Perspektiv på kunskap

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Perspektiv på kunskap"

Ludvig Öberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget och vem som söker den. Evolutionär kunskapsteori: kunskap består av de antaganden som överlevt vid konfrontation med verkligheten. Konstruktivism: kunskap är inte något som "finns" utan något som konstrueras av forskaren utifrån hennes uppfattningar och värderingar. Den kunskap som samlas in beror på hur man ställer frågor och hur man mäter. -1-

Evolutionär kunskapsteori: kunskap består av de antaganden som överlevt vid konfrontation med verkligheten.

2 Olika syn på forskning och vetenskap Positivismen (från logisk empirism): vetenskaplig kunskap kan visas vara sann med hjälp av objektiva mätmetoder. Vetenskap ger kunskap vars riktighet kan prövas på ett klart och entydigt sätt. Vilka vetenskaper stämmer på denna beskrivning? Naturvetenskap? Historia? Teknik? MDI? De humanistiska vetenskaperna berör kunskap som är föremål för tolkning i stor utsträckning. -2-

Vetenskap ger kunskap vars riktighet kan prövas på ett klart och entydigt sätt.

3 Vad skiljer vetenskap och forskning från annat kunskapssökande? Wallén: vetenskaplig kunskap skiljer sig från t.ex. vardagskunskap och utredningar genom att kunskapens förutsättningar, metoder och tillförlitlighet granskas systematiskt. Vad är då inte vetenskap? Kunskap vars förutsättningar eller metoder inte undersökts Kunskap förvärvad genom "intuition", eller visad genom färdigheter Exempel: 1. Är utredningar vetenskap? Under vilka villkor? 2. Är konstruktion av datorsystem vetenskap? -3-

4 Vad är (god) forskning? Två aspekter: 1) forskningssociologisk Man undersöker hur forskare faktiskt gör när de forskar. Studiet av paradigm som styr forskningen 2) normativ Studiet av hur god forskning är beskaffad. OECD: Forskning är ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer. Perspektiv och människosyn påverkar forskningen starkt Människan som objekt respektive som tänkande och handlande varelse Paradigm: Inflytelserika forskningstraditioner Vilka MDI-paradigm kan man identifiera? Se Monk & Gilbert -4-

OECD: Forskning är ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer.

5 Vetenskapliga traditioner Positivismen Empiriskt prövbar kunskap Mätningar och mätmetoder Resultaten skall bli desamma vid upprepning Förklaringar i termer av orsak och verkan Lagbundenheter söks Forskaren är objektiv Kritik: Människan ses som ett objekt Man bortser från kulturellt bestämda fenomen Tolkningar kan inte undvikas -5-

orsak och verkan Lagbundenheter söks Forskaren är objektiv Kritik: Människan ses

6 Systemteori En mängd objekt som växelverkar med varandra Man studerar flöden av t.ex. information Hur påverkas övriga delar samt omgivningen av en ändring någonstans i systemet Hur förändras processer över tiden Systemperspektivet kan tillämpas på många olika företeelser och med olika kunskapssyn och metodansatser Materiella, administrativa och symbolorienterade system Tillämpningar: t.ex. datorsystem, medicinska/biologiska system, vädersystem, -6-

processer över tiden Systemperspektivet kan tillämpas på många olika företeelser och med olika kunskapssyn och

7 Hermeneutik Tolkning av innebörder i texter, handlingar, symboler etc. Den som tolkar har en förförståelse i kraft av sin språkliga och kulturella gemenskap Växling mellan helhets- och delperspektiv Utgör ett alternativ till positivismen inom vissa områden, annars ett komplement. Tillämpningar: t.ex. psykologi, omvårdnadsforskning Fenomenologi Filosofisk tradition om hur vi upplever fenomen Empirisk tradition om människors föreställningar Motsats till positivismen: man söker inte den objektiva kunskapen, utan individens subjektiva upplevelser. Olika kunskaps- och forskningstraditioner utesluter inte varandra Samma ämnesområde kan rymma många olika slags forskning -7-

inom vissa områden, annars ett komplement. Tillämpningar: t.ex.

8 Teorier och modeller Teori: karakteriserar ett fenomen, dess väsentliga drag Ett system av begrepp och deras inbördes struktur Lagbundenheter, förklaringar Modell: en förenklad beskrivning av hur olika företeelser hör samman Beskrivande resp. normativa modeller Teorier och modeller kan vara viktiga utgångspunkter vid formulering av nya forskningsproblem Viktigt att förstå vad val av teori och modell innebär Exempel: Normans modell av interaktionsprocessen Vad täcks av modellen? Vad saknas? Vilka studier kan den vägleda? Exempel 2: Flower & Hayes modell av skrivprocessen -8-

normativa modeller Teorier och modeller kan vara viktiga utgångspunkter vid formulering av nya forskningsproblem Viktigt att förstå vad val av

9 Olika typer av vetenskapliga studier Explorativ studie Kan inleda ny forskning på ett område Bidrar till att upptäcka och förstå problem Identifiera typiska fall; relevanta variabler Deskriptiv (beskrivande) studie Kartläggning av egenskaper hos ett forskningsobjekt Kan vara relativt fri från teoretiska antaganden Förklarande studie Kausala samband Grundläggande mekanismer bakom en effekt -9-

Deskriptiv (beskrivande) studie Kartläggning av egenskaper hos ett forskningsobjekt Kan vara

10 Induktion - deduktion Induktion: man utgår från insamlade data och försöker dra generella slutsatser Exempel: Grounded theory 1. Datainsamling 2. Analys och klassifikation 3. Begreppsbildning ; teori Deduktion: empirisk prövning av hypotes, utvecklad från en omgivande teori Oftast i form av experiment: olika faktorer (variabler) som antas påverka en process varieras systematiskt och effekterna mäts -10-

Begreppsbildning ; teori Deduktion: empirisk prövning av hypotes, utvecklad från en omgivande teori

11 Systemutveckling som vetenskaplig aktivitet? Systematiskt studium av användarna i relevanta uppgifter Konstruktion av en prototyp ("hypotes") Utvärdering med användarna ("prövning av hypotes") Graden av systematik avgör vetenskapligheten Perspektiv på användaren Medvetenhet om synen på användaren är viktigt Dubbel relation teknik <--> samhälle: Exempel 1: utformningen av en bil hur många dörrar hur stor bagagelucka (hur långt ska man åka) placering av reglage (vem ska köra) Exempel 2: utformningen av en bro vilka fordon kan åka under bron? Exempel 3: datorsystem Vilka metaforer tillämpas? Vems kunskap representerar dessa metaforer? -11-

systematik avgör vetenskapligheten Perspektiv på användaren Medvetenhet om synen på användaren är viktigt Dubbel relation teknik <--> samhälle: Exempel 1:

12 Metodologiska grundprinciper Val av problem Kan t.ex. utgå från ett visst användarbehov eller brister med en viss teknik Behov av ökad förståelse av en domän Avgränsning Precisering av problemet Vad är forskningsfrågan? Välj ett tydligt fokus! (Vad ingår inte i studien?) Ibland krävs dock inledande explorativa studier Teoretisk referensram Begreppsapparat Finns en etablerad modell av de processer som ingår i studierna? -12-

Avgränsning Precisering av problemet Vad är forskningsfrågan? Välj ett tydligt fokus!

13 Val av undersökningsmetod Bör anpassas efter problemet och referensramen Motivera valet - diskutera alternativ Ev. triangulering: flera metoder kombineras Procedur för datainsamling och analys Beakta validitet och reliabilitet Etiska aspekter mycket viktiga Systematik i insamling av information Konsekvens, samma detaljnivå överallt Dokumentation Viktigt: identifiera och undvika felkällor! -13-

triangulering: flera metoder kombineras Procedur för datainsamling och analys Beakta validitet och

14 I presentation av resultaten: förklara tydligt på vilka grunder slutsatser är dragna Andra forskare ska kunna följa och upprepa processen Diskutera alltid ev. problem med den valda metoden samt tänkbara alternativa upplägg Vad händer om jag antar motsatsen? Vilka begränsningar har min studie? Vilken relevant fråga har jag inte undersökt? -14-

problem med den valda metoden samt tänkbara alternativa upplägg Vad händer om jag

15 Mätning Hur kan variationer i ett fenomen mätas? Subjektiva mått Skattningar, fråga-svar Objektiva mått Kräver direkt observation T.ex. tidsåtgång Precision: hur exakt kan man representera en mätskala? Validitet: mäter man det man har avsett att mäta? Reliabilitet: ger olika mätningar samma resultat? -15-

Relevanta dokument

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk