Att ta barnens perspektiv vid verksamhetsplanering för fritidshemmet vad betyder det? Monica Hansen Orwehag

Transkript

1 Att ta barnens perspektiv vid verksamhetsplanering för fritidshemmet vad betyder det? Monica Hansen Orwehag

2 Antoine de Saint-Exupéry

3 Ur Antoine de Saint-Exupéry: Lille prinsen 1945 Alla stora har en gång varit barn (men det är inte många av dem som kommer ihåg det). [ ] De stora förstår aldrig något av sig själva och det är tröttsamt för oss barn att ständigt och jämt behöva förklara allting för dem.

4

5

6 Varför fritidsläraren bör ha ett tydligt barnperspektiv i enlighet med Skollagen Fritidshemmets grundläggande uppgift är att ge god omsorg åt barn till föräldrar som arbetar eller studerar, men ska utöver det, i enlighet med skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (SFS 2010: kap, 2 ) Skolans uppdrag: ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. (SFS 2010: kap, 2 )

7 Terminologi i den nya skollagen Lärare används i dess vidare mening person som professionellt arbetar med att främja andra individers lärande, oavsett verksamhetsform Lärandeinnefattar såväl kognitivt som socialt och relationellt lärande och regleras av gemensam läroplan Lgr 11 Undervisning definieras i den svenska skollagen som: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. (SFS 2010:800, 1 kap 3) Utbildning vilket i det första skollagskapitlet är den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.

8 Lärare i fritidshem Samma men ändå annorlunda än andra lärare på grund av: uppdragets art yttre förutsättningar för arbetet förhållningssätt, arbetsformer, (historisk) yrkestradition och -kultur, (möjligen också) med avseende på pedagogisk grundsyn. Skillnaderna kan ses I relation till Lärandemål och typ av lärande Kunskapsinnehåll Undervisningsstrategier Sättattförhållasig till individochgrupp

9 Två centrala begrepp Barnperspektiv Barns perspektiv

10 FNs barnkonvention Ett barn är varje människa under 18 år Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras.

11 Barnperspektiv är ett perspektiv som syftar till att tillvarata barns villkor verka för barns bästa uppmärksamma och synliggöra konsekvenser av olika beslut t ex i politiska eller pedagogiska frågor synliggöra vad barn tillåts och inte tillåts att delta i och erfara i ett givet samhälle Barns perspektiv innebär att anlägga ett perspektiv som tar in barnens egen syn, åsikter och vilja. barnen själva har uttryckt, verbalt eller på annat sätt, denna syn, åsikt eller vilja.

12 Avgränsningar i barns perspektiv Barns perspektiv är inte lösningen på allt även detta perspektiv har sina gränser och begränsningar Vi kan inte förstå barns situation enbart genom att lyssna till vad de säger. Det finns inte ett gemensamt barns perspektiv, det finns lika många som det finns barn. Barn är olika, har olika villkor och därför olika perspektiv Det finns inte en enhetlig barnvärld som man kan ringa in och beskriva det finns olika sammanhang och barnvärldar man har att ta ställning till. Barnens värld är komplex, både en enskild erfarenhetsvärld och en delad social värld i rörelse

13 Fritidspedagogik Barns lärande i fria miljöer resp i formella miljöer Informellt lärande formellt lärande Kontextuellt lärande dekontextualiserat lärande Socialt och relationsinriktat lärande kognitivt lärande Lärande i grupp individuellt lärande Egenstyrt lärande kursplanestyrt lärande Frivilligt (självvalt, intressestyrt, situationsstyrt) lärande obligatoriskt (lärarplanerat, kursplanestyrt) lärande Vardagskunskaper formella kunskaper Lek som lärandeform arbete som lärandeform Tiden underordnad innehåll tidsstyrning

14 Fritidspedagogik Karaktäristiskt, utöver det mest basala, som är god omsorg för det enskilda barnet: Barncentrerad och barninitierad verksamhet Socialt och relationellt lärande i förgrund Även kognitivt lärande

15 Pedagogiska utgångspunkter Ett barnperspektiv innebär: Fokus på vad barn gör, snarare än vad de kan eller inte kan Barn kan aldrig ses isolerat utan i relation till ett sammanhang man måste se också på förhållandet till andra barn för att förstå det enskilda barnet De strukturella förhållandena (hur vi inrättar världen runt barnen) sätter ramarna för vad barn kan och inte kan göra och delta i. (Hvidfeldt Stanek, 2010)

16 Pedagogiska utgångspunkter Barns praktiska handlande kan inte ses isolerat från de vuxnas praktik och absolut inte från de ramar och regler som de vuxna skapar runt barnens liv med varandra inom institutionen. (Hvidfeldt Stanek, 2010)

17 Pedagogiska tillämpningar Att kunna ta ett barnperspektiv Starta lärande i barnets föreställningar, snarare än i vuxnas Se hur barn uppfattar världen/fenomenet/händelsen Kunna planera lärande ur ett barnperspektiv Kunna lyssna på vad barn säger och lära sig förstå vad de menar

18 Pedagogiska tillämpningar Barns perspektiv Som lärare behöver man förstå hur de barn/elever man arbetar med tänker om olika fenomen Varför? Eftersom vad och hur de tänker påverkar hur de lär Specifikt (uppfattning om hur ett fenomen är beskaffat) Generellt (uppfattning om varför och hur man lär)

19 Barnperspektiv i praktiken andra sätt att tänka om barn på fritidshemmet och andra frågor att ställa barngruppen och till varandra i personalgruppen. Istället för att ställa frågor som Vem är problemet här? kan vi fråga Vilka möjligheter att delta har barnet eller barnen tillgång till? och Hur understödjer våra ramar och regler barnens handlingsoch deltagandemöjligheter? (Hvidfeldt Stanek, 2010)