Textforskningen och dess metoder idag

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Textforskningen och dess metoder idag"

Sven-Erik Mattsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/ Orla Vigsø JMG

2 Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår: 1) Studerar hur text konstrueras, byggs upp, vävs ihop med mera. 2) Studerar hur ett ämne eller ett fenomen manifesterar sig i specifika texter i specifika kontexter, och hur läsaren skapar mening utifrån textens samspel med kontexten.

3 Beskrivande eller förklarande? Oftast är det så att den typen av textforskning som fokuserar textens arkitektur är beskrivande: man ser den vetenskapliga uppgiften i kartläggningen av form. Den kontextfokuserade textforskningen är i huvudsak förklarande: man önskar att visa varför texter ser ut som de gör, och vilken effekt det får. Tittar man genom abstractsamlingen finns det dessutom en ganska stor del som är teorioch metodutvecklande eller teorioch metoddiskuterande.

4 Hur är det med kval och kvant? I Sverige har det funnits en tidig tradition för kvantitativa textstudier, som har kunnat visa hur texters struktur ser ut, och reflektioner kring vad det kan betyda för t.ex. läsbarhet. Men den tidiga kvantitativa textforskning var begränsat av de teoretiska positionerna och av de tekniska möjligheterna för att bygga upp större databaser. Sen tog kvalitativa studier mer och mer över, djupläsningar av enstaka texter för att visa på komplexa relationer mellan text, samhälle och individ. Ofta med teorier på en mycket hög abstraktionsnivå.

5 Vad är av betydelse för textforskaren? 1. Forskningsintresse: Varför är det här intressant? 2. Språk- och kommunikationsteoretisk bakgrund: Vilken syn har man på fenomen som struktur/system, mening, tolkning, persuasion? 3. Material: Vad studerar man? 4. Forskningens inom- och utomvetenskapliga nytta: Vem kan ha vilken nytta av resultaten? 5. Metodologisk inriktning: Hur gör man?

6 Forskningsintresse: Varför är det här intressant? Teoretiskt: Går det att betrakta texter av detta slag som och hur betyder det då för hur vi måste tänka Y? Lucka : Ingen har gjort det tidigare Test : Gäller X:s resultat också för dessa texter? Ideologiskt/politiskt: Hur skildras ett samhällsfenomen i texterna och vad betyder det för samhället? Historiskt: Hur har texter av detta slag utvecklats? Personligt: JAG tycker det är intressant! Följdfrågan: Än sen? Varför är det intressant?

7 Språk- och kommunikationsteoretisk bakgrund Strukturalism: Allt är i texten, man måste blottlägga strukturerna. Grammatik: Det är grammatiken som styr kommunikationen. Pragmatik: Kommunikation är en social interaktion enligt regler. Retorik: Kommunikation är försök att påverka andra att anamma ens ståndpunkter. Hermeneutik: Mening uppstår genom tolkning, som kombinerar individuella faktorer med historiska/kulturella och strukturella.

8 Material: Vad studerar man? Unika texter: Varför då just dessa? Typiska texter: Typiska för vad? Avsändare, genre, tid, medium, ämne, institutionell eller annan kontext Elektroniska texter?

9 Forskningens inom- och utomvetenskapliga nytta Inomvetenskaplig nytta: Öka kunskapen kring olika fenomen, utveckla teorier, utveckla metoder, bidra till självreflektion Utomvetenskaplig nytta: Främja demokrati, jämställdhet, likhet, kundkontakt, relationer mellan parter, dialog

10 Metodologisk inriktning: Hur gör man? Kritisk närläsning Identifiera förekomsten av kategorier man har beskrivit i teorin Experiment under vetenskapligt kontrollerade former Jämföra texter med texter från t.ex. en generell korpus Metodval bör vara en konsekvens av valet av forskningsfråga, material, teoretisk grund och forskningsintresse. Det ska inte vara det första man bestämmer sig för!

11 Textforskningarnas kombinatorik Fast så ser det ju inte ut i verkligheten det finns vissa val som antingen utesluter vissa andra val, eller gör andra val naturliga.

12 State of the Art? Det som karakteriserar textforskning idag är ett mångfald av forskningar. Kombinationen av de fem punkterna skapar olika former eller typer av textforskning, där man kan roa sig med att placera in vänner och fiender Men det är en klar övervikt av kvalitativa studier på ett litet material. Mycket lite experimentell forskning, mycket lite forskning på stora datamängder. Olika kombinationer attraherar folk från olika forskningsområden och finansiärer från olika sfärer. Det följande är mitt förslag till hur man ska kryssa fram i denna skärgård för att få till en textanalys som berör andra än de närmast sörjande.

13 För en relevant textforskning! Textforskning måste framstå som både relevant och vetenskaplig för att kunna få en position inom akademin och kunna attrahera forskare och finansiärer. Den inomvetenskapliga relevansen är något vi ständigt diskuterar med varandra, så den lämnar jag åt sidan här. Den utomvetenskapliga relevansen måste styra - vad vi tittar på - vilka frågor vi ställer - hur vi konkluderar och generaliserar

14 Big Data Stora mängder data kan numera behandlas på mycket sofistikerat vis. Det skapas ständigt fler och fler korpus med elektronisk text av olika slag, t.ex. vill Twitter göra hela sitt arkiv över alla tweets någonsin tillgänglig. En databas med t.ex. samtliga svenska dagstidningar från i kombination med ständigt förfinade sökmetoder ge en unik möjlighet att med stor säkerhet uttala sig om såväl språkliga som samhälleliga fenomen. Allt hänger dock på förmågan att ställa bra frågor!

15 Hur ska vi bestämma forskningsfrågor? Vi måste kunna ställa forskningsfrågor som direkt knyter an till vad som av samhället, avsändaren eller mottagaren (eller andra intressenter) upplevs som problematiskt eller vad vi själva genom teorin når fram till skulle kunna vara ett problem. Dessa frågor är inte alltid de stora frågorna om diskriminering osv. som CDA har som uttalat mål att undersöka, det kan också vara mer lokala frågor, men det är bra om det är frågor som interdisciplinärt uppfattas som intressanta och viktiga. Samarbete med andra ämnen (naturvetenskap, samhällsvetenskap) främjar problemformuleringen.

16 Hur ska vi konkludera och generalisera? Ska forskningen vara till någon nytta, måste den resultera i rimligt klara analyser och konklusioner. Med andra ord: detta är problemet, därför har vi undersökt detta såhär, och detta är vad vi kom fram till. Vi måste inte vara så rädda att ta nästa steget, att säga: Därför bör man göra så här! Praktiska råd och förslag är vad andra förväntar sig av en förskare.

17 Vara med i debatten! Om textforskning ska nå ut i samhället till de grupper som berörs av texterna, vi analyserar, måste vi också kämpa för att få resultaten och förslagen ut i media. Målet med forskningen måste vara att tjäna samhället, dels - genom att öka kunskapsnivån generellt i samhället - genom att bidra till problemlösning med vår kompetens Textforskaren mitt i samhället, med andra ord! Och med lite tur kanske vi även kan påverka hur och hur mycket medierna rapporterar om textforskning!

Relevanta dokument

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget