Handbok för ordnande av. stöd och elevvård RESULTATENHETEN FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING

Transkript

1 Handbok för ordnande av stöd och elevvård RESULTATENHETEN FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING 2013

2 INNEHÅLL 1 LAGSTIFTNING OCH ÖVRIGA NORMER INOM DAGVÅRD OCH UTBILDNING I ANSLUTNING TILL DAGVÅRD Lagen och förordningen om barndagvård Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005) I ANSLUTNING TILL FÖRSKOLEUNDERVISNING Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2010) I ANSLUTNING TILL GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Lag och förordning om grundläggande utbildning Stöd för lärande och skolgång Undervisningsgrupp Flexibel grundläggande utbildning Bedömning av elever i behov av stöd Elevvård Ändringssökande Läroplan för den grundläggande utbildningen I ANSLUTNING TILL GYMNASIEUTBILDNING Gymnasielag Särskilda undervisningsarrangemang Studerande i behov av särskilt stöd Elevvård Grunderna för gymnasiets läroplan OFFENTLIGHETSLAG PERSONUPPGIFTSLAG TYSTNADSPLIKT OCH sekretess Dagvård Förskoleundervisning och grundläggande utbildning Gymnasieutbildning BARNSKYDDSLAG Anmälningsskyldighet Förfaringssätt vid barnskyddsanmälan RÅDGIVNING, SKOLHÄLSOVÅRD, STUDERANDEVÅRD, MUN- OCH TANDVÅRD LAG OM SERVICE OCH STÖD PÅ GRUND AV HANDIKAPP INTERNA BESTÄMMELSER Grunderna för utbetalning av det behovsprövade Esbotillägget för hemvård av barn Dagvårdsavgift för utvecklingsstörda barn Hjälpmedel i skolorna Beslutanderätt i enlighet med dagvårdslagstiftning och utbildningslagstiftning för tjänstemän inom Esbo stads Resultatenhet för svensk dagvård och utbildning RIKTLINJER OCH STÖD INOM SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING STÖD INOM DAGVÅRD Plan för barnets lärande Stödåtgärder inom dagvård Pedagogiska stödåtgärder Placering på flera barns plats Assistent som stöd

3 Resursbarnträdgårdslärare som stöd Placering i integrerad/förminskad dagvårdsgrupp Processer i anslutning till stöd inom dagvården Habiliteringsgrupp för barn (LKTR) Uppgörande och genomförande av habiliteringsplan Beviljande av assistent eller placering på två barns plats Förfaringssätt för beviljande av plats för barn i en integrerade/förminskade dagvårdsgrupp i Finno daghem Förfaringssätt för beviljande av dagvårdsplats för ett barn med utvecklingsstörning STÖD INOM FÖRSKOLEUNDERVISNING Allmänt stöd Plan för barnets lärande Intensifierat stöd Pedagogisk bedömning Plan för barnets lärande med tilläggsbilaga inom det intensifierade stödet Uppgörande och genomförande av plan för barnets lärande med tilläggsbilaga i förskoleundervisningen Särskilt stöd Pedagogisk utredning Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) Förfaringssätt för beviljande av plats för barn i den förminskade/integrerade förskolegruppen i Finno daghem STÖD INOM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Allmänt stöd Processbeskrivning för det allmänna stödet inom den grundläggande utbildningen Intensifierat stöd Pedagogisk bedömning Plan för elevens lärande Processen för intensifierat stöd inom den grundläggande utbildningen Från intensifierat stöd till allmänt stöd Särskilt stöd Pedagogisk utredning Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) Processen för särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen Från särskilt stöd till intensifierat stöd Processer i anslutning till stöd inom den grundläggande utbildningen Uppgörande av pedagogiska dokument i Wilma Antagning till flexibel grundläggande utbildning Placering i smågruppsundervisning Förlängd läroplikt Beslut om förlängd läroplikt Då beslut om förlängd läroplikt är fattat Hävande av beslut om förlängd läroplikt Utredning av skolberedskap, uppskov med skolstart och tidigarelagd skolstart Beslut om rätt att inleda skolgång ett år senare än vad som bestäms Beslut om rätt att inleda skolgång ett år tidigare än vad som bestäms Sjukhusundervisning Individuell undervisning Förkortad arbetsvecka/dag Befrielse från studier Stödåtgärder inom kommunalt samarbete Zachariasskolan Ulfåsaskolan ELEVVÅRD ELEVVÅRD INOM FÖRSKOLEUNDERVISNING ELEVVÅRD INOM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING ELEVVÅRD I GYMNASIET

4 4 PERSONAL I ARBETE MED BARN OCH ELEVER I BEHOV AV STÖD OCH ELEVVÅRD FINNO RESURSCENTRUM PERSONALGRUPPER INOM DAGVÅRD OCH FÖRSKOLA UPPGIFTER OCH ANSVAR I ARBETET MED BARN I BEHOV AV STÖD Undervisningschefens uppgifter Den konsultativa specialbarnträdgårdslärarens uppgifter Föreståndare med särskild uppgift inom specialdagvård Daghemsföreståndarens uppgifter Familjedagvårdsledarens uppgifter Dagvårdpersonalens/familjedagvårdspersonalens uppgifter Specialbarnträdgårdslärarens uppgifter Assistentens uppgifter Talterapeutens uppgifter i Finno daghem Ergoterapeutens uppgifter i Finno daghem Speciallärarens uppgifter i förskolan Skolpsykologens uppgifter i förskolan PERSONALGRUPPER INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN UPPGIFTER OCH ANSVAR I ARBETET MED STÖD OCH ELEVVÅRD Undervisningschefens uppgifter Rektors uppgifter Lärarens uppgifter (klasslärare, ämneslärare, timlärare) Speciallärarens uppgifter Specialklasslärarens uppgifter Resurslärarens uppgifter Ansvar och arbetsfördelning i flexibel grundläggande utbildning Skolpsykologens uppgifter Skolkuratorns uppgifter Elevhandledarens uppgifter Skolgångsbiträdets uppgifter Talterapeutens uppgifter i Finno skola Ergoterapeutens uppgifter i Finno skola Skolhälsovårdens uppgift PERSONALGRUPPERS UPPGIFTER OCH ANSVAR I ARBETET MED stöd och elevvård i gymnasiet Undervisningschefens uppgifter Rektorns uppgifter Speciallärarens uppgifter Skolpsykologens uppgifter Skolkuratorns uppgifter Studiehandledarens uppgifter Grupphandledarens uppgifter Skolhälsovårdarens uppgifter SAMARBETE MED ANDRA INSTANSER Barnrådgivningen Terapitjänster och barnpsykologtjänster Barnskyddet och barnskyddsanmälan Ekåsen Familjerådgivningen Folkhälsans tonårspoliklinik Kårkulla Nupoli Barnpsykiatriska öppenvårdsenheten inom Esbo stad Barnpsykiatri inom HUC Ungdomspsykiatri inom HUC FASTSTÄLLD AV NÄMNDEN SVENSKA RUM

5 1 LAGSTIFTNING OCH ÖVRIGA NORMER INOM DAGVÅRD OCH UTBILDNING 1.1 I ANSLUTNING TILL DAGVÅRD Lagen och förordningen om barndagvård I lagen om barndagvård och i förordningen om barndagvård stadgas följande om ordnandet av stöd för barnet i dagvård: Enligt lagen om barndagvård (36/1973) ska kommunens dagvård ordnas så att behovet av vård och fostran av barn i de olika åldersgrupperna blir tryggat på ett opartiskt sätt och i enlighet med de lokala förhållandena. Dagvård ordnas för barn som ännu inte uppnått läropliktsålder samt, om särskilda omständigheter det påkallar, även för äldre barn för vilka vård inte ordnats på annat sätt. Barndagvården ska såvida möjligt ordnas så att den erbjuder en för barnets vård och fostran lämplig vårdplats och fortgående vård under den tid av dygnet då sådan vård behövs. 2 a Dagvården skall för sin del erbjuda barnet fortgående, trygga och varma människorelationer, en verksamhet som på mångsidigt sätt stöder barnets utveckling samt en med tanke på barnets utgångssituation gynnsam uppväxtmiljö. Dagvården ska stödja dagvårdsbarnens familj i deras uppgift att fostra barnen samt tillsammans med hemmen främja en balanserad utveckling av barnets personlighet. Dagvården ska även erbjuda barnet fortgående, trygga och varma människorelationer, en verksamhet som på ett mångsidigt sätt stöder barnets utveckling samt en med tanke på barnets utgångssituation gynnsam uppväxtmiljö. I enlighet med barnets ålder och individuella behov ska dagvården, med beaktande av det allmänna kulturarvet, främja barnets fysiska, sociala och emotionella utveckling samt stödja barnets estetiska, intellektuella, etiska och religiösa fostran. Då den religiösa fostran stöds ska barnets föräldrars eller förmyndares övertygelse respekteras. Vid främjande av barnets utveckling bör dagvården stödja barnets uppväxt när det gäller gemensamt ansvar, fred och värnande om livsmiljö. Målet för fostran av dagvårdsbarn omfattar även stödjande av det egna språket och den egna kulturen i fråga om finsk- och svenskspråkiga barn samt samers, romers och olika invandrargruppers barn. Detta stöd ska utformas i samråd med företrädare för kulturen i fråga. 3 Daghem eller del därav kan, om behov av speciell vård eller fostran för barn föreligger, inrättas som ett specialdaghem. I förordningen om barndagvård 239/1973 bestäms vidare om dagvården: 2 När till daghemmet tas ett barn som är i behov av särskild vård eller fostran, skall ett utlåtande om barnet begäras av en läkare som är specialist på området eller av någon annan sakkunnig. 6 Finns det i ett daghem ett eller flere barn som behöver särskild vård och uppfostran, skall detta beaktas i antalet barn som vårdas eller i antalet personer som deltar i vård- och uppfostringsuppgifter, om det inte finns ett särskilt biträde för sådana barn i daghemmet. 8 5

6 Av särskilda skäl och med beaktande av de lokala förhållandena kan tre vårdare samtidigt vårda högst tolv barn. 7 a För sammanjämkning av rehabiliteringen av barn som är i behov av speciell vård och fostran utarbetas en rehabiliteringsplan för barnet i samarbete med barnets föräldrar och vid behov med annan socialvård samt hälsovården och skolväsendet inom kommunen. 1 5 mom Behövlig transport kan också anordnas för dagvårdsbarn. Om ett barn i behov av särskilt stöd integreras i normalstor barngrupp förfogar barnet över ibland två eller tre platser. Ibland görs ingen förändring i barngruppen utan placeringen av ett barn i behov av särskilt stöd beaktas i personalstyrkan ifall inte en assistent anställt för att stöda detta barn (Förordningen om ändring av förordningen om barndagvård 806/1992). Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005) I grunderna för planen för småbarnsfostran (2005) ges följande anvisningar om barn i behov av stöd inom dagvården: Institutet för hälsa och välfärd, THL (tidigare Forsknings- och utvecklingscentralen för social och hälsovården, STAKES), har definierat rekommendationer för uppgörande av läroplan för dagvården i Finland 2004 samt uppdaterat dessa rekommendationer I rekommendationerna sägs om stöd för barn i behov av särskilt stöd att föräldrarnas och personalens observationer av barnet bildar en gemensam grund när man bedömer barnets behov av stöd inom småbarnsfostran. Alternativt har man redan tidigare konstaterat att barnet är i behov av särskilt stöd: eventuellt behöver barnet i varierande grad stöd i fysiskt, kunskapsmässigt eller socialt avseende. Vidare är det möjligt att somatiska färdigheter ska stödjas hos barnet eller att det finns behov av att satsa på barnets känslomässiga utveckling. Stödbehovet uppstår eventuellt i situationer då barnets tillväxtförhållanden äventyras eller då man inte kan trygga barnets hälsa eller utveckling. Principerna för erbjudandet av stöd och stödåtgärder inom småbarnsfostran är att man så långt det är möjligt förverkligar verksamheten i samband med den allmänna servicen inom småbarnsfostran. Rekommendationen är att stödet erbjuds så att barnet är en del av sin grupp och samtidigt får stöd för att upprätthålla sina sociala kontakter. Det stöd som barnet behöver sätts in i ett så tidigt stadium som möjligt. En del av stödet är att intensifiera samarbetet mellan föräldrarna och personalen. Barnets fysiska, psykiska och kognitiva miljö anpassas efter barnets behov. Den fostran som barnet får differentieras och barnets grundläggande färdigheter tränas upp. Satsningar ska göras på att stärka barnets självkänsla och de rehabiliterande elementen i barnets vardag, t.ex. i vardagens struktur, i den dagliga växelverkan och i barnets individuella aktivitet och aktivitet i grupp. 1.2 I ANSLUTNING TILL FÖRSKOLEUNDERVISNING Förskoleundervisningen lyder under den grundläggande utbildningens lagstiftning. Ordnandet av stöd och elevvård inom förskoleundervisningen beskrivs närmare i punkt 1.3 under den grundläggande utbildningens lagstiftning. I lagen om den grundläggande utbildningen (628/1998) bestäms följande om förskoleundervisning: 6

7 4 1 mom Kommunen är dessutom skyldig att ordna förskolundervisning det år läroplikten uppkommer för barn som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 2 mom och för barn som enligt 27 inleder den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts. 9 Förskoleundervisningen kan i specialundervisning för elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 2 mom samt, med tillstånd av vederbörande ministerium, i sådan undervisning på främmande språk som avses i 10 4 mom, omfatta två år. Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2010) Utbildningsstyrelsen har gjort upp grunder för förskoleundervisningens läroplan där ordnandet av stöd i förskoleundervisningen definieras. Den som deltar i utbildning har rätt att få stöd för lärande och skolgång genast när behov uppstår. För att i tidigt skede upptäcka behovet av stöd ska barnens växande och lärande utvärderas kontinuerligt och stödåtgärderna sättas in i ett tillräckligt tidigt skede. För att trygga barnets växande och lärande är det av avgörande betydelse att sätta in rätt nivå och rätt form av stöd vid rätt tidpunkt. Stödet i förskoleundervisningen ordnas inom ramen för allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. Inom elevvården utvecklas, uppföljs och utvärderas välbefinnandet i hela förskolegemenskapen och i enskilda förskolegrupper samt sörjs för att behov i anslutning till barnets individuella växande, utveckling och hälsa beaktas i förskoleundervisningens vardag. Varje barns helhetsmässiga välbefinnande följs upp och vid behov stöds barnet. I samarbetet med vårdnadshavare ingriper man i eventuella förändringar i välbefinnandet. Lagstiftning i anknytning till elevvård i förskoleundervisningen definieras närmare i punkt 1.3 under Elevvård. 1.3 I ANSLUTNING TILL GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING I lagen om den grundläggande utbildningen (628/1998) och i förordningen om den grundläggande utbildningen (852/1998) stadgas följande om ordnandet av stöd och elevvård inom den grundläggande utbildningen: Lag och förordning om grundläggande utbildning I lagen om grundläggande utbildning stadgas att målet för den grundläggande utbildningen är att garantera alla elever jämlika möjligheter till god och högklassig undervisning. Enligt lagen har alla barn och ungdomar som är i läropliktsålder, rätt till grundläggande utbildning oberoende av kön, nationalitet, hälsotillstånd och utvecklingsstadium, boningsort eller vårdnadshavarnas inkomster och förmögenhet. Utbildningen ska ordnas så att elevernas ålder och förutsättningar tillgodoses. Principen gäller all undervisning och alltid när man överväger behovet av stödåtgärder. Utbildningen ska genomföras i samarbete med hemmen. 4 Kommunen är skyldig att för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Kommunen är dessutom skyldig att ordna förskoleundervisning det år läroplikten uppkommer för barn som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 2 mom. och för barn som enligt 27 inleder den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts. 7

8 De tjänster som avses i denna lag kan kommunen ordna själv eller i samråd med andra kommuner eller genom att skaffa tjänsterna av de anordnare av grundläggande utbildning som avses i 7 eller 8. Kommunen kan skaffa tjänster som gäller förskoleundervisning också av någon annan offentlig eller privat serviceproducent. Kommunen svarar för att de tjänster som den skaffar ordnas enligt denna lag. En kommun inom vilken ett sjukhus är beläget är skyldig att för elever som är patienter på sjukhuset ordna utbildning i den omfattning detta är möjligt med hänsyn till patientens hälsa och övriga omständigheter. Enligt 25 i lagen om den grundläggande utbildningen börjar läroplikten när barnet fyller sju år och upphör när den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts eller det har förflutit tio år sedan läroplikten började. Om ett handikapp eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås under nio (9) år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestämts och läroplikten fortgår i elva (11) år. I den undervisning som meddelas elever med förlängd läroplikt består det första året av förskoleundervisning. Före det har dessa elever kunnat delta ett år i frivillig förskoleundervisning. Enligt 26 i lagen om den grundläggande utbildningen ska vårdnadshavaren se till att den läropliktiga fullgör läroplikten. Om en läropliktig inte deltar i utbildning som ordnas med stöd av denna lag, ska den kommun där han är bosatt övervaka hans framsteg. Enligt 27 i lagen kan utbildningsanordnaren på basis av en psykologisk och vid behov också en medicinsk utredning ge ett barn tillstånd att inleda den grundläggande utbildningen vid annan tidpunkt än vad som bestäms. 27 Ett barn som enligt psykologisk och vid behov även medicinsk utredning har förutsättningar att klara av studierna har rätt att inleda den grundläggande utbildningen ett år tidigare än vad som bestäms. Med stöd av sådan utredning kan en utbildningsanordnare också ge ett barn tillstånd att inleda den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestäms. Stöd för lärande och skolgång Stödformerna för elever inom den grundläggande utbildningen är allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. I lagen om den grundläggande utbildningen bestäms följande om ordnande av stöd: 16 a Intensifierat stöd Elever som för sin inlärning eller skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt ska ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande. En sådan plan ska tas fram, om det inte finns ett uppenbart hinder för det, i samarbete med eleven och vårdnadshavaren samt vid behov med elevens övriga lagliga företrädare. Det intensifierade stödet innehåller särskilt sådana former av stöd som avses i 16, 31 och 31 a samt nödvändiga pedagogiska arrangemang. I grunderna för läroplanen finns bestämmelser om det viktigaste innehållet i det intensifierade stödet och planen för elevens lärande. Intensifierat stöd inleds och anordnas efter yrkesövergripande behandling inom elevvårdsarbetet enligt 31 a 1 och 2 mom. och utifrån en pedagogisk bedömning. Det stöd som anordnas för eleven skrivs in i planen för elevens lärande. Intensifierat stöd anordnas kvalitativt och kvantitativt med hänsyn till elevens utvecklingsnivå och individuella behov. 8

9 17 Särskilt stöd Det särskilda stödet består av specialundervisning och annat stöd som ges enligt denna lag. Specialundervisning ordnas, med beaktande av elevens bästa och förutsättningarna att ordna undervisning, i samband med den övriga undervisningen eller delvis eller helt i specialklass eller på något annat lämpligt ställe. Vid undervisningen av elever som avses i detta moment kan avvikelse göras från 11 i enlighet med vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av 14. Beslut om särskilt stöd ska fattas skriftligen av utbildningsanordnaren och beslutet granskas åtminstone efter årskurs två samt före uppflyttningen till årskurs sju. I beslutet om att ge särskilt stöd ska anges den normala undervisningsgruppen, eventuella tolknings- och biträdestjänster samt övriga tjänster som avses i 31 och vid behov undantagsarrangemang i undervisningen enligt 1 mom. Ett beslut om särskilt stöd får inte meddelas innan utbildningsanordnaren hört eleven och dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare enligt 34 i förvaltningslagen (434/2003), fått en utredning om elevens framsteg vid inlärningen som lämnas av dem som ansvarar för elevens undervisning samt en utredning genom yrkesövergripande samarbete inom elevvården om det intensifierade stöd eleven fått och om helhetssituationen för honom eller henne. Utifrån dessa uppgifter ska utbildningsanordnaren bedöma behovet av särskilt stöd (pedagogisk utredning). Den pedagogiska utredningen ska vid behov kompletteras med ett psykologiskt eller medicinskt expertutlåtande eller en motsvarande social utredning. Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller medan sådan undervisning eller utbildning pågår utan föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd för inlärningen, om det av en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen av eleven till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar särskild orsak inte kan ordnas på annat sätt. I de situationer som avses ovan granskas beslutet om särskilt stöd så som föreskrivs i 2 mom. Om någon annan utbildningsanordnare än kommunen inte ordnar stöd enligt 1 mom., beslutar den kommun där eleven är bosatt på framställning av utbildningsanordnaren om särskilt stöd för eleven. Bestämmelser om bildandet av undervisningsgrupper där det ingår en eller flera elever som har fått ett beslut om särskilt stöd eller elever som omfattas av förlängd läroplikt utfärdas genom förordning av statsrådet. (se Undervisningsgrupp för mer om detta) 18 Studierna för en elev kan delvis ordnas på annat sätt än vad som bestäms och föreskrivs i denna lag eller med stöd av den, om 1) eleven anses till någon del redan ha kunskaper och färdigheter som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs, 2) det med hänsyn till elevens förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att eleven skall genomgå den grundläggande utbildningens lärokurs, eller 3) detta är motiverat av skäl som har samband med elevens hälsotillstånd. 9

10 Om elevens vårdnadshavare inte har gjort en framställning om att elevens studier skall ordnas så som avses i 1 mom. eller föreskrivs med stöd av nämnda moment, skall elevens vårdnadshavare ges möjlighet att bli hörd innan ett beslut fattas. Undervisningsgrupp I förordning om grundläggande utbildning (852/1998) bestäms följande om bildandet av undervisningsgrupper: 2 Undervisningsgrupperna bildas utgående från årskurserna. Om ändamålsenliga undervisningsarrangemang kräver det, kan elever i olika årskurser samt i förskole- och påbyggnadsundervisning dock undervisas i samma undervisningsgrupp eller meddelas undervisning tillsammans med en annan skolas eller läroanstalts elever. Utbildningsanordnaren beslutar om bildandet av undervisningsgrupper i den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen. När undervisning ges sådana i 17 i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) avsedda elever som får särskilt stöd, får undervisningsgruppen, med de undantag som bestäms nedan, omfatta högst tio elever. Maximistorleken på en undervisningsgrupp får överskridas, om detta är motiverat på grund av elevernas förutsättningar eller det arbetssätt som används i undervisningen, och arrangemanget inte äventyrar uppnåendet av målen för undervisningen av de elever som studerar i undervisningsgruppen. I undervisning som ges elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning får undervisningsgruppen omfatta högst åtta elever. En undervisningsgrupp som bildas av mycket gravt utvecklingsstörda elever får dock omfatta högst sex elever. Om undervisningen för en sådan elev som avses i detta moment ges i samma grupp eller tillsammans med i 2 mom. avsedda elever som får särskilt stöd, bestäms maximistorleken på undervisningsgruppen enligt vilket slags stöd merparten av eleverna i gruppen får. Om undervisningen för en elev som avses i detta moment ges tillsammans med andra elever än sådana som avses i detta moment eller i 2 mom., får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever. Flexibel grundläggande utbildning Om anordnandet av flexibel grundläggande utbildning stadgas följande i lagen: 5 Kommunen kan ordna förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisning och, i den omfattning kommunen beslutar, flexibel grundläggande utbildning för årskurserna 7 9. Kommunen beslutar också om ordnande av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga. I förordningen utfärdas närmare bestämmelser om ordnandet av flexibel grundläggande utbildning: 9 a Syftet med och innehållet i flexibel grundläggande utbildning Syftet med flexibel grundläggande utbildning är att minska avbrotten i den grundläggande utbildningen och att förebygga utslagning. Med flexibel grundläggande utbildning avses undervisning, inlärning och stöd för utveckling som ordnas i enlighet med läroplanen inom den grundläggande utbildningen. Undervisningen ordnas i 10

11 små grupper i skolan, på arbetsplatser och i andra inlärningsmiljöer med hjälp av sektorövergripande samarbete samt med hjälp av stöd- och rådgivningstjänster. 9 b Att anta en elev i flexibel grundläggande utbildning En elev på årskurs 7 9 i grundläggande utbildning kan antas till flexibel grundläggande utbildning. I undantagsfall kan också en elev som får sådan specialundervisning som avses i 17 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning antas till flexibel grundläggande utbildning om eleven kan följa den läroplan som följs i den flexibla grundläggande utbildningen och om arrangemanget som helhet kan anses vara till fördel för eleven. En elev väljs till flexibel grundläggande utbildning utgående från en ansökan som eleven eller vårdnadshavaren har gjort. Utbildningsanordnaren beslutar om grunderna för antagningen av elever och om antagningsförfarandet. När elever antas till flexibel grundläggande utbildning ska man tillämpa likvärdiga antagningsgrunder. Anordnandet av flexibel grundläggande utbildning på svenska i Esbo är beskrivet i läroplanen för den grundläggande utbildningen. Vid antagning följs gemensamma kriterier. Bedömning av elever i behov av stöd I 10 i förordningen om den grundläggande utbildningen bestäms om bedömning av studierna. Utbildningsstyrelsen har fastställt grunderna för bedömning av elever i behov av stöd. Inlärningssvårigheter ska beaktas i bedömningen av eleven. Detta gäller även elever som har lindriga svårigheter och för vilka beslut om särskilt stöd inte har fattats. Vid bedömningen ska sådana metoder användas genom vilka eleven på bästa sätt kan påvisa sina kunskaper. Responsen i anslutning till bedömningen hjälper eleven att iaktta sina egna behov för utveckling. Grunderna för bedömningen av en elev som får särskilt stöd fastställs i den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas (IP) som görs upp för eleven. Om eleven studerar i enlighet med allmän lärokurs ska elevens prestationer bedömas i relation till målen för den allmänna lärokursen och till profilerna för goda kunskaper. Om det i beslutet om särskilt stöd bestäms att eleven i ett eller flera läroämnen ska studera enligt en individualiserad lärokurs, ska elevens prestationer bedömas enligt de mål som fastställts för honom eller henne i den individuella planen. I sådana fall bedöms elevens kunskaper inte enligt de profiler för goda kunskaper som fastställts i grunderna för läroplanen. I läroämnen som studeras enligt en individualiserad lärokurs kan verbal bedömning användas i alla årskurser. Bedömningen av en elev som omfattas av förlängd läroplikt grundar sig på den allmänna lärokursen eller på individualiserade lärokurser, enligt vad som bestämts i beslutet om särskilt stöd. Lättnader i bedömningen eller andra tillrättaläggelser i situationer där eleven ska ge prov på sina kunskaper på basis av läs- och skrivsvårigheter eller andra inlärningssvårigheter antecknas i planen för elevens lärande respektive elevens individuella plan (IP). Vid bedömning av elever som är i behov av stöd bör speciellt vikt fästas vid själva inlärningsprocessen. Eleven har rätt till en bedömning som är mångsidig och sanningsenlig. Om det i beslutet om särskilt stöd har bestämts att eleven ska studera ett eller flera läroämnen enligt en individualiserad lärokurs förses siffervitsordet för läroämnet i fråga och den verbala bedömningen med en asterisk (*). I punkten tilläggsuppgifter på betyget görs en notering om att eleven studerat de läroämnen som är försedda med asterisk (*) enligt en individualiserad lärokurs. 11

12 Bedömningen kan göras verbalt i alla lärokurser. Om eleven studerar enligt individualiserade lärokurser i ett eller flera läroämnen kan också slutbedömningen i dessa ämnen vara verbal. Slutbedömningen för en elev vars undervisning ordnats enligt verksamhetsområden är verbal. Bedömningens uppgift under studiernas gång är att handleda och sporra eleven i studierna och att beskriva hur väl eleven har nått de mål som ställts för fostran och lärande. Bedömningen under studiernas gång ska vara sanningsenlig och grunda sig på mångsidiga prov. Bedömningen ska omfatta elevens lärande och framsteg på lärandets olika delområden. Vid bedömningen ska dess betydelse för lärandeprocessen beaktas. Elevvård Om ordnande av elevvård bestäms följande i lagen om den grundläggande utbildningen: 29 Den som deltar i utbildning har rätt till en trygg studiemiljö. I samband med att läroplanen utarbetas skall utbildningsanordnaren utarbeta en plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasseri samt verkställa planen och övervaka att den iakttas och förverkligas. Utbildningsstyrelsen skall i grunderna för läroplanen ge bestämmelser om hur denna plan skall utarbetas. Utbildningsanordnaren skall godkänna en ordningsstadga eller utfärda andra ordningsbestämmelser som skolan skall tillämpa i avsikt att främja den interna ordningen i skolan, ostörda studier samt tryggheten och trivseln i skolsamfundet. I den ordningsstadga och andra ordningsbestämmelser som avses i 3 mom. kan utfärdas sådana regler om de praktiska arrangemangen och ett korrekt uppförande som är nödvändiga för tryggheten och trivseln i skolsamfundet. Dessutom kan regler utfärdas om hur skolans egendom får hanteras och om hur man får vistas och röra sig i skolbyggnaden och på skolområdet. 31 a Elevvård En elev har rätt att avgiftsfritt få den elevvård som behövs för att han eller hon skall kunna delta i undervisningen. Elevvården avser att främja och upprätthålla elevens studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välfärd och understödjande verksamheter. Elevvården omfattar elevvård i enlighet med en läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren och sådana elevvårdstjänster som i hälso- och sjukvårdslagen(1326/2010) avses med skolhälsovård och i barnskyddslagen (417/2007) avses med stöd för skolgången. ( /1352) Elevvårdsarbetet genomförs i samarbete med eleven och vårdnadshavarna eller någon annan laglig företrädare. När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom elevvårdsarbetet, får endast de som deltar i elevens undervisning och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av elevens ärenden omedelbart hör delta i behandlingen. Med skriftligt samtycke av elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare eller så som särskilt bestäms i lag får också andra delta som behövs för behandlingen av elevens ärenden. ( /642) När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom elevvårdsarbetet görs en anteckning om vem som inlett ärendet, vad frågan gäller, beslut om fortsatta åtgärder med motivering, vem som deltagit i behandlingen av ärendet och vilka uppgifter om eleven som lämnats och till vem de lämnats. Utbildningsanordnaren ansvarar i egenskap av registeransvarig för behandlingen av personuppgifterna. ( /642) 12

13 Utbildningsanordnaren skall se till att nödvändig elevvård ordnas för en elev som på grund av sitt uppförande fått ett sådant disciplinärt straff som avses i 36 1 mom. eller förvägrats undervisning för den återstående arbetsdagen med stöd av 36 2 mom. Eleven får inte lämnas utan tillsyn efter åtgärder som avses i 36 2 och 3 mom. Ärenden, som har att göra med hela förskole-/skolsamfundets välmående och allmänt främjande av hälsa, behandlas mångprofessionellt utan hinder av bestämmelser för sekretess till skillnad från då enskilda barns/elevers ärenden behandlas i elevvårdsarbetet. Ärenden gällande ett barn eller elev som behandlas i förskolans mångprofessionella nätverk eller i skolans/gymnasiets elevvårdsgrupp är sekretessbelagda. När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom elevvårdsarbetet, får endast de som deltar i elevens undervisning och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av elevens ärenden omedelbart hör delta i behandlingen. Nätverksmöten och elevvårdsgruppernas möten ska protokollföras i enlighet med bestämmelserna i lagen om den grundläggande utbildningen. Protokollet ska finnas i endast ett exemplar, uppbevaras i ett låsbart arkiv och märkas konfidentiellt". Behandling av enskilda elevers ärenden protokollförs på skiljd blankett. Botten för protokollförande av elevvårdsgruppens möten och enskilda elevers ärenden är utarbetade. Vårdnadshavaren har rätt att få information om och delta i möten som ordnas i syfte att behandla vårdnadshavarens barn. Vårdnadshavaren har också rätt att ta del av den del av protokoll som behandlar ärenden angående deras barn. Ändringssökande Vårdnadshavare till elever inom den grundläggande utbildningen har i vissa fall rätt till ändringssökande i beslut fattade för arrangemangen för elevens utbildning. 42 Ändring i ett sådant beslut av en utbildningsanordnare som avses i denna lag och som gäller undervisning i religion och livsåskådningskunskap enligt 13, varning till en elev, avstängning av en elev för viss tid, en förmån eller rättighet enligt 31, 31 a, 32, 33 och 34 1 mom. söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen. I annat än i detta moment nämnt beslut som avses i 36 får ändring inte sökas genom besvär. Utan hinder av 1 mom. söks ändring i ett beslut genom besvär hos regionförvaltningsverket så som bestäms i förvaltningsprocesslagen, om beslutet gäller 1) antagning av en elev, 2) anordnande av särskilt stöd enligt 17 ( /642) 3) särskilda undervisningsarrangemang enligt 18, samt 4) inledande av grundläggande utbildning vid avvikande tidpunkt enligt 27. Ändring i ett beslut som regionförvaltningsverket har fattat med anledning av besvär som gäller ett sådant ärende som avses i 2 mom. 1 3 punkten söks hos förvaltningsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen. I beslut som regionförvaltningsverket har fattat med anledning av besvär enligt 2 mom. 4 punkten får ändring inte sökas genom besvär. 13

14 Besvär över ett beslut som avses i 2 eller 3 mom. och över ett beslut genom vilket en elev har getts en skriftlig varning eller avstängts för viss tid skall anföras inom 14 dagar från att elevens vårdnadshavare fick del av beslutet. Ärenden enligt detta moment skall behandlas i brådskande ordning. I förvaltningsdomstolens beslut genom vilket ett ärende som avses i 3 och 4 mom. har avgjorts får ändring inte sökas genom besvär. I ett beslut som avses i 22 som gäller elevbedömning får ändring inte sökas genom besvär. Elevens vårdnadshavare kan hos rektor begära att ett beslut som gäller studieframstegen eller kvarstannande i årskurs eller slutbedömningen omprövas. En vårdnadshavare som är missnöjd med den nya bedömningen som gjorts på begäran eller med det avgörande genom vilket begäran har avslagits kan begära rättelse i bedömningen hos regionförvaltningsverket. Närmare bestämmelser om ny bedömning och rättelse av bedömning utfärdas genom förordning av statsrådet. För undervisning som ordnas utomlands är den behöriga förvaltningsdomstolen Helsingfors förvaltningsdomstol och den behöriga regionförvaltningsmyndigheten Region-förvaltningsverket i Södra Finland. Läroplan för den grundläggande utbildningen Utbildningsstyrelsen har gjort upp grunder för den grundläggande utbildningens läroplan där ordnandet av stöd i undervisningen definieras. Den som deltar i utbildning har rätt att få stöd för lärande och skolgång genast när behov uppstår. För att i tidigt skede upptäcka behovet av stöd ska elevernas lärande och utveckling utvärderas kontinuerligt och stödåtgärderna sättas in i ett tillräckligt tidigt skede. För att trygga elevernas lärande och utveckling är det av avgörande betydelse att sätta in rätt nivå och rätt form av stöd vid rätt tidpunkt. Stödet inom den grundläggande utbildningen ordnas inom ramen för allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. Inom elevvården utvecklas, uppföljs och utvärderas välbefinnandet i hela skolgemenskapen och i enskilda klasser samt sörjs för att behov i anslutning till elevernas individuella växande, utveckling och hälsa beaktas i vardagen. Varje elevs helhetsmässiga välbefinnande följs upp. I samarbete med vårdnadshavare ingriper man i eventuella förändringar i välbefinnandet. Lagstiftning i anknytning till elevvård i den grundläggande utbildningen definieras närmare i kap 1.3 under Elevvård. 1.4 I ANSLUTNING TILL GYMNASIEUTBILDNING Gymnasielag Gymnasieutbildningen är en frivillig form av utbildning på andra stadiet. I gymnasielagen (629/1998) bestäms om allmänbildande gymnasieutbildning som bygger på den grundläggande utbildningen. Gymnasieutbildningen ger studerande färdigheter att inleda studier vid universitet eller yrkeshögskola eller att inleda yrkesutbildning som bygger på gymnasiets lärokurs. Målet med gymnasieutbildningen är att stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och samhällsmedlemmar, samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för fortsatta studier, i arbetslivet, för fritidsintressen och en allsidig personlighetsutveckling. Dessutom ska utbildningen stödja de studerandes förutsättningar för livslångt lärande och för att utveckla sig under hela sitt liv. Gymnasieutbildningen för ungdomar ska genomföras i samarbete med hemmen. I förordningen bestäms att studerande har rätt till studiehandledning så som den definieras i läroplanen. 14