Poststrukturalism (giltigt för Foucault) Poststrukturalism. Poststrukturalism. Inspirerad av Sassure

Transkript

1 (giltigt för ) Inspirerad av Sassure Språk: Langue & Parole Strukturer uppbyggda på distinktioner: bl.a. genom motsatspar (binära oppositioner) Strukturer aldrig slutgiltiga; samma ord kan sättas in i olika relationer och olika motsatsförhållanden. Främst intresserade av själva strukturerna (langue), språkliga artikulationer bygger på ett system av tecken. Djup: inte djupare mening, dock djup struktur. Struktur av motsatser som anvisar handlingsmöjligheter och hur vi ser på och tänker om världen. Yta: för p-strukturalister finns endast yta, det oberverbara, ex. orden och hur de bildar utsagor. Den språkliga vändningen : Ingenting finns utanför språket. Orden konstituerar alla sociala fenomen, den verklighet som vi just uppfattar som verklighet. 1

2 Språket skapar en verklighet, en utsortering av en större verklighet. Det finns inget utanför språkets ordning. Diskurs: ett särskilt sätt att frambringa verkligheten Derrida Frambringande av skillnader det avgörande, en öppen struktur av skillnader Spel mellan närvaro och frånvaro, närvaron är inte möjlig utan frånvaro. Varat är ett spel mellan närvaro och frånvaro. Dekonstruktion av detta spel, denna struktur Transtextualitet (intertextualitet) Genomgående om närvaro och frånvaro Skildrar nutid via historien, hur dagens sätt att producera vetande och makt etableras. Ex. Mentalsjukdomar 2

3 Diskurs En regelstyrd framställning av utsagor, begrepp, teser och teorier som sammantagna utgör en artikulerad föreställning om nånting. Diskursiv formation: en uppsättning påståenden som bildar en särskild sorts kunskap om ett ämne. Påståendena relaterar till och bygger på varandra. Dvs. enskilda påståenden skapar inte en diskurs. Diskurs Nodalpunkter: privilegierade tecken kring vilka de andra tecknen ordnas, ex. kroppen, folket, demokrati Diskurs med summerande ord Ett särskilt sätt att frambringa verkligheten, ett visst sätt att skapa en beskrivning av verkligheten. Diskursen är begränsande, den anger det rimliga och korrekta sättet att beskriva verkligheten och utesluter andra sätt att beskriva den på. Diskurs och makt Kräver subjekt som talar/skriver utifån erkända positioner (positionen den viktiga inte subjektet som person). Giltigt vetande, vad som får/kan sägas om ett fenomen och vad som inte får/kan sägas om detta. Ex. Rosengård och den svarta poersin (Per-Markku Ristilammi) 3

4 Objektifiering av subjekt När människan (subjekten) blev objekt för vetande Som studieobjekt gör vi oss själva till föremål för vetande och disciplinering, dvs. hur vi (subjekten) lär oss att förstå oss själva: subjektiveringsprocess. Vem har makten över vetandet, sanningen och därmed disciplineringen av oss själva? Arkeologi Grävandet i vår egen kultur Hur vetandet skapades och legitimerades Genealogi Kartläggande historieskrivning om ett fenomen, dess härkomst och omvandlingar I rummet I tiden (diskontinuitet, härkomstbeskrivning, tillblivelser) och Makt 4

5 och Makt och Makt och Makt Makt = styrkeförhållanden 5

6 Makt Relationer mellan olika krafter, styrkeförhållanden Makt och vetande förutsätter varandra Utövas genom s.k. teknologier: åtskillnad, normalisering, disciplinering, reglering och självövervakning. Makt är något som utövas/görs Bio-makt Makten över varelsen människan och dess liv Etablerades under 1700-talet Människan utforskas (ex. hälsa, fertilitet, boende) Totaliserande form: riktar sig till alla, är för alla Individualiserad, individer utövar makt över sig själva. Finns överallt: Inte en part som förtrycker en annan Kulturmodellen Arbetsmarknad Psykologi Första världen Kultur Internationellt Andra världen Det mångkulturella Invandrare Nya svenskar Tredje världen 6