ÄNDRINGSARBETEN I BOSTADEN ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN SAMT REDSKAP OCH ANORDNINGAR I BOSTADEN

Transkript

1 PERMANENTA ANVISNINGAR 1 (5) ÄNDRINGSARBETEN I BOSTADEN ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN SAMT REDSKAP OCH ANORDNINGAR I BOSTADEN Gäller: fr.o.m tills vidare 1. Allmänt om ändringsarbeten i bostaden 2. Gravt handikappad person 3. Ändringsarbeten i bostad Enligt 9 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) ska kommunen ersätta en gravt handikappad för skäliga kostnader för ändringsarbeten i bostaden samt för anskaffning av redskap och anordningar i bostaden, om dessa åtgärder med hänsyn till handikappet eller sjukdomen är nödvändiga för att den handikappade ska klara de funktioner som hör till normal livsföring. Kommunen har dock inte särskild skyldighet att ersätta kostnaderna, ifall tillräcklig omsorg om den gravt handikappade inte kan tryggas genom åtgärder inom den öppna vården. När det gäller att ersätta kostnader för ändringsarbeten i bostaden samt att anskaffa redskap eller anordningar till bostaden betraktas enligt 13 i förordningen om stöd och service på grund av handikapp som gravt handikappad en person som på grund av handikapp eller sjukdom har särskilt svårt att förflytta sig eller i övrigt klara sig på egen hand i sin varaktiga bostad. I 12 i förordningen om stöd och service på grund av handikapp konstateras att ersättning beviljas för sådana ändringsarbeten i en bostad som är nödvändiga på grund av handikappet eller sjukdomen, såsom breddning av dörrar, byggande av ramper, installering av badrum, WC och vattenledning, ändring av fasta inventarier och utbyte av byggnads- och inredningsmaterial samt andra motsvarande byggnadsarbeten i den handikappades varaktiga bostad. Som ändringsarbete i bostad betraktas också planering av ändringsarbetena samt avlägsnande av hinder i bostadens närmaste omgivning. Vid ändringsarbeten som ersätts ska till tillämpliga delar iakttas samma kvalitetsnivå som i bostäder som staten beviljar lån för. Av ändringsarbeten i bostaden ersätts endast sådana ändringsarbeten som är nödvändiga på grund av handikappet eller sjukdomen och som gäller en varaktig bostad i regelbundet, långvarigt bruk. Ersättning beviljas endast till de delar åtgärderna, som orsakar kostnaderna, beror på handikapp. Ersättning beviljas inte för fritidsbostad. Beträffande varje handikappad ska övervägas, vilka de nödvändiga ändringsarbetena är för just den personen. Kostnader för förbättring av

2 PERMANENTA ANVISNINGAR 2 (5) 4. Redskap och anordningar i bostaden 5. Skäliga kostnader boendestandarden och boendetrivseln ersätts inte. Om kunden i samband med de nödvändiga ändringsarbetena också vill göra andra ändringsarbeten, ska dessa betalas av kunden själv. Vanliga ombyggnadsarbeten i bostaden ersätts inte, så som inte heller kostnader för byggande eller ombyggande av bastu. Avlägsnande av mögliga konstruktioner och reparering av fuktskador är inte heller ändringsarbeten enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp (se Högsta förvaltningsdomstolen T 553). En förutsättning för ersättning av ändringsarbeten utanför bostaden är att de hänför sig till kundens boende. Sådana ändringsarbeten är montering av t.ex. ramper och räcken samt ombyggnad av infarten. Enbart ändringsarbeten som genomförs i bostadens omedelbara omgivning ersätts. Enligt 12 i förordningen om stöd och service på grund av handikapp är sådana redskap och anordningar som hör till bostaden och för vilka ersättning beviljas lyftanordningar, larmanordningar eller andra motsvarande redskap och anordningar som blir fast installerade i bostaden. Kommunen kan även utan ersättning ställa redskap och anordningar som hör till bostaden till en gravt handikappads förfogande. Då blir anordningarna och redskapen i kommunens ägo. Om den installerade anordningen inte längre används, t.ex. då behovet upphört, ansvarar kommunen som ägare för att föra bort den och återställa bostaden i ursprungligt skick. Som ändringsarbete i bostad kan ersättas en hushållsapparat, t.ex. ett kylskåp eller spis som är en del av bostadens standardutrustning, om det anses att apparaten väsentligt hjälper den handikappade att klara sig i sitt eget hem (se Högsta förvaltningsdomstolen T 1442). Möbler som hör till normalt lösöre i ett hem ersätts inte om inte ett samband mellan den handikappades behov och anskaffningen av möbeln kan påvisas. Till att börja med är det skäl att ta reda på om kunden har möjlighet att få de för handikappet eller sjukdomen nödvändiga redskapen och anordningarna på något annat sätt, t.ex. via medicinsk rehabilitering, FPA eller försäkringsbolag, som kommer i första hand i förhållande till lagen om service och stöd på grund av handikapp. De skäliga kostnaderna för ändringsarbetena ersätts kunden helt och hållet. Beträffande ändringsarbeten som sker i nybyggnadsskedet betalas ersättning för de tilläggskostnader som överskrider normala byggkostnader för en motsvarande bostad.

3 PERMANENTA ANVISNINGAR 3 (5) Då kostnadernas skälighet fastställs, utreds det vanliga marknadspriset på anordningen som skaffas eller på ändringen, samt vad som är en lämplig och genomförbar lösning för varje handikappad person. Ersättningen omfattar inte de kostnader som överskrider de nödvändiga och skäliga kostnaderna. Exempel på kostnader som överskrider vad som är skäligt är användningen av material eller arbetssätt som avviker från det vanliga. Kunden som söker ersättning kan låta genomföra ändringsarbetet mer omfattande och dyrare än behovet av omedelbar hjälp förutsätter, men det påverkar inte ersättningen som kommunen erlägger kunden. Andelen som överstiger de nödvändiga och skäliga kostnaderna betalas av den handikappade själv. Då skäligheten bedöms, ska också utredas om kunden har möjlighet att klara sig i den nuvarande bostaden och om det är möjligt att i den genomföra de ändringar som kundens handikapp eller sjukdom kräver. Då kostnadernas skälighet bedöms, beaktas också om ändringsarbeten i bostaden tidigare ersatts kunden. 6. Sökande av bidrag Initiativet till ändringsarbeten i bostaden kan tas antingen direkt av kunden eller en anhörig eller annan person. Ändringsarbetsprocessen inleds då kunden tillställer handikapptjänsterna en ansökan. Processen startar också då hälsovårdspersonal, t.ex. en ergoterapeut sänder handikapptjänsterna ett utlåtande om behovet av ändringsarbeten i bostad. Ergoterapeuten och handikapptjänsternas socialarbetare bedömer behovet och nödvändigheten av ändringsarbete. Centralt i bedömningen av behovet av ändringsarbeten i bostaden och hjälpmedel är att personen nödvändigtvis behöver dem för att klara av normal livsföring. Vid behov begärs ett läkarutlåtande. Dessutom ska övriga behövliga utlåtanden begäras, t.ex. för synskadades del av HNS:s rehabiliteringsinstruktör då det gäller belysningsändringsarbeten. Ett utlåtande om det tekniska genomförandet, ändamålsenligheten och de skäliga kostnaderna beträffande ändringsarbetena begärs vid behov av en sakkunnig inom byggnadsbranschen. Man ska också begära utlåtande om det finns skäl att misstänka att bostaden är i så dåligt skick att ändringsarbeten därför inte kan genomföras. På basis av utlåtandena och den utförda bedömningen fattas beslut om beviljande och ersättande av ändringsarbeten. Om den handikappade genomfört ändringsarbetena eller skaffat redskapen och anordningarna utan att kommunen på förhand bedömt nödvändigheten och skäligheten, innebär det alltid att kommunen i

4 PERMANENTA ANVISNINGAR 4 (5) 7. Genomförande av ändringsarbeten efterhand utför bedömningen. Ersättning för kostnaderna ska sökas inom den utsatta tiden enligt förordningen om stöd och service på grund av handikapp, dvs. senast sex månader efter att kostnaderna uppstått. En handikappad person kan själv sköta om ordnandet av ändringsarbetena i bostaden, eller överlåta ansvaret för ordnandet till kommunen. Om den handikappade personen själv valt och låtit utföra arbetet hos en entreprenör, uppstår ett avtalsförhållande med den handikappade och entreprenören. Om det i objektet förekommit ett planeringsfel eller annat fel, ansvarar planeraren eller entreprenören för det enligt de allmänna avtalsvillkoren. I en sådan situation tar inte kommunen del i de eventuella meningsskiljaktigheterna. En handikappad person kan t.ex. föra ärendet till behandling hos konsumentmyndigheterna. Kommunen kan också sköta om utförandet av ändringsarbetena för kundens del. Det här förutsätter alltid den handikappades samtycke. Kommunen kan i sådana fall konkurrensutsätta entreprenörerna och låta genomföra ändringsarbetena med den serviceproducent som väljs. Om det beträffande ändringsarbetena sker ett fel t.ex. i utförandet av arbetet, ansvarar entreprenören som utför arbetet för det. Kommunens uppgift är då att bedöma hurudant fel det är fråga om och vilka eventuella reparationsåtgärder som bör vidtas. Ifall kunden och/eller entreprenören ändå ingår avtal utanför det ursprungliga avtalet, svarar kunden och entreprenören för dessa ändringar och kostnaderna för dem. Kommunen har rätt att då den beslutar om ändringsarbeten i bostaden och om ersättning av redskap och anordningar i bostaden, ställa sådana villkor som möjliggör utförandet av ändringsarbetena eller som annars på ett positivt sätt påverkar utförandet av ersättningsbara ändringsarbeten i bostaden. Kommunen har rätt att fordra att t.ex. behövliga grundliga förbättringsarbeten utförs i bostaden innan ändringsarbetena genomförs (se Högsta förvaltningsdomstolen T 4648). 8. Försäkringsbolagets ersättningsskyldighet I 15 i lagen om service och stöd på grund av handikapp har räknats upp lagar om skadehändelser och olycksfall, på grundval av vilka försäkringsbolag kan vara ersättningsskyldiga gentemot en handikappad person. Om kommunen gett personen i 8 och 9 i lagen om service och stöd på grund av handikapp avsedda tjänster eller stödåtgärder, som även omfattar ändringsarbeten i bostad och anknytande redskap och anordningar, för samma ändamål under samma tid, övergår rätten till

5 PERMANENTA ANVISNINGAR 5 (5) ersättning till kommunen mot redovisning i samma utsträckning som försäkringsbolaget borde ha erlagt den handikappade personen ersättning. Kommunen har i dessa fall en sekundär ersättningsskyldighet och försäkringsbolaget ska som främsta ersättningsskyldig sköta om kostnaderna för ordnade tjänster och stödåtgärder. Försäkringsbolagets eventuella ersättningsskyldighet gällande ändringsarbeten i bostad bör utredas i samarbete med kunden innan arbetena inleds. I lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring (625/1991) och lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991) konstateras att ändringsarbete i bostaden samt till bostaden hörande redskap och anordningar hör till kostnader som ersätts, om försäkringsbolaget är ersättningsskyldig gentemot kunden (7 2 mom.). Då kommunen sköter dessa till försäkringsbolaget hörande uppgifterna, ska Kyrkslätts kommun debitera försäkringsbolaget även för beredning och ordnande av ärendena i fråga.