Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1
|
|
|
- Ebba Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Matematik klass 3 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1
2 Minns du från höstens bok? Räkna. Se upp med likhetstecknet, var finns det? 17-5= 16+ = = 15-4= 19= = 15+4= 20-9= 18= = = 17-15= 18+2= -3=12 +12= = 14=19- -4=16 +14= = Räkna subtraktion, ibland blir svaret negativt! 19-15= 16-10= 17-12= 15-7= 10-16= 18-12= 14-18= 12-10= 14-16= 18-8= 16-9= 19-4= 17-16= 13-14= 11-17= 10-15= 12-17= 15-14= 18-17= 13-11= En talserie Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 2
3 Addition, varje talsort för sig, skriv mellanled under = 36+52= 51+32= 74+64= 74+16= 18+65= 28+37= 85+33= Addition, flytta tal mellan termerna, skriv mellanled under = 89+24= 57+41= 51+84= 48+52= 23+57= Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 3
4 Subtraktion, varje talsort för sig, skriv mellanled under = 46-28= 82-65= 94-57= 94-68= 63-25= Subtraktion, höja / sänka BÅDA termerna för att få andra termen till jämt tiotal. Mellanled under = 86-28= 76-51= 78-22= 79-39= 57-39= Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 4
5 Subtraktion, bakifrån med plus, räkna upp. Mellanled under = = 60-42= 50-14= 70-38= 90-67= Räkna nu på smartaste sätt! Mellanled under = 74-38= 69+11= 90-54= 46+82= 38-18= 52+78= 80-37= Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 5
6 Hela multiplikationstabellen, fyll i de tal som fattas. Måla kvadrattalen röda. * Räkna multiplikation 2*2= 3*3= 4*4= 8*8= 7*7= 0*0= 5*5= 11*11= 5*5= 12*12= 10*10= 6*6= Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 6
7 Mer om kvadrattal. Skriv talen 1-24 som en summa av 1, 2, 3, eller 4 kvadrattal. Alla tal går att skriva som en summa av högst 4 kvadrattal! 1=1 9= 17= 2=1+1 10= 18= 3= 11= 19= 4= 12= 20= 5= 13= 21= 6= 14= 22= 7= 15= 23= 8= 16= 24= Räkna division 36/6= 56/7= 40/8= 25/5= 9/3= 64/8= 16/4= 32/4= 36/4= 27/3= 100/10= 49/7= 4/2= 81/9= 56/8= 18/3= 42/6= 48/6= 45/9= 63/9= Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 7
8 Blanda räknesätt Skriv under hur du tänker. Multiplikation och division räknas före addition och subtraktion om det inte finns parentes. ( ) 3*5+2=17 20/4+6= 3*(8-4)= *(5+2)=21 20/2+14= 5*(6-6)= 3*7 4*6+10= 12/4+7= 49/7-2= 5*(2+5)= 27/3+9= 36/9-4= 4+4*5= 16/2+6= 2+3*6-10= 5+7+3*4= 28/4+3+10= 3*2*2= 5*(5+5)= (9+9) / 3= 5*3*0= Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 8
9 Bråk Måla 1/3 av cirkeln Måla en 1/4 av cirkeln Måla en 1/5 av cirkeln Måla 2/3 av cirkeln Måla 2/4 av cirkeln Måla 5/5 av cirkeln Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 9
10 Räkna division 24/8= 10/5= 12/4= 16/4= 15/5= 20/5= 18/6= 14/7= 9/3= 16/8= 40/8= 45/9= 30/6= 36/6= 48/8= 50/10= 25/5= 42/7= 35/7= 54/9= 60/6= 56/8= 72/9= 49/7= 63/9= 64/8= 90/9= 36/9= 81/9= 56/7= En tallinje från -5 till +5. Sätt ut alla heltal. Vilket är störst? Sätt ut > < eller =. Se på tallinjen! Störst är längst till höger på tallinjen. -3 < Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 10
11 Vilket bråk är störst? Titta på sidan 9 och fundera innan du svarar. Sätt ut > = < 1/2 1/3 2/3 1/3 1/5 1/4 5/5 3/3 2/4 1/2 1/5 1/2 En sudoku Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 11
12 Var hamnar du? Tänk att du börjar på 1 på tallinjen. Gå +2 sedan +3 sedan -1 sedan -5. Var är du? Tänk att du börjar på 10 på tallinjen. Gå -6 sedan +3 sedan -2. Var är du? Tänk att du börjar på 5 på tallinjen. Gå +6 sedan -1 sedan -2 sedan +8. Var är du? Vilket är bäst? Måla det bästa alternativet grönt, det sämsta rött. Få 7 presenter (+7) 8 presenter (+8) Vinna 10 kronor (+10) 5 kronor (+5) Förlora 8 kulor (-8) 2 kulor (-2) Tjäna 150 kronor (+150) 100 kronor (+100) Tappa bort 3 sudd (-3) 1 sudd (-1) Temperatur, varmast= -2 grader (-2) -17 grader (-17) högst Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 12
13 Räkna multiplikation. Där produkten är lika ska det vara olika varianter, se första exemplet. 12=2*6 18= 20= 24= 12=6*2 18= 20= 24= 12=3*4 18= 20= 24= 12=4*3 18= 20= 24= 30= 40= 16= 36= 30= 40= 16= 36= 30= 40= 16= 36= 30= 40= Skriv de tal som fattas Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 13
14 Skriv talen i utvecklad form. Talet hundratal tiotal ental 137= = 402= 920= 456= Nu tvärtom hundratal tiotal ental = talet = En tallinje från 0 till Sätt ut alla hela hundratal. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 14
15 Vad blir då nu står talen inte i ordning! = = = = = = = Hur skriver och säger man höga tal? miljarder miljoner tusen miljarder 456 miljoner 789 tusen 12= Etthundratjugotre miljarder fyrahundrafemtiosex miljoner sjuhundraåttionio tusen tolv. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 15
16 miljarder miljoner tusen miljarder 315 miljoner 52 tusen miljarder miljoner tusen - 95 miljarder 106 miljoner 45 tusen 5. miljarder miljoner tusen miljarder 2 miljoner 74 tusen 25. miljarder miljoner tusen miljarder 405 miljoner 985 tusen 369. miljarder miljoner tusen - 9 miljarder 78 miljoner 80 tusen 900. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 16
17 Räkna addition och subtraktion, mellanled under = 87-28= 72+18= 56-35= 57+48= 94-61= 65+89= 46-28= Måla hundratalssiffran röd, tiotalssiffran blå och entalssiffran grön Skriv talet i utvecklad form. 851= 904= 320= 844= Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 17
18 Räkna addition med högre tal, skriv mellanled under. Måla hundratalen röda, tiotalen blå och entalen gröna så ser du lättare = = varje talsort för sig = = flytta tal = = = = = = Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 18
19 En tredjedel av äggen går åt till en sockerkaka = stycken Hälften går åt till pannkaka = stycken Ett ägg råkar gå sönder! Hur många hela ägg blir över? stycken I verktygslådan finns 8 verktyg. Hälften är skruvmejslar: 1/4 av verktygen är hammare: Det finns 1 skiftnyckel: och 1 tång: Rita verktygen i rätt ruta Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 19
20 Räkna subtraktion med högre tal, skriv mellanled under. Måla hundratalen röda, tiotalen blå och entalen gröna så ser du lättare = = varje talsort för sig = = höj båda = = bakifrån med plus = = = = Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 20
21 Sätt ut tal på tallinjen på ett ungefär dra streck från talen Fler tal på ny tallinje, dra streck Tredje försöket, gör likadant Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 21
22 Räkna addition, mellanled under = = = = = = = = = Räkna multiplikation. 9*9= 10*7= 6*6= 10*8= 7*8= 5*9= 5*8= 4*7= 6*8= 10*9= 7*9= 3*3= 8*9= 6*7= 4*6= 6*9= 7*7= 4*5= 6*10= 3*4= 5*5= 8*8= 4*8= 5*7= Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 22
23 Lös sudokun En talserie, minns du Fibonacci? En tallinje mellan 250 och 750. Sätt ut alla tal som slutar på 50. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 23
24 Räkna subtraktion, mellanled under = = = = = = = = = Räkna division 4/2= 25/5= 6/2= 16/4= 24/3= 35/7= 21/3= 15/3= 24/6= 8/2= 21/7= 20/5= 12/4= 30/6= 14/2= 18/6= 16/2= 32/8= 48/8= 27/3= 18/3= 30/3= 18/2= 36/6= Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 24
25 Avrunda tal ett vågigt likhetstecken. Räkna ungefär, göra ett överslag. Man kan avrunda till tiotal, hundratal, tusental det beror på hur noga man behöver vara. Talet är tiotal hundratal tusental Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 25
26 Siffersumma Ett tals siffersumma är summan av siffrorna som finns i talet. Talet är siffersumman är = Är siffersumman delbar med 3 så är hela talet delbart med 3. Är siffersumman delbar med 9 så är hela talet delbart med 9. Prova med miniräknare! / 3 =? =12 12 / 3=4 alltså går det att dela i tre. Vad blir det? Prova fler tal! En tallinje från 700 till Sätt ut hela hundratal och de som slutar på 50. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 26
27 Primtal Primtal kan bara delas i 1 och sig självt. Sålla fram alla primtal på hundrarutan. Din lärare visar hur du ska göra. Eratosthenes såll kallas metoden. Greken Eratosthenes levde runt 200 f.kr. eller år -200! Född 276 f.kr. - död 194 f.kr Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 27
28 Primtalslianer, att dela upp tal i faktorer. Ta gärna höga tal! Prova dig fram med miniräknare. En del blir långa, andra korta, kanske stöter du på ett högt primtal, då går det inte att dela! *2*2*71=568 Här blev primtalen tre 2:or och 71. Prova nu själv! Välj ett tal och skriv det överst, dela sedan. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 28
29 Välj fyra olika siffror 1-9 och gör 24 nya tal av dem. Ordna den sedan i storleksordning i rutorna. Räkna addition och subtraktion med mellanled under = = = = = = = = = = = = Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 29
30 Koordinatsystem i rutor. Rutorna får namn efter X-axeln, vågrät, och sedan y-axeln, lodrät, med ett semikolon ; emellan och parentes runt om. Skriv i koordinaterna i de tomma rutorna. 3 (1;3) (4;3) 2 (1;2) (2;2) 1 (1;1) (2;1) (3;1) (4;1) (5;1) Nu får du måla rutor i ett koordinatsystem. Måla (1;1) (2;2) (3;3) (4;4) (1;7) (2;6) (3;5) (7;7) (6;6) (5;5) (5;3) (6;2) (7;1) Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 30
31 Räkna multiplikation och division. 56=7* 32=4* 28=4* 48=6* 21=3* 36=4* 36=6* 18=3* 40=5* 30=5* 56=8* 49=7* 42=6* 24=6* 14=2* 25=5* 100/10= 18/2= 56/7= 54/6= 32/8= 90/9= 54/9= 48/8= 63/9= 64/8= 72/9= 20/4= 27/3= 45/5= 32/4= 36/9= Koordinatsystem med punkter. Dra streck mellan punkterna i ordning. (2;1) (3;3) (3;5) (4;6) (5;5) (5;3) (6;1) (4;1) (5;3) (3;3) (4;1) (2;1) Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 31
32 Räkna addition och subtraktion = = = = = = = = = = = = Räkna multiplikation 8*7= 4*7= 6*7= 4*8= 6*7= 7*5= 5*6= 2*8= 3*9= 4*9= 8*9= 3*5= Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 32
33 Räkna division 12/3= 56/7= 63/7= 24/6= 48/6= 35/5= 20/5= 42/6= 30/6= 56/7= 54/6= 49/7= Avrunda till närmaste tiotal Avrunda till närmaste hundratal Några kluringar med X 6=X-5+2 X= 7+X-5=5 X= X-3=6-0 X= 5-2=X-6 X= Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 33
34 Vilket tecken fattas + - * / för att det ska bli en likhet? = = = = 20 7 Alla möjliga sätt att räkna på! En riktig utmaning! X = * 7 = Y 64 / Z = X= = X + 50 Y= Y + 10 = 10 * 10 Z= = 4 * Z X= 24 * 2 = X Y= 3 * 2 * 7 = 50 - Y Z= Z / 9 =2 * 3 X= Y= Z= Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 34
35 Räkna addition och subtraktion = = = = = = = = = = = = Fortsätt mönstret Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 35
36 Skriv höga tal med siffror Fem miljarder sjuhundrafemton miljoner sexhundrafem tusen åttahundratjugofem = Etthundrasjutton miljarder tvåhundraarton miljoner trehundranitton tusen fyrahundratjugo = Skriv nu med bokstäver = Avrunda höga tal. Avrunda som du tycker är lämpligt! Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 36
37 Till slut ett koordinatsystem! Det blir en figur av koordinaterna i varje ruta A (1;2) (2;4) (3;2) (1;2) D (2;5) (1;7) (2;9) (3;7) (2;5) B (4;3) (3;4) (4;5) (5;4) (4;3) E (5;5) (5;8) (6;8) (6;5) (5;5) C (6;2) (5;2) (6;4) (6;2) F (6;10) (2;10) (4;11) (6;10) Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 37
Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1
Matematik klass 3 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1 Minns du från klass 2? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+
Extra-bok nummer 3B. i matematik
Extra-bok nummer 3B i matematik Anneli Weiland 1 Skriv vart femtonde tal i ordning. Börja från vänster och skriv alla siffror uppifrån så blir de fina. 0 15 30 90 240 390 540 Större än, mindre än eller
Extra-bok nummer 3. i matematik
Extra-bok nummer 3 i matematik Anneli Weiland 1 Skriv vart femte tal i ordning. Börja från vänster och skriv alla siffror uppifrån så blir de fina. -70-65 -35-25 -20 0 25 75 Sätt ut < = eller > i rutan.
Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1
Matematik klass 2 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1 Minns du från höstens bok? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+
Matematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1
Matematik klass 4 Vårterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1 Först 12 sidor repetition från höstterminen. Addition 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= Subtraktion 11-2=
Matematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:
Matematik klass 4 Vårterminen FACIT Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Matematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1
Matematik klass 4 Höstterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1 Minns du addition? 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= 9+2= 8+4= 7+4= 9+4= 6+7= 9+6= 9+7= 7+9= 8+7= 6+8=
Matematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1
Matematik klass 2 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1 Minns du från klass 1? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+
Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:
Matematik klass 4 Höstterminen Facit Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
a) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio
Övningsblad 2.1 A Heltal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 10 0 50 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 10 20 50 100 G = H = I = J = K = L = 2 Placera ut talen från
Matematik klass 3 Facit
Matematik klass 3 Facit Höstterminen s. 2-6 Vårterminen s. 7-10 Extrabok 3A s. 11-14 Extrabok 3B s. 15-18 Anneli Weiland Matematik åk 3 FACIT 1 s.2 tiokamraterna 5 9 8 5 6 10 1 6 3 7 4 0 8 9 7 3 4 5 2
Matematik klass 1. Vår-terminen
Matematik klass 1 Vår-terminen Rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Måla alla rutor där svaret blir 10 3+2 1+9 5+4 6+4 3+7 5+5 4-4 8+4 3+7 9+0 2+8 2+4 7+3 7-6 5+2 5+5 4+4 3+7 6-2 6+4 8+3 6+1
Extra-bok nummer 2B i matematik
Extra-bok nummer 2B i matematik Anneli Weiland 1 Öka 10 hela tiden -20-10 50 90 150 270 280 Skriv +, -, * eller / så att likheten stämmer 18 3 = 3 7 5 17 = 30 8 8 12 = 0 4 15 15 = 17 0 10 2 = 20 4 12 15
Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,1 0,5 0,9 1,2 0 1 2 0,3 0,8 1,1 1,5 0 1 3 1,1 1,6 2,1 2,4 1 2 4 5 0,2 0,8 1,4 2,6 0 1 2 3 1,4 2,6 3,2 3,8 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som
Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,9 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,8 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar
Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0 1 2 0 1 3 1 2 4 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar på talen:
Facit följer uppgifternas placering i häftet.
Facit följer uppgifternas placering i häftet. Sidan 2: Ringa in talet som är närmast en hel. 0,9 Skriv talet i decimalform. tre tiondelar 0,3 en tiondel 0,1 två tiondelar 0,2 sex tiondelar 0,6 sju tiondelar
Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal
TEORI Pixel 4A kapitel 1 Heltal Siffror 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tal skrivs med en eller flera siffror Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. Tallinje mindre färre sjunker -
FACIT. Kapitel 1. Version
FACIT Kapitel Vi repeterar talen 0 till 0 000. Titta på bilden. Skriv de tal som fattas. Räkna. är ett fyrsiffrigt tal a. 000 + 00 + 0 + T H T E 0 0 000 Tal skrivs med siffror. Siffrorna är 0,,,,,,,,,
TAL OCH RÄKNING HELTAL
1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot
En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje.
En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 7 = + + 7 Siffran 6 betyder 6 tusental = 6 tusental hundratal 4 8 7 6 9 tiotal ental Siffran 9 betyder 9 tiotal
FACIT. Kapitel 1. Version
FACIT Kapitel Version -0- Version -0- Vi repeterar talen 0 till 0 000 Öva begreppen.. Titta på bilden. Skriv de tal som fattas. Räkn är ett fyrsiffrigt tal 000 + 00 + 0 + 0 0 000 Tal skrivs med siffror.
Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1
Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 22 augusti 2016 kl. 8.15-13.15 Ansvarig lärare: Maria Lindström 054-7002146, 070-5699283 På omslagsbladet står att ni måste använda ett blad per
Hanna Almström Pernilla Tengvall. matematik. Koll på. Läxbok
Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på A matematik Läxbok Koll på A matematik Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 1 Hela tusental -1 Skriv tusentalen som fattas. 1 7 9 1 Skriv talet
jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen
Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning
Övningsblad 1.1 A. Tallinjer med positiva tal. 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen.
Övningsblad 1.1 A Tallinjer med positiva tal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 5 10 0 10 20 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 30 40 50 100 G = H = I = J = K = L =
matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall
Koll på 2A matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 1Volym Vad rymmer mest? Ringa in. Vad rymmer minst? Ringa in. Ta fram tre olika föremål som rymmer olika mycket. Rita
Matematik klass 3 lärarhandledning
Matematik klass 3 lärarhandledning Aritmetik höstterminen åk 3 Sidan 3-10 Aritmetik vårterminen åk 3 sidan 11-19 Problemlösning nummer 3 sidan 20-24 Laborativt materiel Sidan 25 Litteratur sidan 26 Anneli
Matematik klass 2 Facit
Matematik klass 2 Facit Höstterminen s. 2-5 Vårterminen s. 6-11 Extrabok 2A s. 12-14 Extrabok 2B s. 15-19 Anneli Weiland Matematik åk 2 FACIT 1 s.2 mönster: HEJ s.4 negativa och positiva tal -2 0 1 1 2
Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =
n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental
Ordlista 2B:1. väggklocka. armbandsklocka. väckarklocka. Dessa ord ska du träna. Öva orden
Ordlista 2B:1 Öva orden Dessa ord ska du träna väggklocka En väggklocka är en klocka som är gjord för att hänga på en vägg. armbandsklocka En armbandsklocka är en klocka som du ska bära runt din handled.
Manual matematiska strategier. Freja. Ettan
Manual matematiska strategier Freja Ordningstalen t.ex första, andra, tredje Ramsräkna framlänges och baklänges till 20 Mattebegrepp addition: svaret i en addition heter summa, subtraktion: svaret i en
Blandade uppgifter om tal
Blandade uppgifter om tal Uppgift nr A/ Beräkna värdet av (-3) 2 B/ Beräkna värdet av - 3 2 Uppgift nr 2 Skriv (3x) 2 utan parentes Uppgift nr 3 Multiplicera de de två talen 2 0 4 och 4 0 med varandra.
Mattestegens matematik
höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite
3-3 Skriftliga räknemetoder
Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,
Sammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var
0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7
Facit följer uppgifternas placering i häftet. Sidan 2: Tal i decimalform Tiondelar 0,9 är närmast en hel Skriv talet i decimalform. sju tiondelar 0,7 en tiondel 0,1 fyra tiondelar 0,4 fem tiondelar 0,5
Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta
LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter
Matematik klass 2. lärarhandledning
Matematik klass 2 lärarhandledning Aritmetik höstterminen åk 2 sidan 2-14 Aritmetik vårterminen åk 2 sidan 15-30 Problemlösning nummer 2 sidan 31-37 Laborativt materiel sidan 38 Litteratur sidan 39 Anneli
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Daniel Spångberg Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var de olika siffrorna i ett tal
Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 22 oktober 2015 kl
Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 oktober 015 kl. 8.15-1.15 Ansvarig lärare: Maria Lindström 054-700146, Kristina Wallin 054-70016 På omslagsbladet står att ni måste använda ett blad
Matematik F-3. Nytt annorlunda läromedel för lågstadiet. Anneli Weiland
Matematik F-3 Nytt annorlunda läromedel för lågstadiet 1 Varför ny matematik? Jag har saknat en tydlig bok som fokuserar på matematik Bort med glättiga bilder, matematik är vackert utan bilder Två grundläggande
Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)
Arbetsblad 1:1 Egyptiska och romerska talsystemet Skriv med vanliga siffror 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) Skriv med egyptiska talsymboler 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) 2 431 4 a) 111 111 b) 43 245 c) 402 000 d)
Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.
MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna
2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.
2-1: Taltyper och tallinjen Namn:. Inledning I det här kapitlet skall du studera vad tal är för någonting och hur tal kan organiseras och sorteras efter storleksordning. Vad skall detta vara nödvändigt
PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.
PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. Ord och begrepp siffra, tal tallinje, talrad, talsorter- ental, 10-tal, 100-tal, 1000-tal, addition, addera, term, summa, subtraktion, subtrahera,
Fundera tillsammans. Victor är 5 år och Åsa är 8 år. Hur gammal kommer Victor att vara när Åsa är dubbelt så gammal som hon är nu?
STARTAKTIVITET 5 Fundera tillsammans Victor är 5 år och Åsa är 8 år. Hur gammal kommer Victor att vara när Åsa är dubbelt så gammal som hon är nu? 13 år Nils är född den 20 mars. Linus är född samma år
matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall
Koll på 1B matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 7 7Hälften och dubbelt av antal, strategier Rita dubbelt så många. Skriv. 2 4 6 4 8 5 Minska med 1. Öka med 1. 1 + 1
Volym. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning Mönster i talföljder. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning. Fortsätt talföljden.
Volym Välj olika kärl. Uppskatta hur mycket du tror att varje kärl rymmer. Mät sedan kärlets volym. 1 :1 Mönster i talföljder Fortsätt talföljden. 1 -hopp. : Kärl Jag uppskattar kärlets volym Kärlets volym
Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna
Arbetsblad 1:1 Hela tal på tallinjen 1 Skriv rätt tal på linjen. 55 0 50 100 2 0 10 20 3 0 100 200 300 100 200 5 1 000 2 000 6 50 000 60 000 7 100 000 200 000 Arbetsblad 1:2 Positionssystemet 1 Skriv talen
Steg-Vis. Innehållsförteckning
Innehållsförteckning SIDAN Förord 6 Inledning 7 Målgrupp och arbetssätt 8 Dåligt minne? 9 Nyckelfakta 10 Råd till pedagog 11 Tre matematiska lagar 12 10-komplement 14 Från subtraktion till addition 15
Kopieringunderlag. i matematik
Kopieringunderlag i matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Matematik åk 1-3 Anneli Weiland Kopieringsunderlag s. 1 Positiva tal eller negativa tal? 0-2= -2 2-2= 6-5= 8-7= 2-0=2 9-2= 1-8= 4-6= 7-5= 5-8= 8-10= 2-7= 4-5=
7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt.
Steg 9 10 Numerisk räkning Godkänd 1 Beräkna. 15 + 5 3 Beräkna. ( 7) ( 13) 3 En januarimorgon var temperaturen. Under dagen steg temperaturen med fyra grader och till kvällen sjönk temperaturen med sex
Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Matematik Bedömningsanvisningar Årskurs 3 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Övningsblad2.3Ä. 2 0, 3 j 5. Addition och subtraktion av heltal med algoritm. IQ '-^ff 2 tiotal - 4 tiotal går inte. ' "-Ii? 5 «1.
Övningsblad2.3Ä Addition och subtraktion av heltal med algoritm Så här kan du räkna med algoritmer a) 958+84 L] ' "-Ii? 5 «1 8 H / o y.2 A, 8*4= 12 Skriv l som minnessiffra ovanför 10-talen. 1+5 +8=14
4. Bestäm alla trippler n 2, n, n + 2 av heltal som samtliga är primtal. 5. Skriv upp additions- och multiplikationstabellen för räkning modulo 4.
Uppvärmningsproblem. Hur kan man se på ett heltal om det är delbart med, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 0 respektive? Varför? 2. (a) Tänk på ett tresiffrigt tal abc, a 0. Bilda abcabc genom att skriva talet två
Att förstå bråk och decimaltal
Att förstå bråk och decimaltal Flera undersökningar som är gjorda visar att elever har svårt att förstå bråk. I undervisningen är det också vanligt att eleverna lär sig olika regler för bråk, men få förstår
Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n)
Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén Algebra I, 5 hp Sammanfattning av föreläsning 9. Kongruenser Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att
Matematik klass 1. höst-terminen
Matematik klass 1 höst-terminen rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Anneli Weiland Matematik åk 1 HT 1 Rita rätt antal bollar 1 2 3 4 5 Rita rätt antal fiskar I II III IIII V skriv romersk
Karin Bergwik Pernilla Falck
Karin Bergwik Pernilla Falck 2A 4 KAPITEL ттaddition till tiotal, tiotalsövergång ттsubtraktion från tiotal, tiotalsövergång ттbråk lika stora delar av en hel, tal i bråkform 33 5 Begrepp 28 + 5 bråk bråkform
Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013
Repetitionsuppgifter inför Matematik Matematiska institutionen Linköpings universitet 0 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Facit 4 Repetitionsuppgifter inför Matematik Repetitionsuppgifter
PRIMA MATEMATIK EXTRABOK 1 FACIT
PRIMA MATEMATIK EXTRABOK FACIT Hur många? Ringa in det minsta talet i varje ruta. Ringa in det största talet i varje ruta. Måla rutor så att det stämmer åt båda håll. Exempel: Skriv talraden.,,, Skriv
Matematik Formula, kap 2 Längd och räknesätt
Matematik Formula, kap 2 Längd och räknesätt Nedan berättar jag i punktform hur du ska arbeta och lite av det vi gör tillsammans. Listan kommer att fyllas på allteftersom vi arbetar. Då och då hittar du
Ansvarig lärare: Maria Lindström eller , Camilla Sjölander Nordin eller
Skolmatematiktenta LPGG05 Kreativ Matematik 21 april 2016 8.15 13.15 Hjälpmedel: - Ansvarig lärare: Maria Lindström 054-7002146 eller 070-5699283, Camilla Sjölander Nordin 054-7002313 eller 070-2907171
1 Josefs bil har gått kilometer. Hur långt har den gått när han har kört (3) tio kilometer till? km
Test, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona
Decimaltal. Matteord hela tal decimaltal tiondel hundradel. tusendel decimal decimaltecken
Decimaltal Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna > förstå vad som menas med ett decimaltal > storleksordna decimaltal > multiplicera och dividera med 10, 100 och 1 000 > räkna med överslagsräkning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem?
2-5 Decimaltal Namn: Inledning Tidigare har du jobbat en hel del med bråktal, lagt ihop bråk, tagit fram gemensamma nämnare mm. Bråktal var lite krångliga att arbeta med i och med att de hade en nämnare.
Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1
Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Sifferträning... 1-5 Sifferstöd...6 Antal och siffror... 7-13 Min talbok... 14-19 Kulramsbilder 1-10... 20-21 Tärningsbilderna...22 Talblock...23 Tiostaplar...
Ordlista 5A:1. term. faktor. täljare. nämnare. Dessa ord ska du träna. Öva orden
Ordlista 5A:1 Öva orden Dessa ord ska du träna term Talen som du räknar med i en addition eller subtraktion kallas termer. faktor Talen som du räknar med i en multiplikation kallas faktorer. täljare Talet
I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1
BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term
Matematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,
Maria Österlund. Inför festen. Mattecirkeln Addition 2
Maria Österlund Inför festen Mattecirkeln Addition 2 NAMN: Vilka är talen? Lasse och Lotta ska ha fest. När de skrivit upp alla kompisar de vill bjuda blev det 22 st, 4 fler pojkar än flickor. Hur många
1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.
täljare bråkstreck ett bråk nämnare Vilket bråk är störst? Ett bråk kan betyda mer än en hel. Olika bråk kan betyda lika mycket. _ 0 två sjundedelar en hel och två femtedelar > 0 > 0 < > > < > Storlek
1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1
Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: kunna multiplicera och dividera med positiva tal mi ndre än veta vad ett negativt tal är kunna addera och subtrahera negativa tal kunna
Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > <
Arbetsblad : Arbeta tillsammans > < Poängkryss Materiel: Spelplan, 3 4 tärningar och penna. Antal deltagare: 2 4 st Utförande: Spelare nr slår alla tärningarna samtidigt. De tal som tärningarna visar ska
Multiplikation genom århundraden
Multiplikation genom århundraden För många elever i skolan kan multiplikation upplevas som något oöverstigligt. Addition och subtraktion kan de förstå sig på men inte multiplikation. Utan förståelse för
Avrundning till heltal
arbetsblad 9:1 Avrundning till heltal Avrunda till närmaste heltal. > > 6,2 6,6 7,1 6 7 7 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 > > 34,3 34 35,8 36 35,5 36 34,0 34,5 35,0 35,5 36,0 > > Avrunda till närmaste heltal. 8,1
Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Tentamen består av 26 uppgifter fördelade på fem olika ämnesområden. Del 2 5 ger maximalt 11 poäng/del.
Skolmatematiktenta LPGG05 Kreativ Matematik 23 augusti 2016 8.15 13.15 Hjälpmedel: - Ansvarig lärare: Maria Lindström 054-7002146 eller 070-5699283 På omslagsbladet står att ni måste använda ett blad per
Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit
Eva Björklund Heléne Dalsmyr 5A matematik Koll på Skriva Facit 1 Tal i decimalform,3 1 a) 0,5 b) 0,7 c) 0, a) 4, b),1 c) 9,4 3 a) 35,8 b) 41, c) 0,9 4 a) 1,1 b) 4, c) 7,3 5 a) 13,4 b) 3,5 c) 91,7 a) 40,8
3-5 Miniräknaren Namn:
3-5 Miniräknaren Namn: Inledning Varför skall jag behöva jobba med en massa bråk, multiplikationstabeller och annat när det finns miniräknare som kan göra hela jobbet. Visst kan miniräknare göra mycket,
tjugofyra tvåhundratrettioåtta Skriv talet som kommer efter. Skriv talet som kommer före. Fortsätt att skriva talen som kommer efter.
läsa, skriva och storleksordna tal antal Skriv talet som kommer efter. 6 7 79 80 699 700 869 870 Skriv talet som kommer före. 26 27 49 50 899 900 59 540 Fortsätt att skriva talen som kommer efter. 296
Taluppfattning och problemlösning
Taluppfattning och problemlösning. Ett talsystem där siffrans värde beror på vilken position, plats, siffran har.. Olika sätt eller strategier att arbeta med problemlösning.. Problemlösningsmetod där man
MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN
MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp
ARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Matematik. Namn: Datum:
Matematik Namn: Datum: Talraden Skriv färdigt talraden. 195 196 197 393 394 395 397 597 598 600 996 997 999 Addition 199 + 1 = 299 + 1 = 999 + 1 = 199 + 3 = 298 + 3 = 998 + 2 = 599 + 3 = 598 + 4 = 999
Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9
Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik Extrauppgifter för skolår 7-9 Pärm med kopieringsunderlag. Fri kopieringsrätt inom utbildningsenheten! Författare: Mikael Sandell Copyright 00 Sandell
LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013
LMA033/LMA515 Fredrik Lindgren Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet 4 september 2013 F. Lindgren (Chalmers&GU) Matematik 4 september 2013 1 / 25 Outline 1 Föreläsning
Volym liter och deciliter
Volym liter och deciliter Måla så volymen stämmer. Skriv så volymen stämmer. : l och dl l dl l och 8 dl 0 l 9 dl dl l dl Hur många dl ska du hälla i för att få l? 7 9 dl dl dl dl dl Hur mycket? Skriv.
Södervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.
M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per
a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?
1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Känguru 2013 Junior sida 1 / 8 (gymnasiet åk 1) i samarbete med Jan-Anders Salenius vid Brändö gymnasium
Känguru 2013 Junior sida 1 / 8 NAMN KLASS / GRUPP Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Felaktigt svar ger minus 1/4 poäng av uppgiftens totala
Specifikation av spelen i Rutiga Familjen
Specifikation av spelen i Rutiga Familjen Allmänt... 2 Gäller allmänt för alla spel... 2 Belyses för varje spel... 2 Spelen... 3 FLIKEN Hitta Paret Plus & Minus... 3 Hitta Paret upp till 10... 3 Hitta
Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.
2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta
Addition och subtraktion av bråk Multiplikation och division av bråk med heltal Multiplikation av bråk med bråk Division av bråk
Innehåll Vårt talsystem... 4 Heltal till och med en miljon... 4 Decimaltal... 5 Heltal upp till en miljard... 6 Heltal upp till en kvadriljon... 6 Räknesätten... 7 Addition och subtraktion... 7 Addition