Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva?

Transkript

1 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III. Målsättningar IV. Spaningar Elisabet Frithiof I. Utgångspunkter, begrepp Vad är utvecklingsstörning? Diagnos Intellektuell funktionsnedsättning Avvikelse Det eviga barnet Problematik Utmaning Möjlighet???? Vems perspektiv styr? Vad säger personerna själva? Utvecklingsstörning en fråga om delaktighet... Vi är en förening för människor som kallas personer med intellektuella funktionshinder. (Grunden, 2010) i de skolorna så finns det utbildning, för att utbilda sig. Ja, det är då man ser att man är utvecklingsstörd, att man stör dem som utvecklas (Ung vuxen) 1

2 Miljön är funktionshindrande. människosyn The results show that the most important factor in integration work is the adults' attitudes and values. (Karlsudd, 2011) Funktionsvarianter samhällssyn kunskapssyn Människosyn Kunskapssyn Uppfattningar om människan, hennes möjligheter och begränsningar, hennes ursprung och mål. Vad är kunskap? Hur blir kunskap till? Vilken kunskap värderas högst? Vad är en människa? Vem är människan? Ett arv från Immanuel Kant Samhällssyn Samhällsbildning varför och hur? Vad ska gälla i ett samhälle? Vad går det hela ut på? Individens och samhällets ansvar Fostran och utbildning Delaktighet/marginalisering m.m. Den specialpedagogiska praktikens legitimitet är inte bara en fråga om insatsernas effektivitet utan också om målens önskvärdhet. Vilka funktions- och kompetensmål arbetar praktiken mot? Varför är de bra, för vem och för vad? (Ulf Janson, 2010) 2

3 II Syftet II. Studien att belysa delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning, dels i dåtid, dels i nutid. Avsikten var också att granska hur dessa personers egna föreställningar relaterar till samhällelig kategorisering av utvecklingsstörda, i synnerhet inom utbildning. Forskningsfrågorna: Vilka delaktighetens villkor har tidigare gällt för personer med utvecklingsstörning och hur har kategorin utvecklingsstörning etablerats fram till vår tid? Vilken människosyn, kunskapssyn och samhällssyn kommer till uttryck i dessa personers inifrånperspektiv idag? Vilka förväntningar på människor, kunskap och samhälle bär personer med utvecklingsstörning på? Ur Pedagogisk-psykologisk uppslagsbok, band II, s (år 1944) Idioter Imbecilla Debila Intellektuellt efterblivna Dumma Normalt utvecklade Goda begåvningar Mycket goda begåvningar Överlägsna begåvningar Mycket överlägsna begåvningar Ytterst sällsynta begåvningar Vad ser Du i ett historiskt och samhälleligt perspektiv? Tystnaden ekar Rösterna hördes inte. Ställföreträdare Maktpositioner Livsberättelser (Bogdan & Taylor på 1990-talet) Borstbinderi 1904 Dagcenter

4 Hur komma åt inifrånperspektivet? Intervjuer med unga vuxna, som genomfört hela sin skolgång i särskola/gymnasiesärskola Livshistorieansats Ljudinspelningar från upprepade möten Egentligen handlar det inte om att få veta hur det är att leva med utvecklingsstörning, snarare hur det kan vara. Människosyn Om mig själv? Det börjar som, ja. Året, det började 19XX, när jag blev till. Och när jag blev till, så hade jag två saker, som jag hade inne i min kropp när jag blev till. Jag hade Downs syndrom och funktionshinder hade jag. Men det var inget fel på mig bara för det. Det är det inte. (Ung vuxen) Filosofen Jacques Maritain: Människan som individ och person Är samhället till för vars och ens skull, eller är var och en till för samhällets skull? Överfört: Är skolan till för vars och ens skull, eller är var och en till för skolans skull?... inget fel på mig Utgångspunkt i fysiognomin En etiopisk, malajisk och mongolisk typ av idioti. John Langdon Down Jag har ju en sjukdom med! som inte går att göra något åt, så det får jag leva med. Men min mamma säger, att min sjukdom syns inte på mig. Det syns inte. Det säger alla. (ung vuxen) 4

5 Skoltiden Kunskapssyn Dom säger att det syns inte på mig Jag är ju frisk! Frisk och kry Jag mår bra. Jag lever mitt liv bra. (3) Jag tänker inte så mycket på det. (1) Jag kan ju gå och så. (ung vuxen) De intervjuade omsätter kunskap och har utvecklat en lust att lära. Skoltiden har inneburit meningsfull utbildning i termer av social samvaro, trivsel, traditionell ämneskunskap och utmaningar. Andra utbildningserfarenheter har svårt men klockan. EfterfrågardLivskunskap, hur det är att leva med ett liv som man har svårt med. Ytterligare några utbildningserfarenheter Livet kan uppfattas som svårt och svårt att förstå. Motiven bakom andra människors handlingar kan vara svårt att förstå. Andra människors stöd är nödvändigt. Men det ska inte vara en oreflekterat överräckt och statisk hjälp utan ett efterfrågat stöd. III. Målsättningar FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning 5

6 (art. 24 Utbildning) säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde samt förstärkning av respekten för... den mänskliga mångfalden Att stödja en utveckling av personlighet, begåvning och kreativitet hos personer med funktionsnedsättning samt av deras mentala och fysiska färdigheter till deras fulla möjligheter (artikel 24) Gymnasiesärskolan är en komplex skolform, som både reducerar och konstruerar hinder. (Mineur, 2013) Ett uppdrag att inventera och åtgärda funktionshinder i en funktionshindrande miljö... Kognitiva funktionshinder Från idiot till universitetsstuderande? 6

7 IV. Spaningar Vad är viktigt att lära? Learning how to walk in quicksand (Zygmunt Bauman) Både barnet och den vuxne måste skaffa sig redskap för att hävda och utveckla sin egen välgrundade mening mitt i mångfaldens kaos. Hur detta ska ske är en av de stora kunskapsfrågorna. (Sven-Erik Liedman, 2001) Ta plats i ett störande rum (Biesta, 2009, s.56) Det som stör den rationella gemenskapens jämna gång är inte nödvändigtvis en störning av utbildningsprocessen utan kan mycket väl vara just den punkt där eleverna börjar finna sin egen, mottagliga och ansvarsfulla röst (ibid., s.69) På tal om störande... i de skolorna så finns det utbildning, för att utbilda sig. Ja, det är då man ser att man är utvecklingsstörd, att man stör dem som utvecklas (Ung vuxen) Att svara an och ta ansvar (Aspelin, 2010) Vara sedd Ta plats Vara delaktig Vara aktiv Utmanas Lära sig (Dahlquist, 2010) 7

8 En funktionshindrande utbildningsmiljö? Vi vill kunna välja det vi vill ha, inte bara det som är möjligt., (European Agency for Development in Special Needs Education, 2008). En systemförändring utifrån det faktum att individer är olika. (Göransson, 2007) att funktionsutveckla med breda, inkluderande och frigörande lösningar som uppmuntrar till självständighet och delaktighet. (Ostenfeldt, 2010, s.15) Att ofta ställa frågan: Skulle det kunna vara på ett annat sätt? För reflektion och samtal: Vad finns det för uppfattningar om elevers egenskaper, förmågor, attityder och behov? Hur ser kunskapen ut kring de som ska styras? Vilka vetenskapliga teorier ligger till grund för vad som sägs och vad som görs? Vilka tekniker används för styrningen? Hur används pedagogiska metoder för att fostra och forma dessa elever? Vilken kunskapssyn gäller? Fortsätt att fundera över och diskutera Din människosyn Din kunskapssyn och Din samhällssyn! Vara sedd, ta plats, ta till orda... Jo, för som jag sa tidigare, att vi alla människor är olika. En del är utvecklingsstörda och en del inte ja, så är det alltid. Det hänger ihop med livet. (Ung vuxen) 8