a. Fysiska: Syn och hörselnedsättningar, eller andra som gör att du har svårt att röra dig obehindrat i samhället, tex om du är rullstolsburen.

Transkript

1 Specialpedagogik (Specialpedagogik är ett kunskaps och forskningsområde som har sin grund i pedagogiken. Historiskt har specialpedagogisk forskning framför allt berört möjligheten att anpassa undervisningen för barn och vuxna i behov av särskilt stöd. Det finns idag ingen allmänt accepterad definition av vad specialpedagogik är. Enligt en regeringsproposition från slutet av 1980 talet kan specialpedagogik tolkas som "insatser för elever som faller utanför den naturliga variationen i olikheter. [ 1. Nämn några av de funktionsnedsättningar du känner till. a. Fysiska: Syn och hörselnedsättningar, eller andra som gör att du har svårt att röra dig obehindrat i samhället, tex om du är rullstolsburen. b. Kognitiva: Problem med inlärning eller med det sociala samspelet tex Autism och Aspergers syndrom eller ADHD med vissa koncentrationssvårigheter, utvecklinsstärningar, Downs syndrom. Dyslexi. 2. Ge exempel på miljöer och situationer som gör det svårt för personer med funktionsnedsättningar. Vad kan underlätta? För en person med psykisk funktionsnedsättning, autism såväl som demens är det viktigt med tydlighet, att informationen inte blir rörig och tvetydig. 1

2 Våra damer och herrar på jobbet har stor nytta av att man inte låter handkräms och tandkrämstuberna stå bredvid varann på handfatet. Bäst är att det endast står relevanta hygienartiklar på handfatet och så få som möjligt. För en dyslektiker kan det vara bra att texten man läser är lättläst och i stor stil. Information och instruktion bör ske i en lugn miljö från ett och samma håll och helst EN instruktion i taget. Att som personal sitta i köket och skriva GÅ INTE IN DÄR!! är så klart förkastligt! Miljöer och olika moment kan även underlättas genom att använda färger och bilder. Vi provade ju här uppe på plan 5 tex att sätta en röd toasits på Kalles toastol. Det fungerade inte så bra men det Kunde ha gjort det. Den röda färgen drar till sig uppmärksamhet. När det kommer till fysisk funktionsnedsättning är det ju så klart viktigt att inget står i vägen om man är synskadad och att det inte är en massa störande ljud i runt omkring om man är hörselskadad. Kullerstenen längs hela Drottninggatan och Storgatan är fin men så lagom populär bland personer med olika funktionsnedsättningar. 3. Vilka specialpedagogiska insatser, arbetssätt känner du till? Ett exempel: Föräldrar till ett barn med hörselnedsättning får hjälp och information av barn & ungdomshabiliteringen. Man informerar om vad funktionsnedstättningen innebär och vad som behöver göras för att barnet skall få den hjälp den behöver för sin språkliga utveckling. Det kan handla om förhållningssättet rent pedagogiskt men även ifall barnet behöver hjälpmedel tex hörapparat. Allt utifrån barnets individuella behov. 2

3 Ett annat exempel kan vara ett barn som man märker har koncentrationssvårigheter i skolan, vilka insatser som behövs. En specialpedagog fungerar som handledande roll för lärarna och tillsammans arbetar man ut en plan för hur man skall hjälpa barnet. Kanske behövs en extraresurs vid sidan av barnet i klassrummet tillsammans hjälpmedel i form av lättlästa böcker eller datorer med anpassat pedagogiskt utbildningsmaterial. 4. Ge exempel på specialpedagogiska hjälpmedel. Eftersom ordet specialpedagogik syftar på..anpassa undervisningen för barn och vuxna i behov av särskilt stöd.. så tänker jag på datorer med pedagogiska program och även spel som hjälper till i undervisningen av barn och vuxna med någon nyp av funktionsnedsättning. Blindskrift, hörapparat. 3

4 5. Resonera kring begreppen funktionsnedsättning funktionshinder. En funktionsnedsättning kan bli mer eller mindre funktionshindrande, beroende på den vardagsmiljö du lever i. Det kan handla om brister i tillgänglighet, information, allmänna kommunikationsmedel, möjligheten till studier och så vidare. Det är bristerna som skapar funktionshinder. [ snedsattning/] Hur definierades begreppen funktionsnedsättning, funktionshinder och handikapp innan förändringen? Tidigare stod funktionsnedsättning och funktionshinder som synonymer i termbanken (man kunde söka på funktionshinder och hamnade då under huvudtermen funktionsnedsättning). Handikapp fanns som en uppslagsterm med hänvisning till kommentaren under funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning definierades som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. I kommentarfältet angavs: En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Med handikapp avses förlust eller begränsning av möjligheterna för en person med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet på samma sätt som andra. Ett handikapp är inte en egenskap hos en individ utan beskriver förhållandet mellan individen och omgivningen. 4

5 Hur definieras begreppen i dag? Förändringarna innebär att: Funktionshinder betraktas inte längre som en synonym till funktionsnedsättning utan definieras som en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen [ Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen. [ consensio/funktionshinder eller funktionsnedsaettning] Alltså, funktionshindret är VI, samhället och hela miljön kring den person med funktionsnedsättning. Hittade en film på YouTube om insatser kring funktionsnedsättningar och likvärdighet. Intressant är att begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder används något tvetydigt i klippet och då är det ändå undervisningsrådet som pratar.. : DD 5

6 6. Diskutera kring följande begrepp: normalitet, avvikelse, tillgänglighet, delaktighet, likvärdighet, inkludering och exkludering. Till att börja med så aktar jag mig alltid för att använda mig av ordet normal. A Ordet syftar på något som ligger på normalnivå och som har en tydlig vetenskaplig grund, det är mätbart farmför allt. Tex; det är normalt att det är 20 grader varmt under juli men det är onormalt om det var december, i alla fall i Sverige. Vem kan säga vad som är normalt? Är jag normal och enligt vem? Däremot om jag använder ordet vanlig så syftar jag mer på statistik. Det är vanligare att 32åriga kvinnor är intresserade av kläder och design än att gräva i gamla böcker om byggnader som revs i deras hemstad för över 50 år sen. Däremot skulle jag inte säga att varken det ena eller det andra är mer eller mindre normalt. Det vore en fördom. [alla negrer springer fort] Om man diskuterar avvikande beteende så finns ju en rad avvikande beteenden hos olika människor. Och för att något skall vara avvikande från det normala, alltså den norm som man satt upp så bör ju den avvikelsen vara noga avmätt. Ordet avvikande är ju så laddat att man även där bör vara försiktig att vara klar över exakt vad som avviker och från vad. Men bör vara klar över att en persons värde, likvärdighet och personens behov av att få inkluderas i såväl gemenskap som medbestämmande är avgörande för att personen skall känna meningsfullhet, känna sig trygg och delaktig för att känna att den har samma värde som alla andra. Sen att fundera kring vad mannen på gatan tycker och tänker kring utvecklingsstörda, autister, blinda, gamla, sängvätare, invandrare eller homosexuella är bara slöseri med tid. Fördomar finns det gott om och det Han tycker representerar inte mina åsikter. Alla människor, utom kanske Jimmie och hans kompisar, har lika värde och samma rätt till ett lika bra liv som vem som helst och att dessutom, om de kan, ha möjlighet att styra och bestämma över det så mycket som möjligt. 6

7 7. Resonera kring attityder och värderingar till människor med funktionsnedsättningar. Jag gick på Adolfsbergsskolan ettan till nian. Den skolan hade, liksom många andra skolor, en bra integrering med elever med funktionsnedsättningar eller handikappade, som alla sa då. Dessutom har jag en handikappad mamma och det har absolut präglat mitt sätt att se på människor. Det är jag glad för. Sen tror jag att alla har eller iallafall har erfarenhet av fördomar kring människor med funktionsnedsättningar 8. Ge exempel på planering, genomförande och utvädering av specialpedagogiska insatser. Det känns som om detta flyter ihop lite med de insatser som jag gav exempel på i fråga 3. Jag kommer inte vidare med det. Jag kan inte komma på något annat. Pratade med Catrine på jobbet om hennes insatser är specialpedagogiska och de var inte det även om arbetet påminner om varann lite. 7

8 9. Vilka olika typer av kommunikationshjälpmedel känner du till? VISA kort (bilder) som är personligt anpassade för varje situation i vardagen, Pekdatorer med program med talsyntes som hanterar bilder istället med text, Pratande klockor, pratande Smarttelefoner, skärmläsare. 8

9 Gå till den här sidan: halsa/halsa och habilitering1/verksamhet/hjalpmedelscen tralen/kognitiva Hjalpmedel/ 9

10 Klicka på örat. Se till att ljudet på datorn är på! Detsamma gäller tex Kommunens hemsida. Högst upp på sidan står det lyssna. Alla som bor i staden skall ha rätt till att ta del av informationen. 10

11 10. Vad innebär ett professionellt möte/samtal? Ge exempel. När jag var på utbildning i palliativ vård sist diskuterade vi just det. Sammanhanget var att anhörigsamtal i samband med att deras närstående gått bort. Men det professionella förhållningssättet kan man använda när som helst på jobbet, både i samtal och i praktiskt arbete. Det handlar om att vara lyhörd, lyssna, hålla distans, finnas till hands och absolut lägga våra privata värderingar utanför. Alla åsikter och värderingar (oavsett vem du pratar med) du gör skall grundas i dina erfarenheter i yrket eller genom din utbildning. Dina privata problem och privatliv håller man för sig själv. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att vi skall inte låtsas att vi är experter på något vi inte är. Ge råd om sådant vi inte behärskar. Då hänvisar vi bara till någon som kan svara korrekt, oftast sjuksköterskan eller enhetschefen. Det är ju så lätt att i ett samtal med en anhörig ge tvetydig information, och ännu värre ifall den anhörige har frågat en av dina kollegor och det visar sig att den fått ett helt annat svar. Då finns det risk att man ser rätt dum ut och den anhörige tappar förtroendet. 11. Hur tänker du kring kritisk granskning av informationskällor när det gäller specialpedagogik? Jag tänker spontant att det hela tiden kommer nya forskningsrön och nya metoder som handlar om hur man lättare skall förstå och hjälpa människor som har behov av stöd. Tills nya metoder tas fram kommer det ju vara den förra som gäller det ju så med all forskning. Men så länge man ser människan som en individ och tar alla råd med en nypa salt ibland och använder sitt sunda förnuft så lyckas man nog. Och återigen, att läsa i Aftonbladet vad som troligen är bäst metod för att min autistiska son eller dotter behöver för att fungera bättre i samhället är nog ingen bra idé. 11

12 Jag kallas ett barn med Särskilda behov. Barn med särskilda behov blir så lätt barn med Särskilda besvär. Barn med särskilda besvär Blir så lätt särskilda. Särskilda barn blir så lätt Isär skilda. Isärskilda barn får så lätt Särskilda behov. Särskilda behov är inte Särskilda bara STÖRRE STÖRRE BEHOV har även Du...ibland? (Maltén 1991, s. 35) 12