Matematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1
|
|
|
- Lars-Göran Ström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Matematik klass 4 Höstterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1
2 Minns du addition? 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= 9+2= 8+4= 7+4= 9+4= 6+7= 9+6= 9+7= 7+9= 8+7= 6+8= 8+6= 8+9= 7+7= 9+8= 8+8= 9+9= Minns du subtraktion? 11-2= 12-3= 12-8= 11-7= 13-5= 13-7= 11-4= 13-8= 11-6= 12-5= 14-8= 11-5= 13-4= 14-5= 13-9= 12-6= 12-7= 11-3= 14-9= 12-9= 12-4= 14-6= 11-8= 14-7= 13-6= 15-6= 15-7= 11-9= 15-8= 16-9= 15-9= 16-8= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 2
3 Addition med ett helt tiotal 25+30= 82+10= 57+30= 30+63= 10+13= 93+20= 60+27= 58+20= 71+10= 36+40= 40+50= 80+10= 24+30= 20+57= 90+10= 35+60= 70+22= 46+40= 47+30= 50+41= 50+34= 80+10= 32+40= 69+20= Addition utan växling 46+43= 36+52= 61+34= 18+71= 54+14= 82+5= 53+24= 69+1= 78+11= 55+23= 46+22= 47+42= 73+12= 82+12= 91+8= 62+16= 32+64= 25+44= 56+41= 23+24= 33+45= 42+23= 74+14= 53+24= Öka Öka Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 3
4 Addition med växling 46+47= 36+56= 68+34= 18+78= 54+16= 18+87= 56+26= 69+17= 78+18= 55+27= 46+27= 47+48= 73+18= 87+16= 91+18= 67+16= 32+69= 25+49= 56+45= 28+24= 33+48= 46+28= 74+18= 57+24= Tal i utvecklad form 256= = 379= 6 405= 504= 1 037= 147= 480= = = = = 300+7= = = = Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 4
5 Multiplikation tabell 2 och 3 2*2= 3*2= 2*8= 2*4= 3*5= 3*9= 3*4= 3*6= 2*9= 2*3= 3*5= 2*7= 3*1= 3*8= 3*3= 3*0= 3*7= 3*4= 2*5= 3*10= 2*6= 2*10= 3*9= 3*8= Alla 3 typer av addition blandade 26+30= 13+24= 72+12= 50+25= 40+27= 74+20= 49+51= 46+27= 21+63= 51+75= 42+38= 62+18= 56+38= 38+25= 57+39= 55+19= 24+62= 74+22= 42+24= 37+38= Division tabell 2 och 3 18/3= 12/2= 24/3= 15/3= 12/3= 9/3= 18/2= 10/2= 27/3= 14/2= 16/2= 21/3= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 5
6 Subtraktion med helt tiotal 65-30= 39-20= 63-50= 92-70= 53-10= 14-10= 82-50= 36-20= 75-40= 28-10= 97-40= 54-30= 47-30= 65-30= 25-20= 47-20= 73-70= 58-20= 88-40= 69-10= Minns du negativa tal? 5-8= = 3-7= 6-9= 8-5=3 4-9= 8-3= 7-5= 2-7= 8-2= 5-9= 7-8= 9-8= 6-3= 9-6= 0-3= Subtraktion från ett helt tiotal, tänk tallinje eller negativa tal 90-45= 40-16= 60-17= 80-28= 20-14= 50-23= 80-73= 40-31= 70-36= 30-28= 40-27= 20-18= 50-28= 20-15= 10-8= 60-24= 30-19= 70-47= 30-15= 60-39= 90-74= 50-29= 70-46= 80-24= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 6
7 Multiplikation tabell 4 och 5 6*4= 5*2= 4*4= 9*4= 10*4= 4*8= 5*3= 5*9= 5*4= 5*5= 4*9= 5*4= 3*4= 4*7= 2*4= 5*6= 5*10= 5*8= 4*9= 4*8= 8*4= 8*5= 7*4= 5*7= Subtraktion utan växling 19-14= 73-61= 82-52= 66-43= 29-16= 86-54= 37-14= 54-21= 38-25= 28-12= 64-53= 46-22= 87-42= 54-32= 47-24= 94-84= 66-52= 85-51= 78-56= 62-31= 59-24= 73-41= 55-12= 48-14= Division tabell 4 och 5 45/5= 28/4= 35/5= 25/5= 36/4= 40/5= 24/4= 16/4= 30/5= 32/4= 20/5= 20/5= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 7
8 Negativa tal igen 4-8= 3-5= 2-5= 6-9= 6-9= 6-8= 7-9= 4-7= 8-9= 1-5= 4-7= 6-8= 7-8= 4-7= 2-5= 4-9= 6-8= 5-8= 4-6= 2-5= 2-4= 3-6= 5-7= 8-6= Jämför nu med rutan under! Sista subtraktionen, med växling 64-18= 73-65= 82-55= 66-49= 26-19= 86-58= 37-19= 54-27= 38-29= 21-15= 64-57= 46-28= 87-48= 54-37= 42-25= 94-89= 66-58= 85-58= 74-56= 62-35= 52-24= 73-46= 55-17= 48-16= Fortsätt talmönstret Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 8
9 Multiplikation tabell 6 och 7 7*4= 6*8= 6*4= 7*10= 7*2= 7*6= 7*9= 6*6= 6*3= 6*9= 7*3= 7*5= 6*0= 6*5= 7*4= 6*7= 6*7= 7*7= 6*2= 7*7= 7*8= 6*9= 7*8= 6*6= Alla 4 typer av subtraktion blandade 20-13= 68-45= 85-50= 76-23= 53-30= 51-36= 79-34= 40-18= 57-24= 60-42= 85-60= 62-20= 62-47= 74-40= 73-55= 46-12= 70-35= 37-16= 50-27= 37-19= 74-29= 72-30= 85-28= 80-64= Division tabell 6 och 7 54/6= 36/6= 49/7= 30/6= 63/7= 24/6= 48/6= 42/7= 42/6= 56/7= 35/7= 18/6= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 9
10 Skriv i varje ruta vilken bråkdel det är. Måla svagt så bråktalet syns. 1/2 1 Lägg en linjal lodrätt vid 1/2. Skriv alla bråk som är lika stora som en halv. 1/2 = 2*1/4 = = = = Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 10
11 Bråk, del av antal. Ringa in varje tredjedel av äpplena Ringa in varje fjärdedel av bananerna Ringa in varje femtedel av apelsinerna Bråk, del av helhet. Måla en tredjedel av rutan Måla en fjärdedel av rutan Måla en femtedel av rutan Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 11
12 Måla en tredjedel, 1/3= 1 3 i varje figur Måla en fjärdedel av varje figur, 1/4= 1 4 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 12
13 Dela figurerna i flera lika stora delar. Använd linjal när du mäter. Måla ett antal av delarna. Skriv med bråk hur stor del av figuren du målat. Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 13
14 Decimaltal Rita av i tomma rutan under tusen en miljon hundratusental tiotusental tusental hundratal 1 0 tiotal 1 ental 0, 1 tiondelar 0, 0 1 hundradelar 0, tusendelar 0, tiotusendelar 0, hundratusendelar 0, miljondelar Rita av här Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 14
15 Tal mindre än ett, decimaltal Ental Tiondelar 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Hundradelar 0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,1 Tusendelar 0 0,001 0,002 0,003 0,004 0,005 0,006 0,007 0,008 0,009 0,01 Fortsätt talmönstret Addition och subtraktion 68+27= 50+75= 74-32= 40-27= 74+31= 36+85= 82-58= 56-20= 60+43= 47+24= 47-30= 42-29= 66+74= 58+21= 87-62= 74-38= 27+19= 24+42= 80-67= 46-17= 82+14= 40+20= 41-39= 32-20= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 15
16 Multiplikation tabell 8 och9 8*8= 5*8= 2*9= 6*9= 9*8= 3*8= 9*9= 3*8= 10*9= 2*8= 0*8= 4*9= 4*9= 8*9= 3*9= 8*8= 4*8= 3*9= 7*8= 4*8= 7*9= 6*8= 5*9= 9*9= Fundera på detta! 6+3= 5+4= 9-5= 7-4= 0,6+0,3= 0,5+0,4= 0,9-0,5= 0,7-0,4= Fyll i tallinjerna (de fanns på förra sidan) Ental 0 10 Tiondelar 0 1 Hundradelar 0 0,1 Tusendelar 0 0,01 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 16
17 Division tabell 8 och 9 27/9= 72/8= 16/8= 56/8= 32/8= 18/9= 45/9= 40/8= 72/9= 8/8= 56/8= 54/9= 48/8= 63/9= 24/8= 36/9= 36/9= 64/8= 81/9= 80/8= Jämför addition med heltal och med decimaltal 8+6= 5+9= 8+8= 8+5= 0,8+0,6= 0,5+0,9= 0,8+0,8= 0,8+0,5= 5+7= 7+8= 6+5= 7+4= 0,5+0,7= 0,7+0,8= 0,6+0,5= 0,7+0,4= Jämför decimaltal, ge dem först lika många decimaler så de är lättare att jämföra. Sätt sedan ut = < eller > 0,51 < 0,8 0,7 0,2 0,19 0,42 0,4 0,10 0,4 0,4 0,9 0,2 0,8 0,48 0,89 0,7 0,77 0,9 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 17
18 Många decimaltal. Fyll i de tal som fattas! 0 0,01 0,02 0,08 0,09 0,1 0,11 0,15 0,2 0,23 0,27 0,31 0,36 0,39 0,42 0,48 0,5 0,54 0,61 0,65 0,69 0,73 0,8 0,87 0,9 0,98 1 1,01 1,09 Vilka tal finns mellan 0,1 och 0,2? 0,1 0,2 Det finns fler tal mellan 0,1 och 0,2. Ge exempel! 0,1 0,2 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 18
19 En sida utan facit Addition 25+37= 50+40= 42+32= 48+29= 81+19= 36+58= 27-26= 50+37= 77+21= 49+51= 55+27= 34+57= Subtraktion 75-31= 61-58= 84-25= 45-20= 86-27= 89-32= 67-29= 37-28= 47-39= 72-65= 42-39= 87-82= Multiplikation och division 3*9= 7*7= 72/8= 21/7= 5*8= 6*8= 36/6= 24/8= 7*8= 4*9= 36/9= 56/7= 5*5= 4*8= 12/4= 54/9= Decimaltal, addition 0,3+0,4= 0,7+0,2= 0,5+0,5= 6+0,5= 0,8+0,4= 0,9+0,1= 0,7+0,8= 1,6+1,2= 0,6+0,6= 0,4+0,9= 0,1+2= 1,4+1,9= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 19
20 Ordna decimaltal i storleksordning Ordna talen Störst först Ordna talen Minst först 0,4 0,56 0,7 0,81 0,52 0,9 0,94 0,40 0,8 0,47 0,20 0,65 Vilket tal ligger exakt mitt emellan 0,30 0,40 0,02 0,04 1,80 1,90 0,07 0,08 0,6 0,7 0,005 0,007 Skriv de tal som fattas 0,5 0,8 1,2 2,33 2,42 0,01 0,1 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 20
21 Addition, högre tal i algoritm = = = = = = = = = = = = = = = Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 21
22 En sudoku Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 22
23 En talserie Mer addition i algoritm = = = = = = Decimaltal på tallinjen (här i rutform) 0 0,1 0,5 0,9 1 1,1 0,2 0,4 0,6 1 1,2 2 0,5 1 1,5 2 2,5 5 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 23
24 Skriv som bråk och decimaltal Tre tiondelar= Sju tiondelar= Två tiondelar= Nio tiondelar= ,3 Fyra tiondelar= Åtta tiondelar= Sex tiondelar= En hel och två tiondelar= 2 tiondelar +4 tiondelar= 3 tiondelar + 2 tiondelar= 7 tiondelar + 1 tiondel= 2 tiondelar + 5 tiondelar= ,2+0,4= 1 hel + 3 tiondelar= 2 hela + 4 tiondelar= 1 hel + 2 hela= 3 hela + 1 hel + 5 tiondelar= 1+0,3=1,3 Addition med decimaltal 0,6+0,2= 0,3+0,3= 0,1+0,7= 0,3+0,4= Subtraktion med decimaltal 0,6-0,2= 0,8-0,5= 0,4-0,3= 0,5-0,5= 0,9-0,3= 0,7-0,3= 0,5-0,3= 0,7-0,2= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 24
25 Subtraktion med växling. Gör så här! = Växling över noll. Gör så här! = Subtraktion med växling av ental = = = = = = En talserie 0,3 0,6 0,9 1,2 3 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 25
26 Subtraktion med växling av tiotal = = = = = = Subtraktion med växling av både ental och tiotal = = = = = = En talserie 0,2 0,4 0,6 1,2 2 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 26
27 Addera så att det blir närmaste högre heltal 1,3+0,7=2 3,5+ 6,4+ 9,9+ 1,8+ 4,2+ 7,6+ 10,5+ 1,7+ 5,1+ 8,3+ 11,1+ Subtrahera så att det blir närmaste lägre heltal 1,3-0,3=1 3,5-6,4-9,9-1,8-4,2-7,6-10,5-1,7-5,1-8,3-11,1- Avrunda decimaltalen till heltal 8,6 9 19,5 34,30 79,38 3,2 99,90 47,1 87,44 6,9 299,80 10,55 30,82 10,7 1999,50 8,29 29,25 Addition = = = Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 27
28 Sida utan facit Storleksordna decimaltal Ordna talen Minst först Ordna talen Minst först Ordna talen 0,1 0,51 0,04 0,9 0,47 0,7 0,7 0,62 0,99 0,6 0,9 0,07 0,3 0,58 0,5 0,8 0,5 0,01 Störst först Additionsalgoritm = = = Subtraktionsalgoritm = = = Addition 0,5+0,4= 0,8+0,9= 0,4+0,2= 0,9+0,7= Subtraktion 0,8-0,2= 0,7-0,3= 0,8-0,4= 1-0,7= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 28
29 Sudda med miniräknaren 456- = =402 65,8- =65 1,26- =1, = =441 12,8- =10,8 0,68- =0, = =351 32,5- =2,5 0,84- =0,04 Multiplikation 2*2= 2*6= 5*5= 4*5= 7*8= 8*8= 8*9= 3*2= 3*5= 5*8= 6*8= 7*9= Division 32/8= 54/9= 12/6= 72/8= 36/9= 30/6= 45/9= 24/4= 18/6= 80/10= 36/6= 45/5= Addition med bråk. Skriv om bråket med vågrätt bråkstreck om du vill. Det blir tydligare, men är svårt på datorn! 1/2+1/2= 2/7+3/7= = 5 5 1/4+1/4= 2/6+3/6= 3/10+5/10= 1/8+5/8= Subtraktion med bråk 2/3-1/3= 4/5-2/5= 9/10-5/10= 5/8-1/8= 3/4-1/4= 5/6-2/6= 4/7-2/7= 1/2-1/2= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 29
30 Höga tal miljoner tusen Etthundratjugotre miljoner fyrahundrafemtiosex tusen sjuhundraåttionio = miljoner 456 tusen 789 miljarder miljoner tusen Niohundrafemtio miljarder trehundrasju miljoner tjugofemtusen fyrahundra = miljarder 307 miljoner 25 tusen 400 Skriv miljarder miljoner tusen - Trehundrafem miljarder nio miljoner sextiofem tusen femhundraett Skriv de tal som kommer före och efter i spalterna En talserie Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 30
31 Kluringar med X 8=2+5+X X= 9+X- 4=6 X= 10-3=X+2 X= 8- X=1+2 X= Be din lärare förklara att 3 fjärdedelar är samma sak som 3 gånger en fjärdedel, alltså en fjärdedel + en fjärdedel + en fjärdedel. 3 = 3 * 1 = Addition med bråk 2/4+1/4= 2/5+2/5= 2/6+2/6= 2/7+3/7= 3/8+4/8= 2/9+4/9= 3/10+4/10= 1/3+1/3= Subtraktion med bråk 2/3-1/3= 3/4-1/4= 4/5-2/5= 4/6-1/6= 5/7-2/7= 6/8-2/8= 8/9-3/9= 9/10-5/10= En berömd talserie Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 31
32 Bråk blir hela tal Hur mycket fattas? 2/2=1 och 3/3=1 1/3+ =1 2/4+ =1 3/6+ =1 4/7+ =1 1/4+ =1 4/5+ =1 1/2+ =1 5/10+ =1 1/5+ =1 2/8+ =1 3/5+ =1 3/4+ =1 Blir det fler delar än det behövs för en hel, det blir delar över, så blir det ett blandat bråk. Jämför att räkna division med rest! Nu delar du resten också! 3/2 = 1+1/2 4/3= 7/5= 20/10= 6/4= 9/8= 5/4= 22/10= 8/4= 2 9/7= 10/9= 13/5= Nu blir det tvärtom! Gör blandat bråk till ett äkta bråk. 1+2/3= 5/3 1+2/6= 2+1/2= 3+1/2= 1+1/2= 1+3/5= 2+1/8= 3+1/3= 1+1/7= 1+4/5= 2+2/5= 3+1/7= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 32
33 Här finns 8 rutor. Måla hälften 1/2 av åtta. Här finns 8 rutor. Måla en fjärdedel 1/4 av åtta. Här finns 12 rutor. Måla hälften 1/2 av tolv. Här finns 12 rutor. Måla en fjärdedel 1/4 av tolv. Här finns 12 rutor. Måla en tredjedel 1/3 av tolv. Här finns 20 rutor. Måla en femtedel 1/5 av 20. Här finns 20 rutor. Måla en fjärdedel 1/4 av 20. Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 33
34 Hur många delar, rutor, av alla 12 är tomma i rektangeln? AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA Jo, 5 av 12 som skrivs 5/12 i bråkform, du säger att fem tolftedelar är tomma. SVAR: 5/12 är tomma. Hur många delar, rutor, av alla 12 är tomma i rektangeln? BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB SVAR: Hur många delar, rutor, av alla 12 är tomma i rektangeln? CCCCCCCCCCC CCCCCCCCCCC CCCCCCCCCCC CCCCCCCCCCC SVAR: Hur många delar, rutor, av alla 5 är tomma i rektangeln? XXXXXXXX XXXXXXXX XXXXXXXX XXXXXXXX XXXXXXXX XXXXXXXX SVAR: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 34
35 Bråk kan skrivas på olika sätt, fast de är lika stora. Måla hälften av varje kvadrat här nedanför. 1/2 är målad 2/4 är målad 4/8 är målad 8/16 är målad 1/2 = 2/4 = 3/6 = 4/8 = 5/10 = 6/12 = 7/14 = 8/16 = osv 1/3 = 2/6 = 3/9 = 4/12 = 5/15 = 6/18= osv 1/4 = 2/8 = 3/12 = 4/16 = 5/20 = 6/24 = osv Det kallas att förlänga ett bråk. Du multiplicerar täljare och nämnare med samma tal. Att förkorta ett bråk är att dividera täljare och nämnare med samma tal. Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 35
36 Kluringar med X 4-2+X=8 X= 9- X=2+2 X= X=2+7-3 X= 4+X=8 X= Addition i algoritm Subtraktion i algoritm Division 24/4= 42/7= 27/9= 35/5= 18/9= 30/10= 28/4= 32/8= 35/7= 24/8= 40/10= 40/5= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 36
37 En sudoku En lång talserie, två rader Gör ett äkta bråk till blandat bråk. 7/3= 14/5= 7/5= 9/4= Gör ett blandat bråk till äkta bråk. 1+2/3= 2+3/6= 3+4/5= 1+2/7= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 37
38 Bråk på tallinjen Markera 1, en fjärdedel 1/4 och en tredjedel 1/3. 0 1/2 Markera en fjärdedel 1/4 och en tredjedel 1/3 på tallinjen nedanför Markera 1, hälften 1/2 och tre fjärdedelar 3/4 på tallinjen nedanför. 0 1/4 Vilka tal pekar pilarna på? Uppskatta utan att mäta! 0 1 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 38
39 Decimaltal på tallinjen Markera 1 och en fjärdedel 0, ,5 Markera en fjärdedel 0,25 och en och en halv 1,5 på tallinjen nedanför Markera 1, hälften 0,5 och tre fjärdedelar 0,75 på tallinjen nedanför. 0 0,25 Vilka tal pekar pilarna på? Uppskatta utan att mäta! 0 1 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 39
40 Blandade bråk blir äkta bråk. Fler att öva på finns som kopieringsunderlag = /6= 1+3/5= 2+3/6= 2+2/3= 4+1/8= 3+4/5= 1+6/9= 4+1/4= Äkta bråk blir blandade bråk. Fler att öva på finns som kopieringsunderlag. 22 = 7 7 7/2= 13/5= 10/4= 18/5= 8/3= 43/7= 82/9= 58/7= Jämför addition och multiplikation med bråk. Be din lärare förklara! 3+1/3= 1 = 10/3 = tre och en tredjedel = tio tredjedelar 3 3 3*1/3=1/3+1/3+1/3=3/3=1 = tre gånger en tredjedel = en tredjedel + en tredjedel + en tredjedel = tre tredjedelar = ett Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 40
41 Kluringar med X 2+X=4+3 X= 1+X+1=4+2 X= X+7=5+3 X= 10- X=4+4 X= Addition i algoritm Subtraktion i algoritm Multiplikation 2*6= 2*5= 7*9= 3*8= 3*5= 7*10= 2*7= 4*3= 6*7= 3*9= 6*6= 10*6= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 41
42 Måla alla rutor som är lika med 1 0,4+0,6 3*0,5 1,5-1,4 0,8-0,8 7/4-3/4 0,8+0,6 10/3-7/3 7/2-6/2 5*5-24 0,9-0,2 7/8+1/8 4*6+6 2,6-1,6 1*1+1 2/3+1/3 0,6-0, ,5+0,6 0*8+1 0,9+0,4 1/2+1/ *5-16 3/4-1/4 3/5+2/5 Kluringar med X X- 5=10-7 X= 3+X=10-4 X= 3+4-2=X X= 3+5- X=4 X= Måla alla bråk som är lika med en halv 1/2 3/4 5/10 10/5 4/8 6/4 2/4 8/16 3/6 10/20 6/12 4/6 7/14 2/7 50/100 6/3 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 42
43 Sida utan facit Addition av bråk 1/3+1/3= 2/5+1/5= 3/6+2/6= 2/4+2/4= Subtraktion av bråk 5/3-2/3= 7/4-3/4= 5/2-3/2= 6/5-2/5= Bråk blir heltal 2/5+ =1 4/6+ =1 1/7+ =1 9/10+ =1 Blandade bråk blir äkta bråk 1+3/5= 1+2/3= 2+2/3= 4+5/6= Äkta bråk blir blandade bråk 5/2= 8/3= 9/4= 13/6= Förläng bråk, hela första raden är 1/2 skrivet på olika sätt. 1/2= 2/ 3/ 4/ 5/ 6/ 7/ 8/ 1/3= /6 /9 /12 /15 /18 /21 /30 Förkorta bråk, hela första raden är 1/4 skrivet på olika sätt. 10/40= 9/ 8/ 7/ 6/ 5/ 4/ 1/4 10/50= /45 /40 /35 /30 /25 /20 1/5 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 43
44 I det här häftet har du övat på följande: Addition och subtraktion med heltal på olika sätt, huvudräkning och algoritm. Multiplikation och division upp till 10*10 respektive 100/10. Bråk som del av helhet och del av antal. Addition och subtraktion av bråk med samma nämnare. Vad fattas för att ett bråk ska bli ett heltal, 1/3+?=1. Göra blandade bråk till äkta bråk, 3+2/5=17/5 och tvärtom äkta till blandade bråk, 7/3=2+1/7. Förlänga bråk 1/2=2/4=6/12 och förkorta bråk, 5/20=1/4. Decimaltal. Ordna decimaltal i storleksordning, avrunda decimaltal till heltal. Vad fattas för att ett decimaltal ska bli ett heltal, 0,4+?=1. Addition och subtraktion av decimaltal som huvudräkning enbart tiondelar, 0,6+0,5=1,1 eller 0,8-0,3=0,5. Kunna namnge höga tal och kunna skriva dem. Tallinjer med både bråk och decimaltal. Några sudoku, talserier och kluringar. Kom ihåg! Matematik handlar om mönster, samband och några räknelagar som människan bestämt ska gälla, t.ex. 2+4=4+2 och 3*4=4*3. Men allra mest handlar matematik om att tänka och lösa problem i vardagen. Så lös problem och låt hjärnan ha roligt! Lycka till! Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 44
45 Enheter SI- prefix kilo hekto deca grund enhet deci centi milli SI- symbol k h da - d c m Namn tusen hun- dra tio ett tion- del hun- dra- del tusen- del Tal ,1 0,01 0,001 Längd km (hm) (dam) m dm cm mm Massa kg hg (dag) g (dg) (cg) mg Volym kl=m 3 hl (dal) l dl cl ml 0,001km 0,01hm 0,1dam 1m 10dm 100cm 1000mm 0,001kg 0,01hg 0,1dag 1g 10dg 100cg 1000mg 0,001m 3 0,01hl 0,1dal 1l 10dl 100cl 1000ml För större och mindre enheter, se Wikipedia Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 45
Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:
Matematik klass 4 Höstterminen Facit Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Matematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1
Matematik klass 4 Vårterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1 Först 12 sidor repetition från höstterminen. Addition 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= Subtraktion 11-2=
Matematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:
Matematik klass 4 Vårterminen FACIT Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1
Matematik klass 3 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1 Minns du från höstens bok? Räkna. Se upp med likhetstecknet, var finns det? 17-5= 16+ =19 18-2= 15-4= 19=12+ 19-3= 15+4= 20-9= 18=20- +16=20
Facit följer uppgifternas placering i häftet.
Facit följer uppgifternas placering i häftet. Sidan 2: Ringa in talet som är närmast en hel. 0,9 Skriv talet i decimalform. tre tiondelar 0,3 en tiondel 0,1 två tiondelar 0,2 sex tiondelar 0,6 sju tiondelar
0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7
Facit följer uppgifternas placering i häftet. Sidan 2: Tal i decimalform Tiondelar 0,9 är närmast en hel Skriv talet i decimalform. sju tiondelar 0,7 en tiondel 0,1 fyra tiondelar 0,4 fem tiondelar 0,5
Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > <
Arbetsblad : Arbeta tillsammans > < Poängkryss Materiel: Spelplan, 3 4 tärningar och penna. Antal deltagare: 2 4 st Utförande: Spelare nr slår alla tärningarna samtidigt. De tal som tärningarna visar ska
Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.
Arbetsblad 1:1 Tal i bråkform och i decimalform Grundbok: grundkurs s. 8 blåkurs s. 0 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är a) grå b) kryssad c) prickad d) vit 2 Svara i decimalform
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1
Matematik klass 3 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1 Minns du från klass 2? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+
Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,1 0,5 0,9 1,2 0 1 2 0,3 0,8 1,1 1,5 0 1 3 1,1 1,6 2,1 2,4 1 2 4 5 0,2 0,8 1,4 2,6 0 1 2 3 1,4 2,6 3,2 3,8 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som
Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,9 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,8 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar
Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0 1 2 0 1 3 1 2 4 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar på talen:
Matematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1
Matematik klass 2 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1 Minns du från klass 1? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+
Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.
Arbetsblad 1:1 Tal i bråkform och i decimalform Grundbok: grundkurs s. 8 blåkurs s. 0 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är a) grå b) kryssad c) prickad d) vit 2 Svara i decimalform
MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med
MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.
Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1
Matematik klass 2 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1 Minns du från höstens bok? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+
a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt A B C A B C 3,1 3,2
Alternativdiagnos 1 1 Skriv med siffror a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre 2 Använd siffrorna 2, 3, 4 och 5 och skriv a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt 3 Vilka
Övningsblad 1.1 A. Tallinjer med positiva tal. 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen.
Övningsblad 1.1 A Tallinjer med positiva tal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 5 10 0 10 20 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 30 40 50 100 G = H = I = J = K = L =
Blandade uppgifter om tal
Blandade uppgifter om tal Uppgift nr A/ Beräkna värdet av (-3) 2 B/ Beräkna värdet av - 3 2 Uppgift nr 2 Skriv (3x) 2 utan parentes Uppgift nr 3 Multiplicera de de två talen 2 0 4 och 4 0 med varandra.
1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.
täljare bråkstreck ett bråk nämnare Vilket bråk är störst? Ett bråk kan betyda mer än en hel. Olika bråk kan betyda lika mycket. _ 0 två sjundedelar en hel och två femtedelar > 0 > 0 < > > < > Storlek
Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson
Språkstart Matematik Facit Matematik för nyanlända Jöran Petersson Positionssystem hela tal s. 4-5 3. Skriv med siffror. 52 502 5002 65 665 6665 31 131 3131 4. Skriv hur mycket siffran är värd. 300 4 1000
Sammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje.
En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 7 = + + 7 Siffran 6 betyder 6 tusental = 6 tusental hundratal 4 8 7 6 9 tiotal ental Siffran 9 betyder 9 tiotal
Södervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =
n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental
KW ht-17. Övningsuppgifter
Övningsuppgifter Ht-2017 1 Innehållsförteckning: Taluppfattning, positionssystem s. 3 4 Räkning, prioriteringsregler s. 4 6 Tvåbassystemet s. 6-7 Avrundning och noggrannhet s. 8-11 Bråk s. 12-17 Decimaltal
Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.
M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per
a) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio
Övningsblad 2.1 A Heltal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 10 0 50 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 10 20 50 100 G = H = I = J = K = L = 2 Placera ut talen från
STARTAKTIVITET 2. Bråkens storlek
STARTAKTIVITET 2 Bråkens storlek Arbeta gärna två och två. Rita en stjärna över de bråk som är mindre än 1 2. Sätt ett kryss över de bråk som är lika med 1 2. Rita en ring runt de bråk som är större än
Matematik klass 1. Vår-terminen
Matematik klass 1 Vår-terminen Rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Måla alla rutor där svaret blir 10 3+2 1+9 5+4 6+4 3+7 5+5 4-4 8+4 3+7 9+0 2+8 2+4 7+3 7-6 5+2 5+5 4+4 3+7 6-2 6+4 8+3 6+1
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande
Extra-bok nummer 3. i matematik
Extra-bok nummer 3 i matematik Anneli Weiland 1 Skriv vart femte tal i ordning. Börja från vänster och skriv alla siffror uppifrån så blir de fina. -70-65 -35-25 -20 0 25 75 Sätt ut < = eller > i rutan.
Lathund, bråk och procent åk 7
Lathund, bråk och procent åk 7 Är samma som / som är samma som en tredjedel och samma som en av tre. är täljaren (den säger hur många delar vi har), tänk täljare = taket = uppåt är nämnaren (den säger
ARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Extra-bok nummer 3B. i matematik
Extra-bok nummer 3B i matematik Anneli Weiland 1 Skriv vart femtonde tal i ordning. Börja från vänster och skriv alla siffror uppifrån så blir de fina. 0 15 30 90 240 390 540 Större än, mindre än eller
1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift
Facit Träningshäfte 9:2
Kapitel 1 1 a) 4 800 000 b) 300 200 c) 25 085 d) 0,8 e) 0,25 f) 0,785 2 a) 2 miljoner 35 tusen: 2 035 000 235 tusen: 235 000 tjugotretusen femhundra: 23 500 b) 12 tiondelar: 1,2 12 hundradelar: 0,12 12
Arbetsblad 5:1. Tal och tallinjer. 1 Skriv rätt tal på tallinjen. 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 3 Vilka tal kommer sen?
Arbetsblad 5:1 sid 143 Tal och tallinjer 1 Skriv rätt tal på tallinjen. a) 0 0,5 1 b) 0 0,5 1 c) 0 1 2 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 0,4 0,404 0,44 0,04 0,45 3 Vilka tal kommer
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Extra-bok nummer 2B i matematik
Extra-bok nummer 2B i matematik Anneli Weiland 1 Öka 10 hela tiden -20-10 50 90 150 270 280 Skriv +, -, * eller / så att likheten stämmer 18 3 = 3 7 5 17 = 30 8 8 12 = 0 4 15 15 = 17 0 10 2 = 20 4 12 15
Uppfriskande Sommarmatematik
Uppfriskande Sommarmatematik Matematiklärarna på Bäckängsgymnasiet genom Johan Espenberg juni 206 Välkommen till Naturvetenskapsprogrammet GRATTIS till din plats på Naturvetenskapsprogrammet på Bäckängsgymnasiet!
jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen
Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning
Kunskapsmål och betygskriterier för matematik
1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under
matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall
Koll på 2A matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 1Volym Vad rymmer mest? Ringa in. Vad rymmer minst? Ringa in. Ta fram tre olika föremål som rymmer olika mycket. Rita
1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1
Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: kunna multiplicera och dividera med positiva tal mi ndre än veta vad ett negativt tal är kunna addera och subtrahera negativa tal kunna
Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.
ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,
PLANERING MATEMATIK - ÅK 7. Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 1 Tal och räkning Kapitel : 2 Stort, smått och enheter. Elevens namn: Datum för prov
PLANERING MATEMATIK - ÅK 7 HÄLLEBERGSSKOLAN Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 1 Tal och räkning Kapitel : 2 Stort, smått och enheter Elevens namn: markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor
Mattestegens matematik
höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite
I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1
BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term
Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)
Arbetsblad 1:1 Egyptiska och romerska talsystemet Skriv med vanliga siffror 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) Skriv med egyptiska talsymboler 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) 2 431 4 a) 111 111 b) 43 245 c) 402 000 d)
1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km
Test 8, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad.
Prio 9 matematik Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31558
Prio 9 matematik Läraranvisning Textview Verksnummer: 31558 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade boken
Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
Lokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna
Arbetsblad 1:1 Hela tal på tallinjen 1 Skriv rätt tal på linjen. 55 0 50 100 2 0 10 20 3 0 100 200 300 100 200 5 1 000 2 000 6 50 000 60 000 7 100 000 200 000 Arbetsblad 1:2 Positionssystemet 1 Skriv talen
Facit till Mattespanarna 6B Lärarboken. Facit till Mattespanarna 6B Lärarboken best.nr Får kopieras Författarna och Liber AB 1/9
Facit till Mattespanarna 6B Lärarboken 1/9 KOPIERINGSBLAD 1.1 Övningar med stora tal Skriv följande tal med siffror. 2 000 000 2 400 000 2 490 000 490 000 5 050 000 50 000 1 a) 2 miljoner b) 2,4 miljoner
Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 =
Arbetsblad NAMN: Addition och subtraktion i flera steg + 3 + 3 + + 3 + 3 + 9 3 3 9 9 9 39 3 3 + 39 3 + 99 0 3 Kopiering tillåten Matematikboken Författarna och Liber AB Arbetsblad Addition och subtraktion
Extramaterial till Start Matematik
EXTRAMATERIAL Extramaterial till Start Matematik Detta material innehåller diagnoser och facit till alla kapitel. Extramaterial till Start matematik 47-11601-0 Liber AB Får kopieras 1 70 Innehållsförteckning
Mål Blå kursen Röd kurs
Tal Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal
Volym liter och deciliter
Volym liter och deciliter Måla så volymen stämmer. Skriv så volymen stämmer. : l och dl l dl l och 8 dl 0 l 9 dl dl l dl Hur många dl ska du hälla i för att få l? 7 9 dl dl dl dl dl Hur mycket? Skriv.
DOP-matematik Copyright Tord Persson Övning Bråkräkning. Matematik 1. Uppgift nr 14 Addera 9. Uppgift nr 15 Addera 3. Uppgift nr 16 Subtrahera 6 7-1 7
Övning Bråkräkning Uppgift nr 1 Vilket av bråken 1 och 1 är Uppgift nr Vilket av bråken 1 och 1 är Uppgift nr Skriv ett annat bråk, som är lika stort som bråket 1. Uppgift nr Förläng bråket med Uppgift
1 Josefs bil har gått kilometer. Hur långt har den gått när han har kört (3) tio kilometer till? km
Test, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona
Arbetsblad 1:1. Decimaltal på tallinjen 1 0,8 1,1 0,05. Skriv rätt tal på linjen. 0 0,1 0,2 0,3 0,5 0,6 0,9 1 1,9 2. Grundboken sid 8, 22
Arbetsblad 1:1 sid 8, 22 Decimaltal på tallinjen 1 1 Skriv rätt tal på linjen. 0,8 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,05 0 0,1 5 0,2 0,3 6 0,5 0,6 7 0,9 1 8 1,9 2 Arbetsblad 1:2 sid 8, 22 Decimaltal på tallinjen
1Tal. Mål K 1. Tal 11
Tal Mål När eleverna studerat det här kapitlet ska de kunna: förstå hur vårt talsystem är uppbyggt använda de matematiska orden som hör ihop med de fyra räknesätten storleksordna hela tal och tal i decimalform
Repetitionsuppgifter 1
Repetitionsuppgifter 1 1 Vilka tal pekar pilarna på? a) b) Skriv talen med siffror 2 a) trehundra sju b) femtontusen fyrtiofem c) tvåhundrafemtusen tre 3 a) fyra tiondelar b) 65 hundradelar c) 15 tiondelar
2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem?
2-5 Decimaltal Namn: Inledning Tidigare har du jobbat en hel del med bråktal, lagt ihop bråk, tagit fram gemensamma nämnare mm. Bråktal var lite krångliga att arbeta med i och med att de hade en nämnare.
Matematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,
TAL OCH RÄKNING HELTAL
1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot
Decimaltal. Matteord hela tal decimaltal tiondel hundradel. tusendel decimal decimaltecken
Decimaltal Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna > förstå vad som menas med ett decimaltal > storleksordna decimaltal > multiplicera och dividera med 10, 100 och 1 000 > räkna med överslagsräkning
1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.
Test 9, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet
2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.
2-1: Taltyper och tallinjen Namn:. Inledning I det här kapitlet skall du studera vad tal är för någonting och hur tal kan organiseras och sorteras efter storleksordning. Vad skall detta vara nödvändigt
identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel
MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna
Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath
maria hilling-drath Konkretion av decimaltal En nödvändig ingrediens för förståelse Här presenteras ett sätt att förstärka begrepp kring decimaltal. Med hjälp av tiobasmaterial får eleverna bygga tal för
Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9
Tal Läxa 1 1 a) 307 b) 55 c) 00 003 a) 131 > 113 b) 1 > 1 c) 99 < 9 99 3 a) 1 170 b) 5 75 c) 91 a) 3 hundra b) 3 ental c) 3 tusen 5 a) 370 b) 0 a) 31 b) 1 3 c) 1 3 7 a) 99 b) 13 a) 37 b) 19 00 9 5 15 50
Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet
Under veckorna 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera
Veckomatte åk 5 med 10 moment
Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte
Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4
Kapitel 1 6A-boken inleds med ett kapitel om decimaltal. Kapitlet börjar med en repetition av tiondelar och hundradelar. Sedan följer en introduktion av tusendelar med utgångspunkt i hur vikt anges på
Hanna Almström Pernilla Tengvall. matematik. Koll på. Läxbok
Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på A matematik Läxbok Koll på A matematik Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 1 Hela tusental -1 Skriv tusentalen som fattas. 1 7 9 1 Skriv talet
Positionssystemet och enheter
strävorna 5A 5C Positionssystemet och enheter uttrycksformer tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Aktiviteten utgår från en gammal och väl beprövad mall för att skapa struktur och ge förståelse för
Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra 42. 2 Bråk och procent 18. 5 Statistik och sannolikhet 54. 6 Tid, hastighet och skala 60.
Förord Det här häftet är tänkt som ett komplement till kapitel 5, Genrepet, i läroboken Matte Direkt år 9. Häftet vänder sig främst till de elever som har svårigheter att klara Genrepets nivå i boken och
Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. år 7, Bonnier Utbildning och författarna
Arbetsblad : Hela tal på tallinjen Skriv rätt tal på linjen. 55 0 50 00 0 0 0 0 00 00 00 00 00 5 000 000 50 000 0 000 7 00 000 00 000 Arbetsblad : Positionssystemet Skriv talen med siffror. Placera in
Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik
. Diagnoserna i området avser att kartlägga elevernas förståelse och färdighet avseende tal i bråkform, tal i decimalform, proportionalitet och procent. Området består av följande tre delområden: B Bråk
Positionssystemet och enheter
Strävorna 3B Positionssystemet och enheter... inser värdet av och använder matematikens uttrycksformer.... olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken
Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit
Eva Björklund Heléne Dalsmyr 5B matematik Koll på Skriva Facit 6Ekvationer, uttryck och mönster 1 a) b) = c) d) 2 a) = b) c) = d) 3 a) < b) < c) < d) > 4 a) < b) < c) > d) < 5 a) < b) > c) < d) > Talet
Sammanfattningar Matematikboken Y
Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller
Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5
2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
1. Tina köper en joggingdress som kostar 186 kr. Hon betalar med två hundralappar. Hur mycket får hon tillbaka? Svar:
8. MATEMATIK ÅK 5 8.1. Elevhäfte 8.1.1. Problemlösning 1 1. Tina köper en joggingdress som kostar 186 kr. Hon betalar med två hundralappar. Hur mycket får hon tillbaka? Svar: 2. Storleken av bildrutan
Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit
Eva Björklund Heléne Dalsmyr 5A matematik Koll på Skriva Facit 1 Tal i decimalform,3 1 a) 0,5 b) 0,7 c) 0, a) 4, b),1 c) 9,4 3 a) 35,8 b) 41, c) 0,9 4 a) 1,1 b) 4, c) 7,3 5 a) 13,4 b) 3,5 c) 91,7 a) 40,8
Mål Aritmetik. Provet omfattar sidorna 6 41 och (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8.
Mål Aritmetik Provet omfattar sidorna 6 41 och 206-223 (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8. Repetition: Repetitionsuppgifter 1 och 7, läxa 1-6 och 27-28 (s. 226 233 och s. 262-264) samt andra övningsuppgifter
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var
Att förstå bråk och decimaltal
Att förstå bråk och decimaltal Flera undersökningar som är gjorda visar att elever har svårt att förstå bråk. I undervisningen är det också vanligt att eleverna lär sig olika regler för bråk, men få förstår
Namn: Hundradelar. 4 tiondelar 0, 4 17 tiondelar 1, tiondelar 298 hundradelar. Hundradelar. 98 hundradelar 875 hundradelar
arbetsblad 1:1 Positionssystemet > > Skriv talen med siffror. Glöm inte decimaltecknet. Ental Tiondelar Hundradelar 1 tiondel 0, 1 52 hundradelar 0, 5 2 tiondelar 0, 17 tiondelar 1, 7 9 tiondelar 0, 9
matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall
Koll på 2B matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 7 7Addition, subtraktion Dubbelt. Skriv. 2 + 2 = 5 + 5 = + = + = 6 8 9 + 9 = 7 + 7 = 8 + 8 = 6 + 6 = 8 6 2 Tiokamrater.
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr och Favorit matematik 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med undervisningen
Arbetsblad 5:2. Förkorta och förlänga bråk. 1 Förkorta med 2. 2 Förkorta med 5. 3 Förkorta med 3. 4 a) 4 = b) a) 6 = b) 16.
Arbetsblad 5:1 sid 142, 156 Repetition av bråk 1 Hur stor del av figuren är färgad? Skriv som ett bråk. a) b) c) d) 2 a) Skriv de bråk som är lika med en halv. b) Skriv de bråk som är mindre än en halv.
5 Olga fyller hundra år idag. Vilket år föddes hon? (3) [Du kan muntligt tala om vilket år det är nu. Visa det inte skriftligt.
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift