varje kvadrat här nedanför. Det går att måla vilka rutor som helst, bara antalet stämmer! 1/2 är målad 2/4 är målad 4/8 är målad 8/16 är målad 1/2 = 2/4 = 3/6 = 4/8 = 5/10 = 6/12 = 7/14 = 8/16 = osv 1/3 = 2/6 = 3/9 = 4/12 = 5/15 = 6/18= osv 1/4 = 2/8 = 3/12 = 4/16 = 5/20 = 6/24 = osv Det kallas att förlänga ett bråk. Du multiplicerar täljare och nämnare med samma tal. Att förkorta ett bråk är att dividera täljare och nämnare med samma tal. Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 35
36 Kluringar med 4-2+=8 =6 9- =2+2 =5 =2+7-3 =6 4+=8 =4 Addition i algoritm = = = Subtraktion i algoritm = = = Division 24/4=6 42/7=6 27/9=3 35/5=7 18/9=2 30/10=3 28/4=4 32/8=4 35/7=5 24/8=3 40/10=4 40/5=8 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 36
37 En sudoku En lång talserie, två rader Gör ett äkta bråk till blandat bråk. 7/3= 2+1/3 14/5=2+4/5 7/5=1+2/5 9/4=2+1/4 Gör ett blandat bråk till äkta bråk. 1+2/3=5/3 2+3/6=15/6 3+4/5=19/5 1+2/7=9/7 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 37
38 Bråk på tallinjen. Be din lärare rätta! Markera 1, en fjärdedel 1/4 och en tredjedel 1/3. 0 1/2 Markera en fjärdedel 1/4 och en tredjedel 1/3 på tallinjen nedanför Markera 1, hälften 1/2 och tre fjärdedelar 3/4 på tallinjen nedanför. 0 1/4 Vilka tal pekar pilarna på? Uppskatta utan att mäta! 0 1 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 38
39 Decimaltal på tallinjen. Be din lärare rätta! Markera 1 och en fjärdedel 0, ,5 Markera en fjärdedel 0,25 och en och en halv 1,5 på tallinjen nedanför Markera 1, hälften 0,5 och tre fjärdedelar 0,75 på tallinjen nedanför. 0 0,25 Vilka tal pekar pilarna på? Uppskatta utan att mäta! 0 1 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 39
40 Blandade bråk blir äkta bråk. Fler att öva på finns som kopieringsunderlag = /6= 20/6 1+3/5= 8/5 2+3/6= 15/6 2+2/3= 8/3 4+1/8= 33/8 3+4/5= 19/5 1+6/9= 15/9 4+1/4= 17/4 Äkta bråk blir blandade bråk. Fler att öva på finns som kopieringsunderlag = /2= 3+1/2 13/5= 2+3/5 10/4= 18/5= 3+3/5 2+2/4=2+1/2 8/3= 2+2/3 43/7= 6+1/7 82/9= 9+1/9 58/7= 8+2/7 Jämför addition och multiplikation med bråk. Be din lärare förklara! 3+1/3= 1 = 10/3 = tre och en tredjedel = tio tredjedelar 3 3 3*1/3=1/3+1/3+1/3=3/3=1 = tre gånger en tredjedel = en tredjedel + en tredjedel + en tredjedel = tre tredjedelar = ett Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 40
41 Kluringar med 2+=4+3 =5 1++1=4+2 =4 +7=5+3 =1 10- =4+4 =2 Addition i algoritm = = = Subtraktion i algoritm = = = Multiplikation 2*6=12 2*5=10 7*9=63 3*8=24 3*5=15 7*10=70 2*7=14 4*3=12 6*7=42 3*9=27 6*6=36 10*6=60 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 41
42 Måla alla rutor som är lika med 1 0,4+0,6 3*0,5 1,5-1,4 0,8-0,8 7/4-3/4 0,8+0,6 10/3-7/3 7/2-6/2 5*5-24 0,9-0,2 7/8+1/8 4*6+6 2,6-1,6 1*1+1 2/3+1/3 0,6-0, ,5+0,6 0*8+1 0,9+0,4 1/2+1/ *5-16 3/4-1/4 3/5+2/5 Kluringar med - 5=10-7 =8 3+=10-4 = = = =4 =4 Måla alla bråk som är lika med en halv 1/2 3/4 5/10 10/5 4/8 6/4 2/4 8/16 3/6 10/20 6/12 4/6 7/14 2/7 50/100 6/3 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 42
43 Sida utan facit Addition av bråk 1/3+1/3= 2/5+1/5= 3/6+2/6= 2/4+2/4= Subtraktion av bråk 5/3-2/3= 7/4-3/4= 5/2-3/2= 6/5-2/5= Bråk blir heltal 2/5+ =1 4/6+ =1 1/7+ =1 9/10+ =1 Blandade bråk blir äkta bråk 1+3/5= 1+2/3= 2+2/3= 4+5/6= Äkta bråk blir blandade bråk 5/2= 8/3= 9/4= 13/6= Förläng bråk, hela första raden är 1/2 skrivet på olika sätt. 1/2= 2/ 3/ 4/ 5/ 6/ 7/ 8/ 1/3= /6 /9 /12 /15 /18 /21 /30 Förkorta bråk, hela första raden är 1/4 skrivet på olika sätt. 10/40= 9/ 8/ 7/ 6/ 5/ 4/ 1/4 10/50= /45 /40 /35 /30 /25 /20 1/5 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 43
44 I det här häftet har du övat på följande: Addition och subtraktion med heltal på olika sätt, huvudräkning och algoritm. Multiplikation och division upp till 10*10 respektive 100/10. Bråk som del av helhet och del av antal. Addition och subtraktion av bråk med samma nämnare. Vad fattas för att ett bråk ska bli ett heltal, 1/3+?=1. Göra blandade bråk till äkta bråk, 3+2/5=17/5 och tvärtom äkta till blandade bråk, 7/3=2+1/7. Förlänga bråk 1/2=2/4=6/12 och förkorta bråk, 5/20=1/4. Decimaltal. Ordna decimaltal i storleksordning, avrunda decimaltal till heltal. Vad fattas för att ett decimaltal ska bli ett heltal, 0,4+?=1. Addition och subtraktion av decimaltal som huvudräkning enbart tiondelar, 0,6+0,5=1,1 eller 0,8-0,3=0,5. Kunna namnge höga tal och kunna skriva dem. Tallinjer med både bråk och decimaltal. Några sudoku, talserier och kluringar. Kom ihåg! Matematik handlar om mönster, samband och några räknelagar som människan bestämt ska gälla, t.ex. 2+4=4+2 och 3*4=4*3. Men allra mest handlar matematik om att tänka och lösa problem i vardagen. Så lös problem och låt hjärnan ha roligt! Lycka till! Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 44
45 Enheter SI- prefix kilo hekto deca grund enhet deci centi milli SI- symbol k h da - d c m Namn tusen hun- dra tio ett tion- del hun- dra- del tusen- del Tal ,1 0,01 0,001 Längd km (hm) (dam) m dm cm mm Massa kg hg (dag) g (dg) (cg) mg Volym kl=m 3 hl (dal) l dl cl ml 0,001km 0,01hm 0,1dam 1m 10dm 100cm 1000mm 0,001kg 0,01hg 0,1dag 1g 10dg 100cg 1000mg 0,001m 3 0,01hl 0,1dal 1l 10dl 100cl 1000ml För större och mindre enheter, se Wikipedia Anneli Weiland Matematik åk 4 HT FACIT 45
Matematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1
Matematik klass 4 Höstterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1 Minns du addition? 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= 9+2= 8+4= 7+4= 9+4= 6+7= 9+6= 9+7= 7+9= 8+7= 6+8=
Matematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:
Matematik klass 4 Vårterminen FACIT Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Matematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1
Matematik klass 4 Vårterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1 Först 12 sidor repetition från höstterminen. Addition 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= Subtraktion 11-2=
Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1
Matematik klass 3 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1 Minns du från höstens bok? Räkna. Se upp med likhetstecknet, var finns det? 17-5= 16+ =19 18-2= 15-4= 19=12+ 19-3= 15+4= 20-9= 18=20- +16=20
Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > <
Arbetsblad : Arbeta tillsammans > < Poängkryss Materiel: Spelplan, 3 4 tärningar och penna. Antal deltagare: 2 4 st Utförande: Spelare nr slår alla tärningarna samtidigt. De tal som tärningarna visar ska
Facit följer uppgifternas placering i häftet.
Facit följer uppgifternas placering i häftet. Sidan 2: Ringa in talet som är närmast en hel. 0,9 Skriv talet i decimalform. tre tiondelar 0,3 en tiondel 0,1 två tiondelar 0,2 sex tiondelar 0,6 sju tiondelar
0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7
Facit följer uppgifternas placering i häftet. Sidan 2: Tal i decimalform Tiondelar 0,9 är närmast en hel Skriv talet i decimalform. sju tiondelar 0,7 en tiondel 0,1 fyra tiondelar 0,4 fem tiondelar 0,5
Matematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1
Matematik klass 2 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1 Minns du från klass 1? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+
Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.
Arbetsblad 1:1 Tal i bråkform och i decimalform Grundbok: grundkurs s. 8 blåkurs s. 0 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är a) grå b) kryssad c) prickad d) vit 2 Svara i decimalform
Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,1 0,5 0,9 1,2 0 1 2 0,3 0,8 1,1 1,5 0 1 3 1,1 1,6 2,1 2,4 1 2 4 5 0,2 0,8 1,4 2,6 0 1 2 3 1,4 2,6 3,2 3,8 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som
Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,9 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,8 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar
Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0 1 2 0 1 3 1 2 4 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar på talen:
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1
Matematik klass 3 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1 Minns du från klass 2? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+
Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.
Arbetsblad 1:1 Tal i bråkform och i decimalform Grundbok: grundkurs s. 8 blåkurs s. 0 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är a) grå b) kryssad c) prickad d) vit 2 Svara i decimalform
Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1
Matematik klass 2 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1 Minns du från höstens bok? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+
MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med
MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.
a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt A B C A B C 3,1 3,2
Alternativdiagnos 1 1 Skriv med siffror a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre 2 Använd siffrorna 2, 3, 4 och 5 och skriv a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt 3 Vilka
Övningsblad 1.1 A. Tallinjer med positiva tal. 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen.
Övningsblad 1.1 A Tallinjer med positiva tal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 5 10 0 10 20 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 30 40 50 100 G = H = I = J = K = L =
Blandade uppgifter om tal
Blandade uppgifter om tal Uppgift nr A/ Beräkna värdet av (-3) 2 B/ Beräkna värdet av - 3 2 Uppgift nr 2 Skriv (3x) 2 utan parentes Uppgift nr 3 Multiplicera de de två talen 2 0 4 och 4 0 med varandra.
Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson
Språkstart Matematik Facit Matematik för nyanlända Jöran Petersson Positionssystem hela tal s. 4-5 3. Skriv med siffror. 52 502 5002 65 665 6665 31 131 3131 4. Skriv hur mycket siffran är värd. 300 4 1000
1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.
täljare bråkstreck ett bråk nämnare Vilket bråk är störst? Ett bråk kan betyda mer än en hel. Olika bråk kan betyda lika mycket. _ 0 två sjundedelar en hel och två femtedelar > 0 > 0 < > > < > Storlek
Sammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
a) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio
Övningsblad 2.1 A Heltal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 10 0 50 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 10 20 50 100 G = H = I = J = K = L = 2 Placera ut talen från
En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje.
En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 7 = + + 7 Siffran 6 betyder 6 tusental = 6 tusental hundratal 4 8 7 6 9 tiotal ental Siffran 9 betyder 9 tiotal
Södervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Matematik klass 1. Vår-terminen
Matematik klass 1 Vår-terminen Rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Måla alla rutor där svaret blir 10 3+2 1+9 5+4 6+4 3+7 5+5 4-4 8+4 3+7 9+0 2+8 2+4 7+3 7-6 5+2 5+5 4+4 3+7 6-2 6+4 8+3 6+1
Extra-bok nummer 3B. i matematik
Extra-bok nummer 3B i matematik Anneli Weiland 1 Skriv vart femtonde tal i ordning. Börja från vänster och skriv alla siffror uppifrån så blir de fina. 0 15 30 90 240 390 540 Större än, mindre än eller
STARTAKTIVITET 2. Bråkens storlek
STARTAKTIVITET 2 Bråkens storlek Arbeta gärna två och två. Rita en stjärna över de bråk som är mindre än 1 2. Sätt ett kryss över de bråk som är lika med 1 2. Rita en ring runt de bråk som är större än
Extra-bok nummer 3. i matematik
Extra-bok nummer 3 i matematik Anneli Weiland 1 Skriv vart femte tal i ordning. Börja från vänster och skriv alla siffror uppifrån så blir de fina. -70-65 -35-25 -20 0 25 75 Sätt ut < = eller > i rutan.
KW ht-17. Övningsuppgifter
Övningsuppgifter Ht-2017 1 Innehållsförteckning: Taluppfattning, positionssystem s. 3 4 Räkning, prioriteringsregler s. 4 6 Tvåbassystemet s. 6-7 Avrundning och noggrannhet s. 8-11 Bråk s. 12-17 Decimaltal
Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =
n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental
Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.
M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per
Lathund, bråk och procent åk 7
Lathund, bråk och procent åk 7 Är samma som / som är samma som en tredjedel och samma som en av tre. är täljaren (den säger hur många delar vi har), tänk täljare = taket = uppåt är nämnaren (den säger
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande
1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1
Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: kunna multiplicera och dividera med positiva tal mi ndre än veta vad ett negativt tal är kunna addera och subtrahera negativa tal kunna
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
ARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Extra-bok nummer 2B i matematik
Extra-bok nummer 2B i matematik Anneli Weiland 1 Öka 10 hela tiden -20-10 50 90 150 270 280 Skriv +, -, * eller / så att likheten stämmer 18 3 = 3 7 5 17 = 30 8 8 12 = 0 4 15 15 = 17 0 10 2 = 20 4 12 15
jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen
Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning
1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km
Test 8, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad.
matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall
Koll på 2A matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 1Volym Vad rymmer mest? Ringa in. Vad rymmer minst? Ringa in. Ta fram tre olika föremål som rymmer olika mycket. Rita
1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift
Uppfriskande Sommarmatematik
Uppfriskande Sommarmatematik Matematiklärarna på Bäckängsgymnasiet genom Johan Espenberg juni 206 Välkommen till Naturvetenskapsprogrammet GRATTIS till din plats på Naturvetenskapsprogrammet på Bäckängsgymnasiet!
Facit Träningshäfte 9:2
Kapitel 1 1 a) 4 800 000 b) 300 200 c) 25 085 d) 0,8 e) 0,25 f) 0,785 2 a) 2 miljoner 35 tusen: 2 035 000 235 tusen: 235 000 tjugotretusen femhundra: 23 500 b) 12 tiondelar: 1,2 12 hundradelar: 0,12 12
Arbetsblad 5:1. Tal och tallinjer. 1 Skriv rätt tal på tallinjen. 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 3 Vilka tal kommer sen?
Arbetsblad 5:1 sid 143 Tal och tallinjer 1 Skriv rätt tal på tallinjen. a) 0 0,5 1 b) 0 0,5 1 c) 0 1 2 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 0,4 0,404 0,44 0,04 0,45 3 Vilka tal kommer
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.
ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,
1 Josefs bil har gått kilometer. Hur långt har den gått när han har kört (3) tio kilometer till? km
Test, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona
Kunskapsmål och betygskriterier för matematik
1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under
Facit till Mattespanarna 6B Lärarboken. Facit till Mattespanarna 6B Lärarboken best.nr Får kopieras Författarna och Liber AB 1/9
Facit till Mattespanarna 6B Lärarboken 1/9 KOPIERINGSBLAD 1.1 Övningar med stora tal Skriv följande tal med siffror. 2 000 000 2 400 000 2 490 000 490 000 5 050 000 50 000 1 a) 2 miljoner b) 2,4 miljoner
Lokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 =
Arbetsblad NAMN: Addition och subtraktion i flera steg + 3 + 3 + + 3 + 3 + 9 3 3 9 9 9 39 3 3 + 39 3 + 99 0 3 Kopiering tillåten Matematikboken Författarna och Liber AB Arbetsblad Addition och subtraktion
PLANERING MATEMATIK - ÅK 7. Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 1 Tal och räkning Kapitel : 2 Stort, smått och enheter. Elevens namn: Datum för prov
PLANERING MATEMATIK - ÅK 7 HÄLLEBERGSSKOLAN Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 1 Tal och räkning Kapitel : 2 Stort, smått och enheter Elevens namn: markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor
1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.
Test 9, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet
Arbetsblad 1:1. Decimaltal på tallinjen 1 0,8 1,1 0,05. Skriv rätt tal på linjen. 0 0,1 0,2 0,3 0,5 0,6 0,9 1 1,9 2. Grundboken sid 8, 22
Arbetsblad 1:1 sid 8, 22 Decimaltal på tallinjen 1 1 Skriv rätt tal på linjen. 0,8 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,05 0 0,1 5 0,2 0,3 6 0,5 0,6 7 0,9 1 8 1,9 2 Arbetsblad 1:2 sid 8, 22 Decimaltal på tallinjen
I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1
BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term
Mattestegens matematik
höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite
Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)
Arbetsblad 1:1 Egyptiska och romerska talsystemet Skriv med vanliga siffror 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) Skriv med egyptiska talsymboler 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) 2 431 4 a) 111 111 b) 43 245 c) 402 000 d)
TAL OCH RÄKNING HELTAL
1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot
Prio 9 matematik Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31558
Prio 9 matematik Läraranvisning Textview Verksnummer: 31558 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade boken
2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.
2-1: Taltyper och tallinjen Namn:. Inledning I det här kapitlet skall du studera vad tal är för någonting och hur tal kan organiseras och sorteras efter storleksordning. Vad skall detta vara nödvändigt
Volym liter och deciliter
Volym liter och deciliter Måla så volymen stämmer. Skriv så volymen stämmer. : l och dl l dl l och 8 dl 0 l 9 dl dl l dl Hur många dl ska du hälla i för att få l? 7 9 dl dl dl dl dl Hur mycket? Skriv.
Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath
maria hilling-drath Konkretion av decimaltal En nödvändig ingrediens för förståelse Här presenteras ett sätt att förstärka begrepp kring decimaltal. Med hjälp av tiobasmaterial får eleverna bygga tal för
2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem?
2-5 Decimaltal Namn: Inledning Tidigare har du jobbat en hel del med bråktal, lagt ihop bråk, tagit fram gemensamma nämnare mm. Bråktal var lite krångliga att arbeta med i och med att de hade en nämnare.
Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna
Arbetsblad 1:1 Hela tal på tallinjen 1 Skriv rätt tal på linjen. 55 0 50 100 2 0 10 20 3 0 100 200 300 100 200 5 1 000 2 000 6 50 000 60 000 7 100 000 200 000 Arbetsblad 1:2 Positionssystemet 1 Skriv talen
1Tal. Mål K 1. Tal 11
Tal Mål När eleverna studerat det här kapitlet ska de kunna: förstå hur vårt talsystem är uppbyggt använda de matematiska orden som hör ihop med de fyra räknesätten storleksordna hela tal och tal i decimalform
Extramaterial till Start Matematik
EXTRAMATERIAL Extramaterial till Start Matematik Detta material innehåller diagnoser och facit till alla kapitel. Extramaterial till Start matematik 47-11601-0 Liber AB Får kopieras 1 70 Innehållsförteckning
Repetitionsuppgifter 1
Repetitionsuppgifter 1 1 Vilka tal pekar pilarna på? a) b) Skriv talen med siffror 2 a) trehundra sju b) femtontusen fyrtiofem c) tvåhundrafemtusen tre 3 a) fyra tiondelar b) 65 hundradelar c) 15 tiondelar
Mål Blå kursen Röd kurs
Tal Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal
Att förstå bråk och decimaltal
Att förstå bråk och decimaltal Flera undersökningar som är gjorda visar att elever har svårt att förstå bråk. I undervisningen är det också vanligt att eleverna lär sig olika regler för bråk, men få förstår
DOP-matematik Copyright Tord Persson Övning Bråkräkning. Matematik 1. Uppgift nr 14 Addera 9. Uppgift nr 15 Addera 3. Uppgift nr 16 Subtrahera 6 7-1 7
Övning Bråkräkning Uppgift nr 1 Vilket av bråken 1 och 1 är Uppgift nr Vilket av bråken 1 och 1 är Uppgift nr Skriv ett annat bråk, som är lika stort som bråket 1. Uppgift nr Förläng bråket med Uppgift
Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit
Eva Björklund Heléne Dalsmyr 5A matematik Koll på Skriva Facit 1 Tal i decimalform,3 1 a) 0,5 b) 0,7 c) 0, a) 4, b),1 c) 9,4 3 a) 35,8 b) 41, c) 0,9 4 a) 1,1 b) 4, c) 7,3 5 a) 13,4 b) 3,5 c) 91,7 a) 40,8
Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9
Tal Läxa 1 1 a) 307 b) 55 c) 00 003 a) 131 > 113 b) 1 > 1 c) 99 < 9 99 3 a) 1 170 b) 5 75 c) 91 a) 3 hundra b) 3 ental c) 3 tusen 5 a) 370 b) 0 a) 31 b) 1 3 c) 1 3 7 a) 99 b) 13 a) 37 b) 19 00 9 5 15 50
Decimaltal. Matteord hela tal decimaltal tiondel hundradel. tusendel decimal decimaltecken
Decimaltal Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna > förstå vad som menas med ett decimaltal > storleksordna decimaltal > multiplicera och dividera med 10, 100 och 1 000 > räkna med överslagsräkning
Matematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,
Hanna Almström Pernilla Tengvall. matematik. Koll på. Läxbok
Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på A matematik Läxbok Koll på A matematik Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 1 Hela tusental -1 Skriv tusentalen som fattas. 1 7 9 1 Skriv talet
Positionssystemet och enheter
strävorna 5A 5C Positionssystemet och enheter uttrycksformer tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Aktiviteten utgår från en gammal och väl beprövad mall för att skapa struktur och ge förståelse för
identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel
MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna
Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik
. Diagnoserna i området avser att kartlägga elevernas förståelse och färdighet avseende tal i bråkform, tal i decimalform, proportionalitet och procent. Området består av följande tre delområden: B Bråk
matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall
Koll på 2B matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 7 7Addition, subtraktion Dubbelt. Skriv. 2 + 2 = 5 + 5 = + = + = 6 8 9 + 9 = 7 + 7 = 8 + 8 = 6 + 6 = 8 6 2 Tiokamrater.
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var
Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter
Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter Nedan berättar jag i punktform hur du ska arbeta och lite av det vi gör tillsammans. Listan kommer att fyllas på allteftersom vi arbetar. Då och då hittar du blå
Veckomatte åk 5 med 10 moment
Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte
Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4
Kapitel 1 6A-boken inleds med ett kapitel om decimaltal. Kapitlet börjar med en repetition av tiondelar och hundradelar. Sedan följer en introduktion av tusendelar med utgångspunkt i hur vikt anges på
Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet
Under veckorna 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera
Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit
Eva Björklund Heléne Dalsmyr 5B matematik Koll på Skriva Facit 6Ekvationer, uttryck och mönster 1 a) b) = c) d) 2 a) = b) c) = d) 3 a) < b) < c) < d) > 4 a) < b) < c) > d) < 5 a) < b) > c) < d) > Talet
Namn: Hundradelar. 4 tiondelar 0, 4 17 tiondelar 1, tiondelar 298 hundradelar. Hundradelar. 98 hundradelar 875 hundradelar
arbetsblad 1:1 Positionssystemet > > Skriv talen med siffror. Glöm inte decimaltecknet. Ental Tiondelar Hundradelar 1 tiondel 0, 1 52 hundradelar 0, 5 2 tiondelar 0, 17 tiondelar 1, 7 9 tiondelar 0, 9
Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal
TEORI Pixel 4A kapitel 1 Heltal Siffror 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tal skrivs med en eller flera siffror Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. Tallinje mindre färre sjunker -
Sammanfattningar Matematikboken Y
Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Daniel Spångberg Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var de olika siffrorna i ett tal
Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra 42. 2 Bråk och procent 18. 5 Statistik och sannolikhet 54. 6 Tid, hastighet och skala 60.
Förord Det här häftet är tänkt som ett komplement till kapitel 5, Genrepet, i läroboken Matte Direkt år 9. Häftet vänder sig främst till de elever som har svårigheter att klara Genrepets nivå i boken och
1. Tina köper en joggingdress som kostar 186 kr. Hon betalar med två hundralappar. Hur mycket får hon tillbaka? Svar:
8. MATEMATIK ÅK 5 8.1. Elevhäfte 8.1.1. Problemlösning 1 1. Tina köper en joggingdress som kostar 186 kr. Hon betalar med två hundralappar. Hur mycket får hon tillbaka? Svar: 2. Storleken av bildrutan
Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. år 7, Bonnier Utbildning och författarna
Arbetsblad : Hela tal på tallinjen Skriv rätt tal på linjen. 55 0 50 00 0 0 0 0 00 00 00 00 00 5 000 000 50 000 0 000 7 00 000 00 000 Arbetsblad : Positionssystemet Skriv talen med siffror. Placera in
kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom
5 Olga fyller hundra år idag. Vilket år föddes hon? (3) [Du kan muntligt tala om vilket år det är nu. Visa det inte skriftligt.
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift
Positionssystemet och enheter
Strävorna 3B Positionssystemet och enheter... inser värdet av och använder matematikens uttrycksformer.... olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken