Uppfriskande Sommarmatematik
|
|
- Torbjörn Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppfriskande Sommarmatematik Matematiklärarna på Bäckängsgymnasiet genom Johan Espenberg juni 206
2 Välkommen till Naturvetenskapsprogrammet GRATTIS till din plats på Naturvetenskapsprogrammet på Bäckängsgymnasiet! Hoppas du har ett härligt sommarlov och njuter av ledigheten. För att du ska få en så bra start som möjligt på din tid på Bäckäng så vill vi ge dig chansen att förbereda dig lite innan skolan startar. Av erfarenhet vet vi att elever som går i år på Naturvetenskapsprogrammet får ägna mycket tid åt matematikstudier. Första kursen studeras i högt tempo och ni ska klara av en 00-poängskurs på en termin. Det som brukar vara det största problemet är att de kunskaper som ni fått på högstadiet glömts av eller inte är tillräckligt aktuella. Därför har vi satt ihop ett repetitionshäfte med sådana avsnitt ur högstadiets matematikkurs som vi utgår ifrån att du kan när vi träffas i augusti. När du arbetar med detta häfte, gör du det inledande testet först. Alla uppgifter ska lösas utan miniräknare. Efter testet repeterar du de delar som du är osäker på och kommer då väl förberedd i augusti och därmed blir hela gymnasietiden lättare i matematik och i de andra naturvetenskapliga ämnena. Lägger du tid på matematiken redan nu blir det mer tid över till andra ämnen under höstterminen. LYCKA TILL OCH VARMT VÄLKOMMEN! Matematiklärarna på Bäckängsgymnasiet Häftet består av bidrag från Eva Hjelmgren, Johan Espenberg, Jörgen Glennåker, Lena Arvidsson, Maja Boger, Olga Helling och Per Nyström 2
3 Innehåll Inledande test 4 2 Prioriteringsregler 6 2. Övningar Potenser 8. Multiplikation och division av potenser Potenser av en potens Potenser av en produkt Övningar Enheter 0 4. Längdenheter och areaenheter Volymenheter Enheter för massa Övningar Bråkräkning 2 5. Addition och subtraktion av bråk Multiplikation och division av bråk Övningar Algebra 5 6. Uttryck och förenklingar Formler Övrningar Ekvationer 7 7. Övningar Svar till samtliga övningar 9 8. Inledande test Prioriteringsregler Potenser Enheter Bråkräkning Algebra Ekvationer
4 Inledande test Räkna igenom uppgifterna nedan utan miniräknare. Du hittar svaren längst bak i häftet. Öva extra mycket på de delar du känner dig osäker på.. Beräkna Beräkna + 6/2 +. Stämmer likheterna nedan? (a) = (2 + ) 2 (b) 8 + (9 4) = (c) 8 (9 4) = (d) + 6/2 + = (e) 40/2 5 = (f) 40/2 5 = Skriv som en potens med basen 5 (a) (c) /5 4 (b) (d) (5 ) 4 5. Skriv som potens utan parentes (a) (x) 2 (b) (2x ) 5 6. Omvandla till den enhet som står inom parentes (a) 25 cm (dm ) (b) 25 ml (dm ) (c) 25 cl (dm ) 7. Stämmer likheterna nedan? (a) 500 cm =, 5 (dm ) (b) 4000 cm 2 = 0, 4 (m 2 ) (c) 500 mg = 5 g 8. Beräkna och svara på enklaste form (a) (b) (c) / En smörgås kostar 2 kr och en banan 5 kr. Uttryck följande påståenden algebraiskt. (a) Kostnaden av att köpa s smörgåsar (b) Konstnaden av att köpa b bananer (c) Kostnaden att köpa s smörgåsar och b bananer. 4
5 0. Lös ut x ur nedanstående formler (a) y = 2x (b) y = x + 2 (c) y = x 5 (d) y = 4 x (e) y = 5 x + (f) y = 5 x +. Uttryck omkretsen O av följande figur med en formel. Figur : Uttryck omkretsen 2. Lös ekvationerna nedan (a) 5x + = 4 (b) 5x 9 = 4 (c) 2(x + ) = 5 (d) x 2 8 (e) x (f) x = = + x = 0 4 Du hittar lösningarna längst bak i häftet. 5
6 2 Prioriteringsregler I matematiken förekommer flera olika operationer. Några kända exempel är räknesätten addition, subraktion, multiplikation och division. Tabell : De fyra räknesätten Räknesätt Exempel Begrepp Addition + 5 = 8 term + term = summa Subtraktion 8 5 = term - term = differens Multiplikation 5 = 5 faktor faktor = produkt Division 5 5 = 5/5 = täljare nämnare = kvot När flera räknesätt förekommer i samma beräkning kommer resultatet bero på i vilken ordning dessa utförs. För att undvika förvirring finns det en uppsättning prioriteringsregler som talar om i vilken ordning olika operationer ska utföras.. Beräkna uttryck inom parenteser 2. Beräkna multiplikationer och divisioner. Beräkna additioner och subtraktioner Nedan följer fyra exempel som visar hur prioriteringseglerna fungerar. Exempel Beräkna Eftersom multiplikation går före addition blir det: = = 26 () Exempel 2 Beräkna (6 + 4) 5 Eftersom parenteser beräknas först blir det: (6 + 4) 5 = 0 5 = 50 (2) 6
7 Exempel Beräkna Eftersom division och multiplikation går före subtraktion blir det: = = 0 () Exempel 4 Beräkna Eftersom division och multiplikation går före subtraktion blir det: = = 0 (4) Exempel 5 Beräkna Om uttrycket, eller en del av det, är skrivet som ett bråk, så beräknas täljaren och nämnaren innan divisionen. Man kan se det som att det finns osynliga parenteser runt täljaren och nämnaren. Uttrycket blir: ( ) = (75 25) = = 2 2. Övningar. Beräkna följande uttrycks värden utan att använda räknare. (a) (b) (5 + 5) 4 (c) 5 2 (d) 5/ 2 (e) (f) (g) (h) 4 6 (i) 20/(2 5) (j) 20/2 5 (k) (l) / (m) 5/ (n) (o)
8 Potenser Ett tal i potensform består av en bas och en exponent enligt bas exponent, där exponenten talar om hur många gånger basen ska multipliceras med sig själv. Exempel 6 Uttrycket 4 betyder, alltså basen multiplicerad med sig själv 4 gånger. Varken bas eller exponent behöver vara heltal. Kanske vet du redan att x = x 0,5.. Multiplikation och division av potenser Det finns inga speciella regler för addition och subtraktion av potenser. Var noga med att inte använda regler för multiplikation av misstag! Vid multiplikation av potenser finns dock ett användbart samband. Exempel 7 Potensuttrycket 4 kan skrivas om utan potenser som. Vi får då multiplicerat med sig själv 4 + = 7 gånger. Vi kan alltså direkt se att 4 = 4+ = 7. Vid multiplikation av potenser med samma bas adderas alltså exponenterna. För två godtyckliga potenser med basen a gäller att a x a y = a x+y. Alltså är = 2 8, = 4 0 och x 2,5 x.7 = x 4.2. Vid division av potenser med samma bas är det också enkelt att se sambandet genom att skriva upp uttrycket utan potenser. Exempel 8 Talet kan skrivas om utan potenser som Vi kan sedan förkorta täljare och nämnare så långt det går och får då 4 4 = 4 2 = 4 5. Vid division av potenser gäller alltså 49 4 = = 4 5 och 2 2 = = 2 2. För två godtyckliga potenser med basen a gäller att ax = ax y. Dessa två räkneregler hör till de så kallade potenslagarna..2 Potenser av en potens Vi kan även multiplicera en potens med sig själv ett antal gånger. Följande multiplikation visar ett viktigt mönster. (5 2 ) = (5 2 ) = = 5 2 = 5 6. Vid potens av en potens multipliceras alltså exponenterna. Alltså är (8 5 ) 2 = 8 0 och (7, 4 ),5 = 7, 6. Generellt kan vi skriva: (a x ) y = a x y a y 8
9 . Potenser av en produkt Vid multiplikation så spelar faktorernas ordning ingen roll för värdet av produkten. Till exempel är 2 2 = 2 2. Exempel 9 Vi har (5 2) och kan då skriva uttrycket utan potens som = Nu kan vi skriva som potenser igen 5 2. Vi fick alltså (5 2) = 5 2. Potenser av en produkt kan utvecklas genom att exponenten läggs på varje faktor. Generellt kan vi skriva (a b) x = a x b x. Observera att detta inte stämmer vid potens av en addition. Detta är ett mycket vanligt fel. Exempel 0 Vi ska visa att (2+) 2 inte är samma sak som Det vänstra uttrycket blir: (2 + ) 2 = 5 2 = 25 medan det högra uttrycket blir =. Alltså har vi vi visat att reglerna för potens av en produkt inte kan användas vid potens av en summa..4 Övningar. Skriv en potens med basen 7 och exponenten. 2. Skriv i potensform (a) (b) z z z (c) Förenkla till en potens (a) 2 4 (b) 6, 5 6, 5 2 6, 5 4. Skriv utan parentes (c) (d) (e) (2 6 ) (f) (x 5 ) 2 (a) (7x) 2 (b) (2, 6y) 5 (c) (xy) 9
10 4 Enheter När vi anger hur långt, hur tungt eller kanske hur varmt något är så skriver vi detta med hjälp att ett tal som mutlipliceras med en enhet. En sträcka som är 4,5 m är lika lång som fyra och en halv meterstavar. En katt som väger 6,5 kg är lika tung som sex och en halv kilogramvikter. För att inte behöva använda onödigt stora tal för att ange mätvärden får många gånger ett prefix läggas till enheten. Exempel på prefix är milli, kilo och mega. Tabell 2: Några prefix Prefix Värde kilo 000 deci 0, = /0 centi 0,0 = /00 milli 0,00 = /000 I framförallt fysik och kemi är det viktigt att kunna byta mellan olika prfix för såväl längd-, area- och volymenheter. 4. Längdenheter och areaenheter Grundheten för längd är meter ( m). Andra varianter med prefix är exempelvis cm, km och dm. För längdenheter gäller prefixens värden rakt av. Alltså är till exempel km = 000 m och 00 cm = m. Grundenheten för area är m 2 som mostvarar ytan av en kvadrat med sidan m. Om vi jämför med arean av en kvadrat med sidan dm och därmed arean dm 2 så gäller inte längre prefixens värden rakt av. Detta beror på att vi beräknar area genom att multiplicera två längder och då multipliceras även prefixen. dm 2 = dm dm = 0, m 0, m = 0, 0 m 2 Kvadraten på enheten gäller även prefixet trots att man annars måste visa detta med en parentes i matematiken. Alltså gäller att. m 2 = 00 dm 2 = 0000 cm 2 = mm 2 dm 2 = 00 cm 2 cm 2 = 00 mm 2 Exempel Vi ska omvandla 25 dm 2 till m 2. Prefixet står egentligen för 0, 2 = 0, 0 så svaret blir 25 0, 0 m 2 = 0, 25 m 2 0
11 4.2 Volymenheter Grundenheten för volym är kubikmeter ( m ). Det motsvarar volymen av en kub med sidan m. Ofta används enheterna dm, cm och mm. Volym av flytande vätskor mäts ofta i liter (l), deciliter (dl) eller milliliter (ml). En liter motsvarar en kubikdecimeter. Precis som för areaaenheter gäller exponenten hos enheten även prefixet. m = 000 dm = cm = mm dm = 000 cm = l l = 0 dl = 00 cl = 000 ml Vi ser till exempel att ml = cm. Exempel 2 Vi ska uttrycka 7 l i m. 7 l = 7 dm = 7 0, m = 0, 07 m 4. Enheter för massa Grundheten för massa är kilogram (kg) och den enda grundenhet som från början innehåller ett prefix. Detta gör att man måste vara noggrann med att exempelvis mg inte är en tusendels, utan en miljondels kilogram. kg = 0 hg = 000 g = mg hg = 00 g ton = 000 kg 4.4 Övningar. Omvandla till den enhet som står inom parentes (a) 7 dm (m) (b) 0, 0 m (mm) (c) 5, 42 dm (cm) (d) 9200 m (km) (e) 0, 6 m (dm) (f) 0, 09 km (m) 2. Omvandla till den enhet som står inom parentes (a) 7, 8 dm 2 (cm 2 ) (c) 9800 mm 2 (m 2 ) (b) 0, 00m 2 (mm 2 ) (d) 899 cm 2 (dm 2 ) (e) 0, 082 km 2 (m 2 ) (f) 0 7 mm 2 (m 2 ). Omvandla till den enhet som står inom parentes (a) 2, 5 dl (cm ) (b) 0, 2 ml (mm ) (c) 200 l (m ) (d) 47 cm (dl) (e) 6 mm (cm ) (f), 2 cm (ml) 4. Omvandla till den enhet som står inom parentes (a) 2 ton (kg) (b) 9 hg (kg) (c) 700 g (kg) (d) 0, 5 kg (g) (e) 2 g (mg) (f) 4 mg (g)
12 5 Bråkräkning Bråkräkning är jätteviktigt! Det finns flera avsnitt i matematiken som blir svåra om man inte kan bråkräkning, man får då lägga tid på att kämpa med fel saker. Exempelvis blir ekvationslösning, sannolikhetslära, beräkningar utan miniräknare mycket enklare. Kan man bråkräkning så har man lättare för formelräkning inte minst i fysik och kemi. Bråkräkning är inte ett enskilt avsnitt som studeras för sig och fortast möjligt överges för decimaltal utan ett bra verktyg i sina fortsatta matematikstudier! Exempel Om man delar en pizza i fem lika stora delar och äter upp två av dem så har man ätit upp 2 av 5, vilket på matematiskt språk heter två femtedelar och skrivs 2 eller 2/5. 2:an heter täljare 5 och 5:an heter nämnare. 5. Addition och subtraktion av bråk För att kunna addera och subtrahera bråk måste de ha samma nämnare. Detta görs med en procedur som kallas förlängning. Exempel 4 Förläng 2 så att nämnaren blir 6. 2 = = 4 6 Bråkets värde har inte förändrats, bråket är anpassat. Exempel 5 Beräkna summan Vi måste få lika nämnare. Det räcker att förlänga det första bråket med = = 5 6 Exempel 6 Beräkna differensen 5 2. Vi måste få lika nämnare även här. Nu måste båda bråken förlängas till minsta gemensamma nämnare = = 7 6 2
13 5.2 Multiplikation och division av bråk Vid multiplikation eller division av bråk behövs inte någon omvandling till gemensam nämnare. Täljare och nämnare multipliceras var för sig. Exempel 7 Beräkna produkten 5 2. Multiplikationen kan beräknas direkt. 5 2 = 5 2 = 5 6 Ibland kan bråket behöva förkortas för att uttryckas på enklaste form. Denna gång saknar dock täljare och nämnare gemensamma faktorer. För att smidigt kunna dividera två bråk måste bråket i nämnaren inverteras. När ett bråk inverteras byter täljare och nämnare plats. Egentligen bildar man det bråk som vid multiplikation med orginalbråket ger produkten. Exempel 8 Invertera bråken 5 och 8. Vi byter helt enkelt plats på täljare och nämnare och får 5 och 8 = 8. Vi kan kontrollera att produkten mellan det ursprungliga och det inverterade bråket blir. 5 5 = 5 5 = 5 5 = Exempel 9 Beräkna kvoten 4 / 8. Vi inverterar bråket i nämnaren och får en multiplikation. / 4 8 = 4 8 Nu beräknas multiplikatonen som ovan. 4 8 = 8 4 = 24 4 = 6 En bra minnesregel är att om nämnaren är mindre än så blir kvoten större än täljaren. När vi beräknar divisionen förlänger vi egentligen det stora bråket med det inverterade bråket i nämnaren. Detta gör att det stora bråkets nämnare blir. 4 8 = = 4 8 = 4 8
14 5. Övningar. Beräkna summorna nedan (a) (b) (c) ) (d) ) 2. Beräkna differenserna eller summorna nedan (a) (b) (c) (d) Beräkna differenserna eller summorna nedan (a) (b) 7 2 (c) (d) Beräkna produkterna nedan (a) (b) (c) (d) (e) (f) 2 (g) (h) Beräkna kvoterna nedan (a) (b) (c) (d) (e) (f)
15 6 Algebra Algebra betyder att man räknar med bokstäver som om de vore okända tal. Ofta används x, men de flesta bokstäver fungerar bra. Dock brukar sammanhanget ofta avgöra om något val av bokstav är speciellt lämpligt. I kemi och fysik förkortas flera storheter med en bokstav. Bokstäverna kallas för variabler om de kan anta många olika värden eller konstanter om de har ett bestämt, men kanske ej känt värde. Även termer som endast innehåller tal kallas för konstanter (eller konstanta termer), de behåller samma värde hela tiden. 6. Uttryck och förenklingar En styrka med algebra är att kunna ställa upp generella uttryck. Exempel 20 För att hyra en båt kostar det 200 kr i engångsavgift och sedan 25 kr per påbörjad timme. Utryck kostnaden med algebra om x står för antal påbörjade timmar. Vi ska multiplicera priset per timme med antal påbörjade timmar, x, och lägga till startavgiften på 200 kr. Uttrycket blir 25x När vi ställer upp ett uttryck måste det många gånger förenklas. Exempel 2 Låt kortsidan i en rektangel vara x och långsidan tre gånger så lång som kortsidan. Ställ upp och förenkla ett uttryck för rektangelns omkrets. Långsidan blir x och omkretsen blir då x + x + x + x. Alla termer i uttrycket innehåller enbart variabeln x utan någon potens och kan då skrivas som en enda term. Vi får x + x + x + x = 8x. Med hjälp av uttrycket kan vi snabbt beräkna vad rekangeln får för omkrets för olika värden på kortsidans längd. Ett uttryck behöver inte innehålla en enda typ av variabel olika bokstäver eller olika potenser av samma bokstav, till exempel x och x 2 räknas som olika symboler och kan vare sig adderas med varandra eller subtraheras från varandra. Exempel 22 En rektangel har kortsidan 2x och långsidan y+2. Ställ upp och förenkla ett uttryck för omkretsen. Vi får omkretsen 2x+2x+y +2+y +2. När uttrycket ska förenklas så har vi termer som innehåller endast x, termer som innehåller endast y och termer som inte innehåller någon okänd variabel. Vi måste addera dessa var för sig. Vi får 4x + 2y + 4 5
16 6.2 Formler Med algebra kan samband mellan två eller flera variabler uttryckas. Du vet sedan tidigare att hastigheten hos något som rör sig utan att accelerera beräknas genom att dividera den sträcka som färdats med den tid det tog. I fysiken brukar hastigheten betecknas med v, sträckan med s och tiden med t. Sambandet kan då skrivas v = s. Med hjälp av formeln kan vi t enkelt beräkna hastigheten så fort vi vet sträcka och tid. Formeln kan också omvandlas så att vi istället beräknar en tid om vi vet sträckan och hastigheten eller en sträcka om vi vet hastighet och tiden. Omvandlingen sker stegvis genom att, precis som då man löser ekvationer, utföra samma operation på både vänster- och högerled. Exempel 2 Lös ut t ur formeln v = s t. v t = s t Multiplicera båda led med t. t v t v t = s v = s v Dividera båda led med v. Vi är klara. 6. Övrningar. Förenkla uttrycken (a) a + a + b 2b (b) x 2 + x 2x + x 2 (c) 5z z (d) 4x 2x 2. Lös ut t ur formeln s = vt. Lös ut M ur formeln n = m M. 4. Lös ut m ur formeln ρ = m V. 5. Lös ut t ur formeln s = at Emma cyklar,2 km längre till skolan än Amed som cyklar x km. (a) Ställ upp ett uttryck för hur långt Emma cyklar till skolan. (b) Erik cyklar häften så långt som Amed. Ställ upp ett uttryck för hur långt Erik cyklar till skolan. (c) My cyklar en fjädedel så långt som Emma. Ställ upp och förenkla ett uttryck för hur långt My cyklar till skolan. 6
17 7 Ekvationer En ekvation är en likhet, en likhet mellan två uttryck. Uttrycket till vänster om likhetstecknet, som kallas för vänsterled (VL), är lika stort som uttrycket till höger, som kallas för högerled (HL). Minst det ena ledet innehåller en obekant variabel, som t.ex. x. Att lösa en ekvation handlar om att bestämma värdet på den obekanta variabeln genom att man löser ut den obekanta variabeln. Den obekanta variabeln skall till slut stå ensam kvar i det ena ledet. När man löser en ekvation måste man göra samma sak i båda leden. Vilket räknessätt man skall börja med avgörs av prioriteringsreglerna. Börja med de räknesätten som har lägst prioritet. Exempel 24 Vi ska lösa ekvationen 2x 7 =. VL är 2x - 7 och HL är. 2x 7+7 = +7 2x = 20 2x 2 = 20 2 x = 0 Vi adderar 7 till båda led. Vi delar båda led med 2 Nu har vi lösningen! Exempel 25 Vi ska lösa ekvationen x + 9 = 2 x + 9 = 2 Vi multiplicerar båda led med. x + 9 = 6 x = 6 9 Vi subtraherar båda led med 9 x = Nu har vi lösningen! 7
18 I nästa exempel ser du hur bråkräkning är viktigt för att hantera ekvationer. Exempel 26 Vi ska lösa ekvationen x + 5 = x x + 5 +x = x+x Vi adderar x till båda led. x x = x x = Vi förlänger x i VL med till x x x = Nu skriver vi VL på gemensamt bråkstreck och multiplicerar båda leden med 4x + 5 = 4x = 5 Vi subtraherar båda led med 5 4x 4 = 28 4 x = 7 Till slut dividerar vi båda led med 4 Nu har vi lösningen! 7. Övningar. Lös ekvationerna (a) 4x + 7 = 5 (b) = 2x 9 (c) x + 2 = x 2. Lös ekvationerna (a) x 5 = 4 (b) x + 4. Lös ekvationerna = 2x 9 (c) x + 2 = x (a) x = 0 + x 2 (b) x 2 x 4 = 5 (c) x 5 = 2x 2 4. Summan av tre tal som följer på varandra är 26. Vilka är de tre talen? 5. Differensen mellan ett tal och en femtedel av talet är 24. Vilket är talet? 6. I en rektangel är kortsidan fyra sjundedelar av långsidan. Rektangelns omkrets är 44 cm. Hur lång är kortsidan? 8
19 8 Svar till samtliga övningar 8. Inledande test Om likheterna stämmer (a) Nej (b) Ja (c) Nej (d) Nej (e) Nej (f) Ja 4. Talen som en potens med bas 5 blir (a) 5 4 (b) 5 0 (c) 5 5. Utan parentes blir det 6 (d) 5 2 (a) 9x 2 (b) (2 5 x 5 6. Enhetsomvandlingarna blir (a) 25 cm = 0, 025(dm ) (b) 25 ml = 0, 025(dm ) (c) 25 cl = 0, 25(dm ) 7. Stämmer likheterna nedan? (a) Ja (b) Ja (c) Nej 8. Beräkna och svara på enklaste form (a) = = 7 6 (b) = = 8 7 = 8 2 (c) / = = 5 7 = De algebraiska uttrycken blir (a) 2s (b) 5b (c) 2s + 5b 9
20 0. Formlerna blir (a) x = 2 y (b) x = y 2 (c) x = y + 5 (d) x = 4 y (e) x = 5 y (f) x = 5 y. O = 6a + 2b 2. Ekvationerna har lösningarna (a) x = 6 (b) x = 0 (c) x = 2 (d) x = 26 (e) x = 4 (f) x = 8.2 Prioriteringsregler. Uttryckens värden blir (a) 5 (b) 80 (c) 5 (d) (e) 4 (f) 2 (g) (h) 6 (i) 2 (j) 50 (k) 50 (l) 7 (m) 9 (n) 20 (o) 2 8. Potenser I potensform blir det (a) 4 (b) z (c) Efter förenkling får vi (a) 6 (b) 6, 5 6 (c) 0 5 (d) 5 2 = 5 2 (e) 2 8 (f) x 0 4. Utan parenteser blir det (a) 49x 2 (b) 2, 6 5 y 5 (c) 27x y 20
21 8.4 Enheter. Efter omvandling blir det (a), 7 m (b) mm (c) 54, 2 cm (d) 9, 2 km (e) 6, dm (f) 9 m 2. Efter omvandling blir det (a) 780 cm 2 (b) 00 mm 2 2 (c) 0, 0098 m (d) 8, 99 dm 2 2 (e) m (f) 0 m 2. Efter omvandling blir det (a) 250 cm (b) 200 mm (c), 2 m (d) 0, 47 dl (e) 0, 06 cm (f), 2 ml 4. Efter omvandling blir det (a) 2000 kg (b) 0, 9 kg 8.5 Bråkräkning. Summorna blir (c) 0, 700 kg (d) 500 g (e) 2000 mg (f) 0, 004 g (a) 4 (b) 5 8 (c) 7 0 (d) Summorna eller differenserna blir (a) 7 8 (b) 4 25 (c) 49 (d) 6. Summorna eller differenserna blir (a) 40 (b) 22 (c) 55 6 (d) 2 4. Produkterna blir (a) 2 5 (b) (c) 7 5 (d) 5 8 (e) (f) (g) (h) 2 5. Kvoterna blir (a) 4 5 (b) 5 6 (c) 2 (d) 4 (e) 9 2 (f) 20 2
22 8.6 Algebra. Uttrycken förenklas till (a) 4a b (b) 4x 2 + x (c) 2z (d) 2 2. t = s v. M = m n. 4. m = ρv. 2s 5. t = a. 6. Uttrycken blir (a) x +, 2 (b) x 2 (c) x + 0, Ekvationer. Ekvationerna har lösningarna (a) x = (b) x = 6 (c) x = 2 2. Ekvationerna har lösningarna (a) x = 70 (b) x = 7 (c) x =. Ekvationerna har lösningarna (a) x = 6 (b) x = 20 (c) x = 4. Talen är 7, 72 och 7. (Ekvationen blir x + (x + ) + (x + 2) = 26 och lösningen är x = 7.) 5. Talet är 0. Ekvationen blir x x 5 = Kortsidan ( är ) 4 cm. Ekvationen blir (om kortsidan är x cm) 4x 2x + 2 =
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Läs merLokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Läs merSammanfattningar Matematikboken Y
Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller
Läs merBlandade uppgifter om tal
Blandade uppgifter om tal Uppgift nr A/ Beräkna värdet av (-3) 2 B/ Beräkna värdet av - 3 2 Uppgift nr 2 Skriv (3x) 2 utan parentes Uppgift nr 3 Multiplicera de de två talen 2 0 4 och 4 0 med varandra.
Läs merRepetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014
Repetitionsuppgifter inför Matematik - 7G0 Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 4 Facit Repetitionsuppgifter inför
Läs merRepetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013
Repetitionsuppgifter inför Matematik Matematiska institutionen Linköpings universitet 0 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Facit 4 Repetitionsuppgifter inför Matematik Repetitionsuppgifter
Läs merLokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Läs merMatematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1
Matematik klass 4 Höstterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1 Minns du addition? 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= 9+2= 8+4= 7+4= 9+4= 6+7= 9+6= 9+7= 7+9= 8+7= 6+8=
Läs merSammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
Läs merLokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Läs merMatematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:
Matematik klass 4 Höstterminen Facit Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Läs merTorskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
Läs merGunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg
L ÄRARMAT E R I A L Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg Negativa tal Utför beräkningarna. Addera svaren i varje grupp till en kontrollsumma. Alla kontrollsummor ska bli lika. 2 5 13 + ( 2) 11
Läs merSödervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Läs merKW ht-17. Övningsuppgifter
Övningsuppgifter Ht-2017 1 Innehållsförteckning: Taluppfattning, positionssystem s. 3 4 Räkning, prioriteringsregler s. 4 6 Tvåbassystemet s. 6-7 Avrundning och noggrannhet s. 8-11 Bråk s. 12-17 Decimaltal
Läs merKunskapsmål och betygskriterier för matematik
1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson Potenser. Matematik 1A. Uppgift nr 10 Multiplicera
Potenser Uppgift nr Skriv 7 7 7 i potensform Uppgift nr 2 Vilket tal är exponent och vilket är bas i potensen 9 6? Uppgift nr 3 Beräkna värdet av potensen (-3) 2 Uppgift nr 4 Skriv talet 4 i potensform
Läs merKompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 4. b) = 3 1 = 2
Kapitel.1 101, 102 Exempel som löses i boken 10 a) x= 1 11+ x= 11+ 1 = 2 c) x= 11 7 x= 7 11 = 77 b) x= 5 x 29 = 5 29 = 6 d) x= 2 26 x= 26 2= 1 10 a) x= 6 5+ 9 x= 5+ 9 6= 5+ 5= 59 b) a = 8a 6= 8 6= 2 6=
Läs merUppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.
Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.
Läs merTal Räknelagar Prioriteringsregler
Tal Räknelagar Prioriteringsregler Uttryck med flera räknesätt beräknas i följande ordning: 1. Parenteser 2. Exponenter. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: Beräkna 10 5 7. 1.
Läs merMatematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Läs merÖvning log, algebra, potenser med mera
Övning log, algebra, potenser med mera Uppgift nr 1 Förenkla uttrycket x 3 + x 3 + x 3 + x 3 + x 3 Uppgift nr 2 Förenkla x x x+x x x Uppgift nr 3 Skriv på enklaste sätt x 2 x x x 8 x x x Uppgift nr 4 Förenkla
Läs merMatematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping
Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att
Läs merNästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar
Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder
Läs merL ÄR ARHANDLEDNING. Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg
L ÄR ARHANDLEDNING Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg Negativa tal Utför beräkningarna. Addera svaren i varje grupp till en kontrollsumma. Alla kontrollsummor ska bli lika. 2 5 13 + ( 2) 11
Läs merAlgebra, exponentialekvationer och logaritmer
Höstlov Uppgift nr 1 Ge en lösning till ekvationen 0 434,2-13x 3 Ange både exakt svar och avrundat till två decimalers noggrannhet. Uppgift nr 2 Huvudräkna lg20 + lg50 Uppgift nr 3 Ge en lösning till ekvationen
Läs merSammanfattningar Matematikboken Z
Sammanfattningar Matematikboken Z KAPitel procent och statistik Procent Ordet procent betyder hundradel och anger hur stor del av det hela som något är. Procentform och 45 % = 0,45 6,5 % = 0,065 decimalform
Läs merBok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Längd, tid och samband Kapitel : 4 Algebra och mönster
PLANERING MATEMATIK - ÅK 7 Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Längd, tid och samband Kapitel : 4 Algebra och mönster Elevens namn: markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ
Läs merAtt förstå bråk och decimaltal
Att förstå bråk och decimaltal Flera undersökningar som är gjorda visar att elever har svårt att förstå bråk. I undervisningen är det också vanligt att eleverna lär sig olika regler för bråk, men få förstår
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson. Potensform. Uppgift nr 10. Uppgift nr 11 Visa varför kan skrivas = 4 7
Potensform Uppgift nr Vad menas i matematiken med skrivsättet 3 6? (Skall inte räknas ut.) Uppgift nr 2 värdet av potensen 3 2 Uppgift nr 3 Skriv 8 8 8 i potensform Uppgift nr 4 Skriv 4 3 som upprepad
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson Övning Bråkräkning. Matematik 1. Uppgift nr 14 Addera 9. Uppgift nr 15 Addera 3. Uppgift nr 16 Subtrahera 6 7-1 7
Övning Bråkräkning Uppgift nr 1 Vilket av bråken 1 och 1 är Uppgift nr Vilket av bråken 1 och 1 är Uppgift nr Skriv ett annat bråk, som är lika stort som bråket 1. Uppgift nr Förläng bråket med Uppgift
Läs merFacit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9
Tal Läxa 1 1 a) 307 b) 55 c) 00 003 a) 131 > 113 b) 1 > 1 c) 99 < 9 99 3 a) 1 170 b) 5 75 c) 91 a) 3 hundra b) 3 ental c) 3 tusen 5 a) 370 b) 0 a) 31 b) 1 3 c) 1 3 7 a) 99 b) 13 a) 37 b) 19 00 9 5 15 50
Läs merAlgebra och rationella uttryck
Algebra och rationella uttryck - 20 Uppgift nr Förenkla x0 y 6 z 5 25 y 2 Uppgift nr 2 Uppgift nr 3 ab b 5a - a² 9a där a 0. där b 0. Uppgift nr 4 Multiplicera in i parentesen 2x(4 + 2x 3 ) Uppgift nr
Läs merUtvidgad aritmetik. AU
Utvidgad aritmetik. AU Delområdet omfattar följande tio diagnoser som är grupperade i tre delar, negativa tal, potenser och närmevärden: AUn1 Negativa tal, taluppfattning AUn Negativa tal, addition och
Läs merMatematik Uppnående mål för år 6
Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och
Läs merI addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1
BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term
Läs merRepetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014
Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter
Läs merArbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.
Arbetsblad 1:1 Tal i bråkform och i decimalform Grundbok: grundkurs s. 8 blåkurs s. 0 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är a) grå b) kryssad c) prickad d) vit 2 Svara i decimalform
Läs merArbetsblad 5:1. Tal och tallinjer. 1 Skriv rätt tal på tallinjen. 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 3 Vilka tal kommer sen?
Arbetsblad 5:1 sid 143 Tal och tallinjer 1 Skriv rätt tal på tallinjen. a) 0 0,5 1 b) 0 0,5 1 c) 0 1 2 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 0,4 0,404 0,44 0,04 0,45 3 Vilka tal kommer
Läs mer2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a
2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda
Läs merÖvningsblad 1.1 A. Tallinjer med positiva tal. 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen.
Övningsblad 1.1 A Tallinjer med positiva tal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 5 10 0 10 20 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 30 40 50 100 G = H = I = J = K = L =
Läs merExtramaterial till Matematik Y
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TVÅ Taluppfattning och tals användning ELEV Det finns många olika programmeringsspråk. I den här uppgiften ska du få bekanta
Läs merPASS 2. POTENSRÄKNING. 2.1 Definition av en potens
PASS. POTENSRÄKNING.1 Definition av en potens Typiskt för matematik är ett kort, lätt och vackert framställningssätt. Den upprepade additionen går att skriva kortare i formen där anger antalet upprepade
Läs merJörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR
Läs merPlanering för kurs A i Matematik
Planering för kurs A i Matematik Läromedel: Holmström/Smedhamre, Matematik från A till E, kurs A Antal timmar: 90 (80 + 10) I nedanstående planeringsförslag tänker vi oss att A-kursen studeras på 90 klocktimmar.
Läs merMatematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9
Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik Extrauppgifter för skolår 7-9 Pärm med kopieringsunderlag. Fri kopieringsrätt inom utbildningsenheten! Författare: Mikael Sandell Copyright 00 Sandell
Läs merARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.
FACIT Skriv med siffror 0 0 0 0 0 8 0 8 0 0 0 008 0 00 8 0 00 0 000 00 000 08 000 00 00 8 0 000 0 000 000 0 00 000 00 8 Addition med uppställning 08 88 8 8 0 0 80 0 8 88 0 0 0 Subtraktion med uppställning
Läs merMatematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.
M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per
Läs merLärandemål E-nivå årskurs 9
Lärandemål E-nivå årskurs 9 Detta är vad ni behöver kunna för att nå E för kunskapskraven om begrepp och rutinuppgifter i matematik när ni slutar nian. Ni behöver klara av alla dessa moment. För att nå
Läs merSpråkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson
Språkstart Matematik Facit Matematik för nyanlända Jöran Petersson Positionssystem hela tal s. 4-5 3. Skriv med siffror. 52 502 5002 65 665 6665 31 131 3131 4. Skriv hur mycket siffran är värd. 300 4 1000
Läs merha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.
1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd
Läs mer8-5 Ekvationer, fördjupning. Namn:.
8-5 Ekvationer, fördjupning. Namn:. Inledning Du har nu lärt dig en hel del om vad en ekvation är och hur man löser ekvationer som innehåller en eller fler x-termer (om vi betecknar den okända med x).
Läs merSTARTAKTIVITET 2. Bråkens storlek
STARTAKTIVITET 2 Bråkens storlek Arbeta gärna två och två. Rita en stjärna över de bråk som är mindre än 1 2. Sätt ett kryss över de bråk som är lika med 1 2. Rita en ring runt de bråk som är större än
Läs merLäxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter.
LEDTRÅDAR LÄXOR Läa Förläng så att du får ett heltal i nämnaren. Använd division. Varje sekund klipper Karin, m =, m. Läa 0 ml = 0,0 liter Använd sambandet s = v t. Räkna ut hur mycket vattnet väger när
Läs merARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.
Skriv med siffror 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 00 0 00 0 000 00 000 0 000 00 00 0 000 0 000 000 0 00 000 00 Addition med uppställning 0 0 0 0 0 0 0 0 Subtraktion med uppställning 0 0 0 0 0 Multiplikation med
Läs merMATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö
MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö 1 Största delen av boken ligger på höstadienivå med en mindre del på gymnasienivå Den har ej för avsikt att följa läroplanen men kan med fördel användas
Läs merMatematik 1A 4 Potenser
Matematik 1A 4 Potenser förklara begrepp t ex. potens, bas, exponent och grundpotensform (Nivå E C) tolka, skriva och räkna med tal i grundpotensform (Nivå E A) helst kunna redogöra för räkneregler för
Läs merÖvningsblad 1.1 A. Bråkbegreppet. 1 Skugga. 2 Hur stor andel av figuren är skuggad? 3 Ringa in 2 av stjärnorna.
Övningsblad 1.1 A Bråkbegreppet 1 Skugga 1 6 av figuren b) 2 3 av figuren 3 av figuren 4 2 Hur stor andel av figuren är skuggad? b) 3 Ringa in 2 av stjärnorna. 4 Skriv 20 valfria bokstäver och låt 1 av
Läs merAnsvarig lärare: Kristina Wallin , Maria Lindström , Barbro Wase
Skolmatematiktenta LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 2 20 augusti 2015 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare Ansvarig lärare: Kristina Wallin 054-700 23 16, Maria Lindström 054-700 21 46, Barbro Wase 070-6309748
Läs mer= a) 12 b) -1 c) 1 d) -12 [attachment:1]räkneoperation lektion 1.odt[/attachment] = a) 0 b) 2 c) 2 d) 1
Lektion. + 8= 0 0. := 0 0. : = 8. : ( )= 8. 0/0 = 8. +(+ ) = 8. + = 0 8. ( )+0= 0 8. 8/ = - 0 8 0 0. = - - [attachment:]räkneoperation lektion.odt[/attachment]. = 0. /( )= - -. ( )= 0. 0 (0 0: )+ = 0.
Läs merRöd kurs. Multiplicera in i parenteser. Mål: Matteord. Exempel. 1 a) 4(x- 5) b) 5(3 + x) 3 Om 3(a + 4) = 36, vad är då 62 2 FUNKTIONER OCH ALGEBRA
Röd kurs Mål: I den här kursen får du lära dig att: ~ multiplicera parenteser ~ använda kvadreringsregler ~ använda konjugatregeln ~ uttrycka formler på olika sätt Matteord första kvadreringsregeln andra
Läs mer4 Sätt in punkternas koordinater i linjens ekvation och se om V.L. = H.L. 5 Räkna först ut nya längden och bredden.
Läxor Läxa 7 En sådan timme skulle ha 00 00 s = 0 000 s. 8 a) O = π d och A = π r r. 0 Beräkna differensen mellan hela triangelns area och arean av den vita triangeln i toppen. Läxa 9 Hur stor andel målar
Läs merKomposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.
Sidor i boken 40-4 Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen. Läxa 1. En rät linje, L 1, skär y-axeln
Läs merBråk. Introduktion. Omvandlingar
Bråk Introduktion Figuren till höger föreställer en tårta som är delad i sex lika stora bitar Varje tårtbit utgör därmed en sjättedel av hela tårtan I nästa figur är två av sjättedelarna markerade Det
Läs merKommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9
Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna
Läs merMål Aritmetik. Provet omfattar sidorna 6 41 och (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8.
Mål Aritmetik Provet omfattar sidorna 6 41 och 206-223 (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8. Repetition: Repetitionsuppgifter 1 och 7, läxa 1-6 och 27-28 (s. 226 233 och s. 262-264) samt andra övningsuppgifter
Läs merMatematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta
Läs merkunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom
Läs merArbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.
Arbetsblad 1:1 Tal i bråkform och i decimalform Grundbok: grundkurs s. 8 blåkurs s. 0 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är a) grå b) kryssad c) prickad d) vit 2 Svara i decimalform
Läs merMatematik. Namn: Datum:
Matematik Namn: Datum: Multiplikation, tabell 2 och 4. Hur många ben har djuren tillsammans? + = = + + = = + + + + = = + = = + + + = = Skriv färdigt multiplikationen! 3 4 = 4 2 = 2 5 = 4 6 = 4 0 = 4 5
Läs merTema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg
Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras
Läs merKompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6
Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 000 kurs A, kapitel Kapitel.1 101, 10, 10 Eempel som löses i boken. 104, 105, 10, 107, 108, 109 Se facit 110 a) Ledning: Alla punkter med positiva
Läs mera) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt A B C A B C 3,1 3,2
Alternativdiagnos 1 1 Skriv med siffror a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre 2 Använd siffrorna 2, 3, 4 och 5 och skriv a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt 3 Vilka
Läs merLokala betygskriterier Matematik åk 8
Lokala betygskriterier Matematik åk 8 Mer om tal För Godkänt ska du: Kunna dividera och multiplicera med 10, 100 och 1000. Kunna räkna ut kilopriset för en vara. Kunna multiplicera och dividera med positiva
Läs merMATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med
MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.
Läs mer,5 10. Skuggat. Svart ,2 4. Randigt. b) 0,4 10. b) 0,3 10. b) 0,08. b) 0, ,7 0, ,17 0,95 0,15 0,2 + 0,7
Tal a) 00 50 00 c) 5 00 a) 0,0 0,5 c) 0,05 Färg Bråkform Decimalform Röd Grön _ Gul _ Blå _ a) 7 00 70 00 07 00 5 00 50 00 05 00 00 0,0 00 0,0 0 00 0, 0 00 0, 0,07 0,7,07,05 0,5,5 5 a) Bråkform Decimalform
Läs merTal Räknelagar. Sammanfattning Ma1
Tal Räknelagar Prioriteringsregler I uttryck med flera räknesätt beräknas uttrycket i följande ordning: 1. Parenteser 2. Potenser. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: 5 22 1.
Läs merTAL OCH RÄKNING HELTAL
1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot
Läs merAndragradsekvationer. + px + q = 0. = 3x 7 7 3x + 7 = 0. q = 7
Andragradsekvationer Tid: 70 minuter Hjälpmedel: Formelblad. Alla andragradsekvationer kan skrivas på formen Vilket värde har q i ekvationen x = 3x 7? + E Korrekt svar. B (q = 7) x + px + q = 0 (/0/0)
Läs merMatematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta
Läs merARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs merEva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit
Eva Björklund Heléne Dalsmyr 5B matematik Koll på Skriva Facit 6Ekvationer, uttryck och mönster 1 a) b) = c) d) 2 a) = b) c) = d) 3 a) < b) < c) < d) > 4 a) < b) < c) > d) < 5 a) < b) > c) < d) > Talet
Läs merDra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =
n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental
Läs merMatematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1
Matematik klass 4 Vårterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1 Först 12 sidor repetition från höstterminen. Addition 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= Subtraktion 11-2=
Läs merGEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR
INNEHÅLL GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR 251 252 GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR I samband med ett åskväder regnade det enligt en regnmätare 38 mm. Hur många liter vatten kom det a) på en
Läs mer8-1 Formler och uttryck. Namn:.
8-1 Formler och uttryck. Namn:. Inledning Ibland vill du lösa lite mer komplexa problem. Till exempel: Kalle är dubbelt så gammal som Stina, och tillsammans är de 33 år. Hur gammal är Kalle och Stina?
Läs merAddition och subtraktion. Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? Beräkna med huvudräkning 1 3 5 = 2 2 2 + 5 = 3 3 7 + 3 = 4 4 1 4 = 5 7 2 + 7 5
OH 1 Addition och subtraktion Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? 1 = 7 6 1 0 1 + = 7 6 1 0 1 7 + = 7 6 1 0 1 1 = 7 6 1 0 1 Beräkna med huvudräkning 8 6 6 8 7 + 7 8 9 7 9 1 8 10 1 + 0 Kopiering
Läs mer"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"
"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor
Läs mer8-6 Andragradsekvationer. Namn:..
8-6 Andragradsekvationer. Namn:.. Inledning Nu har du arbetat en hel del med ekvationer där du löst ut ett siffervärde på en okänd storhet, ofta kallad x. I det här kapitlet skall du lära dig lösa ekvationer,
Läs merSidor i boken V.L = 8 H.L. 2+6 = 8 V.L. = H.L.
Sidor i boken 119-11 Andragradsekvationer Dagens tema är ekvationer, speciellt andragradsekvationer. Men först några ord om ekvationer i allmänhet. En ekvation är en likhet som innehåller ett (möjligen
Läs merMatematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal
Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att
Läs merRemissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte
Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande
Läs merLäxa 11. Läxa T ex kan en sida vara 4 cm. Hur lång är då höjden mot den sidan? 8 b) Flytta andra stickan i översta raden ett steg åt höger.
ledtrådar LäxOr Läxa Rita en bild med de lyktstolparna. Hur många mellanrum är det? Läxa 8 På nedre halvan ska talen adderas tv å och två och på den övre halvan ska talen subtraheras. Läxa 6 7 Rita en
Läs mersex miljoner tre miljarder femton miljoner trehundratusen 6 000 000 520 000 > 50 200 40 000 500 > 40 000 050 5 505 050 < 5 505 500
Namn: Förstå och använda stora tal som miljoner och miljarder Skriv talen med siffror. sex miljoner tre miljarder femton miljoner trehundratusen Läs talen först. Använd sedan > eller > < Vilket tal
Läs merMa C - Tek Exponentialekvationer, potensekvationer, logaritmlagar. Uppgift nr 10 Skriv lg4 + lg8 som en logaritm
Exponentialekvationer, potensekvationer, logaritmlagar Uppgift nr 1 10 z Uppgift nr 2 10 z = 0,0001 Uppgift nr 3 10 5y 000 Uppgift nr 4 10-4z Uppgift nr 5 Skriv talet 6,29 i potensform med 10 som bas.
Läs merStudieplanering till Kurs 1b Grön lärobok
Studieplanering till Kurs 1b Grön lärobok Den här studieplaneringen hjälper dig att hänga med i kursen. Planeringen följer lärobokens uppdelning i kapitel och avsnitt. Ibland får du tips på en inspelad
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr och Favorit matematik 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med undervisningen
Läs merLokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande
Läs merKap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -
År Startvecka Antal veckor 2013 34 18 Planering för ma 1b/c - ma 5000- boken OBS: För de i distansgruppen, meddela lärare innan prov. (justeringar för 1c ännu ej genomförda) Vecka Lektio n (2h) Datum Kapitel
Läs merDE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING
DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) 1. Benämn med korrekt terminologi talen som: adderas. subtraheras. multipliceras. divideras.. Addera 10 och. Dividera sedan med. Subtrahera 10 och. Multiplicera sedan med..
Läs mer