Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp
|
|
- Daniel Eriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland
2 Barnets behov av stöd Eventuellt behöver barnet i varierande grad av stöd i fysiskt, kunskapsmässigt eller socialt avseende. Vidare är det möjligt att somliga färdigheter skall stödjas hos barnet eller att det finns behov av att satsa på barnets känslomässiga utveckling. Stödbehovet uppstår eventuellt i situationer då barnets tillväxtförhållanden äventyras eller då man inte kan trygga barnets hälsa eller utveckling. Föräldrarnas och personalens observationer av barnet bildar en gemensam grund när man bedömer barnets behov av stöd inom småbarnsfostran. Alternativt har man redan tidigare konstaterat att barnet är i behov av särskilt stöd. (Grunderna för planen för småbarnsfostran)
3 Vad kan behovet av stöd bero på? Barnets behov av stöd kan bero på: > att helhetsutvecklingen sker långsamt > ett delområde av utvecklingen Behovet av stöd kan vara: > primärt > sekundärt Behovet av stöd varierar i olika: > miljöer > uppfostringssituationer > livssituationer och -skeden
4 Grunderna för tidigt ingripande Barnet skall få det stöd han/hon behöver i ett så tidigt skede som möjligt Målet är att förhindra problem från att hopa sig och bli djupare Detta förutsätter: > tidig observation > förmåga att ta till tals > kunskap att använda tidiga stödåtgärder > förmåga att reagera i tid, utan tidskrävande evalueringar och utlåtanden
5 Etisk utvärdering Utvärderingen är en öppen process Olika parters kännedom om observation, dokumentation och utvärdering Utvärderingen skall från första början göras tillsammans med föräldrarna Att få en diagnos är inte ett mål Vid behov begär man utlåtande av andra sakkunniga. Målet är att förhindra att behovet av stöd hopar sig och räcker allt för länge
6 Att utvärdera behovet av stöd Vad är det som skall utvärderas? t.ex: dagliga sysslor sociala förhållanden barnets inlärningsförmåga självständighet och initiativförmåga Utvärderingen är flerdimensionellt och mångfasetterad Utmaningar i utvärderingen: > försäkrande av kompetens och tillgång till konsultation hos personalen > utvecklande av utvärderingsmetoder > förenande av utvärdering och verksamhet i dagvården
7 Att ordna stöd -principer och praxis Inklusivitet > Stödet erbjudes så långt som det är möjligt i samband med den allmänna servicen inom småbarnsfostran. Stödet erbjuds på ett sådant sätt att barnet är en del av sin grupp, vilket gör att barnet samtidigt får stöd med att upprätthålla sina sociala kontakter
8 Integrationens olika nivåer samhällelig social funktionell fysisk
9 Att ordna stöd åt barnet A. Fostringsgemenskap fungerar som grund för stödet Fostringsgemenskap är > respektfull interaktion och > ömsesidig dialog, där: de professionella fostrarna är medvetna om familjens/föräldrarnas synsätt på barnet uppfattningar om en god uppfostran förväntningar och behov beträffande samarbete föräldrarna får information om barnet, barngruppen, enhets verksamhet känner gemenskap med barnets fostrarsamfund kan deltaga i varierande mån
10 B. Individualisering är en process, som innebär att man regelbundet dokumenterar, följer upp och utvärderar barnets individuella plan för småbarnsfostran i diskussioner med föräldrarna fäster man speciell vikt vid de positiva impulser och erfarenheter som stödjer barnets utveckling bekymren och problemen formuleras på ett så konkret sätt som möjligt
11 Stödåtgärder inom småbarnsfostran C. Anpassande av barnets inlärningsmiljö avlägsna rörelsehinder underlätta gestaltande av syn och hörsel möjliggörande av olika funktionella grupper tillhandahållande av material och olika redskap ger barnet en upplevelse av delaktighet, gruppgemenskap och mångsidig växelverkan
12 Stödåtgärder inom småbarnsfostran D. Anpassande av fostringsverksamhet planeras enligt barnets behov och förverkligas på ett sådant sätt som man kommer överens om med föräldrarna förverkligande: - smågrupp, par eller individuell ledning - anpassande av funktionella metoder och innehåll - öva grundfärdigheter - förstärk barnets självkänsla
13 Hur förstärker man metodiskt de habiliterande elementen? planenlig habiliterande stöd till vardagen grundar sig på barnets behov: vardagens struktur förstärkande av växelverkan förstärkande av barnets egen aktivitet -> stärker barnets förmåga att utvärdera och utveckla sitt handlande och sitt beteende i förhållande till andra förstärkande av barnets aktiviteter i grupp stödjande av olika delområden i utvecklingen Att länka samman den pedagogiska och den medicinska habiliteringen
14 Att stöda barnet genom att möjliggöra verksamhet Varför stöder vi barnet? därför att barnet har ett handikapp, en sjukdom eller en funktionsstörning eller därför, att vi strävar till att trygga barnets bästa möjliga förutsättningar att vara en jämlik del av sin grupp.för att möjliggöra barnets kommunikation, rörlighet, social växelverkan, självständig verksamhet och inlärning
15 Skapande av möjligheter Avlägsnande av hinder > i den fysiska miljön > i den sociala omgivningen > i verksamhet och arbetskultur Utökande av möjligheter > att fungera och tänka på ett sätt som är karakteristiskt för ett barn > att lära sig, uppleva och leva sig in på sådana sätt, vilka är möjliga för ett barn
16 Möjliggörande av kommunikation Det behövs stöd för att förstärka barnets förmåga och vilja till kommunikation Det är viktigt att språk och tal utvecklas genom att använda språket på ett mångsidigt sätt och att föra det till den dagliga verksamheten Befrämjande av sociala kontakter leder till att kommunikation blir meningsfullt och eftersträvansvärt av barnet Användande av bilder, symboler, stödtecken, teckenspråk eller andra av experter rekommenderade sätt att kommunicera kan fungera som ett stöd för språkutvecklingen. Mål och metoder som satts upp för en möjlig talterapi förenas till småbarnsfostran styrd av en sakkunnig. (Liisa Heinämäki)
17 Möjliggörande av fysisk aktivitet Förstärkande av fin- och grovmotorik dagligen Omgivningen och redskap som sporrar till rörelse och motion hör till en god inlärningsmiljö. Möjligheter till rörelse skall stödas på ett sätt som gör att barnet kan deltaga så lång som möjligt i likadan verksamhet som alla andra barn. Att stödja barnet till att röra sig på ett sätt som experter har rekommenderat (redskap, övningar och utrymmen) Mål och metoder som satts upp för en möjlig fysioterapi förenas till småbarnsfostran styrd av en sakkunnig. (Liisa Heinämäki)
18 Möjliggörande av social växelverkan Viktigt att stöda barnets självkänsla och starka sidor. Gruppens gemensamma regler och mål stöder barnets gruppbeteende samt ökar barnets förståelse av sociala situationer och hur man behärskar dem. Alla vuxna som hör till arbetssamfundet omfattar barnets individuella mål och metoder. Barnet styrs till att ta kontakt till andra och att svara på andras initiativ till att använda sin empatikunskap, känna igen sina känslor och behärska sina känslor till att hitta positiva sätt att uttrycka olika slags känslor Ett långvarigt samarbete med den rehabiliterande parten är ett måste, ifall barnet får neurologisk eller psykologisk habilitering. (Liisa Heinämäki)
19 Möjliggörande av självständighet och initiativförmåga Förstärkande av barnets självständighet och initiativförmåga förutsätter bl.a anpassande av den fysiska inlärningsmiljön samt arbetssätt som respekterar sådana val som barnet själv har gjort och gör Möjliggörandet innebär även det att man skaffar hjälpmedel och alternativa arbetssätt till barnet. Barnets förmåga och vilja att göra val och beslut tas i beaktande. Självständighet och initiativförmåga skall stödas alltid, då det är tryggt och stöder barnets rehabiliterande och pedagogiska mål. Eftersom barnets skygghet, tillbakadragenhet och svårighet att ta kontakt med andra kan bero på neurologiska eller psykiska problem är det viktigt att samarbeta med andra sakkunniga. (Liisa Heinämäki)
20 Möjliggörande av inlärning Att utveckla barnets tankearbete, språkliga färdigheter, ögats och händernas samarbete, hörförståelse och gestaltningsförmåga > specialbarnträdgårdslärarnas pedagogiska handledning > eller terapi som barnet möjligen får Riskfaktorer som har att göra med barnets inlärningsfärdigheter kan identifieras redan i ett tidigt skede > special förskoleundervisningen Inlärningen bör möjliggöras med hjälp av ändamålsenliga metoder > handikapp såsom syn- eller hörselskadad speciella inlärningsmetoder > handikapp såsom utvecklingsstörd bl.a. tillräckligt många upprepningar, övning och indelning av uppgiften i mindre delar > rörelsehandikapp begränsningar som påverkar undervisningen (Liisa Heinämäki)
Lovisa stads plan för småbarnsfostran
Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna
Läs merMÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD
MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen
Läs merPlan för småbarnsfostran
Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för
Läs merDet lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016
Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa Tammerfors Sept.2016 Förberedande arbete - Utkast till grunderna för planen för förskoleundervisning 2000, 2010, 2014, nya grunderna 2016 Arbetet
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merPERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009
Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG
Läs merPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN
PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Daghemmet Solstugan Annika Korolainen 2006 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Kyrkslätts kommuns plan för småbarnsfostran har bearbetats av en arbetsgrupp, som gjort upp linjedragningar
Läs merSTÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG
STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG VALTERI Lösningar till utmaningar inom lärande och delaktighet Valteri center för lärande och kompetens erbjuder elever, deras familjer och medarbetare stöd för lärande och
Läs merGodkänd av bildningsnämnden 7.4.2011, 26 Uppdaterad 1.10.2013
Godkänd av bildningsnämnden 7.4.2011, 26 Uppdaterad 1.10.2013 1 Innehåll Lovisa stads småbarnsfostran 2 Småbarnsfostrans värdegrund och mål 3 Inlärningsmiljön 4 Språklig utveckling och språkets betydelse
Läs merSwedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe
Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa
Läs merUTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK
1 UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK 2016 2019 ENKÄT FÖR PRIVATA FAMILJEDAGVÅRDARE Utbildningsstyrelsen gav hösten 2016 ut Grunderna för planen för småbarnspedagogik
Läs merSTÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG
STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Denna sammanställning av stödformerna har gjorts av Pia Vataja. Den som vill läsa mera, hänvisas till grunderna för grundskolans läroplan. Den finns på: www.oph.fi/lagar_och_anvisningar/laroplans-_och_examensgrunder/grundlaggande_utbildningen
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merKapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Läs merPLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)
PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.
Läs merKriterier för remiss till foniatriska enheten
1 (7) Kriterier för remiss till foniatriska enheten Specialområdets kod är 57 Området foniatri omfattar röst-, tal-, språk- och sväljstörningar. Foniatri har varit en självständig specialitet i Finland
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN
PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1. Småbarnsfostran 2 2. Småbarnsfostran i Korsholms kommun 3 2.1. Syftet med småbarnsfostran 4 2.2. Målet för småbarnsfostran 4 2.3. Korsholms kommuns organisation
Läs merSMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?
Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHANDLINGSPLAN MOT MOBBNING inom Småbarnspedagogik och Förskoleundervisning i Vörå kommun
HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING inom Småbarnspedagogik och Förskoleundervisning i Vörå kommun Småbarnspedagogikens och förskoleundervisningens handlingsplan för att förebygga och ingripa i mobbning Lagen om
Läs merKvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2013/14
Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar
Läs merPedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1-
Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten Vägkost modul 1- D I S K U S S I O N KONTINUERLIG PROCESS nuläget kontinuitet information delaktighet kunnande analys PLANEN SOM ARBETSVERKTYG SYNEN PÅ LÄRANDE
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:
Läs merArbetsplan. För Åsenskolans fritidshem. Läsåret
Arbetsplan För Åsenskolans fritidshem Läsåret 2017-2018 TRYGGHET OCH ARBETSRO Vi tycker det är viktigt att alla barn känner sig trygga och kan respektera varandra. Vi vill att alla barn ska känna gemenskap
Läs merPlan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola
Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Kvarnarps förskola Läsåret 2018/2019 1 Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen ska se
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merNr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merVerksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans
Verksamhetskulturen i förändring Eva Staffans Hur skapas verksamhetskultur? Utgångspunkten är det sociala samspelet Handlingsmönster formas av kulturen Alla bidrar till att forma verksamhetskulturen och
Läs merBarnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD
BARNETS BILD För varje barn görs en egen individuell Plan för småbarnspedagogik. Denna blankett är planens andra del. Planen stöder barnets individuella utveckling, fostran och lärande. En småbarnspedagogik
Läs merLOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019
LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019 Verksamheten styrs av både nationella styrdokument och kommunala mål. Nationella styrdokument: Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan 1998, reviderad 2016 FN:s barnkonvention
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2015/16
Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,
Läs merInformationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?
Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2014/15
Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs merKuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012
Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Kuggom daghem är ett tvåspråkigt daghem. I daghemmet finns två heldagsgrupper; Mymlan är för 0-3 årigar och 3-6 åringarna har en egen heldagsgrupp.
Läs merAnordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP)
Anordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Sekretessbelagd Offentlighetslagen 24 1 mom. 30 punkten 1. BASUPPGIFTER Barnets namn Födelsedatum Förskoleenhet
Läs merLäroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Läs merMed utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.
Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks
Läs merLäroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre
1 Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 22.10.2011 2 Innehåll Hemvård och omsorgsarbete för äldre 10 sv... 1
Läs merHELSINGFORS UNIVERSITET FLERVALSUPPGIFTER 1 BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN ANTAGNING TILL FRISTÅENDE SPECIALLÄRARSTUDIER 2018
HELSINGFORS UNIVERSITET FLERVALSUPPGIFTER 1 BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN ANTAGNING TILL FRISTÅENDE SPECIALLÄRARSTUDIER 2018 Skriftligt prov tisdagen 6.2.2018 kl. 14 16, Porthania I (Universitetsgatan
Läs mer"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merNya grunder för förskoleundervisningens läroplan
Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll
Läs merBovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Personalen på Bovallstrands förskola diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt
Läs merSOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN
SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1 DAGHEMMET SOLÅKER TUSENFOTINGARNA 2015 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1 Vår verksamhetsidé... sid 3 2 Beskrivning av inlärningsmiljön... sid 4 3 Fostringsgemenskapen...
Läs merLyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik. Vägkarta för en lyckad process Siv Saarukka
Lyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik Vägkarta för en lyckad process 24.1.2019 Siv Saarukka Pedagogisk dokumentation som stöd för barnets språkutveckling Genom den pedagogiska dokumentationen,
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs mer53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53
Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merPlanen för småbarnsfostran
Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem Det här är Isnäs daghems plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Daghemmets personal gör i samråd med föräldrarna upp
Läs merAll utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.
All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)
Läs merDokumentering av yrkesprov
Grundexamen social- och hälsovård Kompetensområdet för Vård och fostran av barn och unga, Sjukvård och omsorg och Äldreomsorg Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren
Läs merLahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merLOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017
LOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017 Verksamheten styrs av både nationella styrdokument och kommunala mål. Nationella styrdokument: Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan 1998, reviderad 2016 FN:s barnkonvention
Läs merGrunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen
Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004
Läs merSMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik
SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse
Läs merValidering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Läs merFOTO: LIISA HUIMA Boendegärningar.
FOTO: LIISA HUIMA Boendegärningar. Kvalitetskriterier för utvärdering och utveckling av boende Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) 4.12.2018 FOTO: LIISA HUIMA Kvalitetskriterierna
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merUtbildningsprogrammet för det sociala området Kompetenser för Socionom (YH) examen
Sosiaalialan AMK -verkosto Utbildningsprogrammet för det Kompetenser för Socionom (YH) examen Socionom (YH) kompetenserna är indelade enligt följande: - - - Etisk kompetens inom det Översättning: Susanne
Läs merMaha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Läs merFörlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?
Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika
Läs merVerksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2016/2017 Innehållsförteckning Styrdokument... 3 Vision... 4 Förskolans uppdrag... 5 Våra mål... 6 Profil... 7 Projekt... 8 Lek... 9 Det pedagogiska verksamhetsåret...
Läs merSkolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Läs merDEL II. Referensram för den pedagogiska verksamheten. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen
DEL II Referensram för den pedagogiska verksamheten November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Grunderna för planen för småbarnsfostran 2003 (2005) Värdegrund Fostringsprinciper
Läs merLikabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Läs merLAGUTKAST. 1 kap. Allmänna bestämmelser. 1 Lagens syfte
Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsgruppen för revidering av handikapplagstiftningen Utkast för samråd 20.8.2014 3.7.2014 LAGUTKAST Syftet med denna lag är att: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merBrisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande
Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2014
LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merSURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)
SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,
Läs mer9.10.2012 ÄNDRINGSARBETEN I BOSTADEN ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN SAMT REDSKAP OCH ANORDNINGAR I BOSTADEN
PERMANENTA ANVISNINGAR 1 (5) ÄNDRINGSARBETEN I BOSTADEN ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN SAMT REDSKAP OCH ANORDNINGAR I BOSTADEN Gäller: fr.o.m. 1.11.2012 tills vidare 1. Allmänt om ändringsarbeten i bostaden
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merTrygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.
Lidingö Särskola Värdegrund Alla har vi värderingar. Tankar om vad vi vill stå för och vad som är rätt och viktigt i livet. Våra värderingar påverkar hur vi ser på omvärlden och hur vi förhåller oss till
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merDel 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola
SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet
Läs merHandlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.
Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad
Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Läs merRBU:s ideologiska grund; kortversionen
RBU:s ideologiska grund; kortversionen I första hand barn 1. Rätten att få vara barn med lek, trygghet och en god barndom 2. Rätten som ung till utveckling, självständighet, frigörelse och en tro på framtiden
Läs merHandledningsplan för studerande med särskilda behov
Handledningsplan för studerande med särskilda behov 1. Vid ansökningsskedet och börjande av studier 2. Anskaffning av yrkesskicklighet 3. Förverkligande av examenstillfällen Studie skede Fundera på Vad
Läs merBaggetorps förskolas vision för språk och kommunikation
2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin
Läs mer