Elevvård. Ändring av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

Transkript

1 Elevvård Ändring av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Godkänd av fakultetsrådet 11/6/2014

2 I N N E H Å L L 5.4 ELEVVÅRD Yrkesövergripande samarbete inom elevvården... 2 Elevvårdstjänster... 3 Psykolog... 3 Kurator... 3 Skolhälsovård... 3 Elevvårdsgrupper... 4 Styrgrupp... 4 Elevvårdsteam... 4 Skolans övergripande elevvårdsgrupp... 5 Expertgrupp Gemensam elevvård Individuell elevvård... 6 Samtycke... 6 Elevvårdsjournal... 7 Elevvårdsregister... 7 Patient- och klientjournal... 7 Sekretess Elevvårdsplaner Skolspecifik elevvårdsplan

3 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN KAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5.4 ELEVVÅRD I takt med att barnens och de ungas uppväxtmiljö och skolans verksamhetsmiljö förändras har elevvården blivit en allt viktigare del av skolans verksamhet. Elevvården är en del av skolans fostrings- och undervisningsuppdrag. Elevvården skall alltid utgå från barnets bästa 1. Elevvården i den grundläggande utbildningen och planerna som anknyter till den regleras i lagen om elev- och studerandevård. Eleven har rätt att avgiftsfritt få den elevvård som behövs för att eleven skall kunna delta i undervisningen 2. Elevvården innebär att främja och upprätthålla elevens goda lärande, goda fysiska och psykiska hälsa och sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa i skolgemenskapen. Elevvården ska i första hand bestå av förebyggande, gemensam elevvård som stöder hela skolan. Utöver det har eleverna också lagstadgad rätt till individuell elevvård 3. Yrkesövergripande samarbete är centralt inom elevvården. Elevvården skall grunda sig på konfidentialitet samt ett ömsesidigt förtroendefullt och respektfullt förhållningssätt mellan skolan, eleven och vårdnadshavaren. Elevvårdens uppgift är att, som en del av verksamhetskulturen i skolan, utveckla en inlärningsmiljö som stödjer välbefinnandet och stärker skolgemenskapen. Arbetet inom elevvården präglas av samarbete med elev och vårdnadshavare och bygger på delaktighet. Genom elevvården främjas en positiv interaktion och atmosfär. Målet är att skapa en sund, trygg och säker inlärnings- och uppväxtmiljö, att värna om den mentala hälsan, att förebygga utslagning och främja välbefinnandet i skolgemenskapen. Stöd för lärande och skolgång i undervisningen beskrivs i kapitel 4 i nuvarande läroplan, men från och med i kapitel 7 i läroplanen för den grundläggande utbildningen Yrkesövergripande samarbete inom elevvården Elevvården ordnas genom yrkesövergripande samarbete med undervisningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet så att elevvården bildar en fungerande och sammanhängande helhet 5. Elevvården genomförs i samarbete med eleven och elevens vårdnadshavare med hänsyn till elevens ålder och förutsättningar. Vid behov samarbetar man också med andra aktörer 6. Om det finns orsak till oro gällande skolgemenskapen eller i anknytning till elevernas välbefinnande försöker man hitta en lösning i samarbete med eleverna och vårdnadshavarna. Elevvården i skolan hör till alla som arbetar i skolgemenskapen och alla som ansvarar för elevvårdstjänsterna. Skolans personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet i skolgemenskapen 7. 1 FN:s konvention om barns rättigheter Lag om elev- och studerandevård 9 4 mom. 3 Lag om elev- och studerandevård 3 1 och 2 mom. 4 Lag om elev- och studerandevård 6 5 Lag om elev- och studerandevård 9 1 mom. 6 Lag om elev- och studerandevård 3 4 mom. och 18 1 mom. 7 Lag om elev- och studerandevård 4 1 och 2 mom. 2

4 Eleverna och deras vårdnadshavare informeras om den elevvård som finns att tillgå och anvisas att söka de elevvårdstjänster som de behöver 8. Elevens och vårdnadshavarens delaktighet i elevvården, systematiskt samarbete och information om elevvården ökar kännedomen om elevvården och sänker tröskeln att anlita tjänsterna. Att personalen inom olika yrkesgrupper konsulterar varandra är en viktig arbetsmetod inom elevvården. Målen, uppdragen och principerna för genomförandet av elevvården utgör en sammanhängande kontinuitet som sträcker sig från förskoleundervisningen till utbildningen på andra stadiet. Kommunikationen mellan de olika utbildningsstadierna är viktig när det gäller elevvården som helhet. Enhetliga förfaringssätt stöder elevens hälsa, välbefinnande och lärande i de olika utvecklingsstadierna. Samarbetsstrukturerna, -formerna och förfaringssätten för den yrkesövergripande elevvården ska utvecklas inom skolan och med olika samarbetsparter. Utvecklingen förutsätter systematisk utvärdering av elevvården 9. Elevvårdstjänster Till elevvårdstjänsterna hör psykolog- och kuratorstjänster samt skolhälsovårdstjänster 10. Tjänsterna berör individen, gemenskapen och samarbetet. Tjänsterna skall vara lätt tillgängliga för eleverna och vårdnadshavarna 11 och ordnas inom lagstadgad tid 12. Psykolog Psykologen utför psykologiska undersökningar och bedömningar samt ger utlåtanden som rör elevens skolgång och välbefinnande (bl.a. förskjuten skolstart, behov av intensifierat och särskilt stöd, behov av andra arrangemang som berör skolgången). Psykologen stöder eleverna genom enskilda samtal samt ger råd och stöd åt utbildningspersonal och föräldrar. Psykologen deltar vid behov i de skolvisa elevvårdsgrupperna samt vid behov och samtycke i expertgrupper. Nära samarbetspartners är kuratorn, skolans rektor, skolans personal, skolhälsovården och barnskyddet. Psykologen samarbetar även vid behov med barnpsykiatriska polikliniken, ungdomspsykiatriska polikliniken, familjerådgivningen, barnpsykiater, foniater, speciallärare, specialbarnträdgårdslärare och talterapeut. Kurator Kuratorn stöder eleven genom samtal, i frågor som berör skolgången specifikt, men också i frågor som berör elevens välbefinnande, i ett vidare perspektiv. Kuratorn håller också kontakt med och samarbetar med hemmet. Kuratorn verkar som en stödperson för skolans lärare i elevvårdsfrågor samt som kontaktperson och samarbetspartner till enheter utom skolan, enheter som ger stöd och hjälp åt barn och ungdomar och deras familjer. Skolkuratorn samarbetar med psykologen och med utbildningsväsendets ledning i syfte att utveckla elevvården. Kuratorn deltar vid behov i de skolvisa elevvårdgrupperna samt vid behov och samtycke i expertgrupper. Skolhälsovård Skolhälsovården är en serviceform inom hälsovårdscentralen, och utgör en fortsättning på det arbete, som påbörjats på barnrådgivningsbyrån och som utgör en del av elevomsorgen inom utbildningsväsendet. En sund uppväxt och utveckling hos eleverna är det gemensamma målet för eleverna, de övriga anställda inom elevvården, lärarna och föräldrarna/vårdnadshavarna. Skolhälsovårdens tyngdpunkt ligger på det förebyggande arbetet, att i ett så tidigt skede som möjligt upptäcka elevens och familjens behov av speciellt stöd, samt att ordna nödvändigt stöd, så fort som möjligt. 8 Lag om elev- och studerandevård 11 1 och 2 mom. 9 Lag om elev- och studerandevård Lag om elev- och studerandevård 3 3 mom. 11 Riksdagens kulturutskotts betänkande 14/2013 rd 12 Lag om elev- och studerandevård 15 och 17 3

5 Till skolhälsovårdens uppgifter hör att: följa upp, bedöma och främja elevens välbefinnande och hälsa genom årliga hälsoträffar med alla elever och i några årskurser även föräldrar, samt övriga individuella kontakter med elever/föräldrar. stöda vårdnadshavarnas välbefinnande och fostringsarbete i samarbete med andra anställda som är engagerade i elevvård och undervisning delta i det arbete som görs för att identifiera och klarlägga problem, som har att göra med inlärning, känsloliv och beteende hos elever ge möjlighet till konsultation då specialarrangemang krävs vid t ex ordnande av skolgång för handikappade eller långvarigt sjuka elever i samverkan med övriga sakkunniga övervaka och främja att arbetsförhållanden i skolan och skolarbetet fyller vissa sanitära krav och krav på säkerhet befrämja välbefinnande och hälsa i hela skolsamfundet med andra sakkunniga. Skolhälsovårdaren deltar vid behov i expertgruppens eller den skolvisa elevvårdsgruppens arbete. Skolläkaren ger konsultationshjälp och deltar vid behov i expertgruppens eller i den skolvisa elevvårdsgruppens verksamhet. Elevvårdsgrupper Utbildningsanordnaren tillsätter en styrgrupp för elevvården och elevvårdsgrupper 13 för skolan. Ärenden som gäller en enskild elev ska behandlas i en expertgrupp som tillsätts från fall till fall. Alla tre grupper har sina egna uppgifter och sammansättning som bestäms utgående från uppgifterna. Alla elevvårdsgrupper skall vara yrkesövergripande, vilket innebär att gruppen utöver undervisningspersonal också ska ha medlemmar som företräder skolhälsovården samt psykolog- och kuratorstjänster i enlighet med vad ärendet som behandlas förutsätter. Styrgrupp Inom Vasa övningsskola utses representant(er) till Vasa stads styrgrupp som leds av sektorchefen. Styrgruppen ansvarar för den allmänna planeringen, utvecklingen, styrningen och utvärderingen av utbildningsanordnarens elevvård. Styrgruppen har ett samordnande ansvar för elevernas fysiska och psykiska hälsa och trygghet från förskola till andra stadiet. OBS! ännu öppet om VÖS inbjuds att delta i stadens styrgrupp. Elevvårdsteam Inom Vasa övningsskola utses representant(er) till Vasa stads elevvårdsteam som består av representanter från förskola, grundläggande utbildning och andra stadiet samt social- och hälsovården. Elevvårdsteamets uppgifter är att förverkliga och följa upp den svenskspråkiga elevvårdens tyngdpunktsområden samt tillgången till elevvårdstjänsterna. 13 Lag om elev- och studerandevård mom. 4

6 Skolans övergripande elevvårdsgrupp Skolans övergripande elevvårdsgrupp ansvarar för planeringen, utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av skolans elevvård. Gruppens viktigaste uppgift är att främja välbefinnande och säkerhet i skolan och att genomföra och utveckla övrig gemensam elevvård (5.4.2 och 5.4.5). Elevvårdsgruppens arbete koordineras av rektor eller lärare som bestäms i den årliga läsårsplanen. I gruppen ingår grundskolrektor, prorektorer, speciallärare, skolpsykolog, skolkurator, skolhälsovårdare och elevhandledare. Vid behov kan lärare, personal eller andra samarbetspartners kallas att delta i eller höras inför elevvårdsmöten för att utveckla den gemensamma elevvården. Den övergripande elevvårdsgruppens arbete förverkligas vid behov i stadievisa elevvårdsgrupper, F-6 och 7-9. Elevvårdsgruppens arbete presenteras årligen i läsårsplanen samt i en årsberättelse som beskriver läsårets verksamhet. Expertgrupp Expertgrupper sammankallas för att utreda behovet av stöd och ordna elevvårdstjänster för en enskild elev eller en elevgrupp. Gruppen sammankallas av den person i undervisningspersonalen eller elevvården som ärendet hör till 14. Gruppens yrkesövergripande sammansättning bestäms från fall till fall och utgående från ärendet som behandlas. Expertgruppen utser en ansvarsperson inom gruppen. För att utse experter eller medlemmar i gruppen och för att andra samarbetspartner eller närstående till eleven ska få delta i arbetet i gruppen förutsätts elevens eller vårdnadshavarens samtycke Gemensam elevvård Elevvården är en viktig del av verksamhetskulturen i den grundläggande utbildningen. Till den gemensamma elevvården hör att följa upp, utvärdera och utveckla välbefinnandet i skolgemenskapen och elevgrupperna. Den gemensamma elevvården har också som uppgift att ansvara för att skolmiljön är hälsosam, trygg och fri från hinder 15. Gemensamma förfaringssätt utvecklas i samarbete med eleverna, vårdnadshavarna och övriga myndigheter och aktörer som främjar barns och ungas välbefinnande. Elevernas och vårdnadshavarnas delaktighet i frågor som gäller den gemensamma elevvården är viktig och stärker välbefinnandet. Utbildningsanordnaren skall främja elevernas delaktighet 16. Elevvården skapar förutsättningar för samhörighet, omsorg och öppen växelverkan i skolan. Förfaringssätt som ökar delaktigheten hjälper också till att förebygga och upptäcka problem i ett tidigt skede och ordna det stöd som behövs. Inom ramen för elev- studiehandledning ges elev och vårdnadshavare möjlighet att diskutera frågor i anslutning till studier, val av utbildning, framtida yrke och livssituation. Eleven har rätt till en trygg studiemiljö 17. Det innebär såväl fysisk och psykisk som social trygghet. Elevernas och personalens säkerhet tryggas i alla situationer. En lugn atmosfär främjar arbetsron och ordningsreglerna ökar säkerheten, trivseln och ordningen i skolan 18. Som en del av den skolspecifika elevvårdsplanen ingår en plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier. Om det 14 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om elev- och studerandevård 67/ Lag om elev- och studerandevård 4 1 mom. 16 Lag om grundläggande utbildning 47a 1 mom. (1267/2013) 17 Lag om grundläggande utbildning 29 1 mom. (1267/2013) 18 Lag om grundläggande utbildning 29 4 och 5 mom. (1267/2013) 5

7 förekommer trakasserier, mobbning eller våld i skolan eller på skolvägen ska läraren eller rektorn informera vårdnadshavarna till de inblandade eleverna 19. Omsorg om skolbyggnad, undervisningslokaler och läromedel bidrar till en hälsosam och trygg miljö. För undervisning som genomförs i olika lärmiljöer och för rasterna har skolorna enhetliga förfaringssätt. Säkerhetsanvisningar för undervisningen i olika läroämnen ska följas. Elevernas lärmiljö under perioder med praktisk arbetslivsorientering ska vara tryggad. Välbefinnandet i skolgemenskapen och den hälsosamma skolmiljön främjas och utvärderas systematiskt. Skolmiljön granskas med tre års mellanrum 20. Till främjande av trygghet hör också de förfaringssätt som gäller skoltransporter, datasäkerhet och förebyggande av olyckor. Skolan deltar regelbundet i större nationella utvärderingar som rör skolmiljön och välbefinnandet i skolan. Skolans övergripande elevvårdsgrupp tar del av resultaten och analyserar dem, informerar berörda och vidtar nödvändiga åtgärder vid behov. Verksamhetsplanerna finns beskrivna i den skolspecifika elevvårdsplanen Individuell elevvård Med individuell elevvård avses skolhälsovårdstjänster, psykolog- och kuratorstjänster som ges eleven samt yrkesövergripande elevvård som gäller enskild elev 21. De omfattande hälsoundersökningar som genomförs inom skolhälsovården och andra återkommande kontroller är en del av den individuella elevvården. Sammanställningarna av dem ger information som också kan användas inom den gemensamma elevvården. Målet med den individuella elevvården är att följa upp och främja elevens utveckling, hälsa, välbefinnande och lärande som helhet. Det är också viktigt att garantera tidigt stöd och att arbeta förebyggande. Elevernas individuella förutsättningar, resurser och behov beaktas både när elevvårdsstödet planeras och i skolans vardag. Samtycke Individuell elevvård förutsätter alltid elevens eller vid behov vårdnadshavarens samtycke 22. Elevens delaktighet, egna önskemål och åsikter om åtgärder och lösningar som gäller honom eller henne ska beaktas enligt elevens ålder, utvecklingsnivå och övriga personliga förutsättningar 23. Växelverkan ska vara öppen och präglas av respekt och förtroende. Arbetet ska ordnas så att eleven upplever situationen som rofylld och att han eller hon får sin röst hörd. Bestämmelser om sekretess och överlämnande av uppgifter ska följas i elevvårdsarbetet. När det gäller stöd för en enskild elev ska behandlingen av ett ärende i en expertgrupp och gruppens sammansättning också grunda sig på elevens eller vid behov vårdnadshavarens samtycke. Med ett specifikt skriftligt samtycke av eleven eller vårdnadshavaren får behövliga samarbetsparter inom elevvården eller närstående till eleven delta i behandlingen av ärendet 24. Medlemmarna i gruppen har rätt att be behövliga experter om råd i elevens ärende Lag om elev- och studerandevård 13 2 mom. 4 punkten och lag om grundläggande utbildning 29 3 och 7 mom. (1267/2013) 20 Hälso- och sjukvårdslag (1326/2010) 16 2 mom. Och Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011) Lag om elev- och studerandevård 5 1 mom. 22 Riksdagens kulturutskotts betänkande 14/2013 rd 23 Lag om elev- och studerandevård 18 1 mom. 24 Lag om elev- och studerandevård 19 1 och 2 mom. 25 Lag om elev- och studerandevård 19 3 mom. Och lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) 26 3 mom. 6

8 Elevvårdsjournal Behandlingen av en enskild elevs ärende i en expertgrupp dokumenteras i en elevvårdsjournal. Den som är ansvarig i gruppen antecknar i elevvårdsjournalen de uppgifter som är nödvändiga för att ordna och genomföra den individuella elevvården. Även andra medlemmar i expertgruppen kan göra anteckningar i elevvårdsjournalen. Journalen förs i fortlöpande kronologisk form. Enligt lagen om elev- och studerandevård 26 ska journalen innehålla följande uppgifter: elevens namn, personbeteckning, hemkommun och kontaktinformation samt, för minderåriga elever, vårdnadshavarens eller en annan laglig företrädares namn och kontaktinformation datum för dokumenteringen samt vem som gjort den och hans eller hennes yrkes- eller tjänsteställning, vem som deltagit i mötet och deras ställning, vad ärendet gäller och vem som inlett ärendet, vilka åtgärder som vidtagits medan elevens situation har utretts, såsom utlåtanden, undersökningar och utredningar, vilka åtgärder som vidtagits, såsom samarbete med olika parter samt tidigare och nuvarande stödåtgärder, uppgifter om behandlingen av ärendet vid gruppens möte, mötesbesluten och planen för genomförande av besluten, samt vem som ansvarar för genomförandet och uppföljningen. Om uppgifter i en elevvårdsjournal lämnas ut till en utomstående, ska det i handlingen dessutom antecknas vilka uppgifter som lämnats ut, till vem och på vilka grunder 27. Elevvårdsregister Elevvårdsjournaler och övriga dokument som man inom elevvården upprättat eller erhållit angående enskilda elever införs i ett elevvårdsregister. Utbildningsanordnaren ansvarar för behandlingen av personuppgifter och upprätthåller registret. Uppgifter som införs i elevvårdsregistret och som gäller en enskild elev eller någon annan enskild person är sekretessbelagda 28. Patient- och klientjournal Skolhälsovårdspersonalen och psykologerna antecknar det individuella elevvårdsarbetet i en patientjournal. Kuratorerna antecknar klientuppgifterna i en klientjournal 29. Sekretess Trots sekretessbestämmelserna har de som deltar i anordnandet och genomförandet av individuell elevvård för en elev rätt att av varandra få och till varandra och den myndighet som svarar för elevvården lämna ut sådana uppgifter som är nödvändiga för att den individuella elevvården ska kunna ordnas och genomföras 30. De har också rätt att få och till varandra och till elevens lärare, rektor och utbildningsanordnare lämna ut information som är nödvändig för att elevens undervisning ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt 31. Den som lämnar ut information måste till exempel överväga om det handlar om information som är nödvändig för att garantera elevens eller de övriga elevernas säkerhet. Informationen kan till exempel gälla en sjukdom som eleven har som måste beaktas i 26 Lag om elev- och studerandevård 5 2 mom. och 20 1, 3 och 4 mom. 27 Lag om elev- och studerandevård 20 5 mom. 28 Lag om elev- och studerandevård 21 1 mom. och 22 1 mom. 29 Lag om elev- och studerandevård 20 2 mom., Lag om patientens ställning (785/1992) 12 och Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) 30 Lag om elev- och studerandevård 23 2 mom. 31 Lag om grundläggande utbildning 40 2 mom. (1288/2013) 7

9 undervisningssituationerna. Även om det finns en lagstadgad grund för att lämna ut information är det, med tanke på samarbetet och förtroendet, alltid bäst att i första han be om elevens eller vårdnadshavarens samtycke för att lämna ut sekretessbelagda uppgifter. Om en elev övergår till undervisning eller utbildning som ordnas av en annan utbildningsanordnare, ska den tidigare utbildningsanordnaren begära samtycke av eleven eller vid behov elevens vårdnadshavare till att sådana sekretessbelagda uppgifter i elevvårdens klientregister som behövs för elevvårdens kontinuitet får överlämnas till den nya utbildningsanordnaren 32. Däremot ska uppgifter som är nödvändiga med tanke på ordnandet av undervisningen, trots sekretessbestämmelserna och utan dröjsmål, överlämnas till den nya utbildningsanordnaren eller anordnaren av gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. Motsvarande uppgifter kan också ges på begäran av den nya utbildningsanordnaren Elevvårdsplaner Läroplanen har till den del den berör elevvården gjorts upp i samråd med de myndigheter som sköter uppgifter inom den kommunala social- och hälsovården 34. Eleverna, elevkåren 35, vårdnadshavarna samt övriga myndigheter och samarbetspartners har deltagit i beredandet av läroplanen och planerna som anknyter till läroplanen. Elevvårdsplanen består av tre olika planer som tillsammans styr planeringen och genomförandet av elevvården. Planerna utarbetas i yrkesövergripande samarbete. a. Välfärdsplan för barn och unga, där elevvården finns beskriven 36 b. Elevvården i läroplanen 37 c. Skolspecifika elevvårdsplaner Skolspecifik elevvårdsplan I läroplanen är de lokala målen och tillvägagångssätten inom elevvården i den grundläggande utbildningen beskrivna liksom sambandet med välfärdsplanen för barn och unga. Utbildningsanordnaren svarar för att det utarbetas en plan för hur elevvården ska genomföras, utvärderas och utvecklas. Planen utarbetas i samråd med skolans personal, eleverna och deras vårdnadshavare och ingår i skolans verksamhetsplan. Den skolspecifika elevvårdsplanen 39 skall granskas inom ett år efter att kommunens välfärdsplan för barn och unga har granskats. Välfärdsplanen för barn och unga godkänns i kommunfullmäktige och granskas minst vart fjärde år Lag om elev- och studerandevård 23 3 mom. 33 Lag om grundläggande utbildning 40 4 mom. (1288/2013) 34 Lag om grundläggande utbildning 15 2 mom. (477/2003) 35 Lag om grundläggande utbildning 47a 1 och 3 mom. (1267/2013) 36 Lag om elev- och studerandevård 12 Barnskyddslagen (417/2007) 12 1 mom. 37 Lag om grundläggande utbildning 14 2 mom. (477/2003) 38 Lag om elev- och studerandevård Lag om elev- och studerandevård Barnskyddslagen 12 1 mom. 8

10 Den skolspecifika elevvårdsplanen innehåller följande element: 1. Det totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster För att garantera att tjänsterna fördelas jämlikt och att verksamheten inriktas på ett ändamålsenligt sätt uppges i elevvårdsplanen en uppskattning av det totala behovet av elevvård i skolan och tillgängliga elevvårdstjänster 41. Uppskattningen kan vid behov justeras. Elevvårdsplanen innehåller en uppskattning av elevvårdstjänster som är tillgängliga i skolan, nämligen skolhälsovårds- samt psykolog- och kuratorstjänster. I planen beskrivs också hur elevvårdstjänsterna ordnas och vilken arbets- och ansvarsfördelning de förutsätter samt det yrkesövergripande samarbete som behövs för att genomföra tjänsterna, samt hur elevvårdstjänsterna fördelas mellan individuell elevvård, gemensam elevvård och elevvårdssamarbete samt utveckling och uppföljning av elevvården. 2. Gemensam elevvård och tillvägagångssätt I elevvårdsplanen beskrivs hur den gemensamma elevvården 42 ordnas som helhet och hur man främjar hälsa, trygghet och välbefinnande i skolgemenskapen och skolmiljön. I elevvårdsplanen beskrivs: tillvägagångssätt och praxis i skolans elevvårdsgrupp, samarbetet med utomstående parter som främjar barns och ungas välbefinnande för att utveckla den gemensamma elevvården, samarbetet i anslutning till elevhandledning, utbildningsövergångar och planering av fortsatta studier, samarbetet och tillvägagångssätten i samband med undersökningar av skolmiljön och välbefinnandet i skolan, samarbetet i anslutning till hälsorådgivning och undervisning i hälsokunskap, ordningsreglerna, hur frånvaro följs upp, hur man informerar om frånvaro och hur man ingriper, hur olyckor förebyggs, första hjälpen är ordnad och hur eleverna hänvisas till vård, hur man förebygger användning av tobaksvaror, alkohol och andra rusmedel och hur man ingriper i användningen, anvisningar om väntetider och säkerhet i fråga om skoltransporter, en plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier 43, hur man agerar vid akuta kriser och hotfulla eller farliga situationer Ordnandet av individuell elevvård I elevvårdsplanen beskrivs hur den individuella elevvården 45 ordnas för att följa upp och främja barnets och den ungas utveckling, välbefinnande och lärande samt hur man förverkligar individuella stödåtgärder. 41 Lag om elev- och studerandevård 13 2 mom. 1 punkten 42 Lag om elev- och studerandevård 13 2 mom. 2 punkten 43 Lag om elev- och studerandevård mom. 4 punkten och Lag om grundläggande utbildning 29 3 mom. (1267/2013) 44 Räddningslag (379/2011) 15 och Statsrådets förordning m räddningsväsendet (407/2011) 1 och 2 45 Lag om elev- och studerandevård 13 2 mom. 2 punkten 9

11 I elevvårdsplanen beskrivs: samarbetet med skolhälsovården i samband med omfattande hälsoundersökningar, hur vård, specialdiet eller medicinering som elevens sjukdom kräver, ordnas i skolan, samarbetet i samband med intensifierat och särskilt stöd, flexibel grundläggande utbildning och sjukhusundervisning, elevvårdsstödet för elever som fått disciplinärt straff eller förvägrats undervisning, hur expertgruppen sammankallas och samtycke inhämtas samt gruppens enhetliga rutiner för behandling av enskild elevs ärende, hur elevvårdsjournaler utarbetas och förvaras, samt samarbetet med utomstående tjänsteleverantörer och samarbetsparter, såsom ungdomsarbetet, barnskyddet, specialsjukvården och polisen. 4. Ordnandet av samarbetet mellan elevvården, eleverna och deras vårdnadshavare Elevvården genomförs i samarbete med eleverna och vårdnadshavarna 46. I elevvårdsplanen beskrivs på vilket sätt elevernas och vårdnadshavarnas delaktighet främjas och samarbetet organiseras. I elevvårdsplanen beskrivs: hur eleven och vårdnadshavarna tar del i planeringen, genomförandet och utvärderingen av den gemensamma och individuella elevvården, samt hur elever, vårdnadshavare och samarbetsparter informeras om principerna och praxis för den gemensamma och individuella elevvården. 5. Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen Utbildningsanordnaren följer upp 47 genomförandet av elevvårdsplanen 48. I elevvårdsplanen beskrivs genom vilka åtgärder planen följs upp 49 vem som ansvarar för uppföljningen i skolan, vad som följs upp med vilka metoder informationen samlas in hur ofta uppföljningen sker hur informationen behandlas och utnyttjas för att utveckla elevvården i skolan hur elever, vårdnadshavare och samarbetsparter informeras om de mest centrala resultaten. Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen är en del av utbildningsanordnarens egenkontroll. Utbildningsanordnaren ansvarar i samarbete med undervisningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet för att egenkontrollen av elevvårdsarbetet genomförs Elev- och studerandevårdslag 13 2 mom. 3 punkten 47 Elev- och studerandevårdslag 13 2 mom. 5 punkten 48 Elev- och studerandevårdslag 13 4 mom. 49 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om elev- och studerandevård 67/ Elev- och studerandevårdslag 26 1 mom. 10