Processledar manual. Landsbygd 2.0

Transkript

1 Processledar manual Landsbygd 2.0

2 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det är orten som är den gemensamma nämnaren. Är det fler än 10 från samma ställe så bilda två grupper. Varje grupp får ut en duk att anteckna på. De svarar utifrån sina erfarenheter och lokala förutsättningar. Det finns alltså inget facit eller rätt och fel för Landsbygd 2.0. Be dem gärna att skriva tydligt i bubblorna där svaren ska vara. Peppa och håll tempo! Verktyget består av 10 kort med olika frågeställningar på samt en stor duk där alla frågor och svar samlas under processens gång. Ofta letar grupperna efter vad de tror är rätt svar genom att prata med processledaren. Därför är det viktigt att du som ledare ställer frågor men inte värderar svaren. Tänk även på att: De 10 frågorna är indelade i 3 faser. Få ett jämnt flöde mellan frågorna så att varje fas inte tar mer än ca 30 minuter. Peppa gruppen innan ni startar. Förklara att de är de rätta personerna för arbetet, och att de inte ska fundera vilka fler som borde deltagit. Uppmuntra dem till att bjuda på sig själva men även att lyssna på de andra. Korten ska användas i ordning och man kan bara jobba med ett kort i taget. Få ett jämnt flöde mellan frågorna så att varje fas inte tar mer än ca 30 min. Frågorna besvaras av gruppen tillsammans förutom fråga 5 som är personlig. På baksidan av varje kort finns det ledfrågor som gruppen gärna får använda. Dessa frågor är till som komplement till huvudfrågan. Det är dock huvudfrågan som gruppen ska svara på. När processen är klar så behåller gruppen sin duk och sina frågekort.

3 Tips för att få ett bra flyt i processen: Förklara att Landsbygd 2.0 inte är blodigt allvar och att man inte förbinder sig att göra något genom att vara med. Be dom svara så ärligt de kan under processen. Ta paus mellan faserna, ca 5-10 min, så de får mingla lite och hämta ny luft. Gå gärna kort igenom svaren efter varje fas så att de får chansen att lyssna på varandra och inspireras. Avbryt aldrig en fråga rakt av för att hoppa till nästa utan ge dem 1-2 minuter för att avrunda innan nästa fråga kommer. Håll lite koll på klockan. Om någon tar väldigt stor plats i en grupp så kan du använd talking stick. Detta kan vara en penna som skickas runt i gruppen. Det är endast den som håller i talking stick som får prata, de andra lyssnar. Under faserna så kan du dela ut den nya frågan även om gruppen inte känner sig helt och hållet klar med den förra. Be dem då att göra klart den gamla medans de samtidigt börjar tänka på den nya. Om de kör fast på en fråga: Försök att relatera frågan till fasen de är i och vad syftet med frågan är. Relatera frågan till något som de bättre kan känna igen. Gör frågan mer konkret. Ibland tror de inte att svaren duger. Lyssna på gruppen och det de säger och be dem skriva det som svar. Påminn om att det inte finns något facit utan att det är deras uppfattning som är det rätta svaret. Varför ska vi göra det här? Om någon blir omotiverad så försök få den att förstå att deras svar faktiskt betyder något. De inspirerar andra genom att vara med och visar att de bryr sig. (Är någon helt ointresserade så kan det vara läge att låta dem gå, annars är det lätt att de drar ner gruppen i samma negativa tänk.) Vad du bör ha med dig: (förutom dukar och kort) Några extra pennor till grupperna Klocka Kamera eller mobilkamera. Då kan du lätt dokumentera bra svar och lägga in på datorn. Bra både för gruppen och för dig.

4 Processen i tre faser Fas I Tankar och attityder Den första fasen handlar om våra attityder och tankar om landsbygden, de platser de själva bor och de som bor där. Det finns inga svar som är rätt eller fel utan man svarar precis som man tycker. 1. Vad är landsbygd? Vem är lantis? Hur är landsbygd? 2. Hur känner du igen dig? Är detta din landsbygd? 3. Hur är din ort? Vem bor där? Fas II Engagemang och visioner I fas två så går processen över till att bli lite mer konkret och deltagarna får prata om hur man kan engagera sig och vad just dem ser som viktigt i framtiden för sin hemby. 4. Vad är engagemang? När är du engagerad? Vad förväntas av en engagerad? 5. Vad behöver just du för att utvecklas på landsbygden? 6. Hur vill du att det ser ut om 10 år? 7. Vilka möjligheter ser du? Varför är det här möjligheter? Fas III Möjlighet till verklighet I fas tre är det dags att gå från ord till handling. Här ska gruppen prata igenom vad de vill förändra och framför allt, hur de ska göra det. 8. Vad behöver göras för att gå från möjlighet till verklighet? Vilka hinder kan ni behöva ta er över? 9. Vad gör ni nu för att ta första steget? 10. Vad kommer att ha hänt hos er om. 1 månad? 3 månader? 6 månader?

5 1 2 Vad får dig att trivas i din by? Hur skulle du beskriva landsbygd? Vad är landsbygd för dig? Är det skillnad på begreppet landsbygd och just din landsbygd? Finns det bra och dålig eller rolig och tråkig landsbygd? Att lyfta fram sina tankar och attityder mot landsbygden som begrepp. Gruppen ska inte tänka på sin egen hemort utan diskuterar fritt om vad som är landsbygd och hur det är där, på vischan, på landet. De ska även prata om vem som bor där. Vem och hur är de där lantisarna? Att jämföra om man känner igen sig i sin allmänna bild av landsbygd samt att se om man värderar landsbygd på olika sätt. Efter att ha pratat om attityder tankar, och kanske även en del fördomar, så får nu gruppen diskutera om de känner igen sig själva och där de bor. Detta är även ett steg för att göra det lite mer konkret, att gå från allmänt till något som är närmre deltagaren.

6 Bor du på landsbygden? Bor du på den bra eller den dåliga landsbygden? Ta reda på deltagarnas självbilder. Hur ser de på sin hembygd och hur värderar de den? Dessa bilder och värderingar kan vara nyttiga för dem att se och är bra att relatera till senare i processen. 4 3 Vad får dig att trivas i din by? Att få reda på vad deltagarna anser behövs för att engagera sig och när det är tillräckligt. Var lägger de ribban? Engagemang är grunden till att något blir gjort. Vet man vad som krävs och vad man kan göra så kan det vara lättare att engagera sig. Ledfrågan handlar om att det kan finnas många sätt att engagera sig på och därför kan det finnas plats för alla. Kan man vara engagerad på olika sätt? 4

7 5 6 Vad motiverar dig? Vad vill du kunna göra och ha tillgång till? Vad är din vision av din ort i framtiden? Att ta reda på individens behov för att kunna koppla den till engagemanget. Varje deltagare i gruppen ger ett eget svar. Är man engagerad i något så har man ofta motivation att hålla på med just det. Här får deltagarna chansen att prata om hur de kan bli motiverade och vad som intresserar dem. Motivation är viktigt för engagemanget! Att börja skapa en framtidstro för att kunna gå vidare till konkreta uppgifter. För att kunna engagera sig och vara motiverad så behöver man något att sträva mot. Tänk fritt! Gruppen behöver inte enas runt en vision, det går bra att skriva ner olika.

8 7 8 Vad är bra? Vad kan eller bör man satsa på? Finns det lösningar redan nu? Måste det in något nytt alternativt någon ny? Att konkretisera. Visioner kan vara lite luddiga, här försöker vi få ner dem till konkreta idéer. Genom att prata om varför man ser det som en möjlighet så gör man det lättare för andra att förstå och ta del av just den idén. Att konkretisera, att börja göra en verklighet av möjligheterna. Använd möjligheterna från fråga 7 för att göra en grovplanering. t är även att tänka till lite över ev. hinder, dock inte fastna i dem. De har pratat om möjligheter och varför de är möjligheter. Nu ska de förvandla dessa chanser till något verkligt. De får även diskutera om vad som kan komma i vägen och hur de då går runt det. na handlar om att hitta rätt saker, människor eller kunskap.

9 Hur startar just NI? (ca min) Lägg upp en halvårsplan. Vad ska vara gjort? Vem ska göra det? När ska det vara gjort? Att få en start! Det är viktigt att ha en start så man kommer igång! För att nå framgång i utvecklingsarbete så måste man ofta vara flera som hjälps åt och ha en plan. na handlar om hur just den här gruppen planerar sin start. Alla grupper är olika och har olika förutsättningar. De väljer de sättet som passar dem. Att skapa en agenda, en plan som de kan ta med sig och följa för att komma igång. Den verkliga utvecklingen börjar med görandet. Därför är det viktigt att man sätter upp konkreta mål framför sig som är tydliga och som alla förstår. Gruppen väljer själva vad planen ska innehålla och omfattningen. Men de måste skriva ner vad, vem och när det ska vara gjort. Detta blir även ett informellt kontrakt. Deltagarna behöver inte skriva under men deras tankar och viljor finns nu sparade på papper.

10 Avslut.. Gå kort igenom faserna med gruppen. Kolla så det har förstått och svarat på frågorna. Beröm dem för sitt engagemang och be dem fortsätta stötta varandra när de kommer hem. Be dom utse någon som är ansvarig för nästa möte - eller få dom att sätta ett nytt datum då de kan fortsätta arbeta. Dom får med sig både duk och kort hem. Påminn gruppen att kontakta Landsbygd 2.0 när de använder Dukprocessen hemma så vår forskare, Åsa Johansson, får möjlighet att ta del av deras arbete. Det är viktigt eftersom vi behöver ha forskning på det här området. Åsa når de på: asa.johansson@vxu.se Vill man ha mer hjälp i sitt utvecklingsarbete så kan man kontakta Hela Sverige Ska Leva via deras hemsida. Det finns även en grupp på nätet där man kan fördjupa sig i landsbygdsutveckling och dess problematik tillsammans med forskaren Lotta Svensson. Gruppens namn: Landsbygd2.0 Hemsidan: E-postadress: landsbygd20@googlegroups.com

11 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér. Problemet är att det finns för få arenor där vuxna och ungdomar möts, vilket leder till att många bra idéer försvinner ut i tomma intet. Vi får ofta frågor om hur man gör för att få med unga i det lokala utvecklignsarbetet - och Landsbygd 2.0 är ett svar på den frågan. Vi vet att många unga söker vuxna som kan coacha dem och fungerar som mentorer, vi vet att många vuxna märker hur gamla strukturer och organisationsformer inte lockar unga längre - men saknar kunskap om hur de kan förändra sig. Men, hur gör man? Vi anser att det gäller att släppa in unga i de forum där de kan vara med och ta beslut. Och, vill man vända sig till nya grupper, det kan vara unga, kvinnor, nyinflyttade, soffliggare eller förskolärare så gäller det att fundera på hur man inbjuder till ett evenemang och hur man tar emot dom som kommer. Därför har vi tagit fram denna metod. Med Landsbygd 2.0 är det inte bara tänkt att ni ska ta steget mot framtidens landsbygd. utan även - skapa en dialog om framtiden, möjligheter, behov och drömmar med nya personer. All utveckling startar med en idé - och ideér skapas av människor som möts. Tillsammans skapar vi framtidens landsbygd! U LAND, Vi Unga, 4H, JUF och Hela Sverige ska leva.

12 Baksida Landsbygd 2.0 är till för att underlätta ett samtal om lokal utveckling mellan olika personer, grupper och generationer. Landsbygd 2.0 ska ses som en start i ett utvecklingsarbete och ett underlag för forskning om attityder och tankar kring landsbygden och dess utveckling. Landbygd 2.0 är en idé av U LAND, Vi Unga, Naturbruksskolornas förening, JUF och 4H. Satsningen stöttas av Ungdomsstyrelsen.