VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

Transkript

1 VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens beskaffenhet (ontologi) och från vad kunskap är och hur man når god kunskap (epistemologi) God kunskap är vetenskapens uppgift och syfte Vetenskapens uppgift Producera ny kunskap, ifrågasätta gammal Samhällsnyttig, men vad är samhällsnytta? Samhällskritisk, intellektuellas uppgift 1

2 Etnologin Empirisk vetenskap Subjektiv Abduktion (pendling induktion-deduktion) Vad är kunskap och hur kan man nå den? Positivism (Comte 1844) Hermeneutik (Weber) Innebörder, mening, människan tolkande, inte universella och eviga lagar, begrepp för tänkande och reflektioner över mänskligt handlande Verstehen: förstå mänsklig handling Tre hermeneutiska inriktningar (slutet av 1800-talet) Objektiverande hermeneutik Aletisk hermeneutik Fenomenologi som sedan inspirerar Konstruktivism = Konstruktionism 2

3 Hermenutiken utmanades Postmodernism Poststrukturalism Vad är en teori? Ett slags hypotes Ett perspektiv på empirin Ett redskap för att genomföra analysen Teorins fyra beståndsdelar Teser Specifika påståenden om verkligheten, om samhället och människan Begrepp Varje tes i en teori sammanfattas av ett begrepp Modell Samtliga begrepp i en teori kan länkas samman till en modell Tolknings- eller förklaringsmöjlighet Modellen ger oss möjlighet att tolka mänskligt beteende 3

4 Exempel Giddens Tes: Det utökade utbudet av livsstilar ger påtvingad självreflexivitet. Begrepp: Det reflexiva jaget Modell: Det reflexiva jaget + identitet + ontologisk trygghet Tolkning/förklaring: Människan söker efter identitet under en omfattande reflektion över sig själv i en strävan efter grundläggande (ontologisk) trygghet. Strukturalism och Funktionalism Strukturalism Strukturer av inbördes relaterade element som är oberoende av variationer av sociala och kulturella företeelser. ( ) Inte individnivå, utan kollektiv nivå Sociala fakta Sociala fakta () Ex. lagen, modet, familjen, självmordsfrekvens Utanför individen: Kan aldrig reduceras till enskilda individers motiv och handlingar Utövar tvång på individen Endast förklaras med hänvisning till andra sociala fakta, dvs. som strukturer Tre typer: morfologiska fakta, sociala institutioner och sociala strömningar 4

5 Ordning och moral Statistik och komparation Hos finns ett strukturalistiskt, ett funktionalistiskt och evolutionistiskt tänkande. 1. Strukturalistiskt tänkande Det överinidividuella, kollektiva Sammanhängande system där delar måste ses I relation till andra delar Varje del ses som fylla en viktig funktion för helheten 2. Funktionalistiskt tänkande Samhället som en organism Sociala fenomen har funktioner i ett system Att tillfredställa grundläggande mänskliga behov 5

6 1. Strukturalism: Kausalförklaringar, orsaker: Sociala fakta förklaras med relationen till andra sociala fakta. 2. Funktionalism: Funktionsförklaringar: Sociala fakta kan förklaras med andra sociala fakta som föregått dem, som förklaras med funktionen de fyller i ett samhälle. 3. Evolutionistiskt tänkande Samhället som organism, vars delar fyller olika funktioner och vilka kan utvecklas mot högre stadier. Ex. Mekanisk och organisk sammanhållning Claude Lévi-Strauss fransk strukturalism Influens: Saussures språkteori: Tal (parole) vardagstalet Språk (langue) språket som ett system med regler Kulturens allmänna grammatik Kultur som ett system av klassifikationer, ordnande principer, som avtäcks av forskaren Människan kategoriserar genom motsatspar Kulturen ett system av motsatser som existerar oberoende av individuell variation 6

7 Engelsk strukturalism Mary Douglas och Edmund Leach Brittisk strukturalism mer handfast empirisk än den franska Douglas: finna system av motsatser I vardagens ritualer, symboler och andra aktiviteter och objekt. Ex. rent-smutsigt som ordnande princip. Leach: Tabuteorin Kontinuum Tabuteorin Tabu 7