På gång i Skolfinland 2014

Transkript

1 På gång i Skolfinland 2014 Marianne West-Ståhl RFV Ann-Sofi Loo RFV Thomas Sundell RFV Carola Holm-Palonen Larsmo kommun

2 Regionförvaltningsverk och verksamhetsställen Regionförvaltningsverken 1. Regionförvaltningsverket i Lappland 2. Regionförvaltningsverket i Norra Finland 3. Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 4. Regionförvaltningsverket i Östra Finland 5. Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland 6. Regionförvaltningsverket i Södra Finland Huvudverksamhetsställe Verksamhetsställe Vasa Uleåborg I Ålands landskap verkar Statens ämbetsverk på Åland Tammerfors S:t Michel Åbo Tavastehus Helsingfors Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland

3 Svenska enheten för bildningsväsendet: Vasa, Helsingfors och Åbo Re gio nfö rval tnin gsv erk et i Vä

4 LP 2016 Revidering av grunderna för läroplanen för förskolan och den grundläggande utbildningen Grundskolans läroplaner genom tiderna 1970 Ett betänkande av grundskolans läroplanskommitté Del I (264 s.) beskrev grunderna för undervisningens genomförande Del II (436 s.) beskrev planerna för de olika ämnena Denna läroplan kritiserades för att delarna hörde dåligt ihop med varandra 1985 Uppgjord av Skolstyrelsens (nuv. Utbildningsstyrelsen) tjänstemän Omfattning 289 sidor, cirka 80% handlade om de enskilda läroämnena Nytt var att vissa delar fick kommunerna, dvs. lärarna själva planera och bestämma om

5 1994 Inför denna version av läroplanen tog Utbildningsstyrelsen med många aktörer i planeringsarbetet Omfattning 110 sidor, varav 70 sidor för ämnena På basen av den allmänna läroplanen gjorde skolorna upp egna läroplaner 2004 På basen av nationella utvärderingar och statistik började man fundera om läroplanen från 1994 lämnat för mycket tolkningsmån till de enskilda aktörerna Omfattning drygt 300 sidor (inkl. Bilagor) Nytt är kriterier för bedömning av goda kunskaper eller vitsordet 8 på olika årskurser Reviderades hösten 2010, främst i kapitel 4 (Stöd för lärande och skolgång)och kapitel 5 (Former av stöd för lärande och skolgång)

6 Läroplansprocessen inför LP 2016 Grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnads - undervisningen ska färdigställas före utgången av De lokala läroplanerna ska fastställas så att de kan tas i bruk från början av det läsår som inleds Utbildningsstyrelsens vägkarta

7 Vad betonas i LP2016? I läroämnena sker inga ändringar vad gäller vilka ämnen som skall undervisas Utmaningar man vill jobba med kompetens- och utbildningsskillnader mellan könen förbättring av de sämst ställda gruppernas ställning inom utbildningen förstärkning av jämlikheten mellan skolor och områden

8 Revideringen av grunderna för läroplanen har som mål att stödja sådan undervisning och sådant skolarbete samt sådana lokala läroplaner som bygger upp ett hållbart välbefinnande och tillgodoser kraven på lärande och kompetensutveckling. Väsentligt i genomförandet av läroplanerna är att utveckla verksamhetskulturen och pedagogiken reflekterande över lärande, elevens och lärarens roller. (Utdrag ur Utbildningsstyrelsens följebrev till begäran om kommentarer på grunderna till läroplanen

9 Stöd för det lokala läroplansarbetet Övningsskolorna genomför i samarbete med Regionförvaltningsverken och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi regional utbildning för kommunernas lp-ansvariga under åren Verktygsbacken

10 Nya elev- och studerandevårdslagen Lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) godkändes den 31 december 2013 och träder i kraft den 1 augusti 2014 Samlar alla bestämmelser om elev- och studerandevård som tidigare funnits i lagstiftningen för de olika utbildningsformerna i en och samma lag Täpper till vissa luckor i den tidigare regleringen men innehåller också många nyheter Flyttar fokus ytterligare från individuella åtgärder till det förebyggande arbetet 10 Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell

11 Ändringar i organisation och tjänster Ansvaret för att ordna elevhälsotjänster ligger hos kommunen, inte i regel hos utbildningsanordnaren Psykolog och ansvarig kurator är obligatoriska Behörighetskrav för kuratorer skrivs in i lagen Vårdgaranti gällande psykolog- och kuratorstjänster: rätt till personligt samtal med endera inom 7 arbetsdagar Kommunen ska ha en styrgrupp för elevhälsan och varje läroanstalt ska ha en egen elevhälsogrupp För behandling av enskilda studerandes ärenden kan man med samtycke bilda tillfälliga små expertgrupper 11 Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell

12 Ändringar i arbetet med enskilda studerande Individuell elevhälsa blir beroende av samtycke I första hand är det studeranden som ska samtycka Studeranden kan under vissa omständigheter förbjuda att uppgifter ges till vårdnadshavarna Lärare och andra ges rätt att oberoende av sekretessen kontakta kurator eller psykolog om man känner oro Kraven på dokumentation i elevhälsojournaler förtydligas Specialpedagogiska insatser och annat som hör till ordnande av undervisning frikopplas från elevhälsan 12 Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell

13 Elevbedömning och betyg GrUF / Eleven och hans vårdnadshavare skall tillräckligt ofta få uppgifter om elevens framsteg i studierna samt om elevens arbete och uppförande. Om lämnande av uppgifter bestäms närmare i läroplanen. Vid varje läsårs slut skall eleven ges ett betyg. I betyget antecknas elevens studieprogram och ämnesvis eller ämnesgruppsvis en bedömning av hur eleven har uppnått de uppställda målen samt en bedömning av elevens uppförande. Utbildningsstyrelsen bestämmer vilka läroämnen som kan bedömas gemensamt. Den bedömning som avses i 2 mom. ges antingen med siffror eller genom verbal bedömning. Vid bedömningen med siffror används skalan Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet

14 Syftet med elevbedömningen är att ge eleverna mångsidig respons på deras arbete och uppförande Bedömningen baserar sig på mångsidigt kunnande, dvs inte enbart på provresultat Eleverna skall få betyg minst en gång per år, då läsåret avslutas Övrig respons kan ges genom mellanbetyg, utvecklingssamtal m.m. Man kan använda sifferbedömning, verbal bedömning eller en kombination av dessa

15 Vitsord eller verbal bedömning GrUF / Verbal bedömning kan, om inte utbildningsstyrelsen bestämmer något annat, användas 1) vid bedömningen i årskurs 1 7, 2) vid bedömningen av ett ämne eller en ämnesgrupp som undervisas som tillvalsämne, 3) vid bedömningen av elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 2 mom. lagen om grundläggande utbildning, 4) vid bedömningen av sådana elever vars modersmål, finska och svenska undantaget, är något annat än det språk som används i undervisningen, utom vid slutbedömningen, samt 5) alltid vid sidan av bedömning med siffror

16 I regel ges sifferbetyg från och med läsårsbetyget i årskurs 3 eller 4 och därefter två-tre gånger per år, med undantag av för eleven nya ämnen som bedöms med sifferbetyg först efter ett års studier. Till en elev som har inhämtat den grundläggande utbildningens hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en elev som avgår från skolan utan att ha inhämtat den grundläggande utbildningens hela lärokurs ges skiljebetyg. Till en elev som enligt 46 2 mom. lagen om grundläggande utbildning har slutfört lärokursen i ett eller flera läroämnen ges ett betyg över slutförd lärokurs

17 Utgångspunkter för bedömning 1. elevernas kunskaper jämförs sinsemellan = relativ bedömning 2. elevernas kunskaper bedöms i relation till de gemensamma mål som fastställs i läroplanen = absolut bedömning som grundar sig på gemensamma mål 3. elevernas kunskaper och framsteg bedöms i relation till deras individuella förutsättningar och mål = bedömning som grundar sig på individuella utgångspunkter och mål

18 Exemplet gymnastik PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4 (ur Läroplansgrunderna) Eleven behärskar grundläggande motoriska färdigheter och kan tillämpa dem i olika motionsformer kan löpa, hoppa och kasta kan gymnastikrörelser med och utan redskap kan uttrycka sig med hjälp av gymnastik och röra sig rytmiskt eller till musik kan handskas med spelredskap i lekar och övningar och fungera i spel kan röra sig i naturen med hjälp av en undervisningskarta kan glida, åka framåt och bromsa i skridskoåkning kan röra sig mångsidigt på skidor kan simma på många sätt i simdjupt vatten handlar långsiktigt och förhåller sig realistiskt till sina egna prestationer kan klä sig ändamålsenligt för gymnastiken och sköta sin personliga hygien fungerar självständigt och i grupp enligt överenskomna instruktioner och deltar ansvarsfullt och aktivt i gymnastikundervisningen

19 Precisering i den kommunala läroplanen 10 (utmärkta) Presterar utmärkta resultat inom alla delområden. Visar ett mycket stort intresse för ämnet i sin helhet, bl.a. genom deltagande i skolidrottsevenemang. Visar prov på utmärkt sportsmannaanda genom att: vara en god vinnare och förlorare i tävlingar och spel bidra till en god atmosfär i tävlingar och lagspel accepterar domarens beslut. Deltar mycket aktivt i alla delområden. Följer alltid överenskomna regler. Tar ansvar för skolans och egen gymnastikutrustning, klär sig ändamålsenligt och sköter sin personliga hygien

20 8 (goda) Presterar goda resultat inom alla delområden. Visar intresse för ämnet i sin helhet. Visar prov på god sportsmannaanda genom att: ofta vara en god vinnare och förlorare i tävlingar och spel ofta bidra till en god atmosfär i tävlingar och lagspel ofta accepterar domarens beslut. Deltar för det mesta i alla delområden. Tar ansvar för skolans och egen gymnastikutrustning, klär sig ändamålsenligt och sköter sin personliga hygien

21 5 (hjälpliga) Presterar försvarliga resultat inom alla delområden. Visar ett mycket svagt intresse för ämnet i sin helhet. Uppvisar brister när det gäller sportsmannaanda. Deltar inte alla i delområden. Följer sällan överenskomna regler. Tar inte ansvar för skolans och egen gymnastikutrustning, klär sig inte ändamålsenligt och sköter inte sin personliga hygien

22 Yrkande på rättelse av bedömning Inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet (men inte inom yrkesutbildningen) kan man söka ändring i beslut om studieframsteg eller slutbedömning hos RFV 42 6 mom i lagen om grundläggande utbildning: I ett beslut som avses i 22 och som gäller elevbedömning får ändring inte sökas genom besvär. Elevens vårdnadshavare kan hos rektor begära att ett beslut som gäller studieframstegen eller kvarstannande i årskurs eller slutbedömningen omprövas. En vårdnadshavare som är missnöjd med den nya bedömningen som gjorts på begäran eller med det avgörande genom vilket begäran har avslagits kan begära rättelse i bedömningen hos regionförvaltningsverket. Närmare bestämmelser om ny bedömning och rättelse av bedömning utfärdas genom förordning av statsrådet. 22 Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell

23 Yrkande på rättelse av bedömning 19 i förordningen om grundläggande utbildning: Begäran om omprövning av ett beslut som gäller studieframstegen eller kvarstannande i årskurs eller slutbedömningen skall göras inom två månader efter att vårdnadshavaren fått kännedom om saken. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och elevens lärare gemensamt. Om den nya bedömning som avses i 1 mom. eller det beslut genom vilket begäran har avslagits är uppenbart felaktigt, kan [länsstyrelsen] på vårdnadshavarens begäran ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma vilket vitsord eleven skall få, eller bestämma att beslutet om studieframstegen eller kvarstannande i årskurs skall ändras. Regleringen är likartad i gymnasieutbildningen Antalet ärenden på riksnivå var 11 st. 2010, 15 st Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell

24 Kvarstannande i årskursen En elev som får underkänt i ett ämne ska ges rätt att visa godtagbara kunskaper i ett skilt prov, som kan ordnas efter att läsåret har avslutats Om en elev inte i studierna eller i ett särskilt prov har genomfört årskursens lärokurs med godkänt resultat eller om det annars är ändamålsenligt kan eleven kvarstanna i årskursen, varvid alla prestationer för årskursen nollas Läroplikten upphör tio år efter att den börjat, dvs. det år då eleven fyller 17 Läroplanen kan innehålla möjlighet till årskurslösa studier 24 Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell

25 Betygens betydelse för vidare studier Antagning till studier på andra stadiet sker till stor del på basis av aritmetiska medeltal av vissa ämnen på avgångsbetyget från nian Antagningen sker genom en centraliserad datakörning och utgående från fem önskemål i prioritetsordning Betyg som ändras genom rättelse påverkar inte antagningen retroaktivt Bedömningar enligt individualiserad lärokurs är inte jämförbara men räknas på samma sätt in i medeltalet vid antagning, vilket har väckt en del kritik 25 Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell