Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

Transkript

1 SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens olika faser och om metodproblem i samband med socialpsykologiska undersökningar. I delkursen arbetar studenten med problemformulering, datainsamling, urvalsprinciper, etiska överväganden och principer för bearbetning av kvalitativa och kvantitativa data samt gör enklare övningar med observationer, intervjuer och enkäter. Lärandemål för delkursen - identifiera och beskriva olika faser, problem och valsituationer i kvalitativa och kvantitativa forskningsprocesser, - använda metoderna observation, intervju och enkät, - redogöra för och förklara den vetenskapliga kunskapens karaktär och villkor och - beskriva viktiga forskningsetiska riktlinjer. 1

2 Litteratur Thurén, Torsten. Vetenskapsteori för nybörjare. Rosengren, Karl-Erik/Arvidsson, Peter. Sociologisk metodik. Trost, Jan. Enkätboken. Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer. Artikel Lisbeth Bekkengen Mannens föräldraledighet - kvinnans beslut eller anpassning? Finns på kurstorget. Artikeln är med på tentamen. Vecka 45: Momentschema Tisdag 8 november Kursintroduktion. Vetenskapsteori Litteratur: Thurén Vetenskapsteori Kvalitativ metod Litteratur: Trost Kvalitativa intervjuer 2

3 Vecka 46 Måndag 14 november Kvantitativ metod Litteratur: Trost Enkätboken Fredag 18 november Forskningsprocessen Litteratur: Rosengren och Arvidson Sociologisk metodik Vecka 47 Måndag 21 november Uppstart miniprojekt Torsdag 24 november Grupphandledning Markus grupper Fredag 25 november Grupphandledning Kristins grupper Vecka 48 Tisdag 29 november Redovisning miniprojekt Markus grupper Onsdag 30 november Redovisning miniprojekt Kristins grupper 3

4 Vecka 49 Måndag 5 december Tentamensförberedelser Fredag 9 december Salstenta anmäl dig senast 2 december Thurén Vetenskapsteori för nybörjare Jag anser / / att det inte finns någon principiell skillnad mellan vetenskapligt tänkande och vardagligt. Det är fråga om en gradskillnad, inte en artskillnad Thorsten Thurén, Vetenskapsligt tänkande, s 7 Den vetenskapsteoretiska paradoxen enligt Thurén: Vetenskapen söker sanningen Vetenskapen går ständigt framåt 4

5 Två sätt att lösa den vetenskapliga paradoxen Dogmatism att slå fast en sanning en gång för alla. Relativism det finns ingen stor sanning, bara små sanningar och dessa kan ändras efter hand. Ett slags cyniskt förnuft. Lyxinställning? Definitioner Definitioner viktiga inom vetenskapen Olika fenomen kan definieras på olika sätt och därför bli föremål för vetenskapliga diskussioner Exempelvis: begrepp som arbetslöshet, hälsa, mobbning, intelligens etc Kunskapskällor: Positivism Iakttagelser Det vi kan iaktta med våra sinnen Logik Det vi kan räkna ut med hjälp av logik, logiskt tänkande 5

6 Hermeneutik Kunskapskällor: Tolkning Människors handlingar tolkas Förståelse En fördjupad förståelse för människors upplevelser och känslor Två föreställningar om världen OBJEKTIVISM RELATIVISM Vetenskaplig inriktning: Positivism Hermeneutik Metodologi: Forskningsmetod: Nomotetisk = en vetenskap som syftar till generaliseringar Kvantitativ metod t. ex. enkätstudier Ideografisk = en vetenskap som intresserar sig för det unika och det individuella Kvalitativ metod t. ex. djupintervjuer Två olika sätt att dra slutsatser Deduktion bygger på logik Induktion - bygger på empiri De två sätten använder olika slutledningar för att komma fram till sina respektive slutsatser. Påståendena som leder fram till slutsatsen kallas premisser. 6

7 Deduktion Deduktion (bevisandets väg) Teori Från teori dras slutsatser om enskilt fall Verklighet Den hypotetiskt-deduktiva metoden Klassiskt exempel: Den ungerske läkaren Ignaz Semmelweis ( ) Vad berodde dödligheten i barnsängsfeber på? Några hypoteser (Semmelweis-exemplet): Atmosfärisk påverkan Överbefolkning på sjukavdelningen Dålig diet Dålig vård Psykologiska förklaringar Felaktig födelseställning Överförande av likstoff från döda människor Den sistnämnda hypotesen svår att falsifiera, hypotesen håller tills den motbevisats! 7

8 Hypotesprövning (viktigt inom deduktiv forskning) Karl Popper: Vi kan aldrig veta om en hypotes är sann, endast om den är falsk. Hypotesen är sann, en provisorisk sanning, tills den motbevisas, tills den kan falsifieras Hjälphypoteser Immuniseringsstrategier Induktion Induktion (upptäckandets väg) Verklighet Från enskilda fall formuleras en teori Teori Deduktion/induktion Deduktion. Från en teori dras slutsatser om enskilda fall (bevisandet väg) Alla människor har två armar Person A är en människa Alltså har person A två armar Induktion. Från enskilda fall dras generella slutsatser (upptäckandets väg) Personerna A, B och C har två armar Alla människor har två armar 8

9 Reliabilitet/validitet Reliabilitet mätningen, undersökningen ska vara tillförlitlig, konsistent över tid, ej utsatt för slumpmässiga faktorer Validitet att man verkligen mäter det man avser att mäta Olika typer av förklaringar Orsaksförklaring/kausal förklaring förklaringen finns i det förflutna Ändamålsförklaring/intentionell förklaring att någon har intentionen att uppnå något Funktionalistisk förklaring något har en funktion för en helhet, ett system Olika typer av förklaringar Fallet: Orsaksförklaring: Funktionalistisk förklaring: Ändamålsförklaring En person har blivit En svår barndom kriminell har påverkat Varför? personen som vuxen. Definitionen av kriminell fyller en samhällelig funktion. Den som kallas kriminell blir ett avskräckande exempel Personen har själv valt att bli kriminell, har eget ansvar, får skylla sig själv. 9

10 Värderingar/Värdeomdömen Skillnad mellan: Faktapåståendet att tro eller veta hur någonting är Värdeomdömet hur något bör eller inte bör vara Olika begrepp har olika värdeladdning: Fri marknadsekonomi Kapitalism Rationalitet (Thurén) Ett beslut är rationellt utifrån följande aspekter: Vilken målsättning personen har med beslutet. Vilka värderingar har personen. Vilka kunskaper personen har. Vilken verklighetsuppfattning har personen. Rationalitet Thuréns definition: Att vara rationell är att utifrån de kunskaper man har välja de medel som säkrast leder till det mål man vill uppnå (s 83) 10

11 Paradigm Ett slags mönster som används för att kunna tolka fakta En tankeram som alla i forskarsamhället eller forskargruppen accepterar Paradigm Paradigm-begreppet kan både användas när det gäller breda tanketraditioner (till exempel en världsbild) och mer avgränsade vetenskapliga teorier (till exempel utbytesteori, etnometodologi) Anomali = inom alla teorier finns det vissa delar, vissa aspekter som inte stämmer överens med teorin Vetenskaplig revolution När någon konstruerar ett paradigm som stämmer bättre med fakta än ett tidigare paradigm kan en vetenskaplig revolution uppkomma. Olika paradigm är inkommensurabla (icke-jämförbara enligt Thomas Kuhn). Anhängare för olika paradigm lever i olika världar. 11