Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa

Transkript

1 Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa

2 Innehåll Inledning - olika synsätt och utgångslägen Frånvaro-närvaro-delaktig? DEL I: En process - från dialog till delaktighet DEL II: En studie - forskning i eget arbete "Ung och utanför?" - licentiatavhandling i socialt arbete om ungas syn på sin vardag, utbildning och utanförskap.

3 Från frånvaro till närvaro - olika skolstadier/utgångslägen Grundläggande utbildning Läroplikt Minderåriga Bor hemma Vårdnadshavare/nätverk Kamratrelationer/fritid Samarbete inom skolan Andra stadiet/grundläggande yrkesutbildning Obligatorisk närvaro Minderåriga och myndiga Internat, självständigt boende eller bor hemma Föräldrar/nätverk Kamratrelationer/fritid Samarbete inom skolan

4 Från frånvaro till närvaro - olika synsätt/värderingar Risksamhälle Välfärdssamhälle Utanförskap/utslagning Problem och kontroll Unga i riskzon Gemenskap Resurser och möjligheter - "Bekymrens och ingripandenas politik" (T. Harrikari, 2008) - Avbrutna studier/hikikomori (U. Beck, A. Furlong, 2008) - Utanför arbetsgemenskap (A. Angelin, 2009) - Exklusionens samhälle (T. Helne, 2002) - Inklusionens samhälle (T. Helne, 2002)

5 Helne, Tuula: Syrjäytymisen yhteiskunta (2002) Exklusionens samhälle Inklusionens samhälle Gemenskap

6 DEL I : EN PROCESS Dialogism - ett sätt att tänka och en verksamhetsform som ökar möjligheten för människor att bli hörda och att tänka tillsammans (Seikkula&Arnkil) Resurs- och lösningar - ett sätt att ställa frågor; Arbetsredskap: Frågeställningar inom resurs- och lösningsinriktat arbete och skalor. Skapande terapi; Arbetsredskap: Symboler och bilder Konstruktivistisk vägledning (R.V.Peavy); Arbetsredskap: Livsrum Biografiskt perspektiv - ett sätt att lyssna. Inte bara VAD utan också HUR. (G.Riemann) Fokusgrupper - ett sätt att skaffa information; att skapa dialog i grupp, mening, gemensam förståelse, arbetsredskap. Annan kunskap; Hur konstrueras kunskap om ungas utslagning som levd och upplevd; berättad och sedd; tolkad och forskad; tillämpad och politiserad? Kunskapande rum - ett annorlunda sätt att vara i dialog. T.ex. visuella metoder.

7 DEL II : EN STUDIE Licentiatavhandling i socialt arbete, specialområde med barn och unga Ung och utanför? - en studie om utbildning och utanförskap ur ett diskursanalytiskt perspektiv Ulla Sontag-Himmelroos Mars 2013

8 Vad handlar studien om? HUR unga studerande talar om sitt liv och utanförskap? 30 studerande uppdelade på 3 fokusgrupper enligt 3 utbildningsbranscher vid 2 utbildningsenheter. HUR de tillsammans via språket skapar mening i vardagen genom gemensam kollektiv förståelse. Fokusgruppsmetod. Intervjuarens roll mindre framträdande. HUR de skapar kunskap om det väsentliga i sin vardag samt utanförskap. Visuell metod: Deltagande forskningsprocess, testning av metod. Medforskande.

9 Syfte och frågeställningar - Att studera hur de unga positionerar sig i förhållande till vuxna och samhällets förväntningar och krav på ungas utbildning. - Att forska i hur visuellt material kan skapa ett kunskapsskapande rum för de unga, med målsättningen att göra de unga delaktiga i samhällsdebatten om ungas livsvillkor. Hur ser unga studerande på sin vardag, på utanförskap och yrkesutbildningens betydelse för deras livssituation och vuxenblivande och vad betyder detta sett ur ett diskursanalytiskt perspektiv? Hur kan man med hjälp av visuella metoder skapa rum/förutsättningar för de unga att medverka i dialogen kring att vara ung och eventuellt utanför och vad kan ett sådant aktivt deltagande innebära för de unga?

10 Hur gått tillväga? Konstruktivistisk utgångspunkt: Kunskap produceras i sociala processer. Hur verkligheten skapas. Diskurs(analys) - "ett sätt att tala", språkanvändning i ett socialt sammanhang / meningsutbyte. Sociala fenomen och kritisk teori: Kunskapssyn, makt och kritisk reflektion. Kunskapssyn och kunskapsskapande: Officiell kunskap och annan kunskap. Makt: Vem har tolkningsföreträde? Kritisk reflektion eller det frigörande handlingsperspektivet: Att ifrågasätta sitt verksamhetssätt och söka alternativa sätt att fungera. Ett tillstånd av icke-vetande. Kunskapsskapande rum (visuell metodologi): Delaktighet och "de nya möjligheternas kunskap".

11 En studie om utbildning och utanförskap Välfärdssamhälle /Risksamhälle Kunskapsetiska frågor Kunskapspolitiska frågor Hikikomori Det mångdimensionella utanförskapet Övergripande målsättning: dialog kring attityder och värderingar om utbildningens funktion och betydelse för unga Spänning mellan vuxnas välfärdsstyrning och ungas syn? Ung och utanför? Socialt arbete (skolan) Kritisk samhällsforskning Kritisk teori: Kunskapssyn Makt Kritisk reflektion Ungas egen syn: Fokusgrupp Visuellt material - Diskursanalys - dominerande diskurser? - kunskapsskapande rum? US-H mars 2013

12 Hikikomori - utanförskap Hikikomori (Andy Furlong 2008) Japanskt fenomen, numera även svenskt ord Unga människor som varken arbetar eller deltar i någon utbildning. De har dragit sig ur det sociala livet och inte haft några kontakter utanför familjen under en period på 6 månader. Handlar inte en homogen grupp individer med psykiska problem. Kan också bero på förändrade strukturer att människor drar sig undan och inte engagerar sig. Tillståndet relateras till fragmentariska strukturer i det postmoderna samhället. Även psykologiska faktorer har betydelse men det starkt växande antalet hikikomoris tyder på strukturella förändringar. Minskat statligt stöd till unga människor och familjens förändrade roll ses som orsaker till fenomenet. Även skolsystemet tillskrivs en roll i utvecklingen. Prestationskraven är höga och både föräldrar och unga människor anser det viktigt att lyckas i utbildningen. De formella strukturerna för utbildningen och arbetsmarknaden bjuder på få alternativa vägar att gå.

13 Hur kan Hikikomori ta sig uttryck? Olika variationer, en grov indelning på fem sociala kategorier, som innehåller kluster av hikikomoris. I dessa ingår det även de som inte kan räknas till hikikomori. (Furlong 2008) 1) Unga människor som har psykiska problem och som behöver någon form av psykiatriska insatser 2) De som även kallas för nördar. Till denna grupp hör de som är storförbrukare av internet och i vilken ingår både sådana som är mera eller mindre socialt integrerade 3) De som är ovilliga att anpassa sig till existerande strukturer och som söker alternativa sätt att leva sitt liv på 4) De ensamma och isolerade unga människor som söker efter socialt liv och människorelationer 5) De unga människor som genomgår svåra övergångsskeden antingen objektivt eller subjektivt sett, även kallade ångestfyllda resenärer. De sistnämnda tänker ofta att ribban är för hög och att de ingår i ett system som bjuder på få andra chanser. En del av dessa genomgår en identitetskris och då kan tillbakadragandet vara tillfälligt och kopplat till ett behov av reflektion och omorientering.

14 Analys och resultat Hur ser unga på sin vardag och utanförskap? Dominerande diskurser och hur de formas. Position i underläge i förhållande till vuxna och att höra till en gemenskap. Hur skapas rum för aktivt deltagande och de ungas röst? Medforskande process, ett kunskapsskapande rum. Miniseminarium eller att utforska andra möjligheter, en metod för socialt arbete i skolan. Ett annorlunda sätt att vara i dialog.

15 Slutsatser och diskussion De unga upplever generationsmotsättningar, som handlar om hur unga förväntas fungera inom olika områden i livet, såsom skolgång och studier = tyder på en spänning mellan vuxnas välfärdsstyrning och de ungas syn. Utanförskap kopplas i första hand till den egna situationen och att tillhöra en grupp/gemenskap samt till en position i underläge. Utanförskap kopplas INTE till avbrytande av studier, är något som rekommenderas då man gjort fel val. Hur kan de nya möjligheternas kunskap föra in de ungas röster i ett kritiskt diskussionssammanhang med den officiella kunskapen och vad har detta för betydelse i praktiken? En kunskapspolitisk och -etisk fråga, vad är viktigt och varför och ur vems synvinkel sett.

16 SKOLAN - EN AGORA!? Tänkvärt: "Skolan skulle kunna fungera som en agora, ett ställe att mötas på, ett mellanrum för det offentliga och det privata, en plats som skapar det sociala och var individen och samhället möts (M. Bardy & P. Känkänen 2005)." TACK!