och symmetri Ur det centrala innehållet Förmågor Problemlösning Metod

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "och symmetri Ur det centrala innehållet Förmågor Problemlösning Metod"

Transkript

1 Längd, Kapitlets innehåll Kapitlet börjar med att eleverna får träna på längd i decimalform. De olika längdenheterna tränas och eleverna får själva mäta längd. Nästa avsnitt handlar om olika trianglar och dess egenskaper. Eleverna får träna sig på att hitta bas och höjd och att räkna ut triangelns area. I sista avsnittet behandlas sammansatta figurers area samt symmetri. När eleverna ska räkna ut en sammansatt area får de träna på att dela upp figuren i de geometriska objekt som de känner igen sedan tidigare. I detta avsnitt tränas även eleverna på att känna igen föremål som är symmetriska eller asymmetriska och att veta vad en symmetrilinje är. geometri area och symmetri Mål för kapitlet Du kommer att utveckla kunskaper om: att mäta längd och jämföra längd i decimalform att omvandla längdenheter olika slags trianglar att beräkna triangelns area att beräkna en sammansatt figurs area symmetri Hur lång är du? Jag är en och femtio. Förmågor Problemlösning Begrepp Metod Kommunikation och resonemang Hur tror du att man räknar ut triangelns area? Ur det centrala innehållet 3 Jämförelse, uppskattning och mätning av längd. Mätningar med användning av nutida metoder. Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas. Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras. Förmågor Exempel på uppgifter kopplade till respektive förmåga. Problemlösning Uppgift 19: För väldigt länge sedan levde det en dinosaurie som hade en 0,9 m lång svans. Halsen var dubbelt så lång som svansen. Benen var dubbelt så långa som halsen. Hur långt var varje ben? Begrepp Uppgift 43: Rita ett hjärta som är symmetriskt. När man talar om hur lång man är kan man göra det på flera olika sätt. I detta kapitel lyfter vi längd i decimalform så försök att ha tyngdpunkten på att flickan är 1,5 m men prata även de andra olika varianterna 150 cm, 1 m 50 cm och 1 m 5 dm, 15 dm. Fråga eleverna hur långa de är och om de vet hur det skrivs i meter, det vill säga i decimalform. Metod Uppgift 30: Rita en triangel som har arean 8 cm. Kommunikation och resonemang Uppgift 17: Jämför sträckorna och storleksordna dem. Börja med den kortaste. 46 km 0,48 mil 45 mil 4,4 mil 430 km 3

2 Begrepp liksidig triangel triangelns area symmetri höjd rätvinklig triangel längd,3 dm,3 m Vad är det för skillnad på dessa trianglar? Vad syns i spegeln? bas,3 km symmetrilinje likbent triangel,3 cm,3 mil asymmetri area Hur kan du förklara hur lång sträckan är? Mattekollen Det här kan jag redan om längd, area och symmetri Begrepp Alla begrepp finns beskrivna på sidan 57 i elevboken. Här har vi valt att beskriva några begrepp som kanske inte är bekanta för eleverna. liksidig triangel En triangel där alla sidor är lika långa. likbent triangel En triangel där två av sidorna är lika långa. rätvinklig triangel En triangel där en vinkel är rät. symmetri Symmetri är när ett föremål eller en form kan delas i ett antal lika delar med hjälp av en linje. asymmetri Asymmetri är när ett föremål eller en form inte kan delas i ett antal lika delar med hjälp av en linje. symmetrilinje En linje som delar ett föremål eller en form i två lika delar. till sidan 3 På bilden kan du se att triangeln är hälften så stor som rektangeln. Eleverna vet sedan tidigare hur de räknar ut arean på en rektangel. Här finns det då säkert elever som kan komma på att man delar rektangelns area med två för att räkna ut triangelns area. Skillnaden på trianglarna är hur långa sidorna är eller hur stora vinklarna är. Koppla trianglarna till begreppen i rutan. Den gula triangeln är liksidig. Den röda triangeln är rätvinklig och den blå är likbent. Här vill vi fokusera på de olika enheterna. Det är samma mätetal men olika längdenheter. Be eleverna förklara hur långa de olika sträckorna är genom att konkretisera längderna centi meter och decimeter till exempel med kroppen. De större enheterna kan eleverna förklara genom att till exempel ange avstånd till städer/platser som eleverna känner till. Det kan till exempel vara,3 m från golv till tak,,3 km till badhuset eller,3 mil till närmaste stad. Detta känner många elever igen. De har kanske själva testat att spegla halva föremål som till exempel sig själva. Bilden i spegeln blir en exakt avbild av det som man speglar, bilden blir symmetrisk. Just denna slags symmetri kallas spegelsymmetri. Mattekollen 1 Se sidan xx i Lärarguiden. 33

3 Längd Avsnittsintroduktion Eleverna har i kapitel 1 tränat på tiondelar, hundradelar och tusendelar utifrån positionssystemet och därigenom fått en bra grund så att de kan förstå tal i decimalform. Detta avsnitt handlar om längd i decimalform. Här kopplar vi ihop decimalform med elevens vardag genom att arbeta med längder. Eleverna får börja träna på de konkreta enheterna meter, decimeter, centimeter och millimeter. Sedan arbetar de vidare med de större och något abstraktare enheterna km och mil. Längd i decimalform Ett måttband visar meter, decimeter, centimeter och millimeter. 1 m = 10 dm 1 meter är 10 decimeter. 1 dm = 0,1 m 1 decimeter är en tiondels meter. 1 m = 100 cm 1 meter är 100 centimeter. 1 cm = 0,01 m 1 centimeter är en hundradels meter. 1 m = mm 1 meter är millimeter. 1 mm = 0,001 m 1 millimeter är en tusendels meter. Pröva och se om du förstår Hur lång är flickan i cm? Hur lång är flickan i m, dm och cm? Hur lång är flickan i m? Du är en och fyrtiotvå lång. Kommentarer till faktarutan Grundenheten för längd är meter. Enheter som är kortare än en meter är delar av en meter, så som dm, cm och mm. Dessa känner eleverna till från Koll på matematik 4A. Decimaltecknet markerar var heltalen tar slut och till höger om decimaltecknet finns tiondelar, hundradelar, tusendelar osv. I faktarutan utgår vi från en meter för att konkretisera tiondelar, hundradelar och tusendelar, det vill säga vi omvandlar en meter till decimeter, centimeter och millimeter. Repetera gärna vad prefixen betyder från åk 4. deci betyder tiondel, dm betyder tiondels meter, centi betyder hundradel, cm betyder hundradels meter, milli betyder tusendel, mm betyder tusendels meter Pröva och se om du förstår Här kan eleverna först pröva själva och sedan jämföra med andra för att till sist resonera i helklass. DD14 cm DD1 m 4 dm cm DD1,4 m Tycker någon elev att detta är svårt kan du återkoppla till introduktionssidorna. 1 Hur många m är a) 1 dm b) 9 dm c) 57 dm d) 91 dm Hur många m är a) 1 cm b) 5 cm c) 63 cm d) 89 cm 3 Hur många m är a) 1 mm b) 5 mm c) 4 mm d) 385 mm 4 Jafar hoppar 3 m 6 cm i längdhopp. Skriv längden i meter. 5 Jill är 1 m 53 cm lång. Skriv längden i a) centimeter b) meter, decimeter och centimeter c) meter 6 Oskar är 1 m 4 dm 9 cm lång. Skriv längden i a) centimeter b) meter och centimeter c) meter 34 längd, area och symmetri Aktivitet I denna aktivitet får eleverna träna på att muntligt uttrycka längd i olika enheter. Dela in eleverna i grupper om ca 4 stycken. Låt eleverna skriva ner hur lång någon är på en lapp. Eleven håller upp lappen med längden så att de andra eleverna kan se, därefter får var och en i tur och ordning säga ett annat sätt att uttrycka just den längden. Behöver eleverna lite stöd kan de titta på exemplet i Pröva och se om du förstårrutan. Där kan de hitta fyra olika sätt att uttrycka en och samma längd: 14 cm, 1 m 4 cm (en och fyrtiotvå), 1 m 4 dm cm, 1,4 m. Tänk på Uppgift 1 3: Här kan eleverna ta hjälp av prefixen deci, centi och milli. 34 längd, area och symmetri

4 Längd En linjal visar decimeter, centimeter och millimeter. 1 dm = 10 cm 1 decimeter är 10 centimeter. 1 cm = 0,1 dm 1 centimeter är en tiondels decimeter. 1 cm = 10 mm 1 centimeter är 10 millimeter. 1 mm = 0,1 cm 1 millimeter är en tiondels centimeter. Längden på sträckan kan skrivas på tre olika sätt 7 mm, cm 7 mm eller,7 cm. Pröva och se om du förstår Hur lång är sträckan i mm? Hur lång är sträckan i cm och mm? Hur lång är sträckan i cm? Jämför och resonera. 7 Hur lång är sträckan? Skriv längden på tre olika sätt. a) Kommentarer till faktarutan I faktarutan på s. 34 utgick vi från en meter. Här utgår vi från en linjal. Vi enhetsomvandlar mellan centimeter och decimeter eller mellan millimeter och centimeter. Visa eleverna hur de kan skriva sträckan i faktarutan, på olika sätt, i mm, cm och mm eller cm. Att enbart svara i cm, här i decimalform är nytt för eleverna så det kan vålla problem. På sidan 36 ska eleverna även enhetsomvandla från sträckor som är längre än en decimeter. Visa gärna eleverna ytterligare ett exempel på enhetsomvandling där decimeter ingår, till exempel 17 cm. 17 cm kan skrivas 1 dm 7 cm, 1,7 dm men även 170 mm. b) c) Pröva och se om du förstår Aktivitet längd, area och symmetri 35 Vi rekommenderar att eleverna skriver svaren till de Pröva och se om du förstår-uppgifter som klassen inte gör gemensamt. 13 mm, 1 cm 3 mm och 1,3 cm. Låt eleverna arbeta i par eller i mindre grupper. Be eleverna rita av och fylla i tabellen. Föremål Uppmätt längd i cm Kontroll av annan elev Tänk på Uppgift 7: Uppmärksamma de elever som tycker att det är lite svårt att mäta att de inte alltid behöver räkna alla millimeter en och en utan att de vet att det längre strecket mellan två heltal är 5 millimeter. Eleverna väljer själva fem olika föremål som de sedan mäter i centimeter, till exempel ett suddgummi 4, cm. En annan elev kontrollmäter samma föremål och skriver sedan om det var ok eller inte. Arbetsblad :1 längd, area och symmetri 35

5 Mer Kommentarer till sidan Här fortsätter eleverna att både mäta och rita sträckor i cm och mm men även i dm och cm. Aktivitet Låt eleverna arbeta i par eller i mindre grupper. Be eleverna rita av och fylla i tabellen. Längd längd i decimalform 8 Mät sträckan. Skriv längden på tre olika sätt. a) b) c) d) 9 Hur många cm är a) 1 mm b) 9 mm c) 6 mm d) 3 mm e) 11 mm f) 17 mm g) 3 mm h) 44 mm 10 Rita en sträcka som är a) 4,5 cm b) 1,7 cm c) 5,9 cm d) 3,3 cm 11 Hur många dm är a) 1 cm b) 6 cm c) 3 cm d) 9 cm e) 1 cm f) 31 cm g) 68 cm h) 99 cm 1 Hur lång är sträckan? Skriv längden på tre olika sätt. a) b) 8 cm = 0,8 dm Föremål Uppmätt längd i dm Kontroll av annan elev 13 Mät sträckan. Skriv längden på tre olika sätt. a) b) c) 14 Rita en sträcka som är 1,6 dm lång. Eleverna väljer själva fem olika föremål som de sedan mäter i decimeter, till exempel höjden på matematikboken,6 dm. En annan elev kontrollmäter samma föremål och skriver sedan om det var ok eller inte. 36 längd, area och symmetri Tänk på Uppgift 11: Här ska eleverna omvandla från cm till dm. Uppmärksamma dem på att det finns hjälp med omvandlingen i stjärnan bredvid. Uppgift 1 13: Här ska eleverna svara i cm, dm och cm, och dm. Det går även att skriva på ett fjärde sätt, i mm. 36 längd, area och symmetri

6 Längd 1 mil = 10 km 1 mil är 10 kilometer. 1 km = 0,1 mil 1 kilometer är en tiondels mil. 1 km = m 1 kilometer är meter. 1 m = 0,001 km 1 meter är en tusendels kilometer. På vägskyltar står alltid avstånd i kilometer. Det är 15 kilometer eller 1,5 mil till Nora. Pröva och se om du förstår Hur många km är 900 m? 15 Hur många mil är det till a) UPPSALA km 68 b) VÄSTERVIK km 9 c) km UMEÅ 174 d) MALMÖ km Hur många km är a) 3 00 m b) 700 m c) 8,4 mil d) 0,9 mil 17 Jämför sträckorna och storleksordna dem. Börja med den kortaste. 46 km 0,48 mil 45 mil 4,4 mil 430 km NORA km Skriv rätt enhet. a) Ett frimärke är,7? på höjden. b) En sjö är 3,5? lång. c) En penna är 1,3? lång. d) Ett bord är 1,40? långt. 19 För väldigt länge sedan levde det en dinosaurie som hade en 0,9 m lång svans. Halsen var dubbelt så lång som svansen. Benen var dubbelt så långa som halsen. Hur långt var varje ben? Det är enklare att jämföra sträckor när de har samma enhet. längd, area och symmetri 37 Kommentarer till faktarutan På den här sidan tränar eleverna på de större enheterna. Att en kilometer är en tiondels mil brukar de flesta inte tycka är så svårt eftersom det följer mönstret att det är tio gångers skillnad mellan kilometer och mil. Det som skiljer sig från mönstret är mellan meter och kilometer. En meter är en tusendels meter. Repetera prefixet kilo som betyder tusen. Gå gärna igenom ytterligare en uppgift tillsammans med eleverna, till exempel: 38 km = 3,8 mil Pröva och se om du förstår Vi rekommenderar att eleverna skriver svaren till de Pröva och se om du förstår-uppgifter som klassen inte gör gemensamt. 0,9 km Tänk på Uppgift 18: Här får eleverna träna på de större enheterna och även de mindre enheterna m, dm och cm. Uppgift 19: Här får eleverna träna problemlösning med längdenheter. Aktivitet Gå gemensamt igenom hur långt det är till städer som ligger nära där ni bor. Bestäm det avståndet i kilometer och i mil. Fråga även eleverna om det finns några som vet hur många meter det är till just de städerna. Arbetsblad : Läxa 4 längd, area och symmetri 37

7 Arbetsgång Längd På Välj bland förmågorna-sidorna tränas kapitlets centrala innehåll utifrån de matematiska förmågorna. Här kan du som lärare eller eleven själv välja i vilken ordning övningarna ska göras. Det kan antingen vara att ni tillsammans kommit fram till en viss förmåga/förmågor som eleven behöver utveckla. Det kan också vara att du som lärare vill få tillfälle att bedöma en specifik förmåga. I vissa kapitel kan eleven själv i Mattekollen 1 upptäckt någon förmåga som den behöver/vill utveckla. Beroende på hur man tar sig an olika övningar kan eleverna utveckla även de andra matematiska förmågorna än den som framgår av rubriken. Vissa av övningarna kan du välja att göra i hel klass. Eleverna kan när som helst längre fram i boken gå tillbaka till tidigare Välj bland förmågorna-sidor. Spela & kommunicera Centimeter och millimeter Ni behöver var sitt vitt papper och en linjal. Rita av tabellen. Blunda och sätt en prick någonstans på det vita pappret. Uppskatta hur långt det är från mitten av papprets nederkant till din prick. Skriv in din uppskattade längd i tabellen. Mät sedan från mitten av papprets nederkant till pricken och skriv in din uppmätta längd i tabellen. Räkna ut skillnaden på den uppskattade och den uppmätta längden. Den som gjorde den bästa uppskattningen vinner spelet. Namn Uppskattad längd Uppmätt längd Skillnad Träna metod Du kan läsa 6,39 som tiotal, 6 ental, 3 tiondelar och 9 hundradelar tiotal, 6 ental, 39 hundradelar 6 heltal och 39 hundradelar Läs talen för en kamrat. Läs talen på flera olika sätt som i exemplet. 1 a) 31,4 b) 85,64 c) 6,17 d) 5,9 a) 7,6 b) 18,9 c) 49,33 d) 53,1 3 a) 40,85 b) 813,40 c) 360,7 d) 51,0 Spela & kommunicera 38 längd, area och symmetri Här tränar eleverna på att uppskatta och mäta längder i decimalform. Många elever gillar att tävla så här uppmuntras de till att göra många uppskattningar och mätningar. Träna metod Att läsa ut talen som i exemplet kan kännas omständligt och krångligt, men vi tror att eleverna får en djupare förståelse för positionssystemet och en bättre taluppfattning om man gör på det här sättet. 38 längd, area och symmetri

8 Längd Problemlösning 1 Ett ljus är 30 cm långt. Det brinner ner 1,5 cm per timme. Ljuset brinner en timme varje dag. Hur många dagar kommer ljuset att räcka? Utanför Stadshuset står det en 7,5 meter lång rad med flaggstänger. Flaggstängerna står med,5 meters avstånd mellan varje. Hur många flaggstänger finns det utanför Stadshuset? Problemlösning 1 30 = 0 1,5 Hur fortsätter talföljden? 3 a) 6,4 m 6,6 m 6,8 m 7,0 m??? b) 56, cm 56,3 cm 56,5 cm 56,8 cm??? c) 3,6 km 7, km 14,4 km 8,8 km??? 4 a) 1,5 m 1,8 m,1 m,4 m??? b)?? 76, dm 75,5 dm 74,8 dm 74,1 dm? c)??? 40,0 km 41,6 km 43, km 44,8 km Ljuset kommer att räcka i 0 dagar. 7,5 = 11,5 11 delar där den första delen har en flaggstång i början och en i slutet. Det vill säga det finns 1 flaggstänger utanför stadshuset. Spela & kommunicera Kasta flygplan Ni behöver tomma A4 papper och måttband. Rita av tabellen. Vik var sitt pappersflygplan. Kasta flygplanet från en startlinje (i klass rummet, korridoren eller på skolgården). Uppskatta i meter, med minst en decimal, hur långt det är från startlinjen till den plats där planet landade (till exempel 3,45 m). Skriv din uppskattade längd i tabellen. Namn Uppskattad längd Hjälps åt att mäta kastet. Skriv in den uppmätta längden i tabellen. Räkna ut skillnaden på den uppskattade och den uppmätta längden. Den som gjorde den bästa uppskattningen vinner. Uppmätt längd Skillnad 3 a) 6,4 m 6,6 m 6,8 m 7,0 m 7, m 7,4 m 7,6 m b) 56, cm 56,3 cm 56,5 cm 56,8 cm 57, cm 57,7 cm 58,3 cm c) 3,6 km 7, km 14,4 km 8,8 km 57,6 km 115, km 30,4 km 30,4 km 4 a) 1,5 m 1,8 m,1 m,4 m,7 m 3,0 m 3,3 m längd, area och symmetri 39 b) 77,6 dm 76,9 dm 76, dm 75,5 dm 74,8 dm 74,1 dm 73,4 dm c) 35, km 36,8 km 38,4 km 40,0 km 41,6 km 43, km 44,8 km Spela & kommunicera Här tränar eleverna på att uppskatta och mäta längre sträckor i decimalform. De får även möjlighet att arbeta mer konkret utanför läroboken. Många elever gillar att tävla. Detta gör att det är extra roligt att göra många mätningar. Om någon elev har svårt att vika ett flygplan kan de ta hjälp av varandra. I värsta fall kan de göra en boll av pappret och använda den. längd, area och symmetri 39

9 Olika Avsnittsintroduktion Detta avsnitt handlar om olika trianglar. Först att känna igen och kunna namnge de tre olika trianglarna, rätvinklig, liksidig och likbent. Sedan att veta var triangelns bas och höjd är och till sist att kunna räkna ut triangelns area. Eleverna får även träna på att mäta och att själva konstruera trianglar. Area trianglar Det finns många olika slags trianglar. Här är tre exempel. rätvinklig triangel liksidig triangel likbent triangel En vinkel är rät. Alla sidor är lika långa. Två av sidorna är lika långa. Kommentarer till faktarutan Pröva och se om du förstår Rita en triangel som är liksidig. Jämför och resonera. När du ritar en triangel är det enklast att först rita basen och sedan strecka höjden. Därefter ritar du sidorna. I faktarutan visar vi de tre trianglarna: rätvinklig, liksidig och likbent triangel. I en rätvinklig triangel är en vinkel rät och de andra två är spetsiga. En liksidig triangel har tre spetsiga vinklar som är lika stora, 60,och en likbent triangel har två lika stora spetsiga vinklar. Det finns även spetsvinklig och trubbvinklig triangel. Dessa två tar vi inte upp här. En spetsvinklig triangel är en triangel där alla vinklar är spetsiga, det vill säga mindre än 90. En liksidig triangel är alltså en spetsvinklig triangel. En trubbvinklig triangel är en triangel där en av vinklarna är trubbig, det vill säga större än Vilka trianglar är a) rätvinkliga b) liksidiga c) likbenta E G D F H 1 Se dig omkring. Ge några exempel på saker som har formen av en triangel. Rita två trianglar som är a) rätvinkliga b) likbenta 40 längd, area och symmetri I Pröva och se om du förstår Här kan eleverna först pröva själva och sedan jämföra med andra för att till sist resonera i hel klass. Det är svårt att rita en liksidig triangel. Uppmana eleverna att ta hjälp av stjärnan. Tänk på Aktivitet Om ni har börjat med att samla på begrepp i åk 4 är detta ett bra tillfälle att fortsätta med detta. Skriv upp begrepp på små lappar och spara dem. Du kan även välja att skriva förklaringen på lappens baksida. För att träna begreppsförklaringar kan du ta en lapp och låta eleverna skriva en förklaring till begreppet eller läsa förklaringen och låta eleverna skriva begreppet. Fyll på begreppssamlingen allt eftersom elevernas begreppsmängd ökar. Uppgift 0: Här är trianglarna något vridna vilket kan göra det lite svårare för eleverna att se vilken sorts triangel det är. Uppgift : När man ska rita en triangel är det enklast att först rita basen och sedan strecka höjden. Därefter ritar man sidorna. 40 längd, area och symmetri

10 Area Triangelns bas och höjd Precis som en rektangel har även en triangel bas och höjd. höjd höjd Kommentarer till faktarutan bas Vinkelrätt från basen till motstående hörn bildas höjden. Höjden i en triangel, som inte är rätvinklig, markeras med en streckad linje och en hake. Pröva och se om du förstår Hur hög är höjden i den här triangeln? höjd bas bas I den rätvinkliga triangeln, den vänstra, är både basen och höjden två av triangelns sidor. I den högra triangeln kan man välja vilken sida som är basen. Vanligtvis väljer man sidan som är neråt som bas. Vinkelrätt från basen, till motstående hörn, bildas höjden. Rita gärna ytterligare två trianglar där någon elev kan sätta ut bas och höjd. 3 Mät basen och höjden i trianglarna. a) b) c) bas höjd höjd 4 Rita en triangel med basen 6 cm. Höjden ska vara hälften så hög. bas 5 Rita en rätvinklig triangel med höjden cm. Basen ska vara dubbelt så lång. 6 a) Rita en valfri triangel och skriv ut orden bas och höjd. b) Hur lång är basen? c) Hur hög är höjden? höjd bas Pröva och se om du förstår Vi rekommenderar att eleverna skriver svaren till de Pröva och se om du förstår-uppgifter som klassen inte gör gemensamt. Höjden är 1, cm eller 1 mm. längd, area och symmetri 41 Tänk på Uppgift 4 6: Här tränar eleven på att konstruera egna trianglar. Uppmana eleverna att först rita basen, sedan strecka höjden och till sist rita sidorna. längd, area och symmetri 41

11 Triangelns Kommentarer till faktarutan I faktarutan visar vi att triangelns area alltid är hälften så stor som en rektangels area med samma bas och höjd. Repetera gärna att arean på en rektangel eller en kvadrat är basen höjden. I faktarutan går vi över från att skriva ut bas och höjd till att bara skriva b och h. A = b h Denna formel kan användas för att räkna ut arean för alla trianglar. Här behöver man även lyfta enheten cm så att eleverna inte svarar i längdenheten cm. Gå gärna igenom ytterligare en uppgift tillsammans med eleverna, till exempel: En kvadrat med sidan 6 cm och en triangel med samma bas och höjd. Area area När du ritar en diagonal i en rektangel så får du två trianglar. Triangelns area är hälften så stor som rektangelns area. Triangelns area = basen höjden = b h höjd (h) 3 cm A = 4 3 = 6 Triangelns area är 6 cm. Den blå triangeln har lika stor bas och höjd som den röda triangeln. A = 4 3 = 6 Triangelns area är 6 cm. Pröva och se om du förstår Räkna ut triangelns area. h = cm b = 7 cm 7 Räkna ut triangelns area. a) b) c) h = cm h = 4 cm diagonal bas (b) 4 cm h = 3 cm b = 4 cm h = 6 cm b = 6 cm b = 4 cm b = 3 cm Pröva och se om du förstår 4 längd, area och symmetri Vi rekommenderar att eleverna skriver svaren till de Pröva och se om du förstår-uppgifter som klassen inte gör gemensamt. Triangelns area är 7 cm Tänk på Aktivitet Använd ett A4 papper. Vik och klipp en diagonal så att man tydligt kan se att triangeln är hälften så stor som rektangeln. Lägg trianglarna på varandra så att man kan se att de är lika stora. Här får man en rätvinklig triangel. Uppgift 7: Påminn eleverna om att enheten är cm. Vik nu ett nytt A4 papper så att en annan sorts triangel bildas. Exempel: Klipp ut triangeln som har samma bas som rektangeln. Sätt samman de två bitar som blir över och jämför dessa med triangeln. Tillsammans blir de överblivna bitarna alltid lika stora som triangeln du bildat, det vill säga triangelns area är hälften så stor som en rektangelns med samma bas och höjd. 4 längd, area och symmetri

12 Area 8 a) b) c) b = 3 cm h = cm h = 5 cm h = 3 cm Kommentarer till sidan b = cm 9 Mät och räkna ut triangelns area a) b) c) b = 6 cm På denna sida fortsätter eleverna att träna på att räkna ut triangelns area. Först med givna mått, sedan där eleverna får mäta själva och slutligen där de själva får rita trianglar som de sedan beräknar arean på. 30 Rita en triangel som har arean 8 cm. 31 a) Rita en rätvinklig triangel. b) Markera bas och höjd. c) Mät basen och höjden och skriv ut måtten i triangeln. d) Räkna ut triangelns area. 3 a) Rita en valfri triangel. b) Markera bas och höjd. c) Mät basen och höjden och skriv ut måtten i triangeln. d) Räkna ut triangelns area. När du ritar en triangel är det enklast att först rita basen och sedan strecka höjden. Därefter ritar du sidorna. längd, area och symmetri 43 Tänk på Uppgift 9: Här måste eleven först mäta basen och höjden för att kunna räkna ut triangelns area. Uppgift 30: För att kunna rita en triangel med arean 8 cm behöver eleverna först ta reda på vilken bas och höjd som tillsammans kan bilda en area på 16 cm (en rektangel), som vid division med bildar en triangelarea på 8 cm. Arbetsblad :3 Läxa 5 längd, area och symmetri 43

13 Arbetsgång Area På Välj bland förmågorna-sidorna tränas kapitlets centrala innehåll utifrån de matematiska förmågorna. Här kan du som lärare eller eleven själv välja i vilken ordning övningarna ska göras. Det kan antingen vara att ni tillsammans kommit fram till en viss förmåga/förmågor som eleven be höver utveckla. Det kan också vara att du som lärare vill få tillfälle att bedöma en specifik förmåga. I vissa kapitel kan eleven själv i Matte kollen 1 upptäckt någon förmåga som den be höver/vill utveckla. Beroende på hur man tar sig an olika övningar kan eleverna utveckla även de andra matematiska förmågorna än den som framgår av rubriken. Vissa av övningarna kan du välja att göra i helklass. Eleverna kan när som helst längre fram i boken gå tillbaka till tidigare Välj bland förmågorna-sidor. Problemlösning Triangeltal 1 Triangeltal är uppbyggda som en trappa efter ett speciellt mönster. T 1 = 1 T = 3 T 3 = 6 T 4 = 10 T 1 betyder triangeltal 1. T betyder triangeltal och så vidare. T 1 = 1 T = 1 + = 3 T 3 = = 6 T 4 = = 10 a) Vilket triangeltal är T 5? b) Vilket triangeltal är T 10? Tändstickstrianglar a) Titta på bilden. Hur många trianglar kan du se? b) Hur ska du lägga till två tändstickor så att det bildas fem trianglar? Rita din lösning. 3 a) Titta på bilden. Vilka fyra tändstickor ska du ta bort så att du får två trianglar kvar? Rita din lösning. b) Vilka tre tändstickor ska du ta bort så att du får två trianglar kvar? Rita din lösning. c) Vilka två tändstickor ska du ta bort så att du får två trianglar kvar? Rita din lösning. Problemlösning 44 längd, area och symmetri 1 a) 15 b) 55 a) 3 trianglar b) 3 a) b) c) 44 längd, area och symmetri

14 Area Träna metod 1 Rita av tabellen och fyll i de mått som fattas. Triangel Bas Höjd Area A 7 cm 4 cm B 8 cm 3 cm C 4 cm 1 cm D 6 cm E 6 cm a) Rita en valfri triangel. b) Mät triangelns sidor och räkna ut omkretsen. c) Mät triangelns bas och höjd och räkna ut arean. Ord & begrepp Meningen går oftast att rätta på två sätt. Du kan uppmuntra eleven att hitta båda sätten. 1 Om basen är 8 cm och höjden är 3 cm är triangelns area 1 cm. Om basen är 4 cm och höjden är 6 cm är triangelns area 1 cm. Om basen är 4 cm och höjden är 3 cm är triangelns area 6 cm. Ord & begrepp Rätta meningen. 1 Om basen är 4 cm och höjden är 3 cm är triangelns area 1 cm. Om en triangel och en rektangel har samma bas och höjd är triangelns area dubbelt så stor som rektangelns area. 3 I en likbent triangel är alla sidor lika långa. 4 Bilden visar en likbent triangel. 5 Bilden visar en liksidig triangel. 6 Bilden visar en rätvinklig triangel. 7 En triangels area är 0 cm om basen är 5 cm och höjden är 4 cm. längd, area och symmetri 45 Om en triangel och en rektangel har samma bas och höjd är triangelns area hälften så stor som rektangelns area. Om en triangel och en rektangel har samma bas och höjd är rektangelns area dubbelt så stor som triangelns area. 3 I en liksidig triangel är alla sidor lika långa. I en likbent triangel är två sidor lika långa. 4 Bilden visar en rätvinklig triangel. Eleven har ritat en likbent triangel. 5 Bilden visar en likbent triangel. Eleven har ritat en liksidig triangel. Träna metod 1 Triangel Bas Höjd Area A 7 cm 4 cm 14 cm B 8 cm 3 cm 1 cm 6 Bilden visar en liksidig triangel. Eleven har ritat en rätvinklig triangel. 7 En triangels area är 10 cm om basen är 5 cm och höjden är 4 cm. En triangels area är 0 cm om basen är 10 cm och höjden är 4 cm. En triangels area är 0 cm om basen är 5 cm och höjden är 8 cm. C 4 cm 6 cm 1 cm D 6 cm cm 6 cm E 4 cm 3 cm 6 cm a) En ritad triangel. b) Bas och höjd och triangels sidor är utsatta. c) Triangelns bas och höjd samt area. längd, area och symmetri 45

15 Sammansatta Avsnittsintroduktion Det här avsnittet behandlar både sammansatt area och symmetri. Först får eleverna träna på att bestämma arean av en sammansatt figur genom att arean är uppdelad i geometriska objekt som de känner igen sedan tidigare. Därefter får de själva dela upp de sammansatta figurerna i geometriska objekt innan de räknar ut arean. Area figurer Vissa figurer är sammansatta av två eller flera objekt. När du ska bestämma arean för dessa figurer kan du först dela upp dem i geometriska objekt och sedan lägga ihop objektens areor. Den här figuren är uppdelad i en rektangel och en kvadrat. Rektangelns ena sida är 15 m. Rektangelns andra sida är 10 m 5 m = 5 m. Rektangelns area 15 5 = 75 Rektangelns area är 75 m. Kvadratens area 5 5 = 5 Kvadratens area är 5 m. Den sammansatta figurens area är 75 m + 5 m = 100 m 15 m 5 m 5 m 10 m Först ska eleverna kunna se om ett föremål är symmetriskt eller asymmetriskt. Sedan ska de hitta symmetrilinjerna i bilderna och till sist även själva kunna konstruera symmetri. Pröva och se om du förstår Hur stor är den sammansatta figurens area? Jämför och resonera. 4 m 8 m 4 m Kommentarer till faktarutan I faktarutan visas en figur som är uppdelad i en rektangel och en kvadrat. Visa eleverna hur man bestämmer rektangelns båda sidor för att sedan kunna räkna ut rektangelns area. Kvadratens area räknas sedan ut. För att till sist få arean på den sammansatta figuren adderas de båda geometriska objektens areor. Figuren går även att dela upp i två rektanglar med sidorna 5 m och 10 m. Gå gärna igenom ytterligare en uppgift tillsammans med eleverna, till exempel: m 6 m 1 m 33 Räkna ut arean. a) b) 7 m 1 m 46 längd, area och symmetri 7 m Aktivitet Låt eleverna leta efter sammansatta figurer i klassrummet. Be eleverna att göra en skiss på figuren och mäta och sätta ut måtten i skissen. Därefter kan de beräkna arean av figuren. 5 m 5 m 14 m 5 m m Pröva och se om du förstår Här kan eleverna först pröva själva och sedan jämföra med andra för att till sist resonera i helklass. Den sammansatta arean är 16 m + 8 m = 4 m. Tänk på Uppgift 33b: En svårighet kan vara att eleverna inte har befäst hur de räknar ut arean på en triangel och därmed glömmer att dividera längden bredden med. 46 längd, area och symmetri

16 Area Räkna ut arean. 34 a) 4 m m 3 m 3 m b) 6 m 10 m Kommentarer till sidan Här fortsätter eleverna att räkna areor på sammansatta figurer. c) 3 m 16 m 3 m De måste själva bestämma hur de vill dela upp figuren eftersom den går att dela på flera sätt. Därefter gör de uträkningen. 3 m 9 m 35 a) b) 3 m 8 m 6 m 3 m m m 4 m 36 a) Rita en egen sammansatt figur. b) Mät och räkna ut arean. längd, area och symmetri 47 Tänk på Uppgift 36: Genom att låta eleverna själva rita och räkna ut arean på en sammansatt figur har du större möjlighet att få syn på elevernas kunskaper. Du kan även se vilken svårighetsnivå eleverna väljer. Arbetsblad :4 längd, area och symmetri 47

17 Symmetri Symmetri och asymmetri Kommentarer till faktarutan Det som vi oftast menar med symmetri är spegel symmetri. Det är detta som eleverna får träna på i detta avsnitt. Här ska eleverna träna på att se vad som är symmetriska och asymmetriska föremål eller former. En häst från sidan är asymmetrisk men hur blir det om hästen ses framifrån? Om ett föremål eller en form är symmetrisk eller inte beror alltså även på från vilket håll man ser den. Visa gärna ytterligare en figur som har flera symmetri linjer. Till exempel en stjärna. Ett föremål eller en form som kan delas i två lika delar med hjälp av en linje är symmetriskt. Denna linje kallas för symmetrilinje. Motsatsen till symmetri är asymmetri. Vissa föremål eller former kan ha flera symmetrilinjer. Pröva och se om du förstår Hur många symmetrilinjer finns det i den här figuren? Är bilden symmetrisk eller asymmetrisk? Skriv S för symmetrisk och A för asymmetrisk. symmetrilinje symmetrisk asymmetrisk 37 a) b) c) d) Pröva och se om du förstår 38 a) b) c) d) Här kan eleverna först pröva själva och sedan jämföra med andra för att till sist resonera i helklass. I kvadraten finns fyra symmetrilinjer. 39 a) b) c) d) 48 längd, area och symmetri Aktivitet Låt eleverna leta efter symmetriska och asymmetriska bilder i en tidning. De kan klistra in bilderna i sitt räknehäfte eller om ni väljer att samla bilderna gemensamt i klassen som collage. 48 längd, area och symmetri

18 Symmetri 40 Hur många symmetrilinjer har bilden? a) b) c) d) Kommentarer till sidan 41 Rita av och gör klart bilderna så att de blir symmetriska. a) b) På den här sidan får eleven träna på att hitta symmetrilinjer och att själva konstruera symmetriska bilder. c) Tänk på 4 a) Rita tre valfria bilder som är symmetriska. b) Rita in symmetrilinjen. 43 Rita ett hjärta som är symmetriskt. 44 Skriv ditt namn med stora bokstäver. Vilken/vilka bokstäver a) är asymmetriska b) har en symmetrilinje c) har två symmetrilinjer Uppgift 41: Här är det meningen att eleverna ska ha rutorna i sitt räknehäfte till hjälp. Om eleverna har rutor som inte är kvadratiska behöver de ha ett sådant smårutat papper till hjälp när de löser den här uppgiften. Uppgift 43: Att rita symmetriska former som är rundade är inte lätt. Ta rutorna i räknehäftet till hjälp. 45 Rita ett valfritt geometriskt objekt som har flera symmetrilinjer. längd, area och symmetri 49 Aktivitet Låt eleverna använda de symmetriska bilder som de tidigare klippte ut för att markera symmetrilinjer. Om de inte hittade någon bild med flera symmetrilinjer kan de leta vidare efter en sådan bild. Läxa 6 längd, area och symmetri 49

19 Arbetsgång Area, På Välj bland förmågorna-sidorna tränas kapitlets centrala innehåll utifrån de matematiska förmågorna. Här kan du som lärare eller eleven själv välja i vilken ordning övningarna ska göras. Det kan antingen vara att ni tillsammans kommit fram till en viss förmåga/förmågor som eleven behöver utveckla. Det kan också vara att du som lärare vill få tillfälle att bedöma en specifik förmåga. I vissa kapitel kan eleven själv i Mattekollen 1 upptäckt någon förmåga som den behöver/vill utveckla. Beroende på hur man tar sig an olika övningar kan eleverna utveckla även de andra matematiska förmågorna än den som framgår av rubriken. Vissa av övningarna kan du välja att göra i helklass. Eleverna kan när som helst längre fram i boken gå tillbaka till tidigare Välj bland förmågorna-sidor. Problemlösning symmetri Problemlösning Fyra barn är ute och går. Det är mörkt och de har endast en ficklampa. Alla fyra barnen ska ta sig över en bro på 17 minuter. De kan max gå två i taget och de måste ha med sig ficklampan för att se. Problemet är att de tar olika lång tid på sig att gå. Robin går på 10 minuter. Maria går på 5 minuter. Louis når andra sidan på minuter. Sandy går på endast 1 minut. Hur ska de göra? Träna metod Alfabetets symmetri I vilka bokstäver finns symmetrilinjer? Använd arbetsbladet i Lärarguiden och rita in dem. A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö 50 längd, area och symmetri Först går Louis och Sandy på min. Sedan går Sandy tillbaka på 1 min (summa 3 min). Robin och Maria går på 10 min (summa 13 min). Louis går tillbaka på min (summa 15 min). Till sist går Louis och Sandy på min (summa 17 min). Träna metod A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö Arbetsblad :5 50 längd, area och symmetri

20 Area, symmetri Spela & kommunicera Äta kvadratcentimeter, triangels area Ni behöver två sexsidiga tärningar och en spelplan från Lärarguiden. Den som kan erövra störst yta av spelplanen vinner. Börja i var sitt hörn. Slå tärningarna. Tärningarna visar basen och höjden på den triangel du ska beräkna arean av. Om du slår en trea och en fyra får du ta 3 4 = 1 = 6 rutor på spelplanen. Om du slår tärningen så att triangelns area blir ett decimaltal får du avrunda uppåt. Till exempel får du avrunda 3 3 = 9 = 4,5 uppåt till 5 rutor på spelplanen. Rita in din area på spelplanen. Nya områden måste ligga med minst en sida mot de områden du redan har. Skriv in triangelns area i tabellen. I slutet av spelet kanske inte ditt nya område får plats på spelplanen. Då blir det den andra spelarens tur. När det inte går att erövra fler områden är spelet slut. Den spelare som då har störst sammanlagd area har vunnit. Problemlösning 1 Vendela har enkronor, femkronor och tiokronor i sin spargris. Hon har sammanlagt 40 mynt. Vendela har hälften så många tiokronor som femkronor. Sammanlagt har hon 44 kr. Hur många mynt har Vendela av varje sort? När fem kompisar delar lika på några kulor blir det tre över. När det är sex kompisar som delar lika går det jämnt upp. Hur många kulor kan det vara? Mattekollen Så här arbetar jag vidare med längd, area och symmetri. Spela & kommunicera Använd en spelplan från Lärarguiden. Triangelns area omvandlas till rutor på spelplanen. Arbetsblad :6 Problemlösning 1 1 tiokronor, 4 femkronor och 4 enkronor Det kan till exempel vara 18, 48, 78 kulor. längd, area och symmetri 51 Mattekollen Se sidan xx i Lärarguiden. längd, area och symmetri 51

21 Kommentar till sidorna På Träna mera-sidorna ges eleverna möjlighet att repetera de delar som de fortfarande är osäkra på. Varje sida motsvarar ett avsnitt från grundkursen. Det betyder alltså inte att eleverna måste göra hela Träna mera utan bara de delar som berörs. När eleverna sedan är säker på alla delar kan han/hon gå vidare till Fördjupning. Aktivitet Gå gärna tillbaka till aktiviteterna i kapitlet och låt eleverna arbeta praktiskt, för att befästa sina kunskaper. Längd Uppgift 46 5: Till de elever som har svårt att komma ihåg de olika enhetsomvandlingarna finns de överst på sidan. Arbetsblad :1 : Träna mera Längd 1 m = 10 dm 1 dm = 10 cm 1 m = 100 cm 1 cm = 10 mm 1 dm = 0,1 m 1 cm = 0,1 dm 1 cm = 0,01 m 1 mm = 0,1 cm 46 Hur lång är sträckan? Skriv svaret i a) mm b) cm och mm c) cm 47 Mät sträckan? Skriv svaret i a) cm b) dm och cm Jag är en och c) dm fyrtio. 48 Hur lång är Aron? Skriv svaret i a) m och cm b) cm c) m Träna mera Area 53 Mät basen och höjden i tri a) höjd bas 54 Räkna ut triangelns area. a) h = 3 cm b = 6 cm 49 Hur många cm är a) 1 mm b) 6 mm c) 3 mm d) 9 mm 55 Mät bas och höjd och räkn a) 50 Hur många dm är a) 1 cm b) 4 cm c) cm d) 6 cm 51 Rita en sträcka som är a) 5,5 cm b) 6, cm c) 1, dm d) 0,8 dm 5 Hur många mil är a) 10 km b) 5 km c) 7 km d) 84 km 56 Rita en triangel med basen 5 längd, area och symmetri Area 46 Hur lång är sträckan? Skriv svaret i Uppgift 53: Här ska eleverna bara mäta basen och höjden. Vi har valt att bara ha hela centimeter. 47 Mät sträckan? Skriv svaret i Uppgift 55: Dessa uppgifter handlar om att eleven ska mäta basen och a) cm b) dm och cm c) dm höjden och därefter räkna ut triangelns area. a) m och cm b) cm c) m Uppgift 56: Här får eleven själv konstruera en triangel. När eleven ska rita en triangel är det enklast att först rita basen och sedan strecka höjden för att till 49 Hur många cm är a) 1 mm b) 6 mm c) 3 mm d) 9 mm sist rita sidorna. Arbetsblad :3 Träna mera Längd 1 m = 10 dm 1 dm = 10 cm 1 m = 100 cm 1 cm = 10 mm 1 dm = 0,1 m 1 cm = 0,1 dm 1 cm = 0,01 m 1 mm = 0,1 cm a) mm b) cm och mm c) cm 48 Hur lång är Aron? Skriv svaret i 50 Hur många dm är Jag är en och fyrtio. a) 1 cm b) 4 cm c) cm d) 6 cm 51 Rita en sträcka som är a) 5,5 cm b) 6, cm c) 1, dm d) 0,8 dm 5 Hur många mil är a) 10 km b) 5 km c) 7 km d) 84 km Träna mera Area 53 Mät basen och höjden i trianglarna. a) b) höjd bas bas höjd 54 Räkna ut triangelns area. a) b) c) h = 3 cm b = 6 cm h = 4 cm b = 3 cm 55 Mät bas och höjd och räkna ut triangelns area. a) b) c) 56 Rita en triangel med basen 5 cm och höjden 4 cm och räkna ut arean. c) b = 6 cm höjd bas h = cm Triangelns area = basen höjden 5 längd, area och symmetri längd, area och symmetri 53 Sammansatta figurer och symmetri Uppgift 57: Här får eleven först räkna ut de olika geometriska objektens area för att sedan addera dem så att de tillsammans bildar den sammansatta figurens area. Uppgift 57b och c: I dessa figurer måste eleven först räkna ut vissa sidors längd eftersom alla sidor inte är utsatta. Uppgift 58 59: Dessa uppgifter handlar om symmetri, asymmetri och symmetrilinjer. Arbetsblad :4 Träna mera Sammansatta figurer och symmetri Vissa figurer är sammansatta av två eller flera objekt. När du ska bestämma arean för dessa figurer kan du först dela upp dem i geometriska objekt och sedan lägga ihop objektens areor. 57 Räkna ut arean. a) b) 5 cm cm cm cm 4 cm 1 cm 3 cm 5 cm cm c) 3 cm cm cm 4 cm 58 Är bilden symmetrisk eller asymmetrisk? Skriv S för symmetrisk och A för asymmetrisk. a) b) c) d) 59 Hur många symmetrilinjer har bilden? a) b) c) d) Fördjupning Längd, area och 60 Skriv i meter. a) 3 m 7 cm b) 61 En sträcka är 3,38 m. Hur l a) 80 mm längre b) 6 a) Omkretsen på en triang Hur lång är den tredje s b) Gör en liknande uppgif 63 Omkretsen i en liksidig tri 64 Hur många mil är det mell a) Malmö och Stockholm 477 STOCKHOLM 65 Arean i en triangel är 15 c Basen är 5 cm. Räkna ut höjden och rita tr 67 a) Basen i en triangel är 6 Hur hög är höjden? b) Arean i en triangel är Hur lång är basen? km 54 längd, area och symmetri 5 längd, area och symmetri

22 Kommentar till sidorna På fördjupningssidorna ges eleverna möjlighet att gå djupare in i kapitlets innehåll. Här kan de hitta uppgifter som är lite mer krävande. mmetri Fördjupning Längd, area och symmetri Längd, area och symmetri 60 Skriv i meter. cm cm 5 cm d) 1 cm a) 3 m 7 cm b) 8 m 4 mm c) 41 dm 9 cm d) 80 dm 5 mm 61 En sträcka är 3,38 m. Hur lång är en sträcka som är a) 80 mm längre b) 9 dm kortare c) 1,009 m kortare d) 73 cm längre 6 a) Omkretsen på en triangel är 5 dm. Ena sidan är 6 cm och den andra sidan är 150 mm. Hur lång är den tredje sidan? Svara i decimeter. b) Gör en liknande uppgift. Använd dig av olika längdenheter. 63 Omkretsen i en liksidig triangel är 10,5 cm. Hur långa är sidorna? 64 Hur många mil är det mellan a) Malmö och Stockholm b) Västervik och Eskilstuna 477 STOCKHOLM MALMÖ km VÄSTERVIK ESKILSTUNA km Arean i en triangel är 15 cm. Basen är 5 cm. Räkna ut höjden och rita triangeln. km km 66 Höjden i en triangel är 3 cm. Arean är 1 cm. Räkna ut basen och rita triangeln. Uppgift 60 64: Dessa uppgifter handlar om olika enhetsomvandlingar. Eleven får även själv möjlighet att göra en egen uppgift där de använder sig av olika enheter. En svårighet på vissa av dessa uppgifter kan vara att man hoppar över någon enhet och då behöver fylla ut med en nolla. Uppgift 65 67: Här får eleverna själva konstruera trianglar utifrån olika givna mått. d) 67 a) Basen i en triangel är 6 cm och arean är 4 cm. Hur hög är höjden? b) Arean i en triangel är 8 dm och höjden är 8 dm. Hur lång är basen? längd, area och symmetri 55 Fördjupning Längd, area och symmetri Ibland kan 68 En triangel har arean 18 cm. 71 Hur många kvadratmeter är väggen? räkna ut hela arean det vara lättare att Ge tre olika förslag på hur lång och sedan subtrahera basen och höjden kan vara. en del av arean. 69 Rita en triangel med arean m a) 7,5 cm b) 13,5 cm c) 4,5 cm d) 10,5 cm 1 m 3 m m 6 m 70 Mät och räkna ut arean. 7 Rita av bilden och dela den i a) a) två lika delar b) tre lika delar c) fyra lika delar cm cm cm b) cm 73 Mät och rita bilden så att den blir symmetrisk. Omkrets Begrepp och metoder Längd, area och symmetri Begrepp Förklaring Exempel liksidig triangel En triangel där alla sidor är lika långa. likbent triangel En triangel där två av sidorna är lika långa. Uppgift 68: Den här uppgiften är väldigt öppen. Till de elever som du tycker att tre olika förslag verkar för enkelt, kan du be dem göra så många olika förslag de kan. De kan även använda sig av längder i rätvinklig triangel En triangel där en vinkel är rät. decimalform. längd Längd beskriver hur långt något är.,3 cm bas Uppgift Den sida som 69: valts ut vid areaberäkning Här av handlar det om att basen höjden blir ett udda tal så att en triangel. Triangelns area = basen höjden A = triangelns area sedan blir b h höjd Höjden är vinkelrät från basen till motstående hörn. A = 4 3 = 1 = ett tal i decimalform. 6 höjd = 3 cm area Area beskriver hur stor en yta är. A = 6 cm bas = 4 cm triangelns area En triangels area är hälften av en rektangels Uppgift area med samma 71: bas och höjd. Här är det enklast att räkna ut arean på husets rektangel och symmetri Symmetri är när ett föremål eller en form symmetrilinje kan delas i ett antal lika delar med hjälp av triangel en linje. att sedan subtrahera fönstrets area. symmetrilinje En linje som delar ett föremål eller en form i två lika delar. Uppgift 7: Med lika symmetrisk delar menar vi både samma area men också samma asymmetri Asymmetri är när ett föremål eller en form inte kan delas i ett antal lika delar med hjälp Mattekollen 3 av en linje. form. Det här kan jag nu om längd, area och symmetri. asymmetrisk 56 längd, area och symmetri längd, area och symmetri 57 Ibland kan r många kvadratter är väggen? räkna ut hela arean det vara lättare att och sedan subtrahera en del av arean. m 1 m 3 m m 6 m av bilden och dela den i två lika delar tre lika delar fyra lika delar cm cm cm Begrepp och metoder Längd, area och symmetri Begrepp Förklaring Exempel liksidig triangel En triangel där alla sidor är lika långa. likbent triangel rätvinklig triangel En triangel där två av sidorna är lika långa. En triangel där en vinkel är rät. längd Längd beskriver hur långt något är.,3 cm bas höjd area triangelns area Den sida som valts ut vid areaberäkning av en triangel. Triangelns area = basen höjden A = b h Höjden är vinkelrät från basen till motstående hörn. A = 4 3 = 1 höjd = 3 cm = 6 Area beskriver hur stor en yta är. A = 6 cm En triangels area är hälften av en rektangels area med samma bas och höjd. bas = 4 cm Begrepp och metoder Begrepp och metoder-sidan kan användas aktivt av elever. Den kan användas som DDen uppslagsbok till begreppen DDen formelsamling där alla kapitlets begrepp och metoder är beskrivna Mattekollen Se sidan xx i Lärarguiden. Projekt 3 cm t och rita bilden så att den blir metrisk. symmetri symmetrilinje asymmetri Symmetri är när ett föremål eller en form kan delas i ett antal lika delar med hjälp av en linje. En linje som delar ett föremål eller en form i två lika delar. Asymmetri är när ett föremål eller en form inte kan delas i ett antal lika delar med hjälp av en linje. symmetrilinje symmetrisk asymmetrisk Mattekollen Det här kan jag nu om längd, area och symmetri. 3 DDrepetition inför testet Extrauppgift till kapitlet, se projekten sidan 136 i elevboken. längd, area och symmetri 57 längd, area och symmetri 53

23 Arbetsblad Namn: :1 Längd i decimalform 1 a) 1 dm = m b) 6 dm = m c) 4 dm = m a) 7 dm = m b) 9 dm = m c) 95 dm = m 3 a) 1 cm = m b) 8 cm = m c) 3 cm = m 4 a) 44 cm = m b) 6 cm = m c) 57 cm = m 5 a) 1 mm = m b) 7 mm = m c) mm = m 6 a) 31 mm = m b) 88 mm = m c) 14 mm = m 7 a) 57 mm = m b) 90 mm = m c) 616 mm = m 8 Skriv egna enhetsomvandlingar. a) dm = m b) cm = m c) mm = m 9 En lärare är 1 m 67 cm lång. Skriv längden på de tre olika sätten. a) cm b) m dm cm c) m 60 arbetsblad kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Koll på matematik 5A

24 Arbetsblad Namn: : Mer längd i decimalform 1 Hur lång är sträckan? Skriv längden på de tre olika sätten. a) mm b) cm mm c) cm Mät sträckan. Skriv längden på de tre olika sätten. a) mm b) cm mm c) cm 3 Hur lång är sträckan? Skriv längden i a) cm b) dm c) dm cm 4 Mät sträckan. Skriv längden i a) cm b) dm c) dm cm 5 Rita en sträcka som är 1,3 dm lång. 6 Hur många mil är det till a) OSKARSHAMN km 71 mil b) VARBERG km 59 c) HAPARANDA km 643 mil d) KALMAR km 108 mil mil 7 a) 500 m = km b) m = km c) 900 m = km 8 a) 3,3 mil = km b) 7, mil = km c) 0,8 mil = km kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Koll på matematik 5A arbetsblad 61

25 Arbetsblad :3 Trianglar Namn: 1 a) b) c) Triangelns namn: Triangelns namn: Triangelns namn: bas: bas: bas: höjd: höjd: höjd: Räkna ut triangelns area. a) b) c) h = 3 cm b = 5 cm h = cm h = 5 cm b = 6 cm b = 4 cm 3 Mät och räkna ut triangelns area. a) b) c) 6 arbetsblad kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Koll på matematik 5A

26 Arbetsblad Namn: :4 Area av sammansatta figurer 1 a) 4 m b) 4 m m m m m 3 m m a) b) 5 m 5 m 4 m 3 m 3 m m 3 a) b) 7 m m m 3 m m m 3 m 4 a) Rita en egen sammansatt figur. b) Mät och räkna ut arean. Använd miniräknare om du behöver. kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Koll på matematik 5A arbetsblad 63

27 Arbetsblad Namn: :5 Alfabetets symmetri A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö 64 arbetsblad kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Koll på matematik 5A

28 Arbetsblad Namn: :6 Äta kvadratcentimeter Namn: Namn: Uträkningar: kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Koll på matematik 5A arbetsblad 65

29 Kapitel Mattekollen 1 Mål för kapitlet Du kommer att utveckla kunskaper om: att mäta längd och jämföra längd i decimalform att omvandla längdenheter olika slags trianglar att beräkna triangelns area att beräkna en sammansatt figurs area symmetri Namn: Begrepp längd liksidig triangel höjd symmetri triangelns area asymmetri trubbvinklig triangel symmetrilinje rätvinklig triangel bas likbent triangel Det här kan jag redan om längd, area och symmetri: kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Koll på matematik 5A mattekollen 167

30 Kapitel Mattekollen Namn: Kunskaper Osäker Ganska säker Säker Exempel Längd Area Sammansatta figurer Symmetri Förstå och använda kapitlets matematiska begrepp Så här arbetar jag vidare: Träna mera Fördjupning Längd s. 5 s Area s. 53 Projekt Sammansatta figurer s. 54 s Symmetri s. 54 Begrepp och metoder s. 57 Egen reflektion: 168 mattekollen kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Koll på matematik 5A

31 Kapitel Mattekollen 3 Mål för kapitlet Du kommer att utveckla kunskaper om: att mäta längd och jämföra längd i decimalform att omvandla längdenheter olika slags trianglar att beräkna triangelns area att beräkna en sammansatt figurs area symmetri Namn: Begrepp längd liksidig triangel höjd symmetri triangelns area trubbvinklig triangel rätvinklig triangel asymmetri asymmetri symmetrilinje symmetrilinje likbent triangel bas likbent triangel Det här kan jag nu om längd, area och symmetri: Egen reflektion: kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Koll på matematik 5A mattekollen 169

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1A Lärarhandledning MS Enhetsdel Sist i varje kapitel finns ett avsnitt som i första hand tar upp enheter. Här i årskurs 1 handlar

Läs mer

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Lite inspiration Går det att konstruera 6 kvadrater av 12 tändstickor? Hur gör man då? (Nämnaren, Nr 2, 2005) Litet klurigt kanske, bygg en kub av stickorna: Uppgift

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse

Läs mer

Catherine Bergman Maria Österlund

Catherine Bergman Maria Österlund Lgr 11 Matematik Åk 3 Geometri, mätningar och statistik FA C I T Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda geometriska begrepp? Kan du beskriva figurernas egenskaper, likheter och skillnader? Skriv

Läs mer

Detta prov består av del 1 och 2. Här finns också facit och förslag till poängsättning

Detta prov består av del 1 och 2. Här finns också facit och förslag till poängsättning Allmänt om proven Detta prov består av del 1 och. Här finns också facit och förslag till poängsättning och bedömning. Provet finns på lärarwebben, dels som pdf-fil och dels som redigerbar Word-fil. Del

Läs mer

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit Eva Björklund Heléne Dalsmyr 5A matematik Koll på Skriva Facit 1 Tal i decimalform,3 1 a) 0,5 b) 0,7 c) 0, a) 4, b),1 c) 9,4 3 a) 35,8 b) 41, c) 0,9 4 a) 1,1 b) 4, c) 7,3 5 a) 13,4 b) 3,5 c) 91,7 a) 40,8

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

1Mer om tal. Mål. Grundkursen K 1

1Mer om tal. Mål. Grundkursen K 1 Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: förstå vad som menas med kvadratrot och kunna räkna ut kvadratro ten av ett tal kunna skriva, använda och räkna med tal i tiopotensform

Läs mer

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik

Läs mer

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Veckomatte åk 5 med 10 moment Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte

Läs mer

4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:..

4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:.. Namn:.. 4-7 Pythagoras sats Inledning Nu har du lärt dig en hel del om trianglar. Du vet vad en spetsig och en trubbig triangel är liksom vad en liksidig och en likbent triangel är. Vidare vet du att vinkelsumman

Läs mer

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4 Kapitel 1 6A-boken inleds med ett kapitel om decimaltal. Kapitlet börjar med en repetition av tiondelar och hundradelar. Sedan följer en introduktion av tusendelar med utgångspunkt i hur vikt anges på

Läs mer

Delprov A Muntligt delprov

Delprov A Muntligt delprov Delprov A Muntligt delprov Äp6Ma15 Delprov A 15 Beskrivning av delprov A, muntligt delprov Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 11 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar

Läs mer

Mattestegens matematik

Mattestegens matematik höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite

Läs mer

8-1 Formler och uttryck. Namn:.

8-1 Formler och uttryck. Namn:. 8-1 Formler och uttryck. Namn:. Inledning Ibland vill du lösa lite mer komplexa problem. Till exempel: Kalle är dubbelt så gammal som Stina, och tillsammans är de 33 år. Hur gammal är Kalle och Stina?

Läs mer

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 =

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 = Arbetsblad NAMN: Addition och subtraktion i flera steg + 3 + 3 + + 3 + 3 + 9 3 3 9 9 9 39 3 3 + 39 3 + 99 0 3 Kopiering tillåten Matematikboken Författarna och Liber AB Arbetsblad Addition och subtraktion

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer

Läs mer

1Mål för kapitlet. Tal i decimalform. Förmågor. Ur det centrala innehållet 0? 1 15,9 19,58 158,9 15,89. Problemlösning. Metod

1Mål för kapitlet. Tal i decimalform. Förmågor. Ur det centrala innehållet 0? 1 15,9 19,58 158,9 15,89. Problemlösning. Metod Taluppfattning Kapitlets innehåll I kapitel möter eleverna decimaltal för första gången. Det första avsnittet handlar om vårt talsystem och att de hela tal eleverna tidigare jobbat med går att dela in

Läs mer

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18 Innehåll 1 Allmän information Seriens uppbyggnad Lärobokens struktur 6 Kapitelinledning 7 Avsnitten 7 Pratbubbleuppgifter Aktivitet Taluppfattning och huvudräkning 9 Resonera och utveckla 9 Räkna och häpna

Läs mer

Problem 1 2 3 4 5 6 7 Svar

Problem 1 2 3 4 5 6 7 Svar Känguru Cadet, svarsblankett Namn Klass/Grupp Poängsumman Känguruskuttet Ta lös svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under numret. Lämna rutan tom om du inte vet svaret. Gissa inte, felaktigt svar

Läs mer

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Bilagor

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Bilagor SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Bilagor Gemensamma matematikprov, analysinstrument och bedömningsmatriser för kvalitetshöjningar Författare: Per Ericson, Max Ljungberg

Läs mer

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a 2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda

Läs mer

205. Begrepp och metoder. Jacob Sjöström jacobsjostrom@gmail.com

205. Begrepp och metoder. Jacob Sjöström jacobsjostrom@gmail.com 205. Begrepp och metoder Bo Sjöström bo.sjostrom@mah.se Jacob Sjöström jacobsjostrom@gmail.com Hur hög är en stapel med en miljon A4-papper? 100 st 80 grams har höjden 1 cm 1000 1 dm 1 000 000 1000 dm

Läs mer

PLANGEOMETRI I provläxa med facit ht18

PLANGEOMETRI I provläxa med facit ht18 PLANGEOMETRI I provläxa med facit ht18 På det här avsnittet kommer du i första hand att utveckla din begrepps metod och kommunikations förmåga. Det är nödvändigt att ha en linjal för att klara avsnittet.

Läs mer

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 1996. Tidsbunden del

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 1996. Tidsbunden del NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 1996 Tidsbunden del Anvisningar Provperiod 10 maj - 1 juni 1996. Provtid Hjälpmedel Provmaterialet 120 minuter utan rast. Miniräknare och formelsamling. Formelblad

Läs mer

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

Svar och arbeta vidare med Student 2008

Svar och arbeta vidare med Student 2008 Student 008 Svar och arbeta vidare med Student 008 Det finns många intressanta idéer i årets Känguruaktiviteter. Problemen kan inspirera undervisningen under flera lektioner. Här ger vi några förslag att

Läs mer

Konkretisering av kunskapskraven i matematik år 7-9 (Lgr11)

Konkretisering av kunskapskraven i matematik år 7-9 (Lgr11) Konkretisering av kunskapskraven i matematik år 7-9 (Lgr11) ( www.skolverket.se) Kunskapskraven i matematik kan delas in i följande områden: problemlösning, begrepp, metod, kommunikation och resonemang.

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättningen i årskurs

Läs mer

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6 Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Avsikten med de ledtrådar som ges nedan är att peka på

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

8-4 Ekvationer. Namn:..

8-4 Ekvationer. Namn:.. 8-4 Ekvationer. Namn:.. Inledning Kalle är 1,3 gånger så gammal som Pelle, och tillsammans är de 27,6 år. Hur gamla är Kalle och Pelle? Klarar du att lösa den uppgiften direkt? Inte så enkelt! Ofta resulterar

Läs mer

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

Tal Räknelagar Prioriteringsregler Tal Räknelagar Prioriteringsregler Uttryck med flera räknesätt beräknas i följande ordning: 1. Parenteser 2. Exponenter. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: Beräkna 10 5 7. 1.

Läs mer

9 Geometriska begrepp

9 Geometriska begrepp 9 Geometriska begrepp Rita figurer som visar vad vi menar med... 261 a) 4 cm och 4 cm 2 b) 5 cm och 5 cm 2 262 Rita två olika figurer som båda har arean 8 cm 2 263 Rita tre olika figurer som alla har arean

Läs mer

Läxa 1 efter sidan 11

Läxa 1 efter sidan 11 Läxa 1 efter sidan 11 1 Skriv det tal som har a) 5 tiotusental 3 tusental 8 hundratal 7 tiotal 4 ental b) 9 hundratusental 2 tiotusental 5 tusental 4 hundratal 3 ental c) 2 hundratusental 4 tusental 9

Läs mer

4-6 Trianglar Namn:..

4-6 Trianglar Namn:.. 4-6 Trianglar Namn:.. Inledning Hittills har du arbetat med parallellogrammer. En sådan har fyra hörn och motstående sidor är parallella. Vad händer om vi har en geometrisk figur som bara har tre hörn?

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

1 Aylas bil har gått 14 999 kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till? 15 000

1 Aylas bil har gått 14 999 kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till? 15 000 Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift

Läs mer

Explorativ övning 11 GEOMETRI

Explorativ övning 11 GEOMETRI Explorativ övning 11 GEOMETRI Syftet med denna övning är att ge kunskaper om grundläggande geometriska begrepp och resultat om geometriska figurer. Vi vill också ge en uppfattning om geometri som en matematisk

Läs mer

Kommentarmaterial, Skolverket 1997

Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att utveckla förstf rståelse för f r hela tal Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att lära sig matematik handlar om att se sammanhang och att kunna föra logiska resonemang genom att känna igen, granska

Läs mer

4. Inför Nationella Prov

4. Inför Nationella Prov 4. Inför Nationella Prov I detta kapitel kan eleverna testa sina kunskaper, område för område, i uppgifter liknande dem som finns i nationella prov. Dessa diagnosuppgifter följs upp med uppgifter där eleverna

Läs mer

4-4 Parallellogrammer Namn:..

4-4 Parallellogrammer Namn:.. 4-4 Parallellogrammer Namn:.. Inledning Hittills har du arbetat bl.a. med linjer och vinklar. En linje är ju någonting som bara har en dimension, längd. Men när två linjer skär varandra och det bildas

Läs mer

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1 Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge

Läs mer

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken. Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr-11. 1. b) c) d)

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr-11. 1. b) c) d) 1. b) c) d) a) Multiplikation med 100 kan förenklas med att flytta decimalerna lika många stg som antlet nollor. 00> svar 306 b) Använd kort division. Resultatet ger igen rest. Svar 108 c) Att multiplicera

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Geometri Matematik. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Geometri Matematik. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Geometri Matematik 1 2 Steg 3 SVENSKA Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Geometri åk 3 MA 1. Rita färdigt bilden så att mönstret blir symmetriskt. 2.

Läs mer

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna

Läs mer

L ÄR ARHANDLEDNING. Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg

L ÄR ARHANDLEDNING. Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg L ÄR ARHANDLEDNING Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg Negativa tal Utför beräkningarna. Addera svaren i varje grupp till en kontrollsumma. Alla kontrollsummor ska bli lika. 2 5 13 + ( 2) 11

Läs mer

Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > <

Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > < Arbetsblad : Arbeta tillsammans > < Poängkryss Materiel: Spelplan, 3 4 tärningar och penna. Antal deltagare: 2 4 st Utförande: Spelare nr slår alla tärningarna samtidigt. De tal som tärningarna visar ska

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

Facit Arbetsblad. 7 a) 32 b) 35 c) 27 8 a) 5 b) 18 c) 4 9 a) 18 b) 30 10 a) 17 b) 19 11 a) 6 b) 0 12 a) 24 b) 35. 1 Tal

Facit Arbetsblad. 7 a) 32 b) 35 c) 27 8 a) 5 b) 18 c) 4 9 a) 18 b) 30 10 a) 17 b) 19 11 a) 6 b) 0 12 a) 24 b) 35. 1 Tal 1 Tal Arbetsblad 1:1 1 a) 18 9 06 b) 85 10 00 c) 0 1 080 9 060 d) 5 105 6 780 e) 78 8 970 9 05 f) 990 75 102 5 2 a) 0 = 2 2 2 5 b) 75 = 5 5 c) 6 = 2 2 a) 8 = 2 2 2 2 b) 28 = 2 2 7 c) 90 = 2 5 a) = 2 2

Läs mer

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm. Skriv sträckorna i storleksordning. Längdenheter: meter (m), decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). Längden 15 cm kan skrivas på olika sätt: 15 cm = 1 m 5 cm = 1,5 m eller 15 dm cm eller

Läs mer

MÄSTERKATTEN 3A FACIT

MÄSTERKATTEN 3A FACIT MÄSTEKATTEN A FACIT JÄGASTENÅLDEN Problemlösning Arbeta två och två. Åsas mamma ska sy små bärnstenar och vildsvinständer på ett skärp. Stenarna och tänderna vill hon ha i en lång rad i ett snyggt mönster.

Läs mer

Facit åk 6 Prima Formula

Facit åk 6 Prima Formula Facit åk 6 Prima Formula Kapitel 1 Omkrets och area Sidan 7 1 A och C 2 D och E 3 a G, H och J b I och J c J Sidan 8 4 a 1 b 1 c 1 d 4 5 A = 0 B = 2 C = 4 D = 2 6 a 8 0 8 b 1 0 1 c 3 8 3 d 1 3 8 F7 A B

Läs mer

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90 Geometri Kapitel 8 Geometri I detta kapitel möter eleverna vinkelbegreppet och får öva på att avgöra om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig. De får också öva på att namnge olika månghörningar och be

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

A B C D E. 2 Det står KANGAROO på mitt paraply. Du kan se det på bilden. A B C D E

A B C D E. 2 Det står KANGAROO på mitt paraply. Du kan se det på bilden. A B C D E N G A RA Kängurutävlingen 2015 Benjamin Trepoängsuppgifter 1 Vilken figur är skuggad till hälften? Slovakien 2 Det står KANGAROO på mitt paraply. Du kan se det på bilden. Vilken av följande bilder är inte

Läs mer

75059 Stort sorteringsset

75059 Stort sorteringsset 75059 Stort sorteringsset Aktivitetsguide Detta set innehåller: 632 st sorteringsföremål 3 st snurror 6 st sorteringsskålar 1 st sorteringsbricka i plast 1 st siffertärning Detta sorteringsset har tagits

Läs mer

Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 2 Innehåll Inledning... 5 Skriftliga räknemetoder... 7 Huvudräkning, multiplikation och division... 9 Huvudräkning,

Läs mer

FACIT Ö1A Ö1B. 1 a 25 b 40 c 50 d 500. 2 a 24 b 36 c 40 d 400. 3 a 70 90 110 b 700 900 1100 c 200 250 300 d 100 125 150 e 120 150 180.

FACIT Ö1A Ö1B. 1 a 25 b 40 c 50 d 500. 2 a 24 b 36 c 40 d 400. 3 a 70 90 110 b 700 900 1100 c 200 250 300 d 100 125 150 e 120 150 180. FACIT Ö1A 1 a 25 b 40 c 50 d 500 2 a 24 b 36 c 40 d 400 3 a 70 90 110 b 700 900 1100 c 200 250 300 d 100 125 150 e 120 150 180 Ö1B 1 a 3311 b 2042 2 a 2468 b 3579 c 1953 3 a 5566 b 7432 c 9876 4 a 1205

Läs mer

Trepoängsproblem. Kängurutävlingen 2011 Cadet. 1 Vilket av följande uttryck har störst värde? 1 A: B: C: D: E: 2011

Trepoängsproblem. Kängurutävlingen 2011 Cadet. 1 Vilket av följande uttryck har störst värde? 1 A: B: C: D: E: 2011 Trepoängsproblem 1 Vilket av följande uttryck har störst värde? 1 A: 2011 1 B: 1 2011 C: 1 2011 D: 1 + 2011 E: 2011 2 Övergångsställen är markerade med vita och svarta streck som är 50 cm breda. Markeringen

Läs mer

Geometri. Kapitel 3 Geometri. Borggården sidan 68 Diagnos sidan 82 Rustkammaren sidan 84 Tornet sidan 90 Sammanfattning sidan 94 Utmaningen sidan 96

Geometri. Kapitel 3 Geometri. Borggården sidan 68 Diagnos sidan 82 Rustkammaren sidan 84 Tornet sidan 90 Sammanfattning sidan 94 Utmaningen sidan 96 Kapitel 3 Eleverna har tidigare arbetat med omkrets och area. I kapitlet repeteras först begreppet area och hur man beräknar rektangelns area. Enheten kvadratdecimeter, dm 2, för area introdu ceras. Här

Läs mer

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) 1. Benämn med korrekt terminologi talen som: adderas. subtraheras. multipliceras. divideras.. Addera 10 och. Dividera sedan med. Subtrahera 10 och. Multiplicera sedan med..

Läs mer

Mål Blå kursen Röd kurs

Mål Blå kursen Röd kurs Tal Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal

Läs mer

Dubbelt En elev plockar upp en näve kuber. En annan ska ta upp dubbelt så många.

Dubbelt En elev plockar upp en näve kuber. En annan ska ta upp dubbelt så många. Multilink-kuber Varför kuber i matematikundervisningen? Multilink-kuber eller motsvarande material kan utnyttjas till snart sagt alla områden inom matematikundervisningen, i hela grundskolan och även upp

Läs mer

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa

Läs mer

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn: 9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner

Läs mer

Namn: Hundradelar. 4 tiondelar 0, 4 17 tiondelar 1, tiondelar 298 hundradelar. Hundradelar. 98 hundradelar 875 hundradelar

Namn: Hundradelar. 4 tiondelar 0, 4 17 tiondelar 1, tiondelar 298 hundradelar. Hundradelar. 98 hundradelar 875 hundradelar arbetsblad 1:1 Positionssystemet > > Skriv talen med siffror. Glöm inte decimaltecknet. Ental Tiondelar Hundradelar 1 tiondel 0, 1 52 hundradelar 0, 5 2 tiondelar 0, 17 tiondelar 1, 7 9 tiondelar 0, 9

Läs mer

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet AB Höst LP 1-2 Flik 02 Förtest (8768) Lev 1.qxd 2004-01-20 18:10 Sida 1 Förtest För alla lärare är det viktigt att skaffa sig en god bild av elevens kunskaper för att veta vad eleven behöver för att gå

Läs mer

Addition och subtraktion. Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? Beräkna med huvudräkning 1 3 5 = 2 2 2 + 5 = 3 3 7 + 3 = 4 4 1 4 = 5 7 2 + 7 5

Addition och subtraktion. Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? Beräkna med huvudräkning 1 3 5 = 2 2 2 + 5 = 3 3 7 + 3 = 4 4 1 4 = 5 7 2 + 7 5 OH 1 Addition och subtraktion Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? 1 = 7 6 1 0 1 + = 7 6 1 0 1 7 + = 7 6 1 0 1 1 = 7 6 1 0 1 Beräkna med huvudräkning 8 6 6 8 7 + 7 8 9 7 9 1 8 10 1 + 0 Kopiering

Läs mer

7F Ma Planering v2-7: Geometri

7F Ma Planering v2-7: Geometri 7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Ma7-Per: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda

Läs mer

Geometri. Mål. 50 Geometri

Geometri. Mål. 50 Geometri Geometri Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de kunna mäta och räkna ut omkretsen på olika geometriska figurer räkna ut arean av rektanglar, kvadrater och trianglar använda de vanligaste

Läs mer

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath maria hilling-drath Konkretion av decimaltal En nödvändig ingrediens för förståelse Här presenteras ett sätt att förstärka begrepp kring decimaltal. Med hjälp av tiobasmaterial får eleverna bygga tal för

Läs mer

Laboration: Att inhägna ett rektangulärt område

Laboration: Att inhägna ett rektangulärt område Laboration: Att inhägna ett rektangulärt område Du har tillgång till ett hoprullat staket som är 30 m långt. Med detta vill du inhägna ett område och använda allt staket. Du vill göra inhägnaden rektangelformad.

Läs mer

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2009 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2009 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7 Till läraren Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 2009 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7 Kängurutävlingen genomförs 19 mars. Om den dagen inte passar kan hela veckan 20 27 mars användas,

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

8F Ma Planering v2-7 - Geometri 8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Andreas Sandqvist 2015-04-30 ÖGAT OCH SYNEN

Andreas Sandqvist 2015-04-30 ÖGAT OCH SYNEN Andreas Sandqvist 2015-04-30 ÖGAT OCH SYNEN Namn: Klass: 1. Ögats delar Ta reda på vad ögats delar heter som är markerade i bilden. 2. Varför har vi två ögon? I följande försök ska du undersöka om det

Läs mer

Fira Pi-dagen med Liber!

Fira Pi-dagen med Liber! Fira Pi-dagen med Liber! Specialuppdrag från Uppdrag: Matte o Kul-diagram o Geometri med färg UPPDRAG: MATTE Mattedetektiverna Mattespanarna Hej! Den 14 mars är det Pi-dagen (3.14). Det är värt att uppmärksammas

Läs mer

Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.

Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper. Strävorna 4B Längdlådor... utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande....

Läs mer

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

9E Ma Planering v2-7 - Geometri 9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

PRIMA MATEMATIK EXTRABOK 3 FACIT

PRIMA MATEMATIK EXTRABOK 3 FACIT PRIMA MATEMATIK EXTRABOK FACIT t.ex. Dela upp talet. = + + = + + = + + Dela upp talet i lika stora delar. = +, +++ = ++ = +, ++ = ++++ = + = + + Skriv alla uppdelningar du kan av talet, lika stora delar.,

Läs mer

Repetitionsuppgifter 1

Repetitionsuppgifter 1 Repetitionsuppgifter 1 1 Vilka tal pekar pilarna på? a) b) Skriv talen med siffror 2 a) trehundra sju b) femtontusen fyrtiofem c) tvåhundrafemtusen tre 3 a) fyra tiondelar b) 65 hundradelar c) 15 tiondelar

Läs mer

a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt A B C A B C 3,1 3,2

a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt A B C A B C 3,1 3,2 Alternativdiagnos 1 1 Skriv med siffror a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre 2 Använd siffrorna 2, 3, 4 och 5 och skriv a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt 3 Vilka

Läs mer

ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15

ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15 ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15 Översikt: Den första uppgiften är en undersökning av linje, kant och yta. I den skall du försöka skapa något intressant

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6 Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 000 kurs A, kapitel Kapitel.1 101, 10, 10 Eempel som löses i boken. 104, 105, 10, 107, 108, 109 Se facit 110 a) Ledning: Alla punkter med positiva

Läs mer

Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter

Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter Nedan berättar jag i punktform hur du ska arbeta och lite av det vi gör tillsammans. Listan kommer att fyllas på allteftersom vi arbetar. Då och då hittar du blå

Läs mer

Avrundning till heltal

Avrundning till heltal arbetsblad 9:1 Avrundning till heltal Avrunda till närmaste heltal. > > 6,2 6,6 7,1 6 7 7 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 > > 34,3 34 35,8 36 35,5 36 34,0 34,5 35,0 35,5 36,0 > > Avrunda till närmaste heltal. 8,1

Läs mer

Arbetsblad 3:1. Hur stor är vinkeln? 1 Vilken eller vilka av vinklarna är. 2 Uppskatta (gör en bra gissning) hur stora vinklarna är.

Arbetsblad 3:1. Hur stor är vinkeln? 1 Vilken eller vilka av vinklarna är. 2 Uppskatta (gör en bra gissning) hur stora vinklarna är. Arbetsblad :1 Hur stor är vinkeln? 1 Vilken eller vilka av vinklarna är a) rät b) spetsig c) trubbig A C D F E G 2 Uppskatta (gör en bra gissning) hur stora vinklarna är. A C D E F G Mät vinklarna och

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 2002. Del II

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 2002. Del II Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap 3 Sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av juni månad 2002. Anvisningar

Läs mer

Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan)

Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan) Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan) Det som står i den här lathunden ska du kunna till provet. Du ska kunna ställa upp och räkna ut liknande tal som de nedan: a) 39,8 + 2,62 b) 16,42 5,8

Läs mer

Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:

Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn: Matematik klass 4 Höstterminen Facit Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå

Läs mer