Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?
|
|
- Berit Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika kommuner, har man i samband med ändringen av läroplansgrunderna (Grunderna för en läroplan 2010, föreskrift 51/011/2010 och Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2010, föreskrift 50/011/2010) definierat noggrannare, vilka dessa elever är. Definitionen har tagits från Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om utbildning (RP 86/1997). Enligt den gäller den förlängda läroplikten gravt handikappade barn. Till dessa räknas syn- och hörselskadade barn samt barn som på annat sätt är fysiskt eller mentalt gravt handikappade eller sent utvecklade. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt. Alla syn- och hörselskadade barn, t.ex. sådana som använder hörapparat, omfattas inte automatiskt av förlängd läroplikt, utan beslutet ska prövas utgående från ovan nämnda definition enligt grunderna för läroplanen. I lindriga och t.o.m. medelsvåra hörselskador, där skolgången ofta löper väl med hjälp av stödåtgärder eller i vissa fall nästan helt utan stödåtgärder och eleven kommer att nå målen för den grundläggande utbildningen på nio år, behövs ett beslut inte alltid. Beslutet om förlängd läroplikt En elev som omfattas av förlängd läroplikt är också alltid en elev som får särskilt stöd. För eleven ska således fattas förvaltningsbeslut både om förlängd läroplikt och om särskilt stöd. Om man beslutar om de båda frågorna i samma förvaltningsbeslut, ska man specificera vilka lagparagrafer som ligger till grund för besluten. Beslut om särskilt stöd fattas i fråga om dessa elever med stöd av 17 4 momentet i lagen om grundläggande utbildning och beslut om förlängd läroplikt med stöd av 25 2 momentet i lagen om grundläggande utbildning. Beslutet ska i regel fattas före läroplikten börjar, redan i 5-års ålder. Då kan rätten till avgiftsfri som föregår läroplikten förverkligas fr.o.m. hösten det år då barnet fyller 5 år eller m.a.o. ett år före barnets läroplikt börjar. Beslut som gäller en enskild elev, till exempel om särskilt stöd och förlängd läroplikt, ska alltid motiveras. Elevens situation ska bedömas utgående från hans eller hennes styrkor och behov av individuellt stöd och besluten fattas utgående från detta. Om beslutet fattas när barnet är 5 år, ska det antecknas i beslutet att den förlängda läroplikten börjar 1.8. det år då barnet fyller sex år. Om vårdnadshavaren beslutar att barnet ska börja i som föregår läroplikten i 5 års ålder, ska barnet genast börja få särskilt stöd och en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) ska göras upp för barnet. 1
2 Ändring i beslut som gäller särskilt stöd och förlängd läroplikt söks hos regionförvaltningsverket. Till den del som ett beslut om särskilt stöd gäller de frågor om vilka bestäms i 31 i lagen om grundläggande utbildning, till exempel tolknings- och biträdestjänster, ska förvaltningsdomstolen anges som besvärsinstans. När man bedömer om ett barn ska omfattas av förlängd läroplikt, ska barnets situation jämföras med ovan nämnd definition. Beslut om förlängd läroplikt och beslut om särskilt stöd som samtidigt fattas och för första gången, ska basera sig på ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande. Pedagogisk utredning behövs inte i detta fall. Den behöriga myndighet som fattar beslutet, prövar beslutets innehåll under tjänsteansvar och beaktar expertutlåtandet, men expertutlåtandet kan inte som sådant vara bindande för beslutsfattaren. De som skriver utlåtandena har inte alltid tillräcklig kännedom om normerna i en och den grundläggande utbildningen och kan därför handla på olika sätt. Det är bra att på lokal eller regional nivå diskutera med dem som skriver utlåtandena och i synnerhet resonera om normerna för särskilt stöd och förlängd läroplikt, tolkningen av dem och gemensamma linjedragningar. Samarbetet med vårdnadshavaren underlättas om beslutet om förlängd läroplikt är i linje med expertutlåtandet. Ett beslut om förlängd läroplikt ska i allmänhet fattas innan läroplikten inleds. Om beslut inte har fattats eller om elevens situation förändras under en eller den grundläggande utbildningen, kan beslutet i undantagsfall även fattas senare. Då kan läroplikten inte längre förlängas, men beslutet har betydelse för undervisningsgruppens storlek och det kan också ha betydelse för de läroämnen som undervisas. Beslutet inverkar därtill på den finansiering utbildningsanordnaren får. Ett beslut om särskilt stöd för en elev som omfattas av förlängd läroplikt granskas liksom för övriga elever, åtminstone efter det andra läsåret och före uppflyttningen till årskurs sju. I samband med granskningen görs en pedagogisk utredning även för de elever som omfattas av förlängd läroplikt. Motiveringarna för beslutet ska ingå i den pedagogiska utredningen om eleven. Utredningen kan vid behov kompletteras med psykologiska eller medicinska bedömningar eller andra expertutlåtande. För tillfället finns det elever som omfattas av förlängd läroplikt, trots att de inte har behov av den eller inte per definition inte hör till gruppen med förlängd läroplikt. Enligt grunderna för läroplanen för och den grundläggande utbildningen ska ett beslut fattas om att den förlängda läroplikten upphör om en elev inte längre omfattas av förlängd läroplikt och eleven övergår då till att omfattas av den allmänna läroplikten. Beslutet fattas av samma tjänsteinnehavare eller organ som fattat beslut om förlängd läroplikt. Beslut om att den förlängda läroplikten ska upphöra kan fattas även om eleven fortsätter att få särskilt stöd. Beslutet fattas alltid utgående från vad som är till elevens fördel och från elevens behov, inte till exempel för att bättre kunna bilda undervisningsgrupper. Om det fattas ett beslut om att det särskilda stödet ska upphöra, ska det samtidigt fattas ett beslut om att den förlängda läroplikten ska upphöra. 2
3 Tre alternativa sätt att ordna förlängd läroplikt De tre sätt som nedan beskrivs för att ordna den förlängda läroplikten har presenterats i kapitel i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Alternativa sätt att ordna undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt 17 år Barnet börjar i frivillig det år då barnet fyller fem år, fortsätter följande år i den läropliktsenliga förskoleundervisingen och inleder därefter den grundläggande utbildningen. 16 år grundläggande utbildning (9 årskurser) läropliktstid 7 år 6 år 5 år som föregår läroplikten år Barnet inleder den läropliktsenliga en det år då barnet fyller sex år, deltar i en ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen. 16 år grundläggande utbildning (9 årskurser) läropliktstid 7 år 6 år 14 3
4 Barnet inleder den läropliktsenliga en det år då barnet fyller sex år och deltar i en två år. Barnet inleder då den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts, det vill säga det år då barnet fyller åtta år. Ett separat förvaltningsbeslut ska fattas om den grundläggande utbildningen inleds ett år senare än vad som bestämts. 17 år 8 år 7 år 6 år grundläggande utbildning (årskurs 9) läropliktstid beslut om att inleda den grundläggande utbildbningen ett år senare än vad som bestämts (GrL 27 ) 15 Samarbete mellan olika förvaltningsnämnder och aktörer är viktigt för att informationen om behovet av förlängd läroplikt i ett tillräckligt tidigt skede ska nå dem som fattar beslut i ärendet och för att barnet ska börja få det behövliga stödet. Enligt grunderna för läroplanen ska samarbetet mellan en och den övriga småbarnsfostran, övrigt samarbete och olika aktörers ansvar och samarbete definieras i den lokala läroplanen. Därtill betonas det att barnets vårdnadshavare i tillräckligt god tid ska få information om de olika alternativen av förlängd läroplikt och om följderna av olika val, eftersom vårdnadshavaren avgör om barnet ska delta i den frivilliga en som föregår läroplikten. Hur länge barnet ska gå i förskola och när barnet ska inleda den grundläggande utbildningen ska planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och situationen som helhet. Om barnet inleder sin läroplikt i förskolan vid 6 års ålder görs beslutet om längden (1-2år) på förskolan under förskolans första år. Beslutet görs först i det skedet då det är klart att barnet är moget att börja i första klass efter ett år i förskolan eller om han/hon behöver ett år till i förskolan. Det är viktigt att berätta för vårdnadshavaren att om han eller hon väljer att barnet ska börja i den frivilliga en i 5 års ålder, så betyder det att barnet inleder den grundläggande utbildningen i 7 års ålder. Ett tredje år av kan komma i fråga endast i mycket exceptionella fall. Ett sådant beslut kan fattas bara i det fall att man under eller i slutet av det andra året upptäcker att barnet inte har gjort målenliga framsteg under en. Barnet har trots allt potential att klara sig i den grundläggande utbildningen enligt betydligt högre mål om det inte inleder den grundläggande utbildningen i 7 års ålder. Orsaken till en sådan exceptionell situation kan vara att barnet har varit sjuk i långa perioder under en. Alltid när ett barn inte inleder den grundläggande utbildningen i 7 års ålder, ska ett beslut enligt 4
5 27 i lagen om grundläggande utbildning fattas. En utbildningsanordnare kan utgående från en psykologisk utredning eller vid behov medicinsk utredning ge ett barn tillstånd att inleda den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts. För varje barn/elev måste det vara känt, om barnet deltar i eller grundläggande utbildning och i vilken årskurs barnet går. Detta gäller också för de gravast handikappade som studerar enligt verksamhetsområde. Innebörden av förlängd läroplikt i praktiken För att göra det lättare att förstå måste man göra skillnad mellan läropliktens längd å ena sidan och hur mycket tid det åtgår till att fullgöra läroplikten å andra sidan, dessa är två olika saker. För dem som omfattas av förlängd läroplikt inleds läroplikten i 6 års ålder med. För övriga elever inleds den i 7 års ålder i den grundläggande utbildningens första årskurs. För elever som studerar enligt allmän läroplikt omfattar läroplikten 10 år. De flesta avlägger den grundläggande utbildningens lärokurs på nio år. Ett extra läropliktsår är en garanti för att eleven fortsättningsvis är läropliktig, även om han eller hon stannar kvar på klassen en gång. Inte heller elever som omfattas av förlängd läroplikt använder alltid 11 år till att fullgöra läroplikten. För elever som omfattas av förlängd läroplikt uppfylls 11 år endast i det fall att de inleder den läropliktsenliga en i 6 års ålder och utnyttjar den möjlighet att få i två år som lagen medger eller stannar kvar på klassen. Förlängd läroplikt innebär att läroplikten inleds ett år tidigare än vad som bestämts, läroplikten förlängs inte i mitten eller i slutet av den grundläggande utbildningen. Till exempel inleder en elev som omfattas av förlängd läroplikt sin skolgången som sexåring med läropliktsenlig. Eleven deltar i en i ett år eftersom han eller hon anses vara mogen för att inleda den grundläggande utbildningen och fullgör i allmänhet läroplikten på tio år. Den grundläggande utbildningen omfattar alltid årskurserna 1-9. Skolgången kan inte fortgå längre om inte eleven stannar kvar på klassen, vilket är mycket exceptionellt i fråga om elever som får särskilt stöd. Efter att ha fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen kan eleven delta i påbyggnadsundervisning, ifall kommunen ordnar sådan. Frivillig som inleds i 5 års ålder inom ramen för förlängd läroplikt omfattas av samma normer som motsvarande för barn som inte har detta beslut, som inleds i 6 års ålder. Förskoleundervisning kan endast ges på de platser som bestämts i lagen om grundläggande utbildning och dagvårdslagen. Kommunen beslutar på vilken plats förskolundervisningen för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt ska ordnas. Förskoleundervisningen genomförs alltid enligt läroplanen för, oberoende av var den ges. Ett barn har rätt till minst 700 timmar per läsår. När barnet är 5 år gammalt avgör vårdnadshavaren om barnet ska delta i, i 6 års ålder är den en del av fullgörandet av läroplikten. Elever som omfattas av förlängd läroplikt omfattas av samma författningar som övriga elever, till exempel statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om 5
6 grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (1435/2001). Om avvikelse görs i fråga om en enskild elev, till exempel så att eleven befrias från studier i något läroämne eller undervisningen i ett läroämne avviker från timantalet för årskursen, ska beslut om det finnas med i beslutet om särskilt stöd med stöd av 18 i lagen om grundläggande utbildning. Anordnande av undervisningen enligt verksamhetsområde i stället för enligt timfördelningen görs beslut om i beslutet om särskilt stöd. De elever som studerar enligt verksamhetsområde får undervisning enligt samma antal årsveckotimmar som de elever som studerar enligt läroämne. Om avvikelse görs i fråga om en enskild elev ska också finnas beslut på detta i beslutet om särskilt stöd med stöd av 18. Om avvikelsen inte är tillfällig, till exempel på grund av sjukdom, ska ett beslut alltid fattas, och beslutets behövlighet granskas enligt lagen om grundläggande utbildning. I förordningen om grundläggande utbildnings bestäms om gruppstorlekarna för elever som omfattas av förlängd läroplikt. Avvikelser från dessa kan inte göras ens tillfälligt. Om till exempel en elev som omfattas av förlängd läroplikt integreras i en grupp med allmänundervisning, ska maximigruppstorleken 20 elever följas under alla lektioner. Bestämmelserna om gruppstorlek gäller också en. Vid kompanjonundervisning, när det finns två lärare i klassrummet, räknas eleverna per lärare och en sådan grupp kan således vara större än bestämt. Beslut om särskilt stöd och förlängd läroplikt ska alltid övervägas utgående från det enskilda fallet. Beslut om att förlängd läroplikt ska upphöra kan t.ex. inte fattas på grund av att gruppstorleken annars skulle överstiga vad som bestämts. Utbildningsanordnaren kan inte kategoriskt besluta att undervisningen för elever med en viss diagnos, t.ex. lindrig utvecklingsstörning, alltid ska ordnas i en specifik skola, klass eller i en viss undervisningsgrupp. Beslutet om undervisningsplatsen övervägs alltid individuellt i samband med beslutet om särskilt stöd. Grunden för beslut gällande förlängd läroplikt Undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt regleras av följande bestämmelser i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). Barn som är permanent bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten börjar det år under vilket barnet fyller sju år. Läroplikten upphör när den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts eller när det har pågått 10 år sedan läroplikten började (GrL 25 1 mom.). Om ett handikapp eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås under nio år, inleds barnets läropliktigt ett år tidigare än bestämt, d.v.s. i 6 års ålder och läroplikten fortgår i 11 år. (GrL 25 2 mom.). Enligt 26 a 1 momentet i lagen om grundläggande utbildning (1288/1999) har ett barn rätt att få året innan läroplikten uppkommer. Enligt 26 1 momentet i lagen om grundläggande utbildning (477/2003) ska den som omfattas av förlängd läroplikt delta i som ordnas det år läroplikten börjar. Förskoleundervisningen omfattar ett år. Enligt 25 2 momentet kan en omfatta två år för elever som får specialundervisning och omfattas av förlängd läroplikt (GrL 9 2 mom.). Enligt 3 2 momentet i förordningen om grundläggande utbildning (852/1998) ska ges under minst 700 timmar per år. 6
7 Om gruppstorleken för elever som omfattas av förlängd läroplikt bestäms i 2 3 momentet i förordningen om grundläggande utbildning (893/2010) enligt följande. I undervisning som ges elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 2 momentet lagen om grundläggande utbildning får undervisningsgruppen bestå av högst åtta elever. En undervisningsgrupp som bildas av gravt utvecklingsstörda elever får dock omfatta högst sex elever. Om undervisningen ges till elever som avses i 2 mom. i samma grupp eller tillsammans med i 2 mom. avsedda elever som får särskilt stöd, bestäms maximistorleken på undervisningsgruppen enligt vilket slags stöd merparten av eleverna i gruppen får. Om undervisningen för en elev som avses i detta moment ges tillsammans med andra elever än sådana som avses i detta moment eller i 2 mom., får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever. I statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (1345/2001) bestäms om undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt (9 2 mom.). Undervisningen kan enligt den vid behov ordnas så att undervisning i det andra inhemska språket och i ett främmande språk inte ges som ett gemensamt ämne. Ämnen kan kombineras till ämneshelheter och indelas i delområden såsom anges i den lokala läroplanen. I 14 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) bestäms om förhöjning av statsandelen för elever som omfattas av förlängd läroplikt inom den grundläggande utbildningen. Enligt 25 2 momentet i lagen om grundläggande utbildning, kan för utbildning som avses som del av den 11-åriga läropliktiga undervisningen beviljas förhöjning av eurobeloppet/per elev. Beloppet räknas enligt grundpriset kommunen får för grundutbildningen multiplicerat med 2,41, som sedan multipliceras med antalet elever som avses i denna paragraf. Till det adderas grundpriset för den grundläggande utbildningen, multiplicerat med 1,45, som multipliceras med antalet gravt handikappade elever. 7
LukiMat Informationstjänst
LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 21.8.1998/628 4 Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288) 11 Undervisningens innehåll 14 Timfördelning och grunderna för läroplanen
Läs merAnvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna
Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna Nationella utvecklingsdagar för specialundervisning 21-22.4.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Pedagogiska modellblanketter Tre
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merTVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs merEleven studerar enligt verksamhetsområde
Utbildningsanordnare INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Eleven studerar enligt verksamhetsområde Sekretessbelagd Offentlighetslagen 24 1 mom. punkt 30 1. BASUPPGIFTER Elevens namn
Läs merSTÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG
STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Denna sammanställning av stödformerna har gjorts av Pia Vataja. Den som vill läsa mera, hänvisas till grunderna för grundskolans läroplan. Den finns på: www.oph.fi/lagar_och_anvisningar/laroplans-_och_examensgrunder/grundlaggande_utbildningen
Läs merAnordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP)
Anordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Sekretessbelagd Offentlighetslagen 24 1 mom. 30 punkten 1. BASUPPGIFTER Barnets namn Födelsedatum Förskoleenhet
Läs merInformationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?
Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter
Läs merSTÖDSTRATEGIN INOM SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLA I PEDERSÖRE
STÖDSTRATEGIN INOM SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLA I PEDERSÖRE - EN HANDBOK 1 INNEHÅLL FÖRORD 1. FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 1.1 Förskollärarens roll, uppdrag och förhållningssätt till barns lärande 1.2 Anordnandet
Läs merBeslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:
DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften
Läs merLAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING
LAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING SKOLLAGSTIFTNING November 2011 Lag om grundläggande utbildning 1998/628 samt uppdatering av den Nedan följer lagparagrafer och förordningar som berör elevens rätt
Läs merLovisa. Handbok för ordnande av stöd och elevvård. Grundläggande utbildning LÄRARENS HANDBOK Utbildning
Lovisa Utbildning Handbok för ordnande av stöd och elevvård Grundläggande utbildning LÄRARENS HANDBOK 2014 Innehållsförteckning Bästa lärare...3 1. TRESTEGSSTÖDET...4 2. UTDRAG UR LAG OM GRUNDLÄGGANDE
Läs merUppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015
Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning
Läs merNYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN
NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 1 Överföring av förskoleverksamhet All förskoleverksamheten i Nykarleby stad har genom beslut i stadsfullmäktige 38 18.05.2000 överförts att administreras
Läs mer1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt
BESLUTANDERÄTT I ENLIGHET MED DAGVÅRDSLAGSTIFTNING OCH UTBILDNINGSLAGSTIFTNING FÖR TJÄNSTEMÄN INOM ESBO STADS RESULTATENHET FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING Godkänd 11.3.2009, ändrad 23.9.2009, 27.1.2010,
Läs merStödets A B C Helsingfors Åbo Vasa
Stödets A B C Maj-Len Engelholm undervisningsråd Sonja Hyvönen specialsakkunnig 24.10 2018 Helsingfors 25.10.2018 Åbo 26.10.2018 Vasa Alla ska ha rätt att nå sin fulla potential Jämlik grundläggande utbildning
Läs merLag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000
DNR 3/011/2009 FÖRESKRIFT Att iakttas som förpliktande Till anordnarna av förskoleundervisning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid Fr.o.m. 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av Lagen
Läs mer1. LÄROPLANEN 1.2 Läroplanens innehåll 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS 2.3 Anordnandet av den grundläggande utbildningen 3.
1. LÄROPLANEN 1.2 Läroplanens innehåll 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS 2.3 Anordnandet av den grundläggande utbildningen 3. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA GENOMFÖRAS
Läs merPropositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.
LUONNOS LAUSUNNOLLE Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev-
Läs merSTÖDHANDBOKEN. Dagvårds- och utbildningsverket Staden Jakobstad
2012 STÖDHANDBOKEN Dagvårds- och utbildningsverket Staden Jakobstad 2 Innehåll INLEDNING... 5 Det tredelade stödet... 7 Lagtexten... 8 SMÅBARNSFOSTRAN... 12 Stödåtgärder inom småbarnsfostran 0-5 år...
Läs merÄndringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen
Utbildningsstyrelsen Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 Innehåll 1. LÄROPLANEN... 3 1.2 LÄROPLANENS INNEHÅLL...
Läs merÄndringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad
Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.
Läs merStöd i skolan. ett sätt att lyckas
Stöd i skolan ett sätt att lyckas Den här foldern är till för dig som har barn i grundskolan. Här kan du läsa om vilka möjligheter som finns för elever som är i behov av stöd, och hur skolorna arbetar
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen samt ändringar och kompletteringar av Ingå läroplans grunder 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. LÄROPLANEN... 4 1.2
Läs merRP 157/2009 rd. 1. Nuläge
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen
Läs merLag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)
Läs merTimfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla
Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i
Läs merBedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
År Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN 2014 UTBILDNINGSSTYRELSEN Innehåll Innehåll... 1 6.1. Bedömningens
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta
Läs merBedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter.
ELEVBEDÖMNING OCH BETYG En elevs visade kunskaper och färdigheter samt visat ansvar och samarbete ska bedömas och betygsättas systematiskt och regelbundet. Bedömningen uttrycker i vilken mån eleven har
Läs merANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN
MEDDELANDE 48/2017 1 (6) 20.12.2017 Till anordnarna av grundläggande utbildning ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN
Läs merÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2010
ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2010 Föreskrifter och anvisningar 2011:20 Föreskrifter och anvisningar 2011:20 Utbildningsstyrelsen Ändringar
Läs merÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I LÄROPLANER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I RASEBORGS STAD 2011 Med ändringar i elevvården 2014
ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I LÄROPLANER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I RASEBORGS STAD 2011 Med ändringar i elevvården 2014 Fastställd i Raseborgs bildningsnämnd 5.6.2014 1 Justeringar i enlighet
Läs merINKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK
INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter
Läs merHörande, beslut, verkställande, sekretess vad säger lagen om processerna?
Hörande, beslut, verkställande, sekretess vad säger lagen om processerna? Helsingfors 24.10.2018 Åbo 25.10.2018 Vasa 26.10.2018 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
Läs merEnkät om hemkommunsersättning inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning (6)
Enkät om hemkommunsersättning inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning 31.12.2018 1(6) 2(6) Innehåll ENKÄT OM HEMKOMMUNSERSÄTTNING INOM FÖRSKOLEUNDERVISNING OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 31.12.2018...
Läs merRIKTLINJER FÖR BEVILJANDE AV SKOLSKJUTS OCH RESEUNDERSTÖD
Nämnden Svenska rum 26.2.2015 Träder i kraft 1.8.2015 RIKTLINJER FÖR BEVILJANDE AV SKOLSKJUTS OCH RESEUNDERSTÖD ALLMÄNNA PRINCIPER - Med en skolresa avses en resa mellan hemmet och skolan inom Esbo som
Läs merFinskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen
Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i
Läs merGrundskolstatistik 2009 (grundläggande utbildning)
Grundskolstatistik 2009 (grundläggande utbildning) Blankettanvisningar Det är kommunens uppgift att organisera datainsamlingen för grundskolorna i kommunen. Kommunen informerar skolorna om tidtabellen
Läs merUppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2017
Anvisningar 1(10) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2017 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning
Läs merUppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2018
Anvisningar 1(10) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2018 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning
Läs merLäroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Innehåll 1. Utgångspunkterna för den undervisning som förbereder för den 3 grundläggande utbildningen 2. Den förberedande
Läs merStatsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)
30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar
Läs merMångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur
Läs mer2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen
UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2008 Läroanstaltstyp Utlandsskola Folkhögskola
Läs merOm skyldigheten att ordna småbarnspedagogisk verksamhet och grundläggande utbildning för invandrare
Om skyldigheten att ordna småbarnspedagogisk verksamhet och grundläggande utbildning för invandrare Tammerfors 14.3.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
Läs merKapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Läs merFörfrågans uppgifter ges via internet. Inloggningsadressen till webbsidorna finns på samlingslistan som sänts i anslutning till denna förfrågan.
IFYLLNADSANVISNINGAR 1 (9) 20.1.2018 GYMNASIEUTBILDNING Kontaktuppgifter (1) Enligt 58 i lagen (1705/2009) om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och 25 i förordningen (1766/2009) om finansiering
Läs merYttrande över betänkandet Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)
SKOLVÄSENDETS ÖVERKLAGANDENÄMND YTTRANDE Ä 2016-02-29 Sida 1 (6) Dnr 2015:513 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap -
Läs merTilläggsbelopp. information och handledning
2015-06-17 Tilläggsbelopp information och handledning 1 2015-06-17 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp...
Läs merORDNANDE AV FÖRSKOLEUNDERVISNING VID PRIVATA VERKSAMHETSSTÄLLEN
ORDNANDE AV FÖRSKOLEUNDERVISNING VID PRIVATA VERKSAMHETSSTÄLLEN ANVISNING FÖR PRIVATA TJÄNSTEPRODUCENTER Barnet ska delta i förskoleundervisning som varar ett år eller i annan verksamhet som uppnår förskoleundervisningens
Läs merStöd för lärande och skolgång - Läroplansrevidering
Stöd för lärande och skolgång - Läroplansrevidering Stödet för lärande och skolgång innefattar både lösningar för skolan som helhet och för enskilda elever i behov av stöd. Varje elev i grundskolan har
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 11 november 2005 Nr 864 865 INNEHÅLL Nr Sidan 864 Lag om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen om kamp mot korruption tjänstemän i
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merSkolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125
Skolstadga Godkänd av stadsfullmäktige 27.09.2016, 125 Träder ikraft 01.11.2016 Innehåll Skolstadga för Mariehamns stad... 3 Allmänt... 3 Bildningsnämndens verksamhetsidé... 3 Skoldistrikt... 3 Skolskjutsar...
Läs merElever med annan språk och kulturbakgrund
Elever med annan språk och kulturbakgrund En guide för rektorn och skolan 2010 Pedersöre kommun Glenn Sundstedt Elever med annan språk och kulturbakgrund en guide för rektorn och skolan Hur kan vi från
Läs merTilläggsbelopp. information och handledning
Tilläggsbelopp information och handledning 1 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp... 4 5. Ansökan
Läs merDen trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn
Porvoo - Borgå Utbildning Den trygga inlärningsstigen Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Den trygga och enhetliga inlärningsstigen I Borgå vill man trygga barn och ungdomars
Läs merANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET
ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Läs merRP 118/2008 rd. I propositionen föreslås det att lagen om grundläggande utbildning och lagen om finansiering
RP 118/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 9 i lagen om grundläggande utbildning samt 9 och 17 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
Läs merBegäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017
Helsingfors 7.3.2018 Undervisnings- och kulturministeriet kirjaamo@minedu.fi lukiouudistus@minedu.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande om utkast till regeringens proposition
Läs merLag. om ändring av lagen om studiestöd
Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 4 a, 5 a, 7 a, 7 c, 11 och 17 a, 19 1 mom. samt 31 1 mom., sådana de lyder, 4 a i lag 1243/2013,
Läs merRP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 48 b och 48 f i lagen om grundläggande utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
Läs merUppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011
Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011 Punkt A ifylls av följande uppgiftslämnare: Kontaktinformation på anordnarnivå anges beträffande de anordnare av utbildning och undervisning
Läs mer2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen
UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2007 Läroanstaltstyp Utlandsskola Folkhögskola
Läs merFörnyandet av grundskolans läroplan i Finland
Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland NLS sektormöte för grundskola 24.4.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning och lärande i en värld som
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,
Läs merKAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE. 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande
KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande Enligt lagen om grundläggande utbildning är syftet med bedömningen att handleda och sporra eleven i studierna
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 57/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om samarbete mellan Finland och Sverige på utlandsundervisningens område och med förslag till lag om sättande i kraft
Läs merKommunal läroplan, den grundläggande utbildningen
Kommunal läroplan, den grundläggande utbildningen Kompletteringar till Malax-Korsnäs läroplan 2005 Kompletteringar baserade på nya läroplansgrunder 2010 1. Inledning 2. Värdegrund, verksamhetsidé och vision
Läs merRP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering
RP 122/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa lagar om utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
Läs merRevidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen
Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Nationella dagar för elev- och studerandevård 2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning
Läs merNya grunder för förskoleundervisningens läroplan
Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll
Läs merBeräkning av statsandelar för driftskostnaderna
UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2011 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merEnkät om finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning
1(8) Enkät om finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning 20.9.2010 Uppgiftslämnare Enkäten om finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning ifylls av alla kommuner
Läs merElever och studerande på läroanstaltsnivå 2016
Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2016 Avsnitt F12-F13 visas för läroanstalter som valt Ja-alternativet i punkt D7. Avsnitt F14-F15 visas för läroanstalter som valt Ja-alternativet i punkt D8.
Läs merKommun- och Stadsdirektörsdagar
Kommun- och Stadsdirektörsdagar 4.9.2013 Kurt Torsell Dagvård och förskola - Subjektiva dagvårdsrätten - Hemvårdsstödet - familjernas val svårt att bedöma - hemvårdsstödet i medeltal 5544e/år/barn - under
Läs merRP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det
Läs merRP 135/2014 rd. för 2015 och avses bli behandlad i
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 26 a och 35 i lagen om grundläggande utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Läs merInformation om tilläggsbelopp, läsåret 2018/19. Målgrupp
1(5) BARN OCH GRUNDSKOLAN Stab utbildning Information om tilläggsbelopp, läsåret 2018/19 Anvisningar för ansökan om tilläggsbelopp för elever/barn med omfattande behov av särskilt stöd. Denna information
Läs mer1 GRUND FÖR UTBILDNINGEN
1 GRUND FÖR UTBILDNINGEN Kommunen har en areal på totalt ca 3 600 km², varav landarealen är 846 km². Beroende på läget vid havet och den vidsträckta skärgården är strandlinjen mycket lång ungefär 1 600
Läs merANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP
ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,
Läs merHur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi
Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013 Anneli Sihvo Studentexamensnämnden Om terminologi En studerande, (gymnasie)elev
Läs merHandbok för ordnande av. stöd och elevvård RESULTATENHETEN FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING
Handbok för ordnande av stöd och elevvård RESULTATENHETEN FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING 2013 INNEHÅLL 1 LAGSTIFTNING OCH ÖVRIGA NORMER INOM DAGVÅRD OCH UTBILDNING 5 1.1 I ANSLUTNING TILL DAGVÅRD -------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merMer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet
Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Synvinklar utifrån arbetslivssamarbete Utbildning som ordnas på arbetsplats Läroavtalsutbildning Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal Samarbetsskyldighet
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2006:1447 Utkom från trycket den 22 december 2006 utfärdad den 14 december 2006. Genom riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merKALLELSESIDA Utfärdat Kommungården, nämndrummet
KALLELSESIDA Utfärdat 08.06.2016 3/27 Sammanträdestid Onsdagen den 15 juni 2016, kl. 18:00 Sammanträdesplats Kommungården, nämndrummet Ärendets nummer Ärende 19. LAGLIGHETOCH BESLUTFÖRHET 20. PROTOKOLLJUSTERING
Läs merLÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL
LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens
Läs merFörfrågans uppgifter ges via internet. Inloggningsadressen till webbsidorna finns på samlingslistan som sänts i anslutning till denna förfrågan.
IFYLLNADSANVISNINGAR 1 (9) 20.1.2019 GYMNASIEUTBILDNING Enligt 58 i lagen (1705/2009) om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och 25 i förordningen (1766/2009) om finansiering av undervisnings-
Läs merVERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011
VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 Social- och hälsovårdsnämnden 17.02.2011 1. SERVICEÅLIGGANDE Enligt 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen
Läs merFlerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.
Läs merAnsvar och uppdrag. Senast uppdaterad
Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Grundsärskola och gymnasiesärskolan Grundsärskolan består av nio årskurser. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. I Sverige
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar.
RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag
Läs merGrundläggande utbildningen i Åbo 2015
Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Åbo stads bildningssektorn Bilder: Bildarkiv för Åbo stads bildningssektor och pixhill.com 2 Innehåll Bästa vårdnadshavare... 4 Läroplikt... 4 Skolor...4 Den grundläggande
Läs merBeslut Undervisnings- och kulturministeriets förslag , OKM/76/531/2017 och Fria Kristliga Folkhögskolan i Vasas svaromål 11.8.
Beslut OKM/76/531/2017 6.10.2017 Fria Kristliga Folkhögskolan i Vasa Kaserntorget 1, PB 46 65101 VASA Referens Ärende Undervisnings- och kulturministeriets förslag 9.6.2017, OKM/76/531/2017 och Fria Kristliga
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merUppgifterna om studieprestationer och examina förs in i den nationella informationsresursen KOSKI
[Asiakirjan päiväys] MEDDELADE Anordnarna av grundläggande utbildning Anordnarna av gymnasieutbildning Anordnarna av yrkesutbildning Uppgifterna om studieprestationer och examina förs in i den nationella
Läs mer