FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV. Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet

Transkript

1 FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet

2 FRITIDSHEM EN ARENA FÖR DELAKTIGHET Barn rätt till delaktighet både utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och skolan/fritidshemmets styrdokument. Tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle (Skolverket, 2014) Barnkonsekvensanalys Fritidshemmets komplexitet, frivillighet, meningsfull fritid, utmanas i att göra nytt MEN också att bidra till skolans lärandemål

3 DELAKTIGHET SOM RÄTTIGHET Att rättigheter tillskrivs en individ eller grupp innebär inte per automatik att man kan handla och agera utifrån sina rättigheter Behov av kunskap om hur barn uppfattar sina handlingsmöjligheter/sin delaktighet

4 TEORETISK RAM Att förstå hur barn tolkar sina möjligheter till delaktighet, dvs sina handlingsmöjligheter (agency) Delaktighet som individuell autonomi eller som något som måste förstås relationellt Delaktighet som process över tid (erfarenhet/lärande) Delaktighet och inflytande genom förhandling/ifrågasättande/motstånd Agency:att förstå hur barn tolkar sina handlingsmöjligheter (möjligheter/hinder) Agency är situationellt och relationellt

5 METOD Studien ingår i ett större aktionsforskningsprojekt, barn från 2 fritidshem ingår i denna delstudie 19 barn som går i årskurs 2 och 3 Fokus på barns perspektiv på deras möjlighet till delaktighet Arbetat med barncentrerade metoder Rita och berätta Kartor som ett stöd för berättandet

6 DEN FRIA TIDEN ÄR VIKTIG I barnens beskrivningar: - Uppvärderas den fria tiden på fritidshemmet - Fritidshemmet kontrasteras ofta med skolan På fritids kan du leka och allt är mer fritt Du kan leka mer fritt på fritids men du lär dej inte så mycket på fritids Fri tid = val av aktiviteter, val av kompisar och egna preferenser Mindre grad av direkt övervakning/vuxeninblandning Risk att hamna utanför

7 VILL BESTÄMMA MER ÖVER TID OCH RUM Om de vuxna bestämmer att alla måste gå ut och du inte vill det så är det lite tråkigt Det är inte roligt när uterasterna är för långa. Det är för varmt och det finns ingen skugga Barnen framhåller att de vill bestämma mer över tid och rum på fritidshemmet som att vara inne eller ute. Ifrågasätter generella regler och fasta rutiner tex att alla ska vara ute som inte är förhandlingsbara

8 BARNS PREFERENSER: GILLAR I barns beskrivningar av vad de gillar: *Markerar de datorer och poängterar tillfällen de kan använda mobiltelefoner * Samlingsmattan * Rum för skapande * Roliga platser på skolgården * Platser på skolgården där det finns mer friutrymme preferenser omfattar inte endast fri tid utan även aktiviteter med fasta regler som tagits fram tillsammans med barn

9 BARNS PREFERENSER: GILLAR INTE Barnen beskriver 2 huvudsakliga situationer som de inte gillar -Ställen där det ofta blir bråk Som i hallen när det är trångt och man krockar - Uppbrott och aktiviteter upplevs som tvingande: Att man inte får leka ifred Jag gillar inte när vi ska pyssla, jag hatar att pyssla

10 DELAKTIGHET OCH RÄTTVISA: DET ÄR VIKTIGT ATT DET ÄR RÄTTVIST MELLAN BARN Maja alltså det är två tjejer som alltid som bestämmer hela tiden (jag vet) I: 1 två i eran klass? Maja Selma ja alltså det är dom som har mest förslag. De tycker allt är bra det är Vilma (och Vanessa) alltså shit vad de pratar. De tycker om jättemycket om förslag alltså kan vi gå till Djuraffären? Simskola? Museet? Fast vi har gått till samma plats tio gånger så vill de åka dit igen. I:1 de lägger alltid förslag? (Mm) I: 2 men får de då som de vill? Mikael Selma ibland till exempel de tar en liten lapp alltså ja vi åker till badhuset

11 DELAKTIGHET OCH VAL Maja Selma och så röstar vi på saker ibland röstar vi på saker som vi kan göra. Om det de flesta vill så får det bli (okej) Mikael fotbollsaker I:1 men du brukar inte lägga förslag? Mikael näe I:1 varför inte då då? Maja näe han brukar att vara med några kompisar och skriva förslag. Så han vill inte skriva själv Mikael jag skriver aldrig förslag. Jag skriver inte ens med mina kompisar. I:1 varför tror ni att det är så att en del skriver många gånger och en del skriver inget? Mikael för att man tycker olika

12 DELAKTIGHET OCH RELATIONER B1 B2 man ska vara vänlig snäll, schysst, I: 1 är det skillnad på att vara lärare på fritidshem än på skolan? B 1 jo mycket skillnad (vad då) vi får göra roliga saker på fritids som de inte låter oss göra på skolan på skoltid I:1 vad tänker du då? Kan du ge nått exempel? B2 dom är snällare. Typ om jag ska bara göra en sak. Nej. Gå du så är fritids

13 DELAKTIGHETENS GRÄNSER: SITUATIONER SOM INTE UPPLEVS SOM RÄTTVISA Beskrivningar av icke delaktighet: - När man inte blir lyssnad på - Känner sig orättvist behandlad - Vuxna som skäller

14 AVSLUTANDE REFLEKTIONER - De deltagande barnen framhöll det FRIA som ett viktigt värde på fritidshemmet: att få bestämma vad, var, hur och med vem de vill leka. Formaliserade aktiviteter roliga men inkräktar också på det fria. - Många regler och rutiner sågs av barnen som beslutade av vuxna och inte förhandlingsbara (jmf Haglund 2014 om barns underordning) - När barnen beskrev sin möjlighet till delaktighet på fritidshem gjorde de det också i termer av formellt beslutsfattande som förslagslådor eller fritidsråd - Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning(pálsdóttir, 2009; Klerfelt & Haglund, 2014; Simoncini, Cartmel & Young, 2015 ).

15 AVSLUTANDE REFLEKTIONER Delaktighet är också något som sker mellan barn i gruppen där en del barn får mer inflytande än andra exempelvis ger mer förslag och blir lyssnade på av vuxna. Delaktighet beskrivs också i termer av att äldre barn får bestämma mer än yngre barn. Att bli ett äldre fritidsbarn innebär ökad grad av inflytande Delaktighetens relationella aspekt framhålls både mellan barn ( att få vara med ) men också att bli behandlad på ett rättvist sätt av vuxna.