Hörande, beslut, verkställande, sekretess vad säger lagen om processerna?
|
|
- Stefan Lundqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hörande, beslut, verkställande, sekretess vad säger lagen om processerna? Helsingfors Åbo Vasa Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell
2 Allmänt om processerna kring stöd Elevhälsan bygger på självbestämmanderätt medan det pedagogiska stödet är i skolans händer Delaktighet och god förvaltningssed är viktigt Elevens rättsskydd bygger på en rätt att söka ändring i beslut som väsentligt påverkar skolgången om man inte fattar något beslut alls kan man inte söka ändring, och det är värre än om beslutet är fel och kan ändras Många saker får bestämmas och behöver bestämmas lokalt, eftersom lagen och grunderna för läroplanen inte ger tillräckliga svar på hur man ska jobba i praktiken 2
3 Förvaltningsbeslut som tangerar stöd Särskilt stöd Särskilda undervisningsarrangemang Förlängd läroplikt Inledande av grundläggande utbildning vid avvikande tidpunkt Beslut om stödtjänster och förmåner såsom biträden, tolkar, hjälpmedel, skjutsar osv. (kan ingå i beslut om särskilt stöd) Närskola (kan ingå i beslut om särskilt stöd) 3
4 Allmänna krav på förvaltningsbeslut Ett förvaltningsbeslut ska vara skriftligt Av beslutet ska framgå vad en part specifikt är berättigad eller förpliktad till detta kan inte lämnas till senare handlingar som man inte kan söka ändring i Beslutet ska motiveras, förutom om man godkänner ett yrkande som inte gäller någon annan part och ingen annan har rätt att söka ändring Det ska vara klart hur prövningsrätten har använts Anvisningar för sökande av ändring ska bifogas 4
5 Hörande (FörvL 34 ) Vårdnadshavarna ska höras om de inte har initierat ett ärende som godkänns (eller vid anvisande av närskola) Inför beslut om särskilt stöd ska också eleven höras Tillgång till dokumentation och tillräcklig betänketid Det räcker att man har berett tillfälle att bli hörd Underskrift behövs inte då beslutanderätten finns hos utbildningsanordnaren Hörandet är inte en ja/nej-fråga, utan synpunkterna ska dokumenteras och beaktas i mån av möjlighet om man går emot vårdnadshavarna borde det motiveras 5
6 Problematik kring nyfamiljer Utgångspunkten är att vårdnaden är odelbar: Båda vårdnadshavarna ska höras Båda vårdnadshavarna ska delges beslut eftersom de är skilda parter Om samtycke krävs för en åtgärd som inte är rutinmässig måste båda ge samtycke Myndigheten har utredningsansvaret det går inte att överlåta hörandet till en part Bonusföräldrar har ingen ställning i förhållande till barnet 6
7 Verkställande av beslut (FörvL 49 f ) Utgångspunkten är att ett beslut i vilket omprövning får begäras inte får verkställas innan det har vunnit laga kraft Undantag: om lagen tillåter det, om beslutet till sin natur är sådant att det bör verkställas omedelbart eller om ett allmänt intresse kräver verkställighet I praktiken det första beslutet om skolplats, vilket kan vara omstritt om det är en specialskola Omprövningsmyndigheten kan förbjuda att beslutet verkställs eller avbryta verkställigheten Ett tidigare beslut gäller tills det nya har vunnit laga kraft 7
8 Förhållandet mellan stöd och elevhälsa I och med EoSVL delades stödet till eleven upp i pedagogik å ena sidan och elevens fysiska, psykiska och sociala välmående å andra sidan Pedagogiskt stöd ska inte som sådant behandlas i elevhälsans expertgrupper, men i elevhälsoarbetet kan det konstateras att eleven behöver pedagogiskt stöd, varvid undervisningssidan får ta över Lärares roll i expertgrupper är något oklar Systemet bygger på fungerande informationsgång och tillit till varandras yrkeskompetens och professionalitet 8
9 Yrkesövergripande behandling Tidigare skulle stödet behandlas yrkesövergripande inom elevvårdsarbetet, nu ska det ske i samarbete med yrkesutbildade personer inom elevvården Ändringen tillkom i riksdagsbehandlingen av EoSVL för att lagen annars skulle ha blivit inkonsekvent Det framgår ingenstans att det skulle ha varit meningen att ändra tidigare praxis det bara kallas inte elevvård Fortsättningsvis borde man tänka elevspecifikt och sektoröverskridande, men man behöver fundera över dokumentationen och elevhälsopersonalens roll 9
10 Dokumentation Blanketter är ett hjälpmedel, inte ett hinder Medan elevhälsan har ett eget register hör det pedagogiska stödet i princip ihop med elevregistret Inte förbjudet att ha enstaka relevanta uppgifter som rör elevhälsotjänster i de pedagogiska dokumenten Papper är inte säkrare än elektroniska register Det krävs att man har vidtagit tillräckliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda uppgifterna mer än så finns inte sagt och ingen ger grönt ljus Kommunen ska ha en plan för arkiveringen 10
11 Sekretess Bl.a. följande är sekretessbelagt enligt 24 1 mom i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet: klientskap hos socialvården, hälsotillstånd, vård och rehabilitering, sexuellt beteende eller inriktning (25 p) psykologiska test (29 p) elevvård, befriande av elev från undervisning, provprestationer, verbala bedömningar av en elevs personliga egenskaper (30 p) levnadssätt, fritidssysselsättningar, familjeliv och motsvarande personliga förhållanden (32 p) Lagen är otydlig kring om pedagogiskt stöd i sig är sekretessbelagt (jfr 40 i lagen om småbarnspedagogik) 11
12 Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter Inom undervisningen gäller bara OffL : uppgifter får inte ges till utomstående tänk: need-to-know Uppgifter som är nödvändiga för att ändamålsenligt ordna undervisning kan ges inom elevhälsan och från elevhälsan till lärare, rektor och utbildninganordnare (40 2 mom) Med specifikt skriftligt samtycke får uppgifter begäras också från andra håll när det är nödvändigt (40 3 mom) Utbildningsanordnaren kan oberoende av sekretessen få nödvändiga uppgifter från småbarnspedagogik samt social- och hälsovård (offentlig och privat) (41 4 mom) 12
13 Uppgifter om undervisning vid skolbyte Utbildningsanordnare C (yrkesutbildning) Kommun A Kommun B Gymnasium Grundläggande utbildning Grundläggande utbildning Grundläggande utbildning Förskola Förskola Förskola Daghem Privat daghem Alla uppgifter kan överföras (samma utbildningsanordnare och samma lag) Nödvändiga uppgifter måste överföras, andra uppgifter endast med samtycke Uppgifter kan överföras endast med samtycke 13
14 Stödet och GDPR EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) torde inte orsaka hinder för den behandling av personuppgifter som behövs för att ordna stöd Grunden för behandlingen är att den föranleds av en lagstadgad uppgift, varvid samtycke inte behövs Inga onödiga uppgifter får dock behandlas, och uppgifter ska inte lagras längre än nödvändigt Processerna ska dokumenteras så att man kan visa hur personuppgifterna behandlas 14
15 Stöd inom det allmänna stödet (16 ) En elev har rätt till stödundervisning om hen tillfälligt har blivit efter i studierna Rätten är subjektiv och orsaken saknar betydelse eventuella avtal i samband med resor och liknande binder vårdnadshavarna bara moraliskt, inte juridiskt Eleven kan inte gå miste om undervisning för att de andra elevernas skolskjuts går en viss tid Elever som har svårigheter med inlärning eller skolgång har rätt till specialundervisning på deltid Kräver inga beslut 15
16 Intensifierat stöd (16 a ) Används då det allmänna stödet inte räcker till Inleds efter en pedagogisk bedömning i samarbete med elevhälsan och verkställs enligt en plan för lärande, som utarbetas i samarbete med eleven och vårdnadshavarna Om hemmet vägrar samarbeta får inte stödet utebli Inget förvaltningsbeslut fattas om intensifierat stöd och därför är det inte möjligt att söka ändring Om eleven får tjänster eller hjälpmedel inom det intensifierade stödet ska ett separat beslut fattas om det 16
17 Särskilt stöd (17, 17 a ) Den enda stödnivån som kräver ett förvaltningsbeslut Beslutet ska innehålla åtminstone: 1. Elevens normala undervisningsgrupp 2. Eventuella tolknings-, biträdes- och övriga tjänster 3. Undantagsarrangemang i undervisningen Bygger på en pedagogisk utredning, som görs av elevens lärare i samarbete med elevhälsan och som vid behov kompletteras med expertutlåtanden Eleven och vårdnadshavarna ska höras 17
18 Särskilt stöd (17, 17 a ) Beslut om särskilt stöd ska granskas åtminstone efter åk 2 och inför åk 7, men inget hindrar att man gör det oftare Ett nytt beslut ska alltid föregås av en ny utredning Beslut ska fattas också då man går ner i stödnivå På basis av beslutet görs en individuell plan (IP) som beskriver det praktiska genomförandet Ändring i beslutet om särskilt stöd söks genom omprövningsbegäran hos RFV, förutom till den del det handlar om tjänster och förmåner (förvaltningsdomstol) Det går inte att söka ändring i IP 18
19 Tjänster och hjälpmedel (31 1 mom) Beslut om olika tjänster och hjälpmedel för lärande och skolgång ska ingå i ett beslut om särskilt stöd, men man kan också vara på en annan stödnivå, och då krävs separat beslut I princip borde också omfattningen av tjänsterna specificeras i beslutet, eftersom tjänsterna annars i praktiken kan bli mindre omfattande i framtiden utan att man kan söka ändring ( X har tillgång till gruppbiträde ) Ändring söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen 19
20 Beslut om närskola (6 2 mom) Specialundervisning på heltid i smågrupp behöver inte ordnas i varje skola om eleven behöver sådan ska hen anvisas en plats i en skola som erbjuder det Kommunen är skyldig att anvisa en skolplats där elevens behov kan uppfyllas Om eleven väljer en annan skola ger man det stöd man kan ge i den skolan (jfr HFD:2006:80) Beslutet om särskilt stöd ska ange elevens normala undervisningsgrupp, men skolplatsen kan anvisas skilt Ändring söks genom omprövningsbegäran hos RFV 20
21 Inledande vid avvikande tidpunkt (27 ) Om det finns förutsättningar för det har ett barn rätt att inleda den grundläggande utbildningen ett år tidigare och kan få tillstånd att börja ett år senare än normalt Beslutet ska bygga på psykologisk och vid behov medicinsk utredning Om skolgången inleds tidigare finns ändå inte rätt till förskoleundervisning året innan (som 5-åring) Ändring söks genom omprövningsbegäran hos RFV 21
22 Särskilda undervisningsarrangemang (18 ) Tillåter avvikelser från lagen och läroplanerna för en enskild elev om: 1. eleven till någon del har kunskaper och färdigheter som motsvarar lärokursen 2. det på grund av elevens bakgrund till någon del är oskäligt att eleven genomgår lärokursen 3. det är motiverat av skäl som har samband med elevens hälsotillstånd Kräver ett förvaltningsbeslut 22
23 Särskilda undervisningsarrangemang (18 ) Om det inte är vårdnadshavarna som har tagit initiativet ska de höras inför beslutet Det finns inte någon uttömmande förteckning över arrangemang som kan göras inom ramen för särskilda undervisningsarrangemang, men allt måste ha godtagbara skäl och stå i proportion till ändamålet Skälen måste finnas hos eleven, inte till exempel i utbildningsanordnarens budget Ändring söks genom omprövningsbegäran hos RFV 23
24 Hemundervisning (26 3 mom) Hemundervisning innebär att en elev inte alls är inskriven i någon skola, inte får några förmåner och inte får något avgångsbetyg man följer helt enkelt inte lagen Hemundervisning är inte en tillfällig lösning Sker alltid på vårdnadshavarnas eller någon annan laglig företrädares initiativ och genom anmälan Undervisningen ska följa läroplansgrundernas allmänna lärokurs, det är inte möjligt med individualisering Kommunen ska övervaka elevens framsteg 24
25 Annan undervisningsplats (6 2 mom) Sådan hemundervisning som initieras av skolan är egentligen ett anvisande av en annan undervisningsplats Utgångspunkten är att eleven har rätt till samma undervisning och handledning oberoende av var det sker Undervisningen ska skötas av lärare, inte av föräldrarna Om avvikelser görs i omfattningen av undervisningen måste det ske med beslut enligt 17 eller 18 och bygga på elevens behov snarare än resurshänsyn 25
26 Förlängd läroplikt (25 2 mom) Ett barn vars funktionshinder eller sjukdom medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen uppenbart inte kan nås under nio år har förlängd läroplikt Innebär att barnet blir läropliktigt ett år tidigare och läroplikten fortgår i 11 år (den upphör således vid samma tidpunkt som den annars skulle ha upphört) Ger rätt till förskoleundervisning som 5-åring och påverkar gruppstorlekar i skolan Förlängd läroplikt är alltid kopplad till särskilt stöd 26
27 Förlängd läroplikt (25 2 mom) Enligt läroplansgrunderna kan man återkalla förlängd läroplikt, men: Läroplikten tar hursomhelst slut efter fullgjord lärokurs Verkningarna är oklara: Om läroplikten har börjat ett år tidigare men minskar till det normala 10 år har då eleven ett år mindre än normalt på sig att klara av grundläggande utbildningen? Uppenbarhetskravet borde sätta tröskeln så högt att det aldrig uppstår ett behov av att återta beslutet Ändring söks genom omprövningsbegäran hos RFV 27
28 Gruppstorlekar (GrUF 2 ) Gränserna för gruppstorlekar är följande: 20 elever om en grupp inom allmän undervisning inkluderar en eller flera elever med förlängd läroplikt 8 elever i en grupp där de flesta har förlängd läroplikt 6 elever i en grupp för mycket gravt utvecklingsstörda Dessa gränser får inte överskridas ens tillfälligt En grupp där elever med särskilt stöd undervisas får omfatta högst 10 elever, men det får överskridas om det är motiverat på grund av elevernas förutsättningar eller arbetssättet och arrangemanget inte äventyrar målet 28
LukiMat Informationstjänst
LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 21.8.1998/628 4 Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288) 11 Undervisningens innehåll 14 Timfördelning och grunderna för läroplanen
Elevens rättigheter. Vasa 13.4.2013. Thomas Sundell. Jurist Svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet
Elevens rättigheter Vasa 13.4.2013 Thomas Sundell Jurist Svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenskspråkiga serviceenhet för undervisningsväsendet 16.4.2013
Individuellt inriktad elevhälsa
Individuellt inriktad elevhälsa Helsingfors 4.11.2014 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet /
Samarbetsmöjligheter ur ett juridiskt perspektiv
Samarbetsmöjligheter ur ett juridiskt perspektiv Tammerfors 5.11.2018 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna
Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna Nationella utvecklingsdagar för specialundervisning 21-22.4.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Pedagogiska modellblanketter Tre
Individuellt inriktad elevhälsa
Individuellt inriktad elevhälsa Helsingfors 7.4.2014 Åbo 8.4.2014 Vasa 10.4.2014 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet
Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?
Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika
Nya lagen om småbarnspedagogik
Nya lagen om småbarnspedagogik Vasa, Helsingfors, Åbo 12.9.2018 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
Sekretessbestämmelsen i nya gymnasielagen
Sekretessbestämmelsen i nya gymnasielagen Tammerfors 5.11.2018 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
Om skyldigheten att ordna småbarnspedagogisk verksamhet och grundläggande utbildning för invandrare
Om skyldigheten att ordna småbarnspedagogisk verksamhet och grundläggande utbildning för invandrare Tammerfors 14.3.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?
Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter
Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete
Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete Jakobstad 8.5.2015 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska
NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN
NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 1 Överföring av förskoleverksamhet All förskoleverksamheten i Nykarleby stad har genom beslut i stadsfullmäktige 38 18.05.2000 överförts att administreras
Eleven studerar enligt verksamhetsområde
Utbildningsanordnare INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Eleven studerar enligt verksamhetsområde Sekretessbelagd Offentlighetslagen 24 1 mom. punkt 30 1. BASUPPGIFTER Elevens namn
LAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING
LAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING SKOLLAGSTIFTNING November 2011 Lag om grundläggande utbildning 1998/628 samt uppdatering av den Nedan följer lagparagrafer och förordningar som berör elevens rätt
INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK
INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter
Lagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation
Lagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation 7.4.2014 Helsingfors 8.4.2014 Åbo 10.4.2014 Korsholm Ira Vanne Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet
Juridik i eftermiddagsverksamhet del 2: Offentlighet och sekretess
Juridik i eftermiddagsverksamhet del 2: Offentlighet och sekretess Möte för personal inom eftermiddagsverksamheten i Helsingfors 22.11.2006 Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan Offentlighetslagen:
Anordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP)
Anordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP) Sekretessbelagd Offentlighetslagen 24 1 mom. 30 punkten 1. BASUPPGIFTER Barnets namn Födelsedatum Förskoleenhet
TYSTNADSPLIKTEN I SKOLAN
TYSTNADSPLIKTEN I SKOLAN Henrik Hägglund Februari 2012 1. Inledning Utbildningen ska genomföras i samarbete med hemmen. Det här är en central princip i lagen om grundläggande utbildning och den innebär
1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt
BESLUTANDERÄTT I ENLIGHET MED DAGVÅRDSLAGSTIFTNING OCH UTBILDNINGSLAGSTIFTNING FÖR TJÄNSTEMÄN INOM ESBO STADS RESULTATENHET FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING Godkänd 11.3.2009, ändrad 23.9.2009, 27.1.2010,
STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG
STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Denna sammanställning av stödformerna har gjorts av Pia Vataja. Den som vill läsa mera, hänvisas till grunderna för grundskolans läroplan. Den finns på: www.oph.fi/lagar_och_anvisningar/laroplans-_och_examensgrunder/grundlaggande_utbildningen
Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn
Porvoo - Borgå Utbildning Den trygga inlärningsstigen Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Den trygga och enhetliga inlärningsstigen I Borgå vill man trygga barn och ungdomars
Aktuellt inom småbarnspedagogiken. CLL:s Kick-offdag i Tammerfors
Aktuellt inom småbarnspedagogiken CLL:s Kick-offdag i Tammerfors 13.9.2016 1 Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik Svenska enheten för bildningsväsendet Malin Eriksson, Svenska enheten 2 Svenska
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Stödets A B C Helsingfors Åbo Vasa
Stödets A B C Maj-Len Engelholm undervisningsråd Sonja Hyvönen specialsakkunnig 24.10 2018 Helsingfors 25.10.2018 Åbo 26.10.2018 Vasa Alla ska ha rätt att nå sin fulla potential Jämlik grundläggande utbildning
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Ny lagstiftning om arbetsro och elevhälsa
Ny lagstiftning om arbetsro och elevhälsa Sibbo 27.10.2014 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
Stöd i skolan. ett sätt att lyckas
Stöd i skolan ett sätt att lyckas Den här foldern är till för dig som har barn i grundskolan. Här kan du läsa om vilka möjligheter som finns för elever som är i behov av stöd, och hur skolorna arbetar
Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken?
Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken? 4.11.2013 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för
Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning
Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård
Sjundeå kommun, småbarnspedagogiska tjänster Parkstigen 1, Sjundeå
SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN DATASKYDDSBESKRIVNING EU:s dataskyddsförordning 2016/679 1. Personuppgiftsansvarige Namn FO-nummer Sjundeå kommun, småbarnspedagogiska tjänster 0131156-4 Adress Telefon E-post
Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad
Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.
Vad är skolans ansvar?
Vad är skolans ansvar? Vasa 9.10.2014 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell
Vad är nytt i den nya lagen?
Vad är nytt i den nya lagen? Lagen om allmänna bibliotek ur ett praktiskt perspektiv Vasa 16.3.2017 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens
Vardagsjuridik för lärare
Vardagsjuridik för lärare Tammerfors 29.1.2019 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas
Anvisning 1/ (6)
Anvisning 1/2015 1 (6) Enligt sändlista Tillämpning av lagstiftningen om privat social- och hälsovård på social- och hälsovårdstjänster som produceras av privata utbildningsanordnare Bakgrund och anvisningens
Lagen om klienthandlingar inom socialvården
Lagen om klienthandlingar inom socialvården Vasa 14.9.2015 Helsingfors 15.9.2015 Åbo 16.9.2015 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.
LUONNOS LAUSUNNOLLE Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev-
Riktlinjer för skolpliktsbevakning
Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,
ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I LÄROPLANER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I RASEBORGS STAD 2011 Med ändringar i elevvården 2014
ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I LÄROPLANER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I RASEBORGS STAD 2011 Med ändringar i elevvården 2014 Fastställd i Raseborgs bildningsnämnd 5.6.2014 1 Justeringar i enlighet
Stöd för växande, lärande och skolgång i förskolan och den grundläggande utbildningen
Stöd för växande, lärande och skolgång i förskolan och den grundläggande utbildningen 1.8.2016 Kimitoöns kommun 2 Innehållsförteckning sida 1. A Stöd för barnets växande och lärande i förskolan 4 1. B
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen samt ändringar och kompletteringar av Ingå läroplans grunder 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. LÄROPLANEN... 4 1.2
7. ELEVVÅRD. Elevvården i den grundläggande utbildningen och planerna som anknyter till den regleras i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013).
7. ELEVVÅRD I takt med att barnens och de ungas uppväxtmiljö och skolans verksamhetsmiljö förändras, har elevvården blivit en allt viktigare del av skolans kärnverksamhet. Elevvården hänger nära samman
Elevvårdens ABC. Maj-Len Engelholm undervisningsråd Helsingfors Åbo Vasa. Enheten för svenskspråkig utbildning
Elevvårdens ABC 2.10.2019 Helsingfors 3.10.2019 Åbo 8.10.2019 Vasa Maj-Len Engelholm undervisningsråd Enheten för svenskspråkig utbildning Vad är elevvård? Eleven har rätt att avgiftsfritt få den elevvård
Stöd för lärande och skolgång - Läroplansrevidering
Stöd för lärande och skolgång - Läroplansrevidering Stödet för lärande och skolgång innefattar både lösningar för skolan som helhet och för enskilda elever i behov av stöd. Varje elev i grundskolan har
Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen
Utbildningsstyrelsen Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 Innehåll 1. LÄROPLANEN... 3 1.2 LÄROPLANENS INNEHÅLL...
Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem
Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem Åbo 26.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
Den nya lagen om småbarnspedagogik vad förändras angående dataskydd och sekretess?
Den nya lagen om småbarnspedagogik vad förändras angående dataskydd och sekretess? Jurist Sanna Haanpää Undervisningsråd Pia Kola-Torvinen Utbildningsstyrelsen Vilka förändringar som gäller sekretess innebär
Grundläggande utbildningen i Åbo 2015
Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Åbo stads bildningssektorn Bilder: Bildarkiv för Åbo stads bildningssektor och pixhill.com 2 Innehåll Bästa vårdnadshavare... 4 Läroplikt... 4 Skolor...4 Den grundläggande
På gång i Skolfinland 2014
På gång i Skolfinland 2014 Marianne West-Ståhl RFV Ann-Sofi Loo RFV Thomas Sundell RFV Carola Holm-Palonen Larsmo kommun 19.5.2014 1 Regionförvaltningsverk och verksamhetsställen Regionförvaltningsverken
BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård
BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och
BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård
BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande
Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015
Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning
1 (5) Nämnden Svenska rum Ändringarna träder i kraft
1 (5) BESLUTANDERÄTT I ENLIGHET MED LAGSTIFTNINGEN SOM GÄLLER SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH UTBILDNING FÖR TJÄNSTEMÄN INOM ESBO STADS RESULTATENHET SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER OCH BILDNINGSSEKTORNS STAB Nämnden
Blankett fastställd av social- och hälsovårdsministeriet 1 (7) 13 (beslut om vård av patient som tagits in av egen vilja)
Blankett fastställd av social- och hälsovårdsministeriet 1 (7) BESLUT OM INTAGNING FÖR VÅRD Blankett M3 (fyll i på blankettens språk) 1. Den undersöktas personuppgifter Efternamn Förnamn Personbeteckning
LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL
LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens
1. LÄROPLANEN 1.2 Läroplanens innehåll 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS 2.3 Anordnandet av den grundläggande utbildningen 3.
1. LÄROPLANEN 1.2 Läroplanens innehåll 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS 2.3 Anordnandet av den grundläggande utbildningen 3. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA GENOMFÖRAS
HANDBOK FÖR ORDNANDE AV STÖD OCH ELEVVÅRD
HANDBOK FÖR ORDNANDE AV STÖD OCH ELEVVÅRD 2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TRESTEGSMODELLEN... 5 En god skoldag... 6 ALLMÄNT STÖD... 7 INTENSIFIERAT STÖD... 8 Pedagogisk bedömning... 8 Plan för lärande... 8
Anvisning för hantering av tilläggsbelopp
hantering av tilläggsbelopp Gäller fr.o.m. 2016-10-26 Antagen av bildningschef 2016-10-26 Innehållsförteckning Inledning... 1 Gällande rätt... 1 Barn/elever i behov av särskilt stöd... 1 Tilläggsbelopp...
Lovisa. Handbok för ordnande av stöd och elevvård. Grundläggande utbildning LÄRARENS HANDBOK Utbildning
Lovisa Utbildning Handbok för ordnande av stöd och elevvård Grundläggande utbildning LÄRARENS HANDBOK 2014 Innehållsförteckning Bästa lärare...3 1. TRESTEGSSTÖDET...4 2. UTDRAG UR LAG OM GRUNDLÄGGANDE
STÖDHANDBOKEN. Dagvårds- och utbildningsverket Staden Jakobstad
2012 STÖDHANDBOKEN Dagvårds- och utbildningsverket Staden Jakobstad 2 Innehåll INLEDNING... 5 Det tredelade stödet... 7 Lagtexten... 8 SMÅBARNSFOSTRAN... 12 Stödåtgärder inom småbarnsfostran 0-5 år...
Riktlinjer för skolpliktsbevakning
Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, d v s en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,
UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK
1 UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK 2016 2019 ENKÄT FÖR PRIVATA FAMILJEDAGVÅRDARE Utbildningsstyrelsen gav hösten 2016 ut Grunderna för planen för småbarnspedagogik
Kommunal läroplan, den grundläggande utbildningen
Kommunal läroplan, den grundläggande utbildningen Kompletteringar till Malax-Korsnäs läroplan 2005 Kompletteringar baserade på nya läroplansgrunder 2010 1. Inledning 2. Värdegrund, verksamhetsidé och vision
ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN
MEDDELANDE 48/2017 1 (6) 20.12.2017 Till anordnarna av grundläggande utbildning ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN
Lag. om ändring av lagen om småbarnspedagogik
1. Lag om ändring av lagen om småbarnspedagogik I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) 19 mom. och ändras 12 och 15 samt 17 4 mom. som följer: 12 Rätt till småbarnspedagogisk
Esbo stad Protokoll 100. Nämnden Svenska rum 20.11.2014 Sida 1 / 1
Nämnden Svenska rum 20.11.2014 Sida 1 / 1 4590/07.01.01/2014 100 Registeransvariga och ansvarspersoner för register inom undervisning och dagvård Beredning och upplysningar: Maria Rauman, tel. 09 816 83861
RIKTLINJER FÖR BEVILJANDE AV SKOLSKJUTS OCH RESEUNDERSTÖD
Nämnden Svenska rum 26.2.2015 Träder i kraft 1.8.2015 RIKTLINJER FÖR BEVILJANDE AV SKOLSKJUTS OCH RESEUNDERSTÖD ALLMÄNNA PRINCIPER - Med en skolresa avses en resa mellan hemmet och skolan inom Esbo som
ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Juridik i eftermiddagsverksamhet
Juridik i eftermiddagsverksamhet Möte för personal inom eftermiddagsverksamheten i Helsingfors 11.5.2006 Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan FN:s konvention om barnens rättigheter Artikel
Zarah Melander,
Zarah Melander, 2017-11-12 Vad ska vi prata om idag? Genomgång av skolan idag Diskussion i smågrupper På gång inom skolområdet Avslutande frågestund Skolan idag efter nya skollagen 2011 Den viktiga utgångspunkten
Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Dessa riktlinjer gäller för de kommunala skolorna i Värmdö kommun. I Värmdö kommun har ansvaret för att barnen/ungdomarna går i skolan
Pedagogisk handbok för grundläggande utbildning i Kronoby kommun
Pedagogisk handbok för grundläggande utbildning i Kronoby kommun Innehållsförteckning INLEDNING... 1 1. DEN TREDELADE STRATEGIN... 3 2. STÖDFORMER... 5 2.1. Allmänt stöd... 5 2.1.1. Differentiering...
ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2010
ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2010 Föreskrifter och anvisningar 2011:20 Föreskrifter och anvisningar 2011:20 Utbildningsstyrelsen Ändringar
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1287/2013 Lag om elev- och studerandevård Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo
Bilaga 2 Förskolans elevvårdsplan i Åbo Svenska området för småbarnspedagogik 22.2.2016 1 (4) Innehåll Inledning... 1 1 Det totala behovet av elevvård och vilka elevvårdstjänster som är tillgängliga...
MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN
DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 Modell för registeransvariga inom den offentliga hälsovården (modellen
Lag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter
Lag om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) 15 och fogas till lagen ett nytt 2 a kap.
Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125
Skolstadga Godkänd av stadsfullmäktige 27.09.2016, 125 Träder ikraft 01.11.2016 Innehåll Skolstadga för Mariehamns stad... 3 Allmänt... 3 Bildningsnämndens verksamhetsidé... 3 Skoldistrikt... 3 Skolskjutsar...
ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret
ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN Läsåret 2018-2019 Elevhälsa i Håbo Kommun Reglerna för elevhälsoarbetet finns beskriven i Skollagen kapitel 2, 25-27 elevhälsa och kapitel 3, 6-12 där bestämmelser om särskilt
KAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET
KAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET KAPITEL 5.4 Elevvård Helsingfors stad använder i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen begreppen elevvård, elev och skola
BESLUT OM OMHÄNDERTAGANDE AV EGENDOM (mentalvårdslagen 22 g )
Blankett fastställd av social- och hälsovårdsministeriet 1 (5) (fyll i på blankettens språk) BESLUT OM OMHÄNDERTAGANDE AV EGENDOM (mentalvårdslagen 22 g ) 1. Patientens personuppgifter Efternamn Förnamn
STÖDSTRATEGIN INOM SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLA I PEDERSÖRE
STÖDSTRATEGIN INOM SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLA I PEDERSÖRE - EN HANDBOK 1 INNEHÅLL FÖRORD 1. FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 1.1 Förskollärarens roll, uppdrag och förhållningssätt till barns lärande 1.2 Anordnandet
Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens delegationsordning. Innehållsförteckning
Utbildningsnämnden 2019-01-29 Utbildningsnämndens delegationsordning Innehållsförteckning A. Delegation utbildningsnämnden...2 B Anmälan av delegationsbeslut...2 C. Särskilda föreskrifter...2 D. Verkställighetsåtgärder...2
Information kring ansökan om tilläggsbelopp/extraresurs för barn/elev med extraordinärt stödbehov
Dnr Kultur, - Fritids- och Utbildningsförvaltningen Information kring ansökan om tilläggsbelopp/extraresurs för barn/elev med extraordinärt stödbehov Ansökan om tilläggsbelopp/extraresurs ställd till Hörby
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 augusti 2011 951/2011 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning Utfärdad i Nådendal den 12 augusti 2011 I enlighet med riksdagens beslut upphävs
Vardagsjuridik för gymnasiet
Vardagsjuridik för gymnasiet Helsingfors 10.4.2018 Åbo 11.4.2018 Vasa 12.4.2018 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet
CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET
CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET UTARBETANDET AV EN STUDERANDEVÅRDSPLAN Föreskrift 94, 101/011/2014 INNEHÅLL
Utbildningsanordnarens roll och befogenheter i rusmedelsfrågor
Utbildningsanordnarens roll och befogenheter i rusmedelsfrågor Vasa 21.8.2018 Jakobstad 22.8.2018 Karis 29.8.2018 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens
Plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder
Plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder Enligt grunderna för läroplanen (punkt 5.6 Frågor som avgörs på lokal nivå) ska utbildningsanordnaren ansvara för att en plan för fostrande samtal och
Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015
Rutiner för arbetet med extra ar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans
Tilläggsbelopp. information och handledning
2015-06-17 Tilläggsbelopp information och handledning 1 2015-06-17 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp...
VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD
VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten
Läroanstaltens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten.
4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande och en sund och trygg studiemiljö.
Principer för skolskjutsar inom förskole- och grundläggande utbildning i BSS
BJÖRNEBORGS SVENSKA SAMSKOLA Principer för skolskjutsar inom förskole- och grundläggande utbildning i BSS I denna guide presenteras de principer, enligt vilka eleverna i grundskolan och förskolan beviljas
ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP
ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,
Användning av fostrande samtal och disciplinära åtgärder
Plan för Användning av fostrande samtal och disciplinära åtgärder inom den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun 1. Inledning En trygg och trivsam skolmiljö är en förutsättning för att eleverna
Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag?
Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag? Genomgång av enkät Västra Götaland Det svenska skolsystemet Kort diskussion i smågrupper Rättigheter i skolan Avslutande frågestund Vad händer