Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Transkript

1 Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna uppgör sina egna planer för småbarnsfostran, där enhetens mål preciseras. För familjedagvårdarna utarbetas en gemensam plan, som beaktar särdragen i deras arbete. Enheter: Stadens daghem / familjedagvården / öppna småbarnsfostran Privata daghem / familjedagvården Församlingarna Föreningarna För det enskilda barnet uppgörs en individuell plan för småbarnsfostran i samråd med föräldrarna. Förverkligandet utvärderas genom regelbundna utvärderingssamtal.

2 VAD ÄR SMÅBARNSFOSTRAN? Småbarnsfostran är ett samarbete mellan föräldrar och professionella fostrare. Småbarnsfostran främjar uppväxten, utvecklingen och inlärningen hos barn under skolåldern. Vård, fostran och undervisning är olika element inom småbarnsfostran. Barnets spontana lek har en viktig funktion i sammanhanget. SMÅBARNSFOSTRANS SYFTE OCH MÅL Syftet med småbarnsfostran är att stöda en balanserad utveckling hos barnets personlighet och att skapa en trygg miljö med varm stämning som ger barn och vuxna välbefinnande. Barnen bemöts som unika individer och godtas i gruppen. Bekanta och trygga vuxna är genuint närvarande i barnets liv. Barnet ska bli förstått och uppmärksammat enligt sin ålder och utvecklingsnivå. Fostraren ska ha lyhördhet och förmåga att reagera på barnets behov och känslor. Målet är ett välmående barn!

3 INLÄRNINGSMILJÖN Inlärningsmiljön består av en närmiljö som är sporrande och väcker barnets nyfikenhet, experimentlusta och intresse samt vilja att delta i olika aktiviteter och uttrycka sig själv. Tillgången till leksaker och redskap uppmuntrar till initiativrikedom och lekar. Att medvetet skapa och förnya en berikande lekmiljö är en väsentlig del av småbarnsfostran. I skapande av den tar man i beaktande utvecklingsskedet i barnets lek, barnets ålder samt de utrymmen och den utrustning som krävs för olika lekar. Ett tillräckligt antal vuxna ger barnen en trygg uppväxtmiljö och möjligheter till smågruppsaktiviteter. En god växelverkan mellan de vuxna avspeglar sig på barnen och skapar hemtrevnad.

4 SPRÅKLIG UTVECKLING OCH SPRÅKETS BETYDELSE INOM SMÅBARNSFOSTRAN Småbarnsfostran har som mål att stärka barnets språk. Ett litet barn ger uttrycker sig på ett helhetsbetonat sätt med hjälp av gester, miner och rörelser. Barnet behöver en fostrare som känner till barnets individuella sätt att kommunicera och som uppmuntrar barnets vilja till växelverkan. Tonfallet hos det som sägs till barnet är viktigt. En varm och naturlig diskussion i stället för korta, kommenderande meningar förmedlar godkännande och omsorg. Samtidigt utvecklas barnets jag-bild positivt. I samband med de dagliga rutinerna lär sig barnet ord, uttryck och ett språk som ansluter sig till olika situationer. Barnet lär sig att förstå vad det hör och att följa instruktioner. Lekar, sagor, sånger, ramsor, drama och dockteater är mycket viktiga för den språkliga inlärningen.

5 BARNETS SÄTT ATT FUNGERA Att leka, röra på sig, att utforska, att undersöka och att uttrycka sig inom konstens olika områden är karakteristiska sätt för barnet att fungera. Språket är av central betydelse i det sätt att agera som är typiskt för barn. BARNETS LEK Inom småbarnsfostran baserar sig inlärningen på lek. I sina lekar använder barnen element av allt det som de har sett, hört och upplevt. De härmar och skapar nytt när de leker. Allt som barnet uttrycker i leken är betydelsefullt för barnet. FYSISK AKTIVITET Dagliga mångsidiga fysiska aktiviteter är viktiga för att barnet ska få en balanserad uppväxt, utveckling och hälsa. Grunden till en livsstil som innehåller element av fysisk aktivitet läggs redan i tidig ålder. Under olika aktiviteter får barnet uppleva glädje, uttrycka sina känslor och lära sig behärska sin kropp. Miljön ska erbjuda utmaningar i lämpliga doser. Lekredskap skall finnas tillgängliga för att locka barnen till spontan motion och lek.

6 BARNET UTFORSKAR OCH ERFAR Barn lär sig och utforskar genom spontan lek, humor och glädje. Försök, misstag och nya aha-upplevelser stärker barnets glädje över att lära sig. För att lära sig nytt måste barnet kunna koppla samman sin egen erfarenhetsvärld med det han/hon lärt sig i ett tidigare skede. Med sin egen verksamhet möjliggör och sporrar fostrarna eget tänkande, problemlösning och fantasi hos barnen. En mångsidig och flexibel inlärningsmiljö gör det möjligt för barnet att använda alla sina sinnen och hela sin kropp som medel för att utforska, utpröva och komma till nya insikter om omvärlden. Det matematiska och logiska tänkandet börjar utveckla sig redan i låg ålder. Det handlar om förhållanden mellan föremål och fenomen: klassificera ordna i serier/gruppera antal (spel, lekar o.d.) jämförelser (lika många, fler osv.) former mätning

7 En utforskande nyfikenhet präglar barnet ända från födseln. Upptäckten av naturen börjar med förundran över årstidsväxlingarna, utfärder, utforskning av närmiljön och rika sinnesförnimmelser i naturen. Traditioner, gammal folkdiktning, sagor, föremål, berättelser, fotografier, museer, traditionella sång- och utelekar väcker intresset för gångna tider och hur man levde förr.

8 BARNETS KONSTUPPLEVELSER OCH FÖRMÅGA ATT UTTRYCKA SIG Småbarnsfostran strävar efter att ge barnen mångsidiga erfarenheter från konstens olika delområden: musik bildkonst dans drama litteratur hantverk Det primära målet är att utveckla det kreativa tänkandet, berika och stimulera barnets känsloliv och fantasi samt att sporra barnet till att uttrycka sig och sina känslor. Fostraren ger barnets egen fantasi och kreativitet utrymme, tid och ro att utvecklas. Det viktigaste är att barnet stöds och styrs att inspireras, njuta och känna välbehag av det som det ser, hör och erfar.

9 ETIK Barnens vardag består av situationer och händelser som kan granskas utgående från vad som är rätt och fel, sanningsenligt och lögnaktigt, gott och ont. I anslutning till de dagliga händelserna kan man på ett naturligt sätt granska frågor som har att göra med rättvisa och jämlikhet samt förhållandet till djur och natur. En god och helgjuten självkänsla skapar förutsättningar för att behandla andra människor med respekt, empati och kärlek till nästan. Man kommer överens med föräldrarna om innehållet i barnets religions- eller livsåskådningsfostran och beaktar det i planeringen av verksamheten. Inlärningsmiljön erbjuder barnen ljusa, positiva erfarenheter som ökar tryggheten och stillheten. Barnen får lära sig respekt för olika seder, kulturer och religioner.

10 FOSTRINGSGEMENSKAPEN Med fostringsgemenskap avses att föräldrar och personal går in för att gemensamt engagera sig i och stöda barnens fostran, utveckling och inlärning. Det här är en naturlig del av småbarnsfostran. Förutsättningarna är ömsesidig tillit, jämlikhet och respekt. Föräldrarna är experter på sina barn. Under samtal mellan föräldrar och dagvårdspersonal kommer man överens om gemensamma uppfostringsprinciper, som skrivs in i barnets plan för småbarnsfostran. Ett av fostringsgemenskapens mål är att främja formerna för samarbetet mellan barnens föräldrar, t.ex. genom gemensamma fester, utfärder, pysselkvällar.

11 HUR SMÅBARNSFOSTRAN BEAKTAR BARN SOM BEHÖVER SÄRSKILT STÖD Ett barn kan behöva särskilt stöd för olika delområden i sin utveckling. Det stöd som barnet behöver ordnas vid den dagvårdsenhet där barnet finns. Stödet inleds i ett så tidigt skede som möjligt. I dagvårdsgruppen anpassas miljön så att den passar barnet. Den dagliga fostran planeras och genomförs på det sätt som motsvarar barnets behov, barnets grundläggande färdigheter tränas upp och barnets självkänsla stärks. Varje dagvårdsenhet har tillgång till en ambulerande specialbarnträdgårdslärares tjänster. De ambulerande specialbarnträdgårdslärarna erbjuder dagvårdspersonalen handledning och konsultation i syfte att ge dem färdigheter för det dagliga arbetet och planeringen av det, samt utreda och ordna stödåtgärder i samråd med övriga samarbetspartners. Vid behov utarbetar personalen i gruppen en plan för särskilt stöd, som bifogas till barnets egen plan för småbarnsfostran. Utöver de stödåtgärder som nämns ovan kan man vid behov minska barngruppens storlek eller reda ut om en assistent för specialdagvården behöver anställas i gruppen.

12 MÅNGKULTURELL SMÅBARNSFOSTRAN Med mångkultur avses ömsesidig och likställd samexistens mellan olika kulturer. Mångkulturella barn och familjer har ofta invandrarbakgrund och ett annat modersmål än svenska eller finska. Mångkulturell småbarnsfostran stöder mångkulturella barn och deras familjer att växa till medborgare med två kulturer, stöder mångkulturella barn att bli tvåspråkiga samt fostrar alla barn att respektera olikheter och kulturell mångfald. Det mångkulturella måste kunna komma fram i den i dagvårdens vardag i barnens lekar, sånger, saker, seder och berättelser. Med tanke på stärkandet av barnets identitet är det viktigt att barnets språk och kultur värdesätts. När barnet kan sitt modersmål väl, lär det sig också svenska eller finska lättare. Det skapar grund för en fungerande tvåspråkighet.

13 MÅNGPROFESSIONELLT SAMARBETE Samarbetspartnerna inom småbarnsfostran är: Förskolan och skolan Kultur- och fritidscentralen Lovisanejdens församlingar Specialbarnträdgårdslärarna Lovisa psykiatriska poliklinik, barn- och ungdomsmottagningen Barnrådgivning, psykolog, tandläkare, talterapeut, fysioterapeut, familjerådgivning, barnskyddet Folkhälsan Barnets Borg Kårkulla och Eteva