STUDIEGUIDE. Socionomprogrammet B-nivå REFELEKTIONSGRUPPER. Malmö högskola Hälsa och samhälle Enheten för socialt arbete

Transkript

1 Malmö högskola Hälsa och samhälle Enheten för socialt arbete Socionomprogrammet B-nivå STUDIEGUIDE REFELEKTIONSGRUPPER Inriktning SP,MK,SO,VU terminerna 4,5,6. Martina Campart Tina Eriksson-Sjöö

2 Innehåll studiehandledning: 1. Inledning och bakgrund 3 2. Syfte 3 3. Mål 3 4. Arbetsformer 5 5. Bedömning av studenternas prestationer 5

3 1.Inledning och bakgrund Med början under vårterminen 06 kommer socionomutbildningen vid Malmö högskola att få ett nytt inslag i sin utbildning. Då startar en verksamhet som heter Reflektionsgrupper i samtliga inriktningars fjärde terminer (för någon inriktning from termin fem). Denna verksamhet kommer att fortgå under studenternas följande tre terminer. Socionomutbildningarna i landet har vid flera utvärderingar av bl.a. högskoleverket fått påpekanden om brister vad gäller inslag som betecknas som färdighetsutvecklande och personligt utvecklande. Både studenter, lärare, handledare och andra yrkesverksamma socionomer har haft liknande synpunkter. Olika reflektionsarenor i utbildningarna behöver därför tydliggöras och utbildningsinslag som skall gynna personlig utveckling och träna professionella färdigheter behöver utökas. Utbildningen i Malmö har tidigare haft inslaget Grupphandledning som har tjänat detta syfte, men detta inslag har inte varit obligatoriskt och därmed inte nått ut till samtliga studenter. En förändring av denna verksamhet bl. a till att göra den till obligatoriskt moment i utbildningen påkallas av socionomutbildningens nya examensordning. Utbildningen kommer i framtiden att få examensmål som explicit formulerar krav på personlig utveckling. Det är av ovanstående anledningar som Reflektionsgrupper kommer att byggas in som ett kontinuerligt och obligatoriskt inslag i utbildningen till socionom. En första implementering av reflektionsgrupper kommer att ske på B-nivå med början i termin fyra och med fortsättning i terminerna fem och sex. Planen är att från hösten 06 kunna starta reflektionsgrupper på A-nivå dvs. redan från första terminen. Denna studieguide gäller B-nivå, d v s arbetet som börjar med studenter i SP, SO, MK, VU Termin 4 och SP Termin Syfte Tanken med reflektionsgrupper är att de ska utgöra en pedagogisk modell som syftar till att stödja och utveckla studentens kunskaper och färdigheter om de kognitiva, känslomässiga och kommunikativa dimensionerna av det egna lärandet och i kunskapsprocessen. Reflektionsgrupperna ska gynna en systematisk reflektion över innehåll i utbildningen, den egna professionella utvecklingen och den framtida yrkesrollen. Reflektionsgrupperna ska också ge möjlighet att arbeta med studenternas attityder, värderingar, fördomar samt ge möjlighet till perspektivseende att kunna se samma situation utifrån exempelvis klass, kön, etnicitet eller ålder där det är relevant. Studenten ska ges möjlighet att på ett systematiskt sätt utforska och reflektera över emotionella, interaktionsmässiga och kognitiva komponenter i de lärandeprocesser som skapas i utbildningssituationer såväl som i yrkesutövande sammanhang. I och med att studenterna kommer att möta olika reflektionshandledare under utbildningens gång, kommer de även att bekanta sig med olika reflektionsfrämjande gruppledningsmetoder som används i socialt arbete. 3. Mål Kursens övergripande mål är att studenten skall utveckla förmåga i att på ett systematiskt sätt utforska och reflektera över emotionella, interaktionsmässiga och kognitiva komponenter i de lärandeprocesser som skapas i utbildningssituationer såväl som i yrkesutövande sammanhang. Detta gäller tre övergripande områden:

4 Att utveckla förmågan till tänkande av högre ordning, d v s ska kunna koppla begreppens innebörd till en konkret situation och erfarenhet, ska kunna distansera sig från ett kunskapsobjekt och betrakta det från olika perspektiv, ska kunna använda sig av olika teoretiska referensramar som ett redskap för att tillskriva egna meningar, finna struktur och fånga komplexiteten i kunskapsobjekten; förstå att de perspektiv, teorier och referensramar som används för att förstå sociala fenomenen har effekter och konsekvenser om hur själva sociala fenomen blir konstruerade. Att utveckla en argumentationsförmåga, d v s ska kunna bidra till en gruppdiskussion där man jämför olika synpunkter genom att lyssna på och samtala med andra, problematisera en frågeställning, formulera påståenden, klargöra abstrakta begrepp, presentera argument och säkra dem genom bevis; förstår språkets roll i teoribildning och kommunikation, och använder språk på ett diskursivt korrekt sätt, d v s har förmåga att urskilja och sätta kopplingar mellan logik, begrepp och ord som används för att beskriva och förklara fenomen Att utveckla en insikt i den känslomässiga dimensionen av lärande, d v s kan hantera känslor av förvirring som förekommer i samband med ofärdiga kunskapsfält och förståelsesvårigheter och förmår omvandla dessa till källa för lärande; har förmåga att upptäcka sina egna fördomar, spåra dem ner till deras emotionella och kulturella grunder och våga befria sig från dem; har förmåga att lyssna på andra och ta hänsyn till de känslomässiga och kommunikativa samtalsaspekterna, visar respekt för känslor och individuella/kulturella förutsättningar/livshistorier. Mer specifikt är kursens mål att studenten: Har lärt sig att träna sin observationsförmåga i olika vardags- och professionella sammanhang, vilket innebär att studenten kan skapa detaljrika beskrivningar av ett fenomen utifrån olika synvinklar och kan utryckta dem i strikt vardagsspråk. Har förmåga att röra sig från sin föreställning om sig själv, sitt liv och sitt yrke, som student eller som praktiker till ett mer generellt diskussionsplan, där idéer växer till analyserade begrepp via gemensamt tänkande. Har förmåga att problematisera en frågeställning, ett etiskt dilemma vid yrkesutövning eller en fundering kring hur man kan hantera en krissituation etc., genom att lyssna på och diskutera med andra och genom att formulera påståenden, klargöra abstrakta begrepp, presentera argument och säkra dem genom bevis. Har verktyg för att kunna bidra till en diskussion där man jämför olika synpunkter. Detta innebär bl.a en medvetenhet av pluralitet (medvetenhet om att det finns olika synpunkter och olika sätt att tolka berättelser) och komplexitet (medvetenhet om att mänskliga och sociala fenomen inte alltid går att fånga i begränsade kategorier eller i dikotomier). Har förmåga att använda begrepp och språk på ett korrekt sätt, d v s förståelse kring logiska nivåer, ord och begrepp som vi använder för att beskriva fenomen. I ett diskussionssammanhang visar intresse och förmåga att lyssna på andra och ta hänsyn till de känslomässiga och kommunikativa samtalsaspekterna, d v s visar respekt för känslor och individuella/kulturella förutsättningar/livshistorier. Har förmåga att upptäcka sina egna fördomar, spåra dem ner till deras emotionella och kulturella grunder och vågar bearbeta dem. 4. Arbetsformer

5 En utbildningsinstitution som förväntas utbilda reflekterande praktiker måste, förutom att förse studenter med grundläggande kunskaper i de teorier som behandlar begreppen, erbjuda studenter erfarenheter där deras reflektionsförmågor kan övas. Denna kurs bedrivs genom varierande arbetsformer och genom en progression. På A-nivå ska undervisningen bedrivas i hela den ordinarie undervisningsgruppen. På B-nivå bedrivs arbetet i form av reflektionsgrupper. Materialet hämtas ur studenternas självupplevda erfarenheter och åsikter. Stoffet för reflektion blir alltså studenternas synpunkter och funderingar kring i frågor som berör den professionella utvecklingen och den framtida yrkesrollen. De erfarenhetsgrundade berättelserna bidrar både till gemensam förståelse och ett lärande i att samtala samtidigt som studenten får tillfälle att se sig själv med hjälp av andra. Genom orden kan studenterna byta ståndpunkt och perspektiv med varandra och därigenom utvidga sin kunskap. Reflektionsgrupp bedrivs i grupper om c:a 10 studenter som träffas vid sex tillfällen á två timmar per termin under ledning av en lärare med handledningskompetens. Reflektionsgruppernas mål och ramar ser likadana ut för samtliga grupper och handledare, men processen och metoden kan skifta beroende på handledarens utgångspunkter och metodik. Studenterna är alltid desamma i gruppen men lärarhandledaren skiftar efter varje termin och därigenom får studenterna olika metodiska erfarenheter. Det är viktigt att dokumentera denna verksamhet för vidare utveckling av den. Detta görs bl.a. genom att en eller två studenter skriver minnesanteckningar vid varje grupptillfälle och att skrivandet alternerar mellan studenterna. Anteckningarna förvaras av respektive reflektionshandledare. Reflektionshandledaren ansvarar även för dokumentation av närvaron. Som ytterligare hjälp i utvecklingen av denna verksamhet kommer en videoinspelning att ske någon gång per termin av varje ledares gruppsession. Andra reflektionshandledare kommer också på besök som observatör vid något tillfälle. 5. Bedömning av studenternas prestationer Lärandet i reflektionsprocesser kan inte bedömas på samma sätt som i andra kurser, eftersom sammanhanget för att främja reflektion inte kan präglas av prestationskrav. Därför sker examinationen inte i traditionell form. Det är den aktiva närvaron som utgör examinationsgrund. Vid eventuell frånvaro vid mer än ett tillfälle ges en kompletteringsuppgift. Vid frånvaro under tre tillfällen eller mera måste hela terminens kurs göras om. Hur detta löses kan se lite olika ut beroende på var i utbildningen studenten befinner sig. Som betyg används uttrycken underkänd och godkänd. För godkänt betyg krävs närvaro och aktivt deltagande i undervisningsmomenten på respektive delkurs samt godkända kompletteringsuppgifter (vid frånvaro enligt ovan). Men hjälp av studenternas frågor och behov av förtydliganden kommer vi att komplettera denna studieguide kontinuerligt.

6